söndag 30 april 2017

I dag går drömmen om en ny grundlag i graven

Allt det arbete som ägnades åt att ta fram en ny grundlag efter finanskraschen går om intet i dag. Vid midnatt löper fristen ut för att på ett enklare sätt genomföra ändringar av grundlagen. Men ändringar lär det bli. Något förslag väntas dock inte förrän 2019 och det kommer knappast att handla om några radikala förändringar.

I finanskraschens kölvatten var det många som pekade ut grundlagen som bristfällig. Frågor som diskuterats är bland annat presidentens makt, kontrollen av naturresurser och valsystemet.

Inte minst valkretsarna har många kritiker. Eftersom mandatfördelningen inte går i takt med befolkningsförändringar innebär det att vissa glesbygdsröster i dag är värda dubbelt så mycket som storstadsröster. Ofta har kritiken kommit främst från de partier som har färre väljare på landsbygden.

Den process som sattes i gång 2009 avslutas i dag. Det har hållits möten med inbjudna företrädare för nationen, folkomröstats till grundlagsråd och om grundlagsförslag och debatterats i alltinget. Nu står det klart att inget av detta arbete gett något resultat. Åtminstone inte formellt.

Efter årsskiftet 2013 stod det klart att den dåvarande rödgröna regeringen inte skulle lyckas driva igenom de förändringar i grundlagen som utlovats. Förändringarna baserade sig på det förslag som tagits fram av grundlagsrådet.

För att undvika ett fiasko kom Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Ljus framtid överens om att öppna en dörr för att enklare kunna förändra grundlagen. Före valet våren 2013 togs ett beslut om att tillåta ändringar utan att de måste bekräftas av ett nytt parlament efter ett nyval. Trots att det var osäkert vilka förändringar det skulle handla om klubbades alltså ett första godkännande före valet.

Den frist som då klubbades i alltinget löper ut i dag. Att den inte skulle utnyttjas har dock varit klart en längre tid. Den nuvarande regeringen har inte visat något intresse för att använda sig av den.

Sannolikt kommer grundlagen att ändras inom de närmaste åren. En översyn av den pågår just nu. Ett förslag ska lämnas senast 2019. Där väntas bland annat vissa förändringar av valsystemet så att det bättre representerar befolkningens sammansättning.

Några radikala förändringar är inte att vänta. Självständighetspartiet - som är det största regeringspartiet - har tidigare motsatt sig många av de ändringar som diskuterats. Inte minst är partiet ett av de partier som tjänar på att glesbygdsröster är mer värda än storstadsröster.