tisdag 23 maj 2017

Arion banki: Starkaste isländska kronan på 37 år

Inte sedan 1980 har den isländska kronan varit lika stark som i går. Det uppger Arion banki. Dollarkursen sjönk då för första gången på många år under 100 isländska kronor. Sedan 2016 har kursen mot de viktigaste utländska valutorna stigit med 28 procent. Den svenska kronan har inte varit lika billig sedan före finanskraschen 2008.

I går kostade en dollar 99,70 isländska kronor. Det är första gången sedan 2008 års finanskris som dollarkursen sjönk till tvåsiffrigt. Sett till den reella växelkursen - som även tar hänsyn till faktorer som löneutveckling och priser - rör det sig enligt Arion banki om den lägsta växelkursen sedan 1980.

Bara i år har den isländska kronans växelkurs - trots avskaffandet av kapitalkontrollerna - stärkts med 9 procent. Sedan 2016 har kursen stigit med 28 procent och sedan 2015 med 39 procent.

En svensk krona kostade i går 11,44 isländska kronor. Det är sett till själva växelkursen den lägsta nivån sedan den 13 mars 2008, då den svenska kronan kostade 11,296 isländska kronor.

Dyrast i närtid var den isländska kronan den 26 juli 2007. Då kostade den svenska kronan 8,929 isländska kronor. Billigast var den isländska kronan den 18 februari 2013. Då gick det 20,4315 isländska kronor på varje svensk krona.

Stefán Broddi Guðjónsson, chef för Arion bankis analysavdelning, är den som svarar för bankens uträkningar. Han säger till RÚV att skälet till den snabbt stigande kronan är det stora inflödet av utländsk valuta som kommer genom den ökande turismen. Stefán Broddi Guðjónsson anser att effekterna av den starka kronan nu börjar bli allt mer påtagliga:
"Jag tror att vi har börjat se inverkan av en starkare krona, till exempel på fiskeföretags resultat. Detsamma kommer naturligtvis att ske med vissa turismföretag och industri och på lång sikt kan man säga att vissa tillväxtföretag, nya industrier som kan byggas upp på Island eller andra platser, kommer att ha svårare att byggas upp på Island än i utlandet."
Statsministern Bjarni Benediktsson säger till RÚV att den starka kronan både är positiv och negativ. Samtidigt som växelkursen gynnar medborgarna gör den det svårt för många exportföretag:
"Detta är en avsevärd ökning. Den är ett tecken på att det finns en stor tilltro till det som sker på Island. Det finns kanske två sidor av saken. Å ena sidan gynnar detta hela allmänheten generellt sett genom att prisnivåerna är lägre och importerade varor mer fördelaktig i inköp. Men å andra sidan finns det full anledning till att fråga sig hur exportföretagen ska klara sig med denna starkare växelkurs."
Som åtgärder från regeringens sida för att stoppa den stigande valutakursen nämner Bjarni Benediktsson de avskaffade kapitalkontrollerna och ökade möjligheter för pensionsfonder att investera utomlands.

Finansminister Benedikt Jóhannesson vill se andra åtgärder. Han säger till RÚV att den flytande isländska kronan skapar stor osäkerhet:
"Vi tycker att det är kul att bilarna har blivit en miljon billigare än de var förra året, men alla behöver vi arbeta. ... Läget i valutafrågorna är så allvarligt att vi måste titta på mycket radikala lösningar. Vi kan inte ha denna flytande valuta. Detta ska inte vara en bergochdalbanetur. Festen är nu hos konsumenterna, men det måste gå väl för alla alltid."
Benedikt Jóhannesson är för såväl euro som EU-medlemskap. Han har tidigare sagt att en lösning skulle kunna vara att binda kronan till euron. Det är dock en linje som inte har stöd av en majoritet inom regeringen. Inte minst Bjarni Benediktsson vill undvika allt som kan uppfattas som ett närmande till EU.

Gylfi Zoëga, docent i ekonomi vid Háskóli Íslands, efterlyser även han ökad stabilitet. Han säger till RÚV att han inte ser framför sig att dagens starka krona skulle kunna utlösa en ny finanskrasch:
"Vissa exportföretag kommer att förlora vissa marknader och vissa turister kommer inte att komma hit. Det blir en viss anpassning och för vissa blir detta så dåliga nyheter att de kan kalla det en krasch, men om vi ser på samhället som helhet så finns det inga särskilda skäl att tro att det blir någon krasch."
Seðlabanki Íslands sänkte i förra veckan styrräntan till 4,75 procent, en nedgång med 0,25 procentenheter. Halldór Benjamín Þorbergsson, chef för arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulífsins, efterlyser i Fréttablaðið betydligt snabbare och större räntesänkningar:
"Om du ser till näringslivets tre stora pelare så har detta direkt inverkan på fisket och detta kommer att ha inverkan på turismen om det inte redan har börjat ha inverkan där. Kvar står den isländska industrin som inte är konkurrenskraftig."
I ett pressmeddelande från Samtök atvinnulífsins talas det om den rådande situationen som ett bedrägligt lugn. Ytterligare räntesänkningar anses vara nödvändiga för att minska skillnaderna mellan Island och viktiga handelspartner.