måndag 24 april 2017

Nyfunnet långhus tillhörde första bosättarna i Reykjavík

Långhuset vid Lækjargata härstammar sannolikt från de första bosättarna på Island. Fyndet - som gjordes vid en utgrävning för två år sedan - visar att bebyggelsen i Reykjavík redan tidigt var mer omfattande än vad som tidigare varit känt. Långhuset har daterats bland annat genom åldersdatering av kornfrön, rapporterar RÚV.

Det var för två år sedan som arkeologer vid en utgrävning på Lækjargata i Reykjavík hittade ett tidigare okänt långhus. Fyndet kom som en överraskning. Arkeologerna hade bara väntat sig att hitta spår av gården Lækjarkot, som restes 1799.

Redan från början stod det klart att det rörde sig om lämningar från en mycket tidig bosättning. I de torvväggar som grävdes fram fanns spår av den så kallade landnamsaskan, det lager av vulkanaska som sammanfaller med de första kända bosättarnas ankomst till Island under tidigt 870-tal.

Nu har kornfrön som hittades i långhusets golv åldersdaterats. De härrör från perioden 865 till 1015. Spåren av landnamsaska i väggarna pekar dock på att det sannolikt handlar om lämningar från periodens början.

Tidigare har lämningar av flera långhus, kolgropar och smedjor hittats inte långt från fyndet på Lækjargata. De nya lämningarna tyder på att det redan tidigt fanns flera stora gårdar i Reykjavík. Lísabet Guðmundsdóttir, arkeolog vid Fornleifastofnun Íslands, säger att det nya fyndet förändrar bilden av områdets utveckling:
"Det finns något slags mönster här i Reykjavík som inte finns någon annanstans i landet. Det är en mycket mer omfattande bebyggelse. Det är flera byggnader på ett litet område. Det är något annat i gång."
Enligt Lísabet Guðmundsdóttir är det uppenbart att det måste ha funnits kontakter och utbyte mellan stora gårdar som bara låg några hundra meter ifrån varandra.

Det långhus som grävdes fram för två år sedan var minst 20 meter långt och 5,5 meter brett. I långhusets mitt fanns en 5 meter lång eldstad. Dessutom hittades tråg, brynen, pärlor, en silverring och utrustning för vävning och matlagning.

Lísabet Guðmundsdóttir säger till RÚV att det inte finns några uppgifter om vilka som bodde i långhuset vid Lækjargata. Men det rör sig med all sannolikhet om människor som hade förhållandevis goda förutsättningar. Det har även påträffats lämningar från ett djurstall och en smedja eller ett uthus:
"Det fanns lämningar där från byggnadsverk som vi anser vara samtida med långhuset, men dessa lämningar var mycket förstörda."
Under året kommer Fornleifastofnun Íslands att undersöka långhusets utbredning. En teori är att gården var så stor att den sträckte sig till dagens Skólastræti.

Här kan du läsa mer om utgrävningarna på Lækjargata.