tisdag 2 maj 2017

Klartecken för namn som står i strid med namnlagen

Karma blir det femte förnamnet som får bäras av både män och kvinnor. Dessutom godkännas mellannamnet Nínon trots att det inte lever upp till kraven i den isländska namnlagen. Besluten har fattats av Mannanafnanefnd. Nämndens ställningstaganden är tydligt påverkade av en rad rättsfall där islänningar vunnit mot staten.

För fyra år sedan fördes till sist flicknamnet Blær in i mannanafnaskrá, förteckningen över godkända för- och mellannamn. Det var första gången som ett beslut från Mannanafnanefnd, den nämnd som avgör namnfrågor, prövades i domstol. Sedan dess har flera andra beslut överklagats. Vid samtliga tillfällen har staten förlorat.

Hittills har alla överklaganden av namn prövats av Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolen har i regel ansett att individens rätt till sitt namn går före namnlagen. I förlängningen betraktas namnet som en mänsklig rättighet.

Ingen inrikesminister har överklagat något beslut från Héraðsdómur Reykjavíkur. Ett förslag som innebär en avsevärd liberalisering av namnlagen är också att vänta. En serie nya beslut från Mannanafnanefnd visar att nämndens tolkning av lagen förändrats avsevärt. Nu godkänns vissa namn som enligt nämnden inte lever upp till lagens krav.

Blær var det första namnet som fick klartecken som både pojk- och flicknamn. Tidigare hade Mannanafnanefnd tolkat lagen som att ett namn som godkänts för en pojke inte kunde godkännas för en flicka och vice versa. Efter Blær har ytterligare tre namn som kan bäras av bägge könen fått klartecken: Auður, Júní och Eir.

Nu blir Karma det femte namnet som kan bäras av bägge könen. Namnet godkändes för pojkar förra året. Nu kan det alltså ges även till flickor. I beslutet skriver nämnden att det ännu inte finns någon hävd för Karma som pojknamn.

Ett annat flicknamn som får klartecken är Zophía. Bokstaven z finns inte längre i det isländska alfabetet. Den används dock alltjämt av vissa språkligt konservativa skribenter. Inte heller används konsonantföljden ph i isländska för ord som inte är sammansättningar.

Mannanafnanefnd väljer ändå att tillåta denna stavning. Eftersom det enligt beslutet i folkbokföring från 1835 och 1840 fanns två kvinnor i Skagafjörður som bar just detta namn anses stavningen ha tillräcklig hävd för att den ska kunna godkännas.

Dessutom tillåter nämnden även mellannamnet Nínon. I beslutet skriver Mannanafnanefnd att det inte lever upp till namnlagens krav. Skälet är att det inte finns någon hävd för namnet.

Ändå godkänns namnet. Resonemanget går tillbaka på domstolsprövningen av ett annat mellannamn, Gests. Även där stod namnet i strid med nämndens tolkning av lagen. Domstolen valde ändå att tillåta namnet med hänsyn till mänskliga rättigheter och privatlivets helgd.

Mellannamnet Nínon är bildat till förnamnet Jónína. Det är släktingar till en kvinna vid namn Jónína som under en längre tid kallat sig just Nínon och nu vill använda det som mellannamn. Enligt nämnden är det oomstritt att de länge använt Nínon. Det anses - på samma sätt som Gests - vara tillräckligt starka skäl för att Nínon ska få klartecken som mellannamn.

Här kan du läsa mer om Mannanafnanefnds beslut.