tisdag 23 maj 2017

Reykjavík: Mata inte fåglarna i Tjörnin förrän i höst

Mata inte fåglarna i Tjörnin. Den uppmaningen riktar Reykjavíks kommun ännu en gång till alla besökare. De första andungarna för året har redan synts till. För att de inte ska bli föda åt silltrutar vill kommunen få stopp på fågelmatandet ända tills det börjar bli kallt till hösten. Och då ska det helst inte vara bröd som kastas till fåglarna.

De senaste åren har Reykjavíks kommun inför somrarna gått ut och uppmanat besökare att inte mata fåglarna i Tjörnin. Bröd - som är det vanligaste som kastas till fåglarna - lockar till sig aggressiva silltrutar. De flesta silltrutarna nöjer sig med bröd, men vissa äter också andungar.

Vattenkvaliteten i Tjörnin är inte den bästa. Under sommaren förvandlas den ofta till något som kan liknas vid grumlig brödsoppa. Övergödningen gynnar bakterier som inte är bra för ekosystemet.

I år kommer uppmaningen ganska tidigt. Det beror enligt ett pressmeddelande på att de första ungarna för våren redan synts till i Tjörnin. Gräsand och vigg är de två vanligaste arterna.

Silltruten har andra sätt att hitta föda. Kommunen vill att matandet av fåglar upphör ända tills höstkylan kommer. Då kan det vara dags att mata fåglarna med fröer, säd och kokt ris - föda som är betydligt bättre för fåglarna än bröd.

Arion banki: Starkaste isländska kronan på 37 år

Inte sedan 1980 har den isländska kronan varit lika stark som i går. Det uppger Arion banki. Dollarkursen sjönk då för första gången på många år under 100 isländska kronor. Sedan 2016 har kursen mot de viktigaste utländska valutorna stigit med 28 procent. Den svenska kronan har inte varit lika billig sedan före finanskraschen 2008.

I går kostade en dollar 99,70 isländska kronor. Det är första gången sedan 2008 års finanskris som dollarkursen sjönk till tvåsiffrigt. Sett till den reella växelkursen - som även tar hänsyn till faktorer som löneutveckling och priser - rör det sig enligt Arion banki om den lägsta växelkursen sedan 1980.

Bara i år har den isländska kronans växelkurs - trots avskaffandet av kapitalkontrollerna - stärkts med 9 procent. Sedan 2016 har kursen stigit med 28 procent och sedan 2015 med 39 procent.

En svensk krona kostade i går 11,44 isländska kronor. Det är sett till själva växelkursen den lägsta nivån sedan den 13 mars 2008, då den svenska kronan kostade 11,296 isländska kronor.

Dyrast i närtid var den isländska kronan den 26 juli 2007. Då kostade den svenska kronan 8,929 isländska kronor. Billigast var den isländska kronan den 18 februari 2013. Då gick det 20,4315 isländska kronor på varje svensk krona.

Stefán Broddi Guðjónsson, chef för Arion bankis analysavdelning, är den som svarar för bankens uträkningar. Han säger till RÚV att skälet till den snabbt stigande kronan är det stora inflödet av utländsk valuta som kommer genom den ökande turismen. Stefán Broddi Guðjónsson anser att effekterna av den starka kronan nu börjar bli allt mer påtagliga:
"Jag tror att vi har börjat se inverkan av en starkare krona, till exempel på fiskeföretags resultat. Detsamma kommer naturligtvis att ske med vissa turismföretag och industri och på lång sikt kan man säga att vissa tillväxtföretag, nya industrier som kan byggas upp på Island eller andra platser, kommer att ha svårare att byggas upp på Island än i utlandet."
Statsministern Bjarni Benediktsson säger till RÚV att den starka kronan både är positiv och negativ. Samtidigt som växelkursen gynnar medborgarna gör den det svårt för många exportföretag:
"Detta är en avsevärd ökning. Den är ett tecken på att det finns en stor tilltro till det som sker på Island. Det finns kanske två sidor av saken. Å ena sidan gynnar detta hela allmänheten generellt sett genom att prisnivåerna är lägre och importerade varor mer fördelaktig i inköp. Men å andra sidan finns det full anledning till att fråga sig hur exportföretagen ska klara sig med denna starkare växelkurs."
Som åtgärder från regeringens sida för att stoppa den stigande valutakursen nämner Bjarni Benediktsson de avskaffade kapitalkontrollerna och ökade möjligheter för pensionsfonder att investera utomlands.

Finansminister Benedikt Jóhannesson vill se andra åtgärder. Han säger till RÚV att den flytande isländska kronan skapar stor osäkerhet:
"Vi tycker att det är kul att bilarna har blivit en miljon billigare än de var förra året, men alla behöver vi arbeta. ... Läget i valutafrågorna är så allvarligt att vi måste titta på mycket radikala lösningar. Vi kan inte ha denna flytande valuta. Detta ska inte vara en bergochdalbanetur. Festen är nu hos konsumenterna, men det måste gå väl för alla alltid."
Benedikt Jóhannesson är för såväl euro som EU-medlemskap. Han har tidigare sagt att en lösning skulle kunna vara att binda kronan till euron. Det är dock en linje som inte har stöd av en majoritet inom regeringen. Inte minst Bjarni Benediktsson vill undvika allt som kan uppfattas som ett närmande till EU.

Gylfi Zoëga, docent i ekonomi vid Háskóli Íslands, efterlyser även han ökad stabilitet. Han säger till RÚV att han inte ser framför sig att dagens starka krona skulle kunna utlösa en ny finanskrasch:
"Vissa exportföretag kommer att förlora vissa marknader och vissa turister kommer inte att komma hit. Det blir en viss anpassning och för vissa blir detta så dåliga nyheter att de kan kalla det en krasch, men om vi ser på samhället som helhet så finns det inga särskilda skäl att tro att det blir någon krasch."
Seðlabanki Íslands sänkte i förra veckan styrräntan till 4,75 procent, en nedgång med 0,25 procentenheter. Halldór Benjamín Þorbergsson, chef för arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulífsins, efterlyser i Fréttablaðið betydligt snabbare och större räntesänkningar:
"Om du ser till näringslivets tre stora pelare så har detta direkt inverkan på fisket och detta kommer att ha inverkan på turismen om det inte redan har börjat ha inverkan där. Kvar står den isländska industrin som inte är konkurrenskraftig."
I ett pressmeddelande från Samtök atvinnulífsins talas det om den rådande situationen som ett bedrägligt lugn. Ytterligare räntesänkningar anses vara nödvändiga för att minska skillnaderna mellan Island och viktiga handelspartner.

Handel med Storbritannien viktigaste frågan för Island

Det är högsta prioritet för utrikesdepartementet att säkra goda villkor för isländska företag när Storbritannien lämnar EU. Det sade utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson under gårdagens EU-debatt i alltinget. Debatten kom att handla minst lika mycket om regeringens splittring i EU-frågan som om det brittiska utträdet.

Storbritannien är Islands i särklass viktigaste handelspartner. Det är den största exportmarknaden för isländsk fisk. Britter är också den näst största gruppen av turister till Island.

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson har vid flera tillfällen sagt att den viktigaste utrikespolitiska frågan är Islands relation till Storbritannien. Det budskapet upprepade han under gårdagens debatt i alltinget.

Målet är att Island vid det brittiska EU-utträdet ska ha minst lika goda handelsvillkor som i dag. Guðlaugur Þór Þórðarson beskrev det som nödvändigt för både islänningar och isländska medborgare att i avtal säkra fortsatt gynnsamma villkor.

Den som tog initiativ till debatten var Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir. Hennes frågor rörde just regeringens prioriteringar när det gäller Storbritannien. Hon uppmanade också utrikesministern att hålla alltinget informerat om utvecklingen.

Mycket av debatten kom dock att handla om regeringens splittring i EU-frågan. Både Renässans och Ljus framtid är positiva till inträde i unionen, men har lovat att inte lägga något förslag om en folkomröstning om återupptagna EU-förhandlingar förrän mot mandatperiodens slut. Självständighetspartiet är emot såväl medlemskap som folkomröstning.

Under höstens valrörelse var en folkomröstning i EU-frågan en hjärtefråga för både Renässans och Ljus framtid. Att regeringspartierna är djupt splittrade om EU blev uppenbart även i går. Jóna Sólveig Elínardóttir, alltingsledamot för Renässans, sade att Renässans har en helt annan uppfattning i frågan än Guðlaugur Þór Þórðarson:
"Ministern tillhör ett parti som talar för fortsatt extramedlemskap i EU genom EES. Jag tillhör Renässans som är vidöppet för att undersöka och för islänningarna presentera de fördelar som följer ett medlemskap i EU, och låta folket själva välja vad det vill göra i den frågan."
Lilja Alfreðsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, gick till hårt angrepp mot Jóna Sólveig Elínardóttir. Hon anklagade Renässans för att ha svikit ett vallöfte och Jóna Sólveig Elínardóttir för att inte respektera utrikesministerns hållning i EU-frågan:
"Vore det inte mycket hederligare av Renässans att lämna detta regeringssamarbete? Jag anser att detta är oacceptabelt."
Jóna Sólveig Elínardóttir svarade att hon accepterade att Guðlaugur Þór Þórðarson hade en helt annan åsikt och att hon respekterade regeringens politik. Men detta faktum ansåg hon inte skulle hindra henne att utnyttja sin yttrande- och åsiktsfrihet.

I den senaste opinionsmätningen från MMR, som slutfördes den 26 april, hade EU-motståndet minskat något. Det var då 48,7 procent av islänningarna som var emot medlemskap - den lägsta andelen på ett år - medan 28,6 procent sade ja till inträde i unionen, vilket var den högsta nivån på ett halvår. Resterande 22,7 procent var varken positivt eller negativt inställda till EU-medlemskap.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Detta har gått fortare än man befarade. ... Människor är närmast skräckslagna över hur stark kronan blivit de senaste månaderna, för att inte tala om de två senaste åren om vi ser till dem. ... Samtidigt undergräver detta företag och då har detta blivit ett hot mot många individers arbete. Island är inte lika konkurrenskraftigt som det borde vara och då har vi kommit in på farliga vägar."

Finansminister Benedikt Jóhannesson i RÚV om den allt starkare isländska kronan.

måndag 22 maj 2017

Renovering av kyrkan i Skálholt kan kosta 120 miljoner

Renoveringen av kyrkan i Skálholt kan gå på upp till 120 miljoner isländska kronor. Både fönstren och altartavlan behöver repareras. Dessutom behöver själva kyrkan renoveras efter de kraftiga jordskalv 2000 och 2008 som hade sina epicentrum nära Skálholt. Men hur arbetet ska finansieras är oklart, skriver Morgunblaðið.

Dagens kyrka i Skálholt är den tolfte på platsen. Mellan 1056 och 1785 var Skálholt biskopssäte. Skálholt har även varit platsen för en rad avgörande händelser i Islands historia. Här halshöggs 1550 Islands sista biskop, Jón Arason från Hólar. Även hans två söner - den katolska kyrkan i Rom hade uppenbarligen dålig koll på en biskops kärleksliv så långt norrut - dödades.

Den kyrka som nu står i Skálholt vigdes 1963. Den är ritad av Hörður Bjarnason. Mest känd är den kanske för altartavlan av konstnären Nína Tryggvadóttir.

Renoveringsbehovet i Skálholt är stort. Kostnaderna kan enligt Morgunblaðið uppgå till 120 miljoner isländska kronor. Men vem som ska bekosta de nödvändiga reparationerna är oklart.

Både altartavlan och fönstren behöver renoveras. Dessutom uppstod sprickor i byggnaden i samband med de kraftiga jordskalv som drabbade södra Island 2000 och 2008. Skalven hade sina epicentrum inte långt från Skálholt.

Regeringens höjning av turistmoms kan stoppas

Höjningen av momsen på turism är hotad. Regeringen vill fortfarande driva igenom skattehöjningen - men majoriteten i alltingets budgetnämnd vill undersöka andra alternativ. En möjlighet är att införa en avgift för alla som kommer till Island. Det finns också politiker som vill privatisera flygplatsen i Keflavík. Men där säger oppositionen enhälligt nej.

Momsen på bland annat övernattningar, bussturer och utflykter är i dag 11 procent. I juli nästa år vill regeringen höja momsen till 24 procent. Skattehöjningen ska finansiera en rad satsningar på bland annat sjukvård och infrastruktur.

Förslaget är en förutsättning för regeringens finansiella planer under mandatperioden. Men det ser nu ut som att det inte kommer att bli verklighet - åtminstone inte till juli 2018.

Majoriteten i budgetnämnden föreslår att momshöjningen inte genomförs som planerat. Den vill i stället undersöka andra alternativ. Huvudspåret är införandet av en avgift för alla som kommer till Island.

Finansminister Benedikt Jóhannesson besvarade nyligen en interpellation från socialdemokraten Oddný G. Harðardóttir om just en avgift för alla besökare. Om avgiften blir 1 500 isländska kronor hade den 2015 gett intäkter på 2,5 miljarder isländska kronor. Islänningar hade svarat för en fjärdedel av summan. Förra året hade intäkterna stigit till 3,4 miljarder och i år hade de blivit cirka 4,2 miljarder, där islänningarnas andel sjunkit till en femtedel.

I dagsläget ser det alltså ut som att det inte finns någon majoritet för skattehöjningen. Benedikt Jóhannesson vill fortfarande driva igenom den. Han säger till RÚV att den är nödvändig för att få stopp på kronans stigande värde, för att öka statskassans intäkter och för att anpassa momssatserna mellan olika branscher:
"Om vi tar ankomstavgiften så skulle den behöva vara ganska hög för att ge motsvarande intäkter, kanske 6 000 till 7 000 kronor per biljett."
Näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är inte lika avvisande till nämndens förslag som Benedikt Jóhannesson. Hon säger till RÚV att hon har förståelse för branschens kritik om att det är olämpligt att höja momsen under högsäsongen. Hon kan också tänka sig att skjuta höjningen på framtiden i väntan på utredning av andra alternativ:
"Om utförandet av denna momsförändring ska ändras och inkludera ankomstavgifterna så behöver det undersökas. Det är enligt min mening inte möjligt att förhasta sig om något sådant."
Ett förslag som majoriteten i budgetnämnden vill utreda är en privatisering av flygplatsen i Keflavík. En försäljning av flygplatsen skulle kunna ge statskassan mångmiljardbelopp. Det är dock tveksamt om det skulle finnas en majoritet i alltinget för en privatisering. Oppositionen är emot ett sådant förslag - och det är också tveksamt om samtliga ledamöter från de tre regeringspartierna skulle ställa sig bakom det.

Om en försäljning skulle bli verklighet skulle intäkterna sannolikt öronmärkas till infrastruktursatsningar som vägbyggen och förbättringar av inrikesflygplatser och hamnar.

Budgetnämnden säger inte kategoriskt nej till momshöjningen. Utöver att utreda andra alternativ och att flytta tidpunkten anser majoriteten att konsekvenserna av höjningen bör undersökas bättre.

Här kan du läsa mer om den föreslagna momshöjningen.

Framstegspartiet i kris vill flytta fram landsmöte

Redan i januari nästa år kan Framstegspartiet hålla nästa landsmöte. Under lördagens partistyrelsemöte debatterades ledarskapet i det krisande partiet. Lilja Alfreðsdóttir ryktas vara beredd att utmana Sigurður Ingi Jóhannsson om ordförandeposten. Även den tidigare ordföranden Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är intresserad av att leda partiet.

I valet i oktober förra året fick Framstegspartiet det sämsta resultatet i partiets historia. Bara veckor före valdagen röstades Sigmundur Davíð Gunnlaugsson bort som ordförande. Utmanaren Sigurður Ingi Jóhannsson vann med knapp marginal.

Det extrainsatta landsmötet hölls efter ett opinions- och förtroenderas. Ett halvår tidigare hade det framkommit att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson varit delägare i ett skatteparadisbolag. Samma bolag hade stora fordringar på de kraschade isländska storbankernas konkursbon. Som statsminister hade han själv varit delaktig i att utforma regeringens politik gentemot fordringsägarna.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är i dag en isolerad politiker. Han närvarar sällan vid voteringar och nämndsammanträden i alltinget. Även inom Framstegspartiet är det många som närmast betraktar honom som en politisk vilde. Men i delar av landet har han alltjämt ett starkt stöd.

Efter valet har den öppna konflikten mellan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Sigurður Ingi Jóhannsson fortsatt. Olika falanger inom Framstegspartiet beskyller dessutom antingen den ena eller den andra av dem för valfiaskot och svaga opinionssiffror.

Framstegspartiet ska enligt stadgarna hålla landsmöte vartannat år. Men vid lördagens partistyrelsemöte klubbades ett uttalande om att flytta fram landsmötet till januari 2018. Det skulle då tidigareläggas nio månader. Det är dock formellt höstens partistyrelsemöte som bestämmer datum för landsmötet.

Uttalandet är en tydlig signal om den djupa splittring som råder inom partiet. Inför mötet riktade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i Vísir hård kritik mot sin efterträdare:
"Jag anser att han förminskar många partimedlemmar genom att påstå att detta bara handlar om att människor inte accepterar ett demokratiskt resultat. Fakta är att många framstegspartister ser det som att detta var varken demokratiskt eller hederligt utan snarare en karikatyr av demokrati."
Sigurður Ingi Jóhannsson tog i sitt tal upp situationen inom partiet. Han gick indirekt till motangrepp mot Sigmundur Davíð Gunnlaugssons utspel. Han sade också att läget inom Framstegspartiet kunde vara betydligt bättre:
"Vissa säger att det var ett rån som ägde rum i höstas och att de som blev rånade inte förlåter en sådan gärning. Inte nu - inte senare! Öga för öga, tand för tand har tillämpats av mindre anledning. Det som jag undrar är om det är en lagspelare som talar så. Detta är inte något särskilt framstegspartistiskt angreppssätt. Och vilken förlåtelse är det som det talas om? Till vem ska man säga ursäkta? Den vanliga framstegspartisten? Majoriteten av representanterna på landsmötet? Vid landsmötet i höstas kämpades det. Det tycks som att vissa ser på utgången av detta möte som något slags svek mot en del av partiet. Alltså att majoriteten har svikit minoriteten. Och nu är bara frågan om när detta svek rättas till."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var inte imponerad av Sigurður Ingi Jóhannssons tal. Han höll också dörren öppen för att på nytt kandidera till ordförandeposten. Till samma uppdrag är också alltingsledamoten Gunnar Bragi Sveinsson och vice ordföranden Lilja Alfreðsdóttir starka kandidater.

I dagsläget är Lilja Alfreðsdóttir den hetaste utmanaren till Sigurður Ingi Jóhannsson. Hon handplockades i den förra regeringen till en ministerpost av Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. De som förespråkar henne som ny ledare använder ofta argumentet att hon skulle kunna ena de stridande falangerna inom partiet.

Lilja Alfreðsdóttir ryktas också vara beredd att kandidera mot Sigurður Ingi Jóhannsson. Om inte opinionssiffrorna vänder uppåt till ett eventuellt landsmöte i januari kommer hon ha stora möjligheter att besegra den sittande ordföranden.

Även Lilja Alfreðsdóttir talade under lördagens partistyrelsemöte. I sitt tal tog hon bland annat upp den allt besvärligare situationen för den sittande regeringen. Koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid har minsta möjliga majoritet i alltinget. Eftersom inte alla ledamöter står bakom regeringens förslag ser det ut som att den kommer att få svårt att driva igenom en rad nyckelfrågor.

Att Framstegspartiet skulle backa upp regeringen var något som Lilja Alfreðsdóttir uteslöt. Om det skulle bli aktuellt ville hon mycket hellre se ett nyval.

Något besked från Lilja Alfreðsdóttir är inte att vänta förrän landsmötet närmar sig. Flera mötesdeltagare deklarerade i lördags öppet att de saknade förtroende för Sigurður Ingi Jóhannsson.

Här kan du läsa mer om krisen inom Framstegspartiet.

Dagens citat

"Som läget är nu har inget förändrats för mig. Så jag siktar oförtrutet på det."

Halldór Halldórsson, Självständighetspartiets ledare i Reykjavík, säger till Vísir att han siktar på att toppa partiets lista i nästa års kommunalval.

söndag 21 maj 2017

Dagens bonuscitat

"Kan man bara komma hit med 20 bussar, som inte är kontrollerade, och bara bedriva busstrafik utan att någon utövar tillsyn över det? Det kan liksom inte isländska företag göra. De är under noggrann tillsyn gällande säkerhet och utrustning. Detsamma gäller färdskrivare och anställdas körtid."

Gylfi Arnbjörnsson, ledare för fackförbundet Alþýðusamband Íslands, i RÚV om de östeuropeiska bussar som nu finns på Island under somrarna och erbjuder tjänster till betydligt lägre priser än isländska företag.

Ny regel tar udden av uthyrningsförbud i Djúpivogur

Trots kommunalt förbud kan uthyrningen av bostäder till turister fortsätta. Det regelverk som infördes vid årsskiftet gör att samma uthyrning som flera kommuner stoppat får klartecken av staten. I Djúpavogshreppur hävdar kommunalrådet Andrés Skúlason att staten sätter det kommunala självbestämmandet ur spel, rapporterar RÚV.

Djúpavogshreppur beslutade för ett år sedan att inte ge några nya tillstånd till uthyrning av hela bostäder till turister. Det går fortfarande att få tillstånd för uthyrning av enstaka rum. Åtgärden sågs som nödvändig för att möta klagomål från lokalbefolkningen och för att inte bostadsbristen skulle fortsätta öka.

Efterfrågan efter övernattningsställen är stor på sydkusten. Mängder av bostäder har köpts för att hyras ut genom sajter som Air Bnb. Ofta står de tomma under stora delar av året. Många kommuner i regionen har samtidigt brist på bostäder vilket gör det svårt för näringslivet att växa.

Det var därför som Djúpavogshreppur sällade sig till de kommuner som infört stränga regler mot uthyrning genom Air Bnb i centralorten Djúpivogur. Men förbudet har enligt kommunalrådet Andrés Skúlason haft liten effekt. Vid årsskiftet infördes nämligen ett rikstäckande regelverk som tillåter uthyrning av bostäder i upp till 90 dagar om året.

Om intäkterna inte är högre än 2 miljoner isländska kronor om året behöver uthyraren inte söka tillstånd. Det enda som krävs är att meddela kommunen om uthyrningen. Andrés Skúlason säger till RÚV att samma uthyrning som kommunen stoppat nu har fått klartecken från staten:
"I detaljplanen räknades det inte med verksamhet av detta slag i bostadsområden, så detta är en tillståndslös verksamhet med statens tillstånd. Det är mycket speciellt."
Enligt Andrés Skúlason är det särskilt problematiskt att uthyrningen främst sker under sommaren. Det är samma tid på året då många säsongsanställda behöver tillfälliga bostäder.

Här kan du läsa mer om uthyrningsförbudet i Djúpavogshreppur.

Krónan och 17 sortir fälls - hashtagg inte nog för annons

En hashtagg med företagsnamn är inte en tillräckligt tydlig annonsmärkning. Därför fälls nu livsmedelsbutiken Krónan och bageriet 17 sortir för brott mot marknadsföringslagen. Mot betalning fick de användare på Instagram att publicera bilder på olika bakverk. Neytendastofa anser att det rörde sig om annonser och att det skulle ha framgått.

Det var i december 2016 som tolv olika användare på Instagram publicerade bilder på bakverk från 17 sortir, ett bageri i Reykjavík. Totalt handlade det om fjorton inlägg. I texterna lovordades bakverken. Användarna skrev dessutom att de bara gick att köpa på Krónan.

Gemensamt för inläggen var att samma hashtaggar användes: #krónan #17sortir #aðeinsíkrónunni och #jól2016.

Inläggen anmäldes till Neytendastofa. Myndigheten fastslår nu att både Krónan och 17 sortir brutit mot marknadsföringslagen. Den metod som användes förde konsumenterna bakom ljuset.

Krónan hävdade att företaget använt sig av en typ av marknadsföring som är etablerad. Hashtaggarna ska enligt Krónan gjort det uppenbart att det rörde sig om betalda inlägg. Därför ska inga kunder ha vilseletts.

Vidare ansåg Krónan att ansvaret för publiceringarna borde ligga hos Ghostlamp, ett företag specialiserat på marknadsföring i sociala medier där inflytelserika användare mot betalning gör reklam för produkter. Eftersom Ghostlamp skapat kampanjen var det enligt Krónan det företaget som skulle klandras.

Neytendastofa avfärdar Krónans argument. I beslutet skriver myndigheten att företag har ansvar för sin egen marknadsföring och inte kan undkomma ansvar genom att lägga skulden hos den som tagit fram en kampanj.

Hashtaggarna är i sig inte tillräckliga som annonsmärkning. Bara för att företag nämns är det enligt Neytendastofa inte uppenbart att det rör sig om betald marknadsföring. Inte heller tar myndigheten hänsyn till Krónans argument om att sociala medier i sig inte kan betraktas som massmedier som tidningar, och att lagen därför inte skulle gälla.

Både Krónan och 17 sortir måste upphöra med kampanjerna. Om de på nytt marknadsför sig på samma sätt riskerar de böter.

Här kan du läsa beslutet från Neytendastofa.

Dagens citat

"Tyvärr hör jag detta alldeles för ofta. Det är naturligtvis ett volontärarbete att rengöra detta. Det är fortfarande vintertid så man är inte alltid där, men man gör mer under sommaren."

Ármann Fannar Magnússon, ordförande för Ungmennafélagið Eyfellingur som äger Seljavallalaug, i Vísir om de många klagomålen på nedskräpning och smutsiga omklädningsrum - läs mer här.

lördag 20 maj 2017

Dagens bonuscitat

"Bostadspriserna har blivit höga. Det är inte längre möjligt att köpa fastigheter för uthyrning och förvänta sig att en stor prishöjning ska vara på gång."

Magnús Árni Skúlason, ekonom vid Reykjavík Economics, i Morgunblaðið om bostadspriserna i Reykjavíkområdet.

Konserthuset Harpa i Reykjavík behöver nya bidrag

Konserthuset Harpa i Reykjavík fortsätter att gå med stora förluster. Nu behövs ännu mer bidrag från skattebetalarna för att verksamheten inte ska gå i konkurs. Det betyder att Harpa inte kommer att klara ekonomin på egen hand under 2017 - som var tänkt som det år då bidragen från staten och Reykjavíks kommun skulle upphöra.

Bygget av konsert- och kongresshuset Harpa i Reykjavík kostade 28 miljarder isländska kronor. När finansieringen försvann i samband med finanskraschen gick staten och Reykjavíks kommun in som ägare. I dag äger staten 54 procent av huset och kommunen 46 procent.

Men det är inte bara själva bygget som till största delen finansierats av skattebetalarna. Mellan invigningsåret 2011 och 2015 gjorde Harpa en förlust på 2,6 miljarder isländska kronor. Den notan gick till skattebetalarna - som redan pumpat in 700 miljoner om året bara i driftskostnader. Dessutom är en stor del av verksamheten i huset, som symfoniorkestern och operan, till stor del bidragsfinansierad.

2017 var året då de extra bidragen från staten och kommunen skulle upphöra. Nu uppger Fréttablaðið att Harpa inte kommer att gå runt i år heller. Ledningen ska ha vänt sig till staten och kommunen för ytterligare bidrag. Annars kommer huset att gå i konkurs.

Exakt hur mycket pengar som behövs för att rädda Harpa är inte känt. Eftersom önskemålet om nya bidrag kommer så tidigt på året lär det dock även 2017 handla om avsevärda summor som är nödvändiga för att driva Harpa vidare.

Här kan du läsa mer om Harpas ekonomiska kris.

Messade vid ratten - blir utan ersättning för bilolycka

Kvinnan messade vid ratten och förlorade kontrollen över sin bil. I kollisionen med en mötande bil ådrog hon sig allvarliga skador. Men kvinnan får inte ut hela ersättningen från försäkringsbolaget. Héraðsdómur Reykjavíkur går på försäkringsbolagets linje och anser att hon gjort sig skyldig till grov oaktsamhet. Därför har hon inte rätt till mer än en tredjedel av ersättningen.

Det var på kvällen den 4 oktober 2014 som kvinnan körde norrut längs Reykjanesbraut vid Hafnarfjörður. Det var mörkt ute och vägbanan var blöt. Kvinnan var på väg för att träffa några vänner. Hon körde 80 kilometer i timmen.

Kvinnan tappade kontrollen över bilen och kom över på mötande vägbanan. Där krockade hon med en annan bil.

I förhör med polisen berättade kvinnan att hon hade skickat sms samtidigt som hon körde. Hon ska därför inte ha haft full uppmärksamhet på körningen. När hon upptäckte att hon kommit över på fel sida gick olyckan inte att undvika.

I kollisionen ådrog sig kvinnan allvarliga skador. Men försäkringsbolaget Vátryggingafélag Íslands ville inte betala ut hela ersättningen till kvinnan. Efter en tvist valde bolaget att betala ut en tredjedel av beloppet. Försäkringsbolaget ansåg att kvinnan varit vårdslös på ett sätt som gjorde att hon inte hade rätt till full ersättning.

Kvinnan valde därför att stämma Vátryggingafélag Íslands på drygt 2,7 miljoner isländska kronor plus ränta.

Men någon ytterligare ersättning blir det inte. Héraðsdómur Reykjavíkur går på försäkringsbolagets linje. Domstolen anser att kvinnan gjorde sig skyldig till grov oaktsamhet genom att skicka sms vid ratten. Därför har hon inte rätt till mer pengar. Hon slipper dock stå för rättegångskostnaderna på 700 000 isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Vi har de senaste sex åren haft ett särskilt projekt och kapital för att uppmana offentliga institutioner och kommuner att anställa studenter på somrarna. Enligt vår bedömning är arbetsmarknadsläget så bra att alla kan få jobb. Det finns inget behov av insatsen längre. Vi upplever inget annat än att detta goda arbetsmarknadsläge råder över hela landet."

Gissur Pétursson, generaldirektör för Vinnumálastofnun, i Morgunblaðið om att myndigheten i år inte använder några resurser för att studenter ska få sommarjobb.

fredag 19 maj 2017

En resa runt Island



Mývatn, Reykjavík, Reynisfjara, Seyisfjörður, Goðafoss, Jökulsárlón, Gullfoss, Strokkur, Kerið och Dettifoss är några av de platser som skymtar förbi i den här videon filmad under en resa runt Island i april i år.

Sålde köttpaj utan kött - får rätt till skadestånd från staten

I köttpajerna från Gæðakokkar fanns inte ens spår av kött. Det berättade Matvælastofnun i februari 2013. Skandalen gjorde att Gæðakokkar förlorade mängder av kunder och bytte namn för att rädda företaget. Men nu får Gæðakokkar rätt till skadestånd. Hæstiréttur Íslands anser att myndigheten inte hade befogenhet att peka ut företaget.

Efter att det i en rad europeiska länder uppdagats att det fanns odeklarerat hästkött i en mängd produkter valde Matvælastofnun att undersöka isländska livsmedel. Myndigheten köpte och analyserade livsmedel från flera olika producenter.

Hästkött fanns inte i några av produkterna. Däremot var det två produkter från Gæðakokkar i Borgarnes som fick myndigheten att reagera. I lammfärsbullarna saknades den nötfärs som utlovades i innehållsförteckningen. Men det var köttpajerna som förvånade mest. De innehöll inte ens ett spår av kött.

30 procent av pajens fyllning - vilket skulle motsvara 15 procent av den totala vikten - skulle enligt innehållsdeklarationen bestå av nötfärs. Dessutom skulle den innehålla köttbuljong. Trots att analysen skulle avslöja en köttmängd större än 0,7 gram per paj var slutsatsen att köttpajerna var helt köttfria. Fyllningens konsistens var som en puré helt utan de klumpar som borde ha funnits om det var någon färs i den.

Avslöjandet fick kunderna att överge Gæðakokkars produkter. Företaget levererade före skandalen färdigmat till bland annat livsmedelsbutiker och olika typer av matsalar. Efter avslöjandet bytte företaget namn till Kræsingar.

Inledningsvis hävdade företaget att de köttfria köttpajerna måste vara resultatet av ett misstag. Snart började dock Gæðakokkar hävda att myndighetens analys - som gjordes på två pajer - måste ha varit felaktig.

Gæðakokkar drogs inför rätta men friades av Héraðsdómur Vesturlands från misstankarna om brott mot livsmedelslagen. Domstolen ansåg att Matvælastofnuns analys inte var tillräckligt tillförlitlig. Inte heller ansåg domstolen att företaget medvetet hade varit ute efter att vilseleda konsumenterna.

Domen blev starten på en skadeståndsprocess. Hæstiréttur Íslands fastslår nu att företaget har rätt till skadestånd. Nivån på kompensationen kommer att avgöras i en egen rättsprocess.

Enligt rätten var det inte Matvælastofnuns ansvar att utöva tillsyn av Gæðakokkar. Den uppgiften låg i stället hos Heilbrigðiseftirlit Vesturlands. Det var alltså den senare myndigheten som skulle ha publicerat uppgifterna om de köttfria köttpajerna.

Men det är inte det enda skälet. Hæstiréttur Íslands anser inte att Matvælastofnun följde proportionalitetsprincipen. Myndigheten borde enligt rätten ha insett att publiceringen av uppgifterna skulle orsaka stora skador för Gæðakokkar. Företaget fick inte heller möjlighet att bemöta uppgifterna före publiceringen.

Vidare hävdar rätten att myndigheten inte gjorde tillräckligt för att försäkra sig om att det inte begåtts misstag i samband med analysen. I domen skriver Hæstiréttur Íslands att resultatet av de första testerna borde ha följts upp med fler tester innan någon publicering gjordes.

Matvælastofnun ska nu betala Gæðakokkars rättegångskostnader på 600 000 isländska kronor. Vilka krav på skadestånd som företaget kommer att ställa är inte känt. Det har talats om flera hundra miljoner isländska kronor. Gæðakokkar har under rättsprocessen sagt sig ha haft årliga intäkter på 133 miljoner isländska kronor före avslöjandet.

Här kan du läsa mer om turerna kring de köttfria köttpajerna och här kan du läsa domen i sin helhet.

Staten kränkte Jón Ásgeir Jóhannessons rättigheter

Staten kränkte Jón Ásgeir Jóhannessons rättigheter när han dömdes till skadestånd och ett villkorligt fängelsestraff för ekonomisk brottslighet. Det fastslår Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Domen innebär inte bara att Jón Ásgeir Jóhannesson slipper betala skadestånd på 62 miljoner isländska kronor. Den är dessutom slutet på en konflikt som rasat i femton år.

Det var 2002 som isländska myndigheter gjorde en razzia riktad mot investeraren Jón Ásgeir Jóhannesson och bolagen Baugur och Gaumur. Fallet beskrevs av åklagare som ett av de mest omfattande fallen av ekonomisk brottslighet i Islands historia.

Misstankarna gällde omfattande skattefusk. Men debatten om utredningen kom att handla om helt andra saker. Jón Ásgeir Jóhannesson hade seglat upp som en av landets tyngsta investerare. Själv hävdade han att hans växande detaljhandelsimperium hotade det inflytande som Självständighetspartiet skaffat sig över näringslivet.

Jón Ásgeir Jóhannesson pekade ut dåvarande statsministern Davíð Oddsson som arkitekten bakom razzian. Syftet ska ha varit att inte förlora kontrollen över partiets intressesfär. Brottsmisstankarna blev också ett - åtminstone tillfälligt - hinder för Jón Ásgeir Jóhannessons affärsäventyr i utlandet.

Utredningen rörde händelser mellan 1999 och 2002. Sex år senare fick Jón Ásgeir Jóhannesson en villkorlig dom på tre månader för bokföringsbrott. Samma år åtalades han för nio misstänkta skattebrott. I Héraðsdómur Reykjavíkur fälldes han på fem åtalspunkter och friades på fyra.

Domen överklagades till Hæstiréttur Íslands. Där blev straffet för Jón Ásgeir Jóhannesson en villkorlig dom på tolv månaders fängelse. Han skulle dessutom betala 62 miljoner isländska kronor i skadestånd.

Men redan innan åtal väcktes hade Jón Ásgeir Jóhannesson betalat ett skattetillägg. Det är detta som nu gör att Europadomstolen för mänskliga rättigheter dömer till hans fördel mot isländska staten.

Skattetillägget var enligt Europadomstolen i sig en bestraffning. Enligt Europakonventionen är det inte tillåtet att döma en person två gånger för ett och samma brott. Detta drabbade Jón Ásgeir Jóhannesson eftersom han först tvingades betala ett skattetillägg för att därefter åtalas och dömas för samma händelse.

Domen innebär att Jón Ásgeir Jóhannesson inte behöver betala skadeståndet på 62 miljoner. I stället får han 15 000 euro i kompensation. Domen gäller även affärskompanjonen Tryggvi Jónsson, som också han behandlades på samma sätt av myndigheterna. Tryggvi Jónsson får 10 000 euro i kompensation.

Europadomstolens beslut är sannolikt slutet på den konflikt som rasat i femton år. För statens del slutar den med en rejäl prestigeförlust. Behandlingen av Jón Ásgeir Jóhannesson var rättsvidrig - och av de misstankar som presenterades i utredningens början blev det till sist inte mycket kvar.

Jón Ásgeir Jóhannesson sällar sig nu till raden av investerare med kopplingar till finanskrisen som öppnar en egen webbplats med syftet att ge sin bild av kraschen. I ett uttalande kommenterar han domen:
"Jag har kämpat mot statsmaktens olika grenar i landets rättssalar de femton senaste åren, och ofta haft känslan att även det isländska rättsväsendet har sina fläckar. Utgången bekräftar min misstanke och bekräftar också tack och lov att det isländska rättssystemet - ett av Europas rättssystem - inte är undantaget Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Jag funderar över hur statsmakten tänker reagera på denna dom. Tänker någon ta ansvar för att individers mänskliga rättigheter på Island har trampats på de senaste åren? Kommer tidigare eller nuvarande ministrar och politiker, tingsrättsdomare och domare i högsta domstolen, tidigare och nuvarande, att ta ansvar?"
Tvisten om rätt och fel har nu nått sitt slut. Men den skulle kunna gå vidare i rättssalarna om Jón Ásgeir Jóhannesson skulle stämma staten och kräva skadestånd.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Jón Ásgeir Jóhannesson och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Vänskapen är mycket tydlig och man känner det som om man är hemma hos sig. Landskapet är också mycket likt det man ser hemma. Det är naturligtvis en skillnad, men detta är tveklöst det land som står oss närmast."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i Vísir om Islands relation till Färöarna under ett besök i öriket.

torsdag 18 maj 2017

Botaniska trädgården Skrúður inför inträdesavgift

300 isländska kronor blir inträdesavgiften till den botaniska trädgården Skrúður i sommar. De två senaste åren har trädgården inte fått några statliga bidrag. Därför anser de ansvariga att det är nödvändigt att börja ta betalt av besökare. I ett brev vänder de sig till kommunstyrelsen för att få lov att införa en entrépeng.

Det var 1909 som pastorn och rektorn Sigtryggur Guðlaugsson tog initiativ till den botaniska trädgården Skrúður vid Núpur i Dýrafjörður. Den har belönats för kreativa och historiska värden på en plats inte långt från polcirkeln. I dag är det kommunen Ísafjarðarbær som ansvarar för skötseln.

Ansvarar för trädgården gör Framkvæmdasjóður Skrúðs. De vänder sig nu till kommunen för att få tillstånd att börja ta betalt av besökare. Skälet till förfrågan är att trädgården de två senaste åren inte fått några statliga bidrag. Två möten med ministrar har inte gett några resultat.

I brevet skriver de att inträdesavgiften är nödvändig för att kunna utföra nödvändigt underhåll. Dessutom finns ett stort behov av toaletter vid Skrúður. Entrépengen ska tas ut mellan 17 juni och 30 september. Därefter ska beslutet utvärderas.

Här kan du läsa mer om Skrúður.

Krisen allt djupare för Pressan - investerare hoppar av

De okända skulderna blev för mycket för de investerare som skulle rädda mediekoncernen Pressan. De hoppar nu av affären. Samtidigt hävs Pressans köp av tidskriftsförlaget Birtíngur eftersom bolaget inte har råd att genomföra köpet. Krisen är nu akut - och i en första besparing bantas utgivningen av DV till en dag i veckan.

De senaste åren har Björn Ingi Hrafnsson byggt ett medieimperium kring sajter som Eyjan och Pressan, tidningen DV och tv-kanalen Ínn. Men nu står koncernen på ruinens brant. Skulderna uppgår nu till 700 miljoner isländska kronor.

Hur Björn Ingi Hrafnsson finansierat expansionen är inte känt. Rykten - som inte på något sätt är bekräftade - gör gällande att toppar inom Framstegspartiet, ett parti han själv representerat i kommunfullmäktige i Reykjavík, ordnat lån åt Björn Ingi Hrafnsson. I gengäld har den granskande journalistiken försvunnit ur DV.

Nu står det klart att krisen inom Pressan är akut. I mitten på april kom beskedet att nya investerare skulle gå in med 300 miljoner isländska kronor i koncernen. Därmed skulle Björn Ingi Hrafnssons ägande minska. Han skulle också lämna sin ledande roll i Pressan. Samma sak gällde vd:n Arnar Ægisson.

Vid granskningen av koncernens ekonomi har dock de blivande ägarna upptäckt att läget är betydligt sämre än vad som tidigare sagts. Behovet av kapital uppgår alltså inte till 300 miljoner - utan till mer än det dubbla. Det handlar bland annat om offentliga avgifter och skulder till fackföreningar och pensionsfonder som inte betalats.

Ett villkor för att affären skulle genomföras var att den dagliga verksamheten inte längre fick gå med förlust. Inte heller det visade sig stämma.

De investerare som skulle räddat Pressan hoppar nu av affären. Enligt Kjarninn fattades beslutet för en vecka sedan. Skälet är att den bild som de fått av Pressans ekonomi inte varit korrekt.

Avhoppet fick direkt konsekvenser för Pressan. Bolaget köpte nyligen tidskriftsförlaget Birtíngur. Inte heller den affären blir nu av eftersom Birtíngurs ägare inte anser att Pressan kan finansiera köpet, rapporterar Kjarninn.

En annan konsekvens är att den förlusttyngda tidningen DV tvingas gå ned till en utgivningsdag i veckan. Tidningen har de senaste åren utkommit två gånger i veckan.

Även de investerare som nu hoppat av affären tänkte banta DV:s utgivning. Dessutom hade de planer på att göra sig av med flera av koncernens chefer för att minska utgifterna.

Björn Ingi Hrafnsson själv har inte kommenterat krisen. I ett mejl till personalen - som Kjarninn tagit del av - skriver han att han är övertygad om att koncernen kan räddas. Han ber också om de anställdas stöd. Enligt Kjarninn har dock många anställda tolkat mejlet som att uppsägningar och lönesänkningar väntar för att försöka rädda inte minst DV undan konkurs:
"Bolaget har mer än tiofaldigats i storlek på några få år och med det följer växtvärk i det ogynnsamma företagsklimatet för isländska medier. Vi betalar vår personal högre lön än vad som är brukligt (eller det sägs så) och kanske har vi varit för romantiska och fortsatt med program som inte bär sig. Vi har lagt stor vikt vid en positiv stämning på jobbet och att personalen känner sig som en del av en stor familj. Men vi har också begått misstag. Vi har förlorat allt för mycket på DV:s utgivning och det har visat sig bli mycket svårt för oss. DV:s läge var mycket svårt när vi tog över tidningen efter oändliga strider och det har varit en svår uppgift att vända det."
Här kan du läsa mer om Pressans kris.

Ólafur Ólafsson tjänade 3,8 miljarder på Búnaðarbankinn



Ólafur Ólafsson tjänade 3,8 miljarder isländska kronor på sin inblandning i privatiseringen av Búnaðarbankinn. Timmarna innan den ekobrottsdömde investeraren kom till mötet med alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd påbörjades en pr-offensiv från Ólafur Ólafsson. Men han bjöd inte på mycket ny information under gårdagen.

I januari 2003 sålde staten 45,8 procent av Búnaðarbankinn. Prislappen var 11,9 miljarder isländska kronor. Ólafur Ólafsson gick inte in med några egna pengar i affären, men var den som planerade köpet. För det fick han alltså 3,8 miljarder isländska kronor.

I en parlamentarisk utredning framkom tidigare i år att såväl alltinget som allmänheten fördes bakom ljuset. Utåt presenterades den tyska banken Hauck & Aufhäuser som en av de största investerarna. Men enligt utredningen var Hauck & Aufhäuser aldrig någon verklig delägare av Búnaðarbankinn utan försvann snabbt ur bilden.

Syftet med att få det att se ut som att Hauck & Aufhäuser hade en aktiv och varaktig roll i affären var enligt utredningen att tillgodose ett starkt önskemål från regeringen om utländskt ägande. Den verkliga köparen av Búnaðarbankinn var dock ett bolag registrerat på Brittiska Jungfruöarna.

Ägarskapet doldes enligt utredningen genom en rad avtal mellan olika bolag. I slutändan ledde avtalen till bolag i skatteparadis utan insyn.

Ólafur Ólafsson - som dömts för grov ekonomisk brottslighet med kopplingar till finanskraschen - har hela tiden tillbakavisat alla anklagelser om att upplägget skulle ha varit skräddarsytt för att vilseleda politiker och myndigheter. Det gjorde han även i går när han deltog under ett möte med alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd.

Försvaret var väl förberett. Timmarna innan mötet publicerade Ólafur Ólafsson en video där han ger sin syn på privatiseringen av Búnaðarbankinn. Samtidigt lanserades också en webbplats där Ólafur Ólafsson tillbakavisar alla anklagelser om ett bluffövertagande. Domännamnet registrerades enligt Vísir för nästan ett halvår sedan.

När Búnaðarbankinn privatiserades valde regeringen - som då bestod av Självständighetspartiet och Framstegspartiet - ägare som de ansåg vara politiskt närstående. Men att valet av köpare skulle ha varit politiskt förnekar Ólafur Ólafsson. I videon säger han att han aldrig varit medlem av Framstegspartiet.

Under utfrågningen sade Ólafur Ólafsson att han inte visste något om Welling & Partners, det skatteparadisbolag som var den verkliga köparen av banken. Halva förtjänsten - omkring 2,9 miljarder isländska kronor - av försäljningen gick till Dekhill Advisors, ett annat skatteparadisbolag. Ólafur Ólafsson sade sig inte veta något om bolagets ägare. Dekhill Advisors var enligt Kjarninn aktivt så sent som för ett drygt halvår sedan.

Vidare sade Ólafur Ólafsson att han inte ansåg sig ha gjort något fel. Inte heller ansåg han att staten förlorat något på Búnaðarbankinn. Detta ifrågasattes under mötet. Självständighetspartiets Hildur Sverrisdóttir sade att hans agerande bidragit till att minska förtroendet för alltinget. Partikamraten Vilhjálmur Bjarnason undrade varför Ólafur Ólafsson inte öppet berättade om sin roll i affären och varför han skapade ett upplägg med en lång rad olika bolag i skatteparadis. Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir hävdade att han försökte göra sig själv till ett offer.

Här kan du läsa mer om turerna kring Búnaðarbankinn.

Dagens citat

"Det finns helt enkelt inget prejudikat för uppbyggnad som den här i kommunen. ... Uppbyggnaden är sannerligen inte bunden till tätorten. Den når även till glesbygden där turismen är drivkraften."

Ísólfur Gylfi Pálmason, kommunchef i Rangárþing eystra, i Fréttablaðið om de byggen som nu pågår i centralorten Hvolsvöllur och på andra ställen i kommunen.

onsdag 17 maj 2017

CNBC om budgettips i Reykjavík



Island är ett av världens dyraste länder att besöka. För att inte bli ruinerad tipsar CNBC om några sätt att turista i Reykjavík utan att spräcka budgeten. Bland annat nämns gratisattraktioner och kommunala bad som ett plånboksvänligt alternativ till exempelvis Blå lagunen. Och att välja varmkorv i stället för dyra restauranger när det gäller att äta ute, att promenera i stället för att åka taxi och att dricka kranvatten i stället för att köpa flaskvatten.

Centrum för norrskensforskning försenas på nytt

Forskningscentrumet för norrsken utanför Laugar blir inte klart till sommaren. Bygget står nu helt stilla. Prislappen har inte bara stigit på grund av den starkare isländska kronan. Dessutom står det klart att den ursprungliga kostnadskalkylen inte håller. Nu vänder sig Rannís till de kinesiska finansiärerna för att få mer pengar.

I juni 2014 togs det första spadtaget till ett forskningscentrum för norrsken vid Kárhóll utanför Laugar på norra Island. Då var tanken att det skulle öppna hösten 2016. Så blev det inte. I oktober 2016 lades en grundsten och sommaren 2017 sattes som nytt öppningsdatum. Men inte heller det kommer att hända.

Syftet med forskningscentrumet, som kallas China-Iceland Joint Aurora Observatory, är att studera norrskenet och samspelet mellan jorden och solen. Centrumet ska inte bara vara öppet för kinesiska och isländska forskare, utan välkomna forskare från hela världen. Allmänheten ska också kunna besöka forskningscentrumet.

Det färdiga bygget ska bli 760 kvadratmeter. I det ingår reception och föreläsningssal.

Bygget finansieras helt och hållet av den kinesiska polarforskningsmyndigheten Polar Research Institute of China. Den ursprungliga prislappen var 204,3 miljoner isländska kronor. Såväl den ekonomiska kalkylen som tidplanen har nu spruckit.

Projektet har enligt RÚV blivit betydligt dyrare än väntat. Och det handlar inte bara om dyrare byggkostnader. Alla anslag från Kina till bygget är i kinesiska yuan. Eftersom den isländska kronan det senaste året stigit med 20 procent mot den kinesiska valutan räcker inte pengarna längre ens till den ursprungliga kostnaden.

Hallgrímur Jónasson, vd för Rannís, uppger för RÚV att en isländsk delegation reser till Kina nästa vecka för att diskutera situationen. Han säger att Kina alltjämt vill slutföra projektet, men att finansieringen behöver omförhandlas på grund av stigande kostnader och valutakursförändringar.

Någon tidtabell för det som återstår av bygget finns inte. Reinhard Reynisson, vd för den lokala stiftelsen Aurora Observatory, säger till RÚV att det är oklart när det kommer att återupptas:
"Nästa etapp går på tomgång där vi har två saker som motarbetar oss: valutakursutvecklingen som drabbar oss svårt - alla utbetalningar är bundna till kinesiska yuan - och att byggkostnaderna är mycket högre än vad som räknades med i de ursprungliga planerna."
Här kan du läsa mer om bygget vid Kárhóll.

Rättegången om mordet på Birna Brjánsdóttir försenas

Rättegången mot den man som misstänks för mordet på Birna Brjánsdóttir hinner inte genomföras före sommaren. Om en månad ska en ortoped ha besvarat två frågor från försvaret. Hittills har ingen rättsläkare som ska besvara ytterligare fem frågor utsetts. En svensk rättsläkare har tillfrågats. Vem som får uppdraget kan bli klart på tisdag.

Det har nu gått fyra månader sedan 20-åriga Birna Brjánsdóttir försvann efter en utekväll i Reykjavík. Efter den mest omfattande sökinsatsen i Islands historia hittades hon åtta dagar efter försvinnandet på stranden vid Selvogur. Kroppen var naken och hade utsatts för grovt våld.

Misstankarna riktades snart mot en grönländsk sjöman. Han står nu åtalad för att ha mördat Birna Brjánsdóttir. Han har även åtalats för grovt narkotikabrott.

Mannen har medgett att han gett Birna Brjánsdóttir skjuts från Reykjavík till Hafnarfjörður. I förhör har han sagt att han därefter släppt av henne vid en rondell.

Det finns en rad tekniska bevis mot mannen. Birna Brjánsdóttirs blod fanns i bilen och mannens dna fanns på hennes skor och hennes körkort. Mannen har dock hela tiden förnekat att han skulle vara skyldig till mordet.

Målet har varit att hålla rättegången mot mannen innan Héraðsdómur Reykjaness semesterstänger i juli. Men den förhoppningen kommer inte att infrias. Rättegången kommer inte att kunna påbörjas förrän tidigast i augusti efter sommaruppehållet.

Páll Rúnar M. Kristjánsson, mannens försvarare, har lagt fram sju frågor - fem till en rättsläkare och två till en ortoped. Enligt medieuppgifter är syftet med frågorna att försöka visa att den åtalade inte ska ha varit tillräckligt fysiskt stark för att kunna misshandla Birna Brjánsdóttir på det sätt som gjordes.

Ortopeden Ragnar Jónsson åtog sig i går att besvara de två frågorna. De ska vara besvarade senast den 16 juni. Frågorna rör den åtalades fysiska tillstånd.

Någon rättsläkare har ännu inte utsetts. En svensk rättsläkare har tillfrågats om uppdraget. Om rättsläkaren säger ja kan den formellt utses på tisdag. Oavsett vem som får uppdraget - ytterligare två rättsläkare kan komma i fråga - måste alla relevanta handlingar i målet översättas eftersom det inte finns några isländska rättsläkare.

Frågorna från advokaten gör alltså att inget talar för att rättegången skulle kunna genomföras före sommaren. Rättsprocessen fortsätter på tisdag då den misstänkte mördaren kommer att begäras omhäktad.

Mannen var inte på plats när rättsprocessen fortsatte i Héraðsdómur Reykjaness i går. Åklagaren Kolbrún Benediktsdóttir lämnade in ny bevisning i form av uppgifter om mobiltelefontrafik i anslutning till Birna Brjánsdóttir. Hon lämnade även in ett utdrag från den misstänktes belastningsregister från Grönland. Dokumentet ska nu översättas till isländska.

Här kan du läsa mer om Birna Brjánsdóttirs död.

Dagens citat

"Man kan säga att detta naturligtvis är en sådan klassisk konflikt i ett nytt politiskt parti som börjar komma in i politikens mittfåra, om vi säger så. Det är inget nytt att politiska partier ofta för fram alla möjliga idéer om förändrade arbetsmetoder och annorlunda organisation än vad som är vedertaget. ... Sedan tar verkligheten ifrån dem bestämmanderätten och de behöver organisera sig och då går detta in i mer traditionella spår."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i RÚV om konflikterna inom Piratpartiets alltingsgrupp - läs mer här.

tisdag 16 maj 2017

Baltasar Kormákur gör film och tv-serie av Sjálfstætt fólk

Foto: Norden.org
Halldór Laxness roman Sjálfstætt fólk (Fria män) blir både en långfilm och en tv-serie. Bakom projektet står regissören Baltasar Kormákur. RÚV har köpt visningsrättigheterna. Projektet beräknas kosta omkring 1,5 miljarder isländska kronor. Arbetet med manus och inspelningsplatser har påbörjats, rapporterar RÚV.

För fem år sedan köpte Baltasar Kormákur rättigheterna till Halldór Laxness Sjálfstætt fólk. Romanen utkom i fyra band mellan 1933 och 1935. Baltasar Kormákur säger till RÚV att romanen både kommer att bli en långfilm och en tv-serie:
"De senaste fem åren har jag haft rättigheterna till detta, men jag har haft bekymmer med hur det är bäst att göra detta. Jag tänkte göra en biofilm, men jag tyckte inte att den passade in i bioformatet eftersom det är en så stor berättelse. Så kom denna idé att göra en biofilm av den första boken och att samtidigt visa sex tv-avsnitt."
Arbetet med att skriva manus och att hitta inspelningsplatser har påbörjats. Prislappen är 1,5 miljarder isländska kronor. Tillsammans är filmen och tv-serien det största projektet i sitt slag på Island. Både filmen och tv-serien ska vara på isländska. Huvudrollen Bjartur í Sumarhúsum kommer att spelas av Ingvar E. Sigurðsson.

Här kan du läsa mer om Sjálfstætt fólk.

Pressan behöver 700 miljoner för att betala skulder

700 miljoner isländska kronor behövs för att inte mediekoncernen Pressan ska gå under. Det är mer än dubbelt så mycket som den summa som nämndes när nya ägare gick in i bolaget för en månad sedan. Den tidigare storägaren Björn Ingi Hrafnsson är nu på väg ut ur Pressan - om någon är intresserad av aktierna.

De senaste veckorna har inneburit stora förändringar på den isländska mediemarknaden. Gunnar Smári Egilssons storsatsning med Fréttatíminn slutade med ett fiasko. Nu är bolaget på väg i konkurs. Gunnar Smári Egilsson har i stället grundat Islands socialistparti. Där har hans socialistiska ideal ställts i ljuset av hur han behandlat Fréttatíminns anställda.

Eyþór Arnalds är genom bolaget Ramses II ny storägare i Árvakur, det bolag som ger ut Morgunblaðið. Han äger nu 26,62 procent av aktierna. Affären innebär att fiskeindustrins intressen i koncernen minskar. De aktieposter han köpte tillhörde rederierna Samherji, Vísir och Síldarvinnslan.

Fjarskipti - Vodafones moderbolag på Island - är en ny storspelare på den isländska mediemarknaden genom köpet av koncernen 365. Bolaget betalar närmare 8 miljarder isländska kronor för flera tv- och radiokanaler samt nyhetswebben Vísir. Däremot ingår inte dagstidningen Fréttablaðið och tidskriften Glamour i köpet.

Mest turbulent är det just nu kring Pressan, den koncern som under Björn Ingi Hrafnssons ledning köpt bland annat tv-kanalen Ínn, tvådagarstidningen DV och tidskrifter som Vikan, Gestgjafinn, Nýtt líf och Hús og híbýli.

Hur Björn Ingi Hrafnsson finansierat övertagandena är inte känt. Inte heller har bolaget gått med vinst. Men nu ser det ut som att pengarna är slut och att han själv är på väg ut ur koncernen. Frågan är bara hur stort intresset för att gå in i Pressan är.

I mitten på april meddelades det att aktiekapitalet skulle utökas med omkring 300 miljoner isländska kronor. Därmed skulle alltså Björn Ingi Hrafnssons ägande späs ut väsentligt samtidigt som hans inflytande över det redaktionella arbetet skulle försvinna. Gunnlaugur Árnason pekades ut som ny styrelseordförande och Karl Steinar Óskarsson som ny vd.

Men nu är hela affären hotad. Behovet är enligt Kjarninn inte 300 miljoner. I stället behövs det närmare 700 miljoner för att Pressan inte ska gå omkull. Koncernen har tagit stora lån för att kunna betala skatter och avsättningar till pensionsfonder.

Det är inte bara skulderna som är betydligt större än vad som tidigare varit känt. Dessutom ska flera av de medier som ingår i koncernen gå avsevärt sämre än vad som tidigare uppgivits.

Enligt Kjarninn är det ingen slump att de personer som skulle ingå i den nya styrelsen ännu inte formellt registrerat sig som ledamöter. Skälet uppges vara att de i dagsläget inte vill ta något juridiskt ansvar för Pressan.

Ambitionen är alltjämt att affären ska genomföras som planerat. Kjarninn skriver att flera av de bolag som planerade att gå in i Pressan nu tvekar. Men de flesta investerarna uppges stå fast vid sina planer i väntan på en grundlig genomgång av bolagets ekonomi.

Om affären går i lås blir Fjárfestingafélagið Dalurinn största ägare i Pressan. Bolagets ursprungliga plan var att gå in med 155 miljoner isländska kronor i Pressan. En av delägarna är Róbert Wessman, en investerare känd från bland annat Actavis och Alvogen.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Piratpartiets gruppledare hoppar av efter dispyt

Ásta Guðrún Helgadóttir lämnar uppdraget som Piratpartiets gruppledare i alltinget. Samtidigt hoppar sekreteraren Björn Leví Gunnarsson av sitt uppdrag. Skälet till avhoppen är en intern konflikt om gruppledarens roll. Ny gruppledare blir Einar Brynjólfsson. Andra i den nya ledningen är Birgitta Jónsdóttir och Smári McCarthy.

Piratpartiets fyra första år i alltinget kantades av konflikter. Partiets tre ledamöter hade svårt att dra åt samma håll. Sämst var relationen mellan grundaren Birgitta Jónsdóttir och Helgi Hrafn Gunnarsson, partiets populäraste politiker.

Birgitta Jónsdóttir och Helgi Hrafn Gunnarsson grälade för ett drygt år sedan offentligt genom Facebook. Under lång tid talade de två knappt med varandra. För att lösa konflikten kallade partiet in en arbetsplatspsykolog. Det ska ha förbättrat situationen, men det ryktas att dispyten var ett viktigt skäl till att Helgi Hrafn Gunnarsson inte valde att ställa upp för omval.

Nu tvistar partiets alltingsledamöter på nytt. Den här gången gäller konflikten gruppledarens roll i alltinget. Ásta Guðrún Helgadóttir meddelade i går på Facebook att hon hoppade av uppdraget eftersom en majoritet av Piratpartiets ledamöter hade en annan syn i frågan:
"Mot bakgrund av meningsskiljaktigheter mellan mig och majoriteten av Piratpartiets alltingsgrupp gällande alltingsgruppens interna organisation har jag bestämt mig för att kliva åt sidan. Vi hade olika syn på i vilken riktning alltingsgruppen skulle gå och jag tror att det är mest lyckosamt att någon annan tar över det arbetet. Jag längtar efter att bli en vanlig alltingsledamot på nytt, och då ges det mer tid till att arbeta med de frågor som är viktiga för mig."
Samtidigt valde även Björn Leví Gunnarsson, sekreterare i partiets alltingsgrupp, att lämna sitt uppdrag. Inte heller han höll med majoriteten i frågan.

Efter avhoppet valdes Einar Brynjólfsson - som tidigare var vice gruppledare - till Piratpartiets gruppledare i alltinget. Ny vice gruppledare är Birgitta Jónsdóttir och ny sekreterare är Smári McCarthy. Det uppger partiet i ett pressmeddelande.

Under gårdagen försökte Piratpartiet att tona ned händelsen. Bägge avhopparna stannar kvar i partiet. Dispyten ska inte ha något att göra med sakpolitiska meningsskiljaktigheter.

Pawel Bartoszek, alltingsledamot för Renässans, reagerade på hur partiet hanterade situationen. Han sade i alltinget i går att det var beklagligt att Piratpartiets företrädare lämnade pågående möten i nämnderna för att diskutera det han kallade en "ledarkris" i alltingsgruppen.

Här kan du läsa mer om Piratpartiets interna konflikter.

Dagens citat

"Islänningar gifter sig helst bara på lördagar i juli, men utländska par gifter sig oftare under alla årstider. De tycker ofta att snön, norrskenet och vintern är spännande. ... Människor har sett de flesta bilderna därifrån och känner därför till området bäst. Det är också ett lämpligt avstånd från huvudstadsregionen."

Bröllopsfotografen Styrmir Kári Erwinsson i Morgunblaðið om hur han i allt större utsträckning fotograferar utländska par antingen längs sydkusten eller på Snæ­fellsnes.

måndag 15 maj 2017

Isländsk flaskpost drev i land på Färöarna

Efter drygt 1 800 mil och drygt sexton månader i Nordostatlanten drev en flaskpost i går morse i land vid Húsavík på Sandoy på Färöarna. Flaskposten plockades enligt RÚV upp av Laufey Óskarsdóttir Hansen. Den gps-försedda flaskposten kastades i havet den 10 januari förra året. Bakom idén stod ett av RÚV:s barnprogram.

För sexton månader sedan kastades två gps-försedda flaskposter i havet nära Islands sydvästra spets. Länge följde de två flaskposterna varandra under färden genom Nordatlanten. För fyra månader sedan drev en av dem i land på den skotska ön Tiree. Men där gick de två flaskposterna skilda vägar.

Den andra drev i land i går morse vid Húsavík på Sandoy på Färöarna. Den som hämtade flaskposten var Laufey Óskarsdóttir Hansen. Då hade den färdats över 1 800 mil och varit på väg i drygt sexton månader.

Här kan du läsa mer om flaskposterna.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sällsynt i alltinget

Det är nästan fem månader sedan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var på plats vid en omröstning i alltinget. Och till mötena i utrikesnämnden har han bara dykt upp vid fyra av tretton tillfällen. Varje gång han kom var han dessutom kraftigt försenad. Bakom sammanställningen av den tidigare statsministerns närvaro står Helgi Bergmann på Facebook.

När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i april förra året tvingades avgå som statsminister blev han direkt en sällsynt besökare i alltinget. Då förklarade han frånvaron med att han bland annat arbetade i sin valkrets.

Efter nyvalet i oktober 2016 utlovade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hård oppositionspolitik mot regeringen. I den mån han bedrivit en sådan politik har han sällan gjort det med alltinget som plattform.

Helgi Bergmann har sammanställt framstegspartistens närvaro i alltinget. Senast han var på plats vid en omröstning var den 22 december 2016. Efter valet har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson bara deltagit i 12,8 procent av omröstningarna.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är Framstegspartiets representant i utrikesnämnden. Av de tretton möten som hållits under mandatperioden har han närvarat vid fyra. Vid samtliga dessa fyra tillfällen har han dessutom kommit för sent - som minst 20 minuter och som mest 101 minuter.

Vid de nio möten som Sigmundur Davíð Gunnlaugsson missat har han inte meddelat frånvaro. Han har heller inte kallat in någon ersättare.

Smári McCarthy, alltingsledamot för Piratpartiet, är en av alla som har kommenterat Helgi Bergmanns uträkningar. Han skriver i en kommentar att han sällan ser Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i alltinget:
"Jag blir totalt förvånad varje gång jag ser honom i alltingshuset. Han kom till ett nämndmöte en gång när jag var ersättare i utrikesnämnden. Då gjorde vi i minoriteten en reservation mot att närvaron från majoritetens alltingsledamöter var otillräcklig. Sigmundur Davíð ville inte vara med på den reservationen."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson anser sig dock inte missköta sitt uppdrag. I ett inlägg på Facebook skriver den tidigare statsministern att det var länge sedan som han "slutade orka svara nättroll", men att han nu gör ett undantag. Han hävdar att han är en mycket aktiv alltingsledamot:
"I år har jag varit i tjänst som alltingsledamot varje dag med undantag för nyårsdagen, påskdagen och annandag påsk. På sessionsdagar kommer man till alltingshuset eller till kontoret om man inte är på möten eller har andra uppgifter någon annanstans. Ibland är dessa möten på andra platser i landet långt ifrån Austurvöllur. De som tror att alltingsledamotens arbete består i att hela dagarna sitta i sofforna i alltingshuset gör inte sitt jobb. Även om det skulle kunna vara intressant att jämföra hur länge var och en sitter i alltingshuset är det sannolikt riktigare att jämföra de resultat som man uppnår. Jag är alltid redo för den jämförelsen med vem det än må vara."
Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Kommun vill ta över färjetrafiken till Västmannaöarna

Ett antal inställda färjeturer och dagar då vädret har stoppat både flyg- och färjetrafiken. Så har det sett ut på Västmannaörna de senaste dagarna. Nu vill kommunen ta över driften av färjetrafiken mellan Hemön och fastlandet från staten. Kommunikationsminister Jón Gunnarsson är positivt inställd till idén.

Redan 2010 skulle den färja som trafikerar fastlandet och Hemön ha ersatts. I finanskraschens kölvatten ströks investeringen ur budgeten flera år i följd. Nu är det tänkt att en ny färja ska tas i bruk under nästa år.

Herjólfur, dagens färja, är inte byggd för att kunna hantera inseglingen till Landeyjahöfn, den nya färjehamnen på fastlandet som invigdes 2010. Under vinterhalvåret måste färjan därför i regel i stället segla till Þorlákshöfn. Det innebär att överfarten i stället för 35 minuter tar närmare tre timmar.

Nu är Herjólfur på varv i Danmark för underhåll. Färjan är tillbaka i trafik tidigast den 19 maj. Den ersätts av Baldur, en färja som i vanliga fall seglar över Breiðafjörður mellan Stykkishólmur och Brjánslækur.

Kommunen är dock allt annat än nöjd med ersättaren. Baldur får nämligen inte segla till Þorlákshöfn eftersom den inte har fått tillstånd för den rutten. När våghöjden i Landeyjahöfn den 2 maj var 2,7 meter var det för mycket för Baldur. Eftersom färjan inte får segla till Þorlákshöfn blev den kvar i hamn.

Samma dag gick det inte att ta sig varken till eller från Västmannaöarna. Vädret gjorde att flygbolaget Ernir, som flyger mellan Reykjavík och Hemön, tvingades att ställa in alla turer.

De senaste dagarna har nya oväder tvingat Eimskip, som driver färjetrafiken, att ställa in en rad avgångar. I fredags tvingades Baldur att vända vid Landeyjahöfn eftersom förhållandena i stormen var så svåra att färjan inte skulle kunna lägga till. I stället fick färjan återvända till Hemön. Återkomsten under den allt annat än stillsamma turen filmades och publicerades på Facebook.

Att färjan tvingas vända tillbaka är sällsynt. Vid några tillfällen har Herjólfur vid ankomsten till Landeyjahöfn i stället fått gå till Þorlákshöfn eftersom det ansetts för riskabelt att angöra hamnen. Det alternativet finns inte för Baldur eftersom färjan inte är godkänd för den längre seglingen.

Situationen diskuterades i förra veckan vid ett möte på Hemön. Omkring 400 öbor besökte mötet. Kommunchefen Elliði Vignisson argumenterade för att kommunen skulle ta över driften från staten. Han ansåg att Vegagerðin, den myndighet som är ansvarig för färjetrafiken, inte förstod hur viktig färjan var för Västmannaöarna:
"Det är helt absurt hur saken framställs. Detta framställs som att detta är något slags lyxsegling över Breiðafjörður för att beskåda lunnefågel. Detta är en riksväg, ingen sightseeingsegling."
Vid mötet ställde deltagarna krav på sex dagliga turer mellan Hemön och Landeyjahöfn. I ett uttalande sades även att det inte ska vara dyrare att segla till Þorlákshöfn än till Landeyjahöfn.

Silja Dögg Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, besökte Hemön förra veckan. Hon skriver på Facebook att överfarten med Baldur varit allt annat än njutbar och att situationen är oacceptabel:
"Är fortfarande sjösjuk efter en vedervärdig färd med Baldur från Västmannaöarna till Landeyjahöfn i morse. Var på väg i en timme med ständiga dykningar och rullningar. Reser hellre över i ett handfat än att på nytt gå ombord denna skorv."
Kommunikationsminister Jón Gunnarsson säger till RÚV att han kan tänka sig att ge kommunen ansvaret för färjetrafiken. Han säger sig förstå irritationen över de opålitliga kommunikationerna med fastlandet:
"Jag är mycket positiv till att vi undersöker alla möjligheter när det gäller utförandet av fartygets drift. Jag anser faktiskt att det i många bemärkelser skulle kunna vara mycket positivt att detta drivs av öborna själva på något sätt i samarbete med oss."
Men det är inte bara på Hemön som invånarna är missnöjda med färjetrafiken. I Vesturbyggð i Västfjordarna saknar kommunpolitikerna Baldur. När Baldur ersätter Herjólfur är det i stället Særún som seglar över Breiðafjörður. Och till skillnad från Baldur kan Særún inte ta några fordon. I ett uttalande skriver kommunstyrelsen att Baldurs frånvaro är mycket negativ för näringslivet i regionen.

Här kan du läsa mer om Herjólfur.

Dagens citat

"Vi som stod bakom det ansåg att det var ett tillfälligt brobygge. Det första steget och till sist skulle vi ta steget fullt ut. ... Nu spår jag - tvärtemot det som jag tänkte år 1992 när jag undertecknade avtalet för Eftas räkning - att det kommer att visa sig mer långlivat än jag spådde."

Jón Baldvin Hannibalsson, dåvarande utrikesminister, i Vísir om hur han för 25 år sedan undertecknade EES-avtalet för Islands räkning och trodde att det skulle följas av ett EU-medlemskap.

söndag 14 maj 2017

Dagens bonuscitat

"I am not at all concious about what it is that I communicate about my country through my books. I just write them the way I see things. I am not a very good at analysing my own work, actually. What I have found out through the years is that foreign readers tend to have, as you say, an idealistic or naive view of the country. We do have all kinds of crime here involving drugs, rape and human trafficking, and very sadly a murder every now and then – every one of these crimes is very painful in such a small community. I have often said that I don‘t write for the travel agencies, I don‘t try to colour Iceland and Reykjavík in bright colours. I write what I see and hear and feel, and first and foremost I write only for my Icelandic readership, the Icelandic reader. This has always been the case. I have no idea of how to write for the English speaking world. I imagine there would be a horrible outcome."

Arnaldur Indriðason i Crime Fiction Lover om sitt författarskap.

Miljöminister: Islands utsläpp klarar inte Kyotoavtalets mål


Island kommer inte att kunna leva upp till Kyotoavtalets krav på minskade utsläpp 2020. Utsläppen av växthusgaser ligger långt över snittet för EU. Utan radikala åtgärder kommer Island inte heller att klara andra framtida miljömål. Det sade miljöminister Björt Ólafsdóttir vid Umhverfisstofnuns årsmöte i fredags.

Kampen för att minska utsläppen av växthusgaser har börjat alldeles för sent. Det anser miljöminister Björt Ólafsdóttir. Den enda kortsiktiga lösningen är att köpa utsläppsrätter. Att Island 2020 ska nå Kyotoavtalets mål om en tjugoprocentig minskning av växthusgaser är enligt ministern uteslutet.

Björt Ólafsdóttir säger i sitt tal att klimatfrågans ödesstund har kommit. Hittills har den isländska miljöpolitiken misslyckats. Ett regeringsbeslut från 2007 om att institutioner skulle köpa klimatvänliga fordon har exempelvis inte följts.

Visserligen kommer en stor del av energin från förnybara källor, men Islands utsläpp av växthusgaser är över 60 procent högre än genomsnittet för EU. Förklaringen är enligt Björt Ólafsdóttir utbredd bilism, användning av fossila bränslen inom fiskeflottan och energiintensiv storindustri - en näringsgren där hon själv beskrivit utbyggnaden som avslutad.

Industrin står i dag för 44 procent av utsläppen av växthusgaser. Därefter följer kommunikationer (motorfordon och båtar, men internationell flygtrafik är inte inräknad) med 37 procent, lantbruket med 14 procent och avfall med 5 procent.

Nästa stora utmaning för Island är Parisavtalet som säger att utsläppen ska sjunka med 40 procent fram till 2030. Även här anser Björt Ólafsdóttir att radikala åtgärder är nödvändiga för att Island ska kunna leva upp till avtalet.

Visserligen har utsläppen - om storindustrin räknas bort - minskat per person. 2005 uppgick utsläppen till 10,2 ton växthusgaser. Tio år senare har de sjunkit till 8,1 ton. Men under samma period minskade snittutsläppen inom EU från 5,8 ton till 5 ton. Om storindustrin räknas in har utsläppen på Island däremot ökat med 28 procent.

Slakteri bygger bostäder åt anställda i Hvolsvöllur

Sláturfélag Suðurlands är nästa företag som bygger bostäder åt anställda. Inom de närmaste åren kommer företaget att finansiera bygget av 24 radhus i Hvolsvöllur. Bostäderna är nödvändiga för att kunna behålla och locka personal till slakteriet. De första åtta radhusen börjar byggas i sommar, rapporterar Fréttablaðið.

De senaste månaderna har en rad isländska företag bestämt sig för att bygga bostäder åt anställda. Besluten har motiverats med att bostäderna är nödvändiga för att säkra tillgången till arbetskraft. Bland företagen finns bland annat PCC i Húsavík, Ikea i Garðabær och Bláa lónið i Grindavík.

Tanken med bostäderna är att de ska vara förhållandevis små och billiga. Eftersom många anställda vid dessa företag inte har höga löner har de fått det allt tuffare på bostadsmarknaden. Den ökande turismen har inte bara orsakat bostadsbrist i huvudstadsregionen. Även på landsbygden finns många orter där det råder brist på billiga bostäder.

Nu är det Sláturfélag Suðurlands, SS, som börjar bygga bostäder åt anställda. Det handlar om 24 radhus i Hvolsvöllur. Bygget kostar drygt 400 miljoner isländska kronor. Samtidigt byggs slakteriet ut med 1 300 kvadratmeter. De första åtta bostäderna påbörjas i år.

Steinþór Skúlason, vd för Sláturfélag Suðurlands, säger i Fréttablaðið att radhusen kommer att byggas på olika ställen i Hvolsvöllur för att det inte ska uppstå något särskilt område med enbart slakterianställda:
"Detta är positivt för företaget och anställda. ... Detta är fantastiska människor som har anpassat sig väl - många polacker men också islänningar. Det är ofta så att människor vill komma och arbeta för oss, men inte kan det eftersom de inte får någon bostad."
Sláturfélag Suðurlands är den största privata arbetsgivaren på södra Island med omkring 400 helårsjobb. Steinþór Skúlason säger i Fréttablaðið att det har skett en stor attitydförändring till landsbygden sedan slakteriet flyttade till Hvolsvöllur 1991:
"Då var det för vissa att flytta till Hvolsvöllur som att be dem att flytta till Hvolsvöllur. I dag anses det fint att bo på landet eftersom all service har förbättrats mycket."
Här kan du läsa mer om företag som bygger bostäder åt anställda.