måndag 3 april 2017

Höjd moms gör Island ännu dyrare att besöka

Nästa sommar blir Island ett ännu dyrare resmål. Då höjs momsen inom en rad områden från dagens 11 procent till 24 procent. Skattehöjningen gäller bland annat övernattningar, utflykter och spabesök. Momsen på mat och restaurangbesök hålls oförändrad. Ett halvår senare tänker regeringen sänka den högsta momssatsen till 22,5 procent.

När regeringen i fredags presenterade en finanspolitisk plan för åren 2018 till 2022 var det med fokus på välfärd, sjukvård och turism. Regeringen räknar med fortsatt starka statsfinanser under de kommande åren. Följaktligen kommer också statsskulden att fortsätta minska.

De största förändringarna sker inom turistnäringen. I dag är det en bransch där den lägre momssatsen på 11 procent dominerar. Men den 1 juli 2018 flyttas en rad sektorer inom branschen till den högre momssatsen som i dag är 24 procent. Den ska dock enligt regeringen sänkas till 22,5 procent från och med den 1 januari 2019. Om det är möjligt kan den sänkas ytterligare till 22 procent.

Höjd moms blir det bland annat på övernattningar, utflykter, gruppresor och spabesök. Ändringen påverkar inte kommunala badhus, kollektivtrafik och reguljär flygtrafik. Livsmedel och restaurangbesök ligger kvar i den lägre momsgruppen.

Om planerna blir verklighet fördubblas alltså momsen på en rad områden. Enligt beräkningar från finansdepartementet kommer momshöjningen att innebära en prisökning på 10,4 procent om den får full effekt. Den genomsnittliga resenärens kostnader väntas öka med 4 procent.

Enligt samma beräkningar ska bytet av momsklass ge statskassan ytterligare 17,5 miljarder isländska kronor i intäkter om året. Samtidigt innebär sänkningen av den högre momssatsen ett bortfall på 13,5 miljarder.

I planen finns fler förslag som är riktade mot turistnäringen. Regeringen vill avskaffa den rabatt på punktskatten som biluthyrare har i dag. Sannolikt blir det alltså dyrare att hyra bil eftersom uthyrarnas inköpspriser blir högre.

Från turismföretagarnas branschorganisation Samtök ferðaþjónustunnar är reaktionerna starka. I ett uttalande får regeringen kritik för bristande samråd. De hävdar att de stora investeringar som gjorts i branschen nu hotas av skattehöjningarna:
"Om momsen på turism fördubblas som regeringens ledare har tillkännagivit kommer det att medföra mycket allvarliga konsekvenser för företag och anställda inom turismen i hela landet. Konsekvenserna blir allvarligast för landsbygden som nu ligger illa till när det kommer till turism. En stor valutakurshöjning och kostnadsökningar sätter nu företagen i branschens avkastning i stor fara. Med regeringens tillkännagivna skattehöjningar försämras Islands konkurrenskraft avsevärt till det sämre."
Men regeringen tänker inte backa från planerna. Näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir säger till Vísir att hon inte ser några skäl till att turistnäringen ska beskattas mindre än andra tjänste- och servicesektorer. Hon säger att kritiken från branschen är väntad:
"Jag inser absolut att detta inte är ett populärt beslut inom branschen själv och det kommer inte som någon överraskning för mig. ... Så pekar man på konkurrenskraft, men där kan man lika gärna säga att detta är en exempellös ökning och en exempellös situation som vi befinner oss i. Att den kan minska turismens tillväxt är i min mening inget stort problem."
Enligt den finanspolitiska planen kommer regeringen att satsa på sjukvård, välfärd och infrastruktur. Bygget av ett nytt universitetssjukhus ska påbörjas under perioden. Samtidigt ska vårdköerna kortas och taket för vårdkostnader ska vara 70 000 isländska kronor. Dessutom byggs tre nya vårdhem.

Regeringen tänker vidare höja barnbidragen och bekämpa barnfattigdom. Fribeloppet för islänningar som har nått pensionsåldern ska höjas vilket ska uppmuntra dem att fortsätta jobba.

Kustbevakningen ska få tre nya helikoptrar. Två stora infrastrukturprojekt är bygget av en ny färja för trafiken till Västmannaöarna och bygget av en tunnel under Dýrafjörður i Västfjordarna.

Island ska också fortsätta att ta emot ett ökat antal kvotflyktingar och asylsökande.