tisdag 18 april 2017

Pojke född i värdgraviditet får bara fosterföräldrar

En pojke född i en värdgraviditet kan inte få en person som saknar biologisk koppling till barnet registrerad som biologisk förälder. Därför kan de två kvinnor som tog initiativ till värdgraviditeten inte bli annat än fosterföräldrar till pojken. Allt annat hade öppnat för att systematiskt kringgå isländsk lag. Det fastslår Hæstiréttur Íslands.

Under 2012 vände sig två isländska kvinnor till Advocates for Surrogacy i Kalifornien, USA. Organisationen förmedlar värdgraviditeter mot ersättning - något som där är lagligt. Vilka donatorerna är avslöjas inte.

De som vänder sig till organisationen förbinder sig också juridiskt att fungera som barnets föräldrar. På samma sätt avsäger sig donatorerna föräldraskapet. Men det finns alltså inga biologiska kopplingar mellan donatorerna och de två kvinnorna.

Den 14 februari 2013 föddes pojken. De två kvinnorna återvände några veckor senare till Island. Med sig hade de den pojke som de enligt amerikansk lag var föräldrar till.

Vid återkomsten visade det sig att de isländska myndigheterna inte alls hade samma syn i frågan. Värdgraviditeter är inte tillåtna i landet. Om de utförs på Island kan de ge upp till tre månaders fängelse.

Inledningsvis togs inte pojken ens upp i folkbokföringen eftersom han betraktades som amerikansk utan biologisk koppling till någon islänning. Än mindre erkändes kvinnorna som pojkens föräldrar.

Efter att ha fått avslag hos folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands vände sig paret till inrikesdepartementet. Även där blev det nej. Kvinnorna gick vidare till Héraðsdómur Reykjavíkur, men förlorade på nytt. Och nu har Hæstiréttur Íslands alltså fastslagit att ingen av dem kan registreras som pojkens biologiska förälder.

Rätten skriver i domen att enligt isländsk lag är det bara den kvinna som burit barnet som kan få status som biologisk förälder. En värdgraviditet skapar inte de biologiska band som lagen säger är nödvändiga. Beslutet i amerikansk domstol gäller heller inte på isländsk mark. Alltså anser domstolen att det inte finns några familjeband mellan pojken och kvinnorna.

Vidare skriver Hæstiréttur Íslands att det hade varit direkt olämpligt att ta något annat beslut. Det hade i praktiken inneburit att domstolen skulle acceptera något som är brottsligt på Island.

Under vandringen mellan olika myndigheter avslutade kvinnorna förhållandet. Därmed avslutades också deras ansökan om att få adoptera pojken.

Pojken har nu tagits upp i folkbokföringen, fått medborgarskap och fått personnummer. De två kvinnorna har registrerats som hans fosterföräldrar. Men någon annan status kommer de alltså inte att få.

Kvinnorna slipper dock stå för sina rättegångskostnader på 1,5 miljoner isländska kronor. Den räkningen kommer i stället att betalas av statskassan.

Nu överväger kvinnorna om de ska ta fallet vidare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Här kan du läsa mer om de juridiska turerna kring värdgraviditeten och här kan du läsa domen i sin helhet.