Med kajak nedför Goðafoss

I dag börjar Midnight Sun Whitewater Festival. Några av de personer som står bakom evenemanget sällade sig nyligen till den lilla skara som använt kajak för att ta sig nedför Goðafoss. I klippet ovan kan du se hur de tacklar vattenfallet.

Nio av tio islänningar reser under semestern

Allt fler islänningar ger sig ut på minst en resa under sommarens semester. Nu är det 91 procent som färdas på Island eller utomlands - en ökning med 6 procentenheter jämfört med sommaren 2016. Höginkomsttagare reser i betydligt större utsträckning än låginkomsttagare. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Den starka isländska kronan är ett bekymmer både inom turistnäringen och exportindustrin. Men för islänningar som vill resa utomlands är situationen den motsatta. En högt värderad valuta innebär att resenärer får mer för sina pengar i utlandet.

Trenden är att utlandsresorna blir allt fler. De senaste åren har priset på flygstolar pressats i takt med att allt fler bolag börjat trafikera Island.

I år är det hela 91 procent av de islänningar som har fyllt 18 år som reser någonstans under semestern. Det är en ökning med 6 procentenheter jämfört med föregående år. Bara 9 procent stannar hemma hela sommaren.

Hela 39,3 procent reser både på hemmaplan och till utlandet. Motsvarande siffra förra året - som i sin tur var den högsta efter finanskraschen - var 35,2 procent.

36,5 procent reser enbart till utlandet, en uppgång med 0,8 procentenheter, och 15,2 procent färdas enbart på Island, en ökning med 0,8 procentenheter.

Vissa grupper är flitigare resenärer än andra. Höginkomsttagare, kvinnor och personer bosatta i Reykjavíkområdet reser i större utsträckning än låginkomsttagare, män och personer bosatta på landsbygden.

Kanske gör också politiska sakfrågor avtryck i islänningarnas resvanor. De mest EU-vänliga väljarna finns hos Renässans och Socialdemokraterna. Det är också dessa två partiers sympatisörer som reser mest. Reser minst gör Självständighetspartiets anhängare - möjligen för att där återfinns många bönder och fiskare som har svårt att ta ledigt just under sommaren.

Gröna vänstern och Framstegspartiet är två partier som har många sympatisörer på landsbygden. Inom partierna finns också en majoritet som motsätter sig EU-medlemskap. Dessa två väljargrupper är också de som gör färst utlandsresor. I stället föredrar de att turista i hemlandet.

Här kan du läsa mer om islänningarnas resvanor.

Minister vill inte göra guide till skyddad yrkestitel

Det är inte aktuellt att göra guide till en skyddad yrkestitel. Det uppger näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir i ett interpellationssvar. Ett skäl är att ett sådant steg skulle kunna göra att titeln inte skulle kunna användas av guider som arbetat i många år men saknar formell utbildning. Däremot kan hon tänka sig att ställa särskilda krav på vissa typer av guider.

Den växande turismen till Island har gjort att allt fler utländska bussföretag med utländska guider är verksamma i landet. Många av guiderna har lång erfarenhet av att arbeta som reseledare. Men det finns också uppgifter om att enstaka guider har ytterst begränsade kunskaper om Island.

Inom branschen är det ofta guider som leder kinesiska grupper som pekas ut. Ett allt större antal guider har utbildats på Island, men det finns många berättelser om reseledare som knappt satt sin fot i landet och inte har lärt sig mycket mer än vad som går att läsa i en guidebok.

En sådan berättelse som i branschen utvecklats till något av en sann vandringssägen handlar om en guide som parkerade med sin grupp vid Skútustaðir vid Mývatn. Syftet med stoppet var att gruppen skulle titta på de unika pseudokratrar som kallas Skútustaðagígar.

De jättelika pseudokratrarna ligger bara några meter från parkeringsplatsen. Guiden själv visste dock inte riktigt vad de var för något. Innan guiden kunde ta hand om gruppen fick guiden helt enkelt rådfråga andra reseledare om pseudokratrarna så att den kunde peka ut dem för resenärerna.

Berättelser som denna har lett till en diskussion om att göra guide till en skyddad yrkestitel. Det har också diskuterats att bara guider som auktoriserats skulle få leda resor på Island.

I en interpellation till näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir undrar Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir om regeringens inställning till förslaget. Svaret från ministern är att det inte är aktuellt att skydda yrkestiteln i dagsläget.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir skriver att en skyddad yrkestitel skulle medföra en rad problem. I branschen finns personer som har lång erfarenhet av att leda resor. Då de i många fall saknar formell utbildning skulle de inte ha rätt att kalla sig guider. Därför skulle en skyddad titel kunna få motsatt effekt.

Visserligen skulle guider kunna vända sig till myndigheterna för klartecken att använda titeln. Det skulle exempelvis kunna ställas krav på erfarenhet som skulle kunna kompensera för avsaknaden av formell utbildning. Guider skulle också kunna auktoriseras genom ett särskilt prov. Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir ifrågasätter dock om det skulle finnas någon samhällsekonomisk vinst med detta.

Om det skulle bli aktuellt med en auktorisering vill Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir att flera andra krav ska uppfyllas. Det gäller bland annat kunskaper om säkerhet.

I vissa fall skulle särskilda krav kunna ställas på guider. Det handlar enligt Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir om guider som exempelvis är verksamma inom nationalparker och i krävande miljöer som på glaciärer. Där kan det vara extra viktigt att ha kunskaper om lokala förhållanden, väder med mera.

Dagens citat

"Någon gång var jag reporter på RÚV som sommarjobbare. För drygt tio år sedan. Något mer är det inte. Så har jag arbetat kring tidningen de senaste månaderna."

Sigurvin Ólafsson, som är ny chefredaktör för den krisande tidningen DV, i Vísir om sin journalistiska erfarenhet - läs mer här.

Vulkanutbrott gav hus samma öden som sina namn

När vulkanutbrottet på Hemön rasade 1973 förstördes en fjärdedel av husen på ön av lavan. Totalt hamnade omkring 400 hus under lava. I flera fall fanns det likhetstecken mellan husens namn och husens öde. Inte sällan inträffade något med huset som hade stark koppling till namnet. Det uppger Vísir.

Utbrottet på Hemön började den 23 januari 1973 och pågick till den 3 juli samma år. Lavamassorna bildade det drygt 200 meter höga berget Eldfell och fick öns storlek att växa med runt en femtedel. Och det var alltså flera hundra hus som begravdes i lavan.

Utöver vanliga gatuadresser har många hus på Hemön också egna namn. Det handlar om gårdsnamn som i många fall var de namn som användes innan moderna gator och vägar anlades.

Det är Vísir som berättar att dessa husnamn ofta gick hand i hand i med husets öde i vulkanutbrottet. Gården Hraun ('lava') begravdes under lava, Blátindur betyder 'bergstopp (längst ut på kanten)' och här hamnade allt utom husets översta del under lava, enbart hörnet på huset Horn ('hörn') förstördes medan lavan stannade vid Jaðar ('kant, bryn').

Invånare i glesbygd kan få bättre ekonomiska villkor

Avskrivna studielån, högre barnbidrag, subventionerade reskostnader och försäkringar som blir billigare i takt med att avståndet från Reykjavík ökar. Det är några av de åtgärder som kommunminister Jón Gunnarsson utreder för att stödja glesbygden. Förslagen nämns i ett interpellationssvar till Framstegspartiets Þórunn Egilsdóttir.

Trots att Island växer är det allt färre som bor i glesbygd. Urbaniseringen - som innebär att landsbygdsbefolkning flyttar till Reykjavíkområdet med omnejd - har pågått länge. På senare år har den påskyndats av fiskekvoter som sålts från mindre orter till större städer och av ett minskande antal bönder.

Förra året tog dåvarande fiske- och jordbruksministern Gunnar Bragi Sveinsson initiativ till ett arbete som ska utmynna i en ny plan för glesbygden från 2018 till 2024. Ansvaret har nu flyttats till kommunminister Jón Gunnarsson.

I ett interpellationssvar till Þórunn Egilsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, skriver Jón Gunnarsson att en rad olika idéer diskuteras. Syftet är att underlätta livet i glesbygden. Det handlar bland annat om ekonomiska lättnader som ska gynna personer som är bosatta i glesbefolkade delar av landet.

Bland de möjligheter som undersöks är avskrivningar av studielån, högre barnbidrag, subventionerade reskostnader och lägre försäkringspremier. Tanken är att försäkringar ska bli billigare i takt med att avståndet från Reykjavík växer.

Ett annat alternativ är enligt Jón Gunnarsson att inrätta en särskild glesbygdskarta. I dessa områden ska det bli tillåtet att ge stöd till olika projekt som gynnar regionen. Områden som kan bli aktuella ska inte vara glesbefolkade. De ska också vara geografiskt isolerade och ha svårt att skapa nya arbetstillfällen.

Glesbygdsstödet ska kunna bli högre än motsvarande stöd i Reykjavík med omnejd. Behovet är enligt ministern helt enkelt större i glesbefolkade områden. I huvudstadsregionen anses det inte vara nödvändigt att ge samma stöd till åtgärder som gynnar arbetsmarknaden.

Byggðastofnun - som är den isländska glesbygdsmyndigheten - kan komma att få möjlighet till särskild utlåning till utsatta områden. Lån ska ges till innovationer som skapar jobb.

Vidare talar Jón Gunnarsson om behovet av snabbt bredband även i glesbygd.

Lägsta arbetslösheten på Island efter finanskraschen

Arbetslösheten på Island sjönk i maj till 1,9 procent. Det är den lägsta siffran sedan finanskraschen för snart nio år sedan. Under juni räknar Vinnumálastofnun med att arbetslösheten fortsätter att sjunka. Samtidigt är efterfrågan på arbetskraft större än tillgången. Vinnumálastofnun har hittills i år utfärdat 760 arbetstillstånd.

För andra gången sedan finanskrisen drabbade Island hösten 2008 sjunker nu arbetslösheten under 2 procent. I maj var den 1,9 procent - samma nivå som i september förra året. Jämfört med föregående månad minskade arbetslösheten med 0,2 procentenheter. I maj 2016 var arbetslösheten 2,2 procent.

Under juni räknar Vinnumálastofnun med att arbetslösheten sjunker till en ny rekordnivå efter kraschen. Myndigheten förutspår då att 1,6 till 1,8 procent kommer att vara utan jobb. De arbetslösa som väntas hitta nya jobb under juni är framför allt verksamma inom transport- och hantverkssektorn.

Arbetslösheten minskade i samtliga regioner under maj. Arbetslösheten var högst i Norðurland eystra med 2,1 procent, en tillbakagång med 0,4 procentenheter. Därefter följde Reykjavíkområdet med 2 procent (-0,2), Suðurnes med 2 procent (-0,4), Suðurland med 1,6 procent (-0,2), Västfjordarna med 1,6 procent (-0,6), Vesturland med 1,5 procent (-0,3), Austurland med 1,4 procent (-0,4) och Norðurland vestra med 0,9 procent (-0,2).

Fortfarande är det fler kvinnor än män som står utan jobb. Arbetslösheten bland kvinnor var i maj 2,2 procent jämfört med 1,7 procent bland män.

Såväl ungdoms- som långtidsarbetslösheten fortsätter att minska. Bland islänningar i åldern 18 till 24 år var det förra månaden 1,5 procent som var inskrivna som arbetslösa. Det är nu var sjunde som varit utan jobb i över ett år. Varannan arbetslös har inte haft någon sysselsättning på minst ett halvår.

Utländska medborgare är fortfarande överrepresenterade bland de arbetslösa. Nu är det var fjärde som står utan jobb som är utlänning. Av dessa är sex av tio polacker.

Samtidigt utfärdar Vinnumálastofnun allt fler arbetstillstånd. Under årets fem första månader fick 760 personer arbetstillstånd. Det var 106 personer som sökte arbetstillstånd som fick avslag.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"We see a lot of those things usually, but it's very unusual for us to see a full-sized, taxidermied Atlantic puffin."

Steve Sapp, talesperson vid U.S. Customs and Border Protection, i The Baltimore Sun om den islänning som vid inresa till USA hade med sig en uppstoppad lunnefågel i bagaget.

Se dokumentären Hlemmur på nätet

Hlemmur är en dokumentär från 2002 som skildrar personer som tillbringar dagarna vid busstationen i Reykjavík. Den handlar om alkoholister, narkomaner, psykiskt sjuka, hemlösa och andra som på något sätt hamnat snett i livet. Busstationen - som nu håller på att omvandlas till saluhall - var då navet i livet för många av dessa människor. Filmen, som regisserades av Ólafur Sveinsson, är i dag kanske mest känd tack vare att Sigur Rós skrev musiken till den.

Nu finns Hlemmur på nätet. Den som inte förstår isländska kan använda Youtubes allt annat än lysande textningsfunktion.

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av Hlemmur.

Nu kostar rundvandring i Harpa i Reykjavík 1 500 kronor

En guidad rundtur i Harpa kostar nu 1 500 isländska kronor. Det är nu bara den nedersta våningen som är öppen för gäster som inte betalar eller har något annat ärende i huset. Nyligen infördes även en besöksavgift till Harpas toaletter. Intäkterna ska bidra till att förbättra konsert- och kongresshusets usla ekonomi.

Mellan 2011 och 2015 gjorde Harpa en förlust på 2,6 miljarder isländska kronor. Bokslutet för 2016 är inte klart, men verksamheten fortsätter att gå back. I år har Reykjavíks kommun och staten tvingats gå in med ytterligare 450 miljoner isländska kronor för att undvika konkurs. Kravet var tidigare att Harpa skulle gå runt i år.

I samband de nya bidragen efterlyste kommunen och regeringen en plan för hur Harpa ska kunna få stopp på förlusterna. Huset besöks dagligen av upp till 3 000 personer. Ledningen har klagat på att många använder Harpa som en plats för att gå på toaletten och för att ha en picknick inomhus.

Nu har Harpa börjat ta betalt för toalettbesök. Den som inte är på något evenemang i huset betalar 300 isländska kronor.

Dessutom har de övriga våningarna stängts för gratisbesökare. De är bara öppna för personer som går på en guidad rundvandring eller för besökare till något evenemang. Ett syfte med att bara hålla öppet på den nedre våningen är att gäster inte ska uppehålla sig i huset för att äta, vila eller sova.

Rundturerna i huset erbjuds en gång i timmen mellan 10 och 17. Vandringen tar en halvtimme. Priset är 1 500 isländska kronor. Svanhildur Konráðsdóttir, som är chef för Harpa, säger till Vísir att hon anser att det handlar om en rimlig avgift:

"Detta är ett led i att ta en moderat avgift för god service och att människor lämnar huset med mer information och mer kunskap om vad det står för."

Enligt Svanhildur Konráðsdóttir var de guidade turerna och stängningen av de övre våningarna en konsekvens av klagomål från betalande gäster till evenemang. Hon säger att vissa ansåg att det stora antalet turister som uppehöll sig i Harpa förstörde upplevelsen och att huset "började påminna om en centralstation".

Än så länge är det enligt Svanhildur Konráðsdóttir hittills få som har klagat på avgifter och avstängningar. Hon säger till Vísir att ett annat syfte med nyordningen är att öka Harpas intäkter så att verksamheten ska kunna stå på egna ben:

"Med anledning av husets ekonomiska situation så är det helt klart att vi tittar på alla goda idéer för att öka husets intäkter och att minska kostnader. Detta är ett led, men detta är sannerligen inte ett stort led i detta men allt räknas. Det vore ansvarslöst från vår sida, av husets ledning, att inte se till att ta en lämplig ersättning för den service som erbjuds i huset."

De avgifter som nu införts i Harpa ska utvärderas efter sommaren.

Här kan du läsa mer om Harpa.

Jordskalvssvärm skakar Kolbeinsey i Nordatlanten

Illustration: Veðurstofa Íslands

En jordskalvssvärm har de två senaste dygnen skakat Kolbeinsey. Det största skalvet hade en magnitud på 4,1. Ytterligare ett tjugotal skalv har haft magnituder på minst 3. Så långt ute till havs är det dock svårt att mäta jordskalv med exakthet. Det kan inte ens uteslutas att skalven har samband med ett vulkanutbrott på Atlantens botten.

Kolbeinsey är Islands nordligaste utpost i Atlanten. Den obebodda ön ligger 230 kilometer norr om det isländska fastlandets nordligaste punkt. Erosionen är så kraftig att Kolbeinsey är på väg att försvinna under vattenytan.

Ön mättes för första gången 1616. Då sades den vara 700 meter lång och 100 meter bred. I början på 1900-talet hade erosionen svalt halva ön. Sedan dess har Kolbeinsey fortsatt att minska.

Trots att Kolbeinsey aldrig varit bebodd har ön varit ekonomiskt viktig för Island. När Island och Grönland gjorde upp om ekonomiska zoner i Nordatlanten användes Kolbeinsey i stället för Grímsey - som är den näst nordligaste utposten - vilket utökade det egna området med 9 400 kvadratkilometer.

Som ett led i den ständiga dragkampen om naturresurser byggdes 1989 en helikopterplatta på Kolbeinsey. Vid en expedition 2006 kunde kustbevakningen konstatera att den inte längre gick att använda. Resterna av helikopterplattan var då öns högsta punkt - något som inte var fallet när den byggdes.

Då beskrev dykare Kolbeinseys struktur som en blomma. Ovanför vattenytan fanns fortfarande en ganska stor klippa, men den balanserade under ytan på en mycket tunn pelare. Och den har fortsatt att tunnas ut.

Kustbevakningen har inte rapporterat om någon expedition till Kolbeinsey sedan 2013. Då var den högsta punkten bara 3,8 meter över havet. Ön hade då delats i två halvor - den ena var 28,4 meter lång och 12,4 meter bred och den andra var 21,6 meter lång och 14,6 meter bred.

Forskare har tidigare sagt att Kolbeinsey sannolikt kommer att försvinna under ytan omkring 2020.

Både jordskalv och vulkanutbrott är mycket vanliga i området eftersom det ligger på gränsen mellan kontinentalplattorna. Eftersom Kolbeinsey ligger så långt från land kan utbrott rasa i havet utan att någonsin bli upptäckta. Så sent som 2013 fastslog forskare att ett utbrott ägt rum mellan Kolbeinsey och Grímsey och att den sannolika tidpunkten var hösten 2002. Det är också svårt att med exakthet mäta magnituden på jordskalv.

Under natten till måndagen började en ny jordskalvssvärm vid Kolbeinsey. De två kraftigaste skalven har uppmätts till 4,1 och 4,0. Bägge inträffade tidigt på måndagsmorgonen. Sedan dess har jordskalvssvärmen fortsatt med ett tjugotal skalv som uppmätts till minst 3.

Det är den andra stora jordskalvssvärmen på kort tid vid Kolbeinsey. Den 25 maj i år noterades skalv på 3,6 och 3,5 under en annan serie av jordskalv.

Samtliga dessa skalv har skett längs den så kallade Kolbeinseyryggen, som löper längs sprickan mellan kontinentalplattorna.

Det finns inga tecken på att den senaste jordskalvssvärmen skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet. Men det går heller inte att utesluta eftersom skalven sker så långt ute till havs. De sker dessutom på djup mellan 5 och 25 kilometer.

Vanligast är dock att skalven är kopplade till kontinentalplattornas rörelser. Det har inte registrerats några rörelser i jordskorpan - en typ av rörelser som brukar vara ett tecken på vulkanisk aktivitet.

Här kan du läsa mer om Kolbeinsey.

Dagens citat

"Möjligheterna finns enligt min mening först och främst i fisket - att vi kan få ökad tillgång till den brittiska marknaden som är enormt viktig för oss islänningar. För färsk fisk, för vissa typer av bearbetade fiskprodukter. Det går också att se till lantbruket. Där finns vissa möjligheter. Men som helhet är brexit-processen en jättestor utmaning för oss islänningar och för det internationella samfundet som helhet. Jag lägger stor vikt vid att det här fortsätter att vara en öppen marknad och ett starkt internationellt samarbete, och på så sätt säkrar vi möjligheter för framtiden för de unga människorna. Men detta är utmaningar."

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, fiske- och jordbruksminister, i RÚV om konsekvenser för Island av Storbritanniens EU-utträde.

Isländsk ex-minister ger sig in i byggbranschen

Efter 25 år i alltinget blev Össur Skarphéðinsson av med sin plats i parlamentet efter Socialdemokraternas valförlust i höstas. Nu har den tidigare partiledaren och utrikesministern gett sig in i en ny bransch. Han är vd och firmatecknare för Deshús byggingafélag, en byggfirma som sökt sex tomter i Reykjanesbær.

Under sina 25 år i alltinget hann Össur Skarphéðinsson både med att vara partiledare och att vara minister. Han var bland annat utrikesminister i den rödgröna regering som ansökte om EU-medlemskap. Men i höstas förlorade han sin plats i parlamentet efter ett katastrofval där Socialdemokraterna bara fick tre mandat.

Reträtten från politiken var knappast frivillig. Össur Skarphéðinsson övervägde länge att kandidera i förra årets presidentval, men valde att inte ställa upp när möjligheterna till seger bedömdes vara för små.

Många hade nog också förutspått en karriär inom utrikesdepartementet. Hade inte Islands EU-förhandlingar stoppats hade han haft goda möjligheter till ett uppdrag kopplat till den diplomatiska representationen i Bryssel.

Nu står det klart att Össur Skarphéðinsson i stället ger sig in i byggbranschen. Han är en av tre delägare i Deshús byggingafélag, ett aktiebolag där han själv är både vd och firmatecknare. Firman ska främst rikta in sig på små och medelstora bostäder.

Deshús byggingafélag har ansökt om sex tomter på Reynidalur i Reykjanesbær. Frågan behandlas just nu av kommunens miljö- och stadsbyggnadsråd. Eftersom flera är intresserade av tomterna kommer lotten att avgöra vem som får dem.

Här kan du läsa mer om Össur Skarphéðinsson.

Nya spår efter tidig bosättning i Stöðvarfjörður

Utgrävningen vid Stöð i Stöðvarfjörður fortsätter att växa. Arkeologer har enligt RÚV nu grävt fram en 25 meter lång och 6 meter bred byggnad. På samma plats har fyra andra byggnader påträffats. De har också hittat en silverring, pärlor av guld och silver, arabiska och romerska mynt och ett redskap som användes för att klippa får.

De senaste åren har en rad arkeologiska fynd gjorts som utmanar den officiella historieskrivningen. Den säger att den förste bosättaren var Ingólfur Arnarson som slog sig ned i Reykjavík. I det som i dag är Kvosin - den västra delen av Reykjavíks centrum - har lämningar efter flera olika gårdar från sent 800-tal och tidigt 900-tal hittats.

Årtalet för Ingólfur Arnarsons ankomst brukar anges till 874. Det är dock inga uppgifter som finns i några tidiga dokument. Tidpunkten började användas först på 1600-talet. Men det finns alltså fynd i Reykjavík som skulle kunna härröra från Ingólfur Arnarson.

I dag är det dock mycket som tyder på att Ingólfur Arnarson inte var först och att han reste till en plats som redan var bekant genom berättelser från tidigare resenärer. Dessa tidigare resenärer tros inte ha stannat på Island någon längre tid. I stället är den vanligaste teorin att det rörde sig om personer som bodde på ön över somrarna för att utnyttja olika naturresurser för att därefter återvända.

Det allra tidigaste fyndet är från Herjólfsdalur på Hemön och har daterats till omkring 670 eller senare. Fyndet är dock omstritt. Men en lång rad andra fynd har daterats till tidigt 800-tal.

Ett sådant fynd gjordes förra sommaren vid Stöð i Stöðvarfjörður på östra Island. Där hittades lämningar från 800-talets första hälft. Dessutom påträffades en ring, pärlor, mynt och bearbetad sten.

Nyligen återupptogs utgrävningarna under arkeologen Bjarni F. Einarssons ledning. Lämningar från en byggnad från 900-talet visar att den var minst 25 meter lång och 6 meter bred. Under denna finns den äldre byggnaden som alltså är från tidigt 800-tal. Bjarni F. Einarsson säger till RÚV att han tror att den fungerade som en tillfällig bosättning:

"Då är det ingen riktig gård utan en utpost från Europa. Då är teorin att hit har kommit någon med tillräckligt stor makt och någon som hade ett skepp skickade sina människor till denna ö för att vara här en tid, samla naturresurser, göra fiskleverolja, göra kol, utvinna järn från myrarna, jaga fågel, jaga fisk och så resa hem på hösten och lämna in detta till storbondens gård som då kunde nyttja dessa resurser för behålla makten och säkra sin makt."

Under sommarens utgrävningar har en rad nya föremål grävts fram. Det handlar om arabiska och romerska mynt, pärlor av guld och silver, verktyg för att klippa får och en mönstrad silverring.

Silverringen hittades i golvet till den äldsta byggnaden. Tillsammans med de övriga fynden tyder den på att det inte var några fattiga personer som höll till på platsen.

Det kommer dock att ta tid att avsluta utgrävningarna vid Stöð. De bidrag som Bjarni F. Einarsson fick i år räckte till att finansiera en månads arbete. Han säger till RÚV att i denna takt dröjer det upp till femton år innan de frågor som väckts av de fynd som redan gjorts kan besvaras:

"Byggnaderna ökar i antal. Vi har redan kommit upp i fem. Två större långhus och det yngre är väldigt stort. Så jag vet inte riktigt hur undersökningens framtid blir. Femton år är för lång tid."

Här kan du läsa mer om utgrävningarna vid Stöð.

Kapten på olycksbåt förnekar vållande till annans död

Kaptenen på amfibiebåten Jaki nekade i går till att ha vållat en kanadensisk kvinnas död i en olycka för två år sedan. Kvinnan hamnade under ett av båtens hjul när den backade och omkom omedelbart. Hennes familj krävde enligt åtalet kaptenen på drygt 43 miljoner isländska kronor i skadestånd, men drog i går tillbaka kravet när rättegången inleddes i Héraðsdómur Austurlands.

Det var den 27 augusti 2015 som en dödsolycka inträffade vid Jökulsárlón. En kanadensisk familj stod bakom amfibiebåten Jaki när den backade för att köra ned i glaciärlagunen. Den 59-åriga kvinnan i familjen hamnade under det högra bakhjulet och krossades av tyngden. Hon omkom omedelbart.

I fredags offentliggjordes Rannsóknarnefnd samgönguslysas utredning om olyckan. Den pekade ut flera brister hos Jökulsárlón ehf, det bolag som äger Jaki. Kaptenen hade - och har fortfarande inte - rätt att köra en båt av Jakis storlek. Varken kaptenen eller en annan anställd på marken gjorde enligt utredningen tillräckligt för att förvissa sig om att ingen stod i vägen när båten backade.

Nämnden ansåg vidare att säkerheten i området var bristfällig på flera punkter. Det saknades såväl avspärrningar som varningsskyltar. Dessutom var Jakis backkamera ur funktion.

Kaptenen, som vid tiden för olyckan var 22 år, står nu åtalad för vållande till annans död. Enligt åklagaren var kaptenen oförsiktig i samband med att båten backade. Om han döms riskerar han upp till sex års fängelse.

När rättegången inleddes i Héraðsdómur Austurlands i går sade kaptenen att han var oskyldig. Åklagaren krävde utöver att mannen skulle dömas till ett straff att han även skulle förlora körkortet och stå för alla rättegångskostnader.

Kvinnans familj krävde enligt åtalet kaptenen på drygt 43 miljoner isländska kronor i skadestånd. Av den totala summan var 26 miljoner till maken och 5,5 miljoner till den son som var med på olycksresan. Familjens två döttrar krävde 4 miljoner var.

De anhöriga backade i går från sina krav. Det framkom i ett mejl som skickades till domstolen just före rättegångens början. De ska ha kommit överens med Jökulsárlón ehf:s försäkringsbolag om ekonomisk ersättning. Vad den uppgörelsen består i är inte känt.

Den åtalade kaptenens försvarare ansåg inte att han kunde hållas ansvarig för olyckan. Han ska till arbetsgivaren ha gett korrekt information om vilka fartyg han fick köra. Jökulsárlón ehf. ska då ha sagt att de tillstånd han hade var tillräckliga.

Vidare uppgav försvaret att det - precis som utredningen fastslog - fanns en rad säkerhetsbrister vid Jökulsárlón. Ansvaret för dessa var inte kaptenens. Därför hävdade försvararen att kaptenen borde frias.

Rättegången fortsätter efter sommaren. Då kommer försvaret att presentera sin bild av händelseförloppet och av förhållandena på olycksplatsen.

Här kan du läsa mer om dödsolyckan vid Jökulsárlón.

Dagens citat

"Här finns inga motorvägar. Här finns bara en fil i varje riktning och människor behöver köra om om de vill köra snabbare. Här finns löst grus på många ställen. Här finns får vid vägen. Här finns vidder, vattenfall och fjäll i alla riktningar. Här finns enfiliga broar och backkrön med skymd sikt. Allt detta är saker som många inte är vana vid från sina hemländer och behöver lära sig, och vi vill helst att de lär sig det innan de kommer hit och inte med bitter erfarenhet."

Þórhildur Elín Elínardóttir vid Samgöngustofa i RÚV om turisters bilkörning på Island.

Ny svensk tar plats i Arion bankis styrelse

Arion banki fortsätter att rekrytera svenskt till bankens styrelse. Vid bolagsstämman i fredags valdes Eva Cederbalk in i styrelsen. Hon har tidigare suttit i styrelsen för bland annat Íslandsbanki och Klarna. Sedan tidigare är Måns Höglund en av ledamöterna. Det uppger Arion banki i ett pressmeddelande.

Efter kraschen har Arion banki - tidigare Kaupþing - vänt sig utomlands för att hitta ledamöter till bankens styrelse. Det har betraktats som ett sätt att återskapa förtroendet för banken. Även de isländska rekryteringarna har i vissa fall präglats av samma synsätt. I styrelsen ingår exempelvis ekonomen Guðrún Johnsen, som var en av utredarna i den parlamentariska kommissionen om finanskrisen.

I flera fall har valet av styrelseledamöter fallit på svenskar. I styrelsen sitter sedan tidigare Måns Höglund. I flera års tid var dessutom Monica Caneman styrelseordförande för Arion banki. Hon meddelade inför fredagens bolagsstämma att hon inte ställde upp för omval.

Under fredagens bolagsstämma valdes en andra svensk, Eva Cederbalk, in i styrelsen. Hon har tidigare suttit i styrelsen för Íslandsbanki - före detta Glitnir. Hon har även erfarenhet från bland annat Klarna, SEB, SBAB och National Bank of Greece Group.

Ny katastrofsommar kan vänta lunnefågeln på södra Island

Både på Västmannaöarna och vid Dyrhólaey ser återväxten för lunnefågel ut att bli svag även i år. På bägge platserna har andelen bebodda hålor nästan halverats. I övriga delar av Island är situationen betydligt bättre. Där ligger återväxten på ungefär samma nivå som förra sommaren. Det visar en kartläggning utförd av Náttúrustofa Suðurlands.

Varje sommar följer Náttúrustofa Suðurlands lunnefågelns återväxt. Med hjälp av speciella kameror undersöker de hålorna för att se hur många som är bebodda. Det är tolv kolonier som kartläggs vid två olika tillfällen.

De senaste dryga tio åren har antalet lunnefåglar minskat dramatiskt. På södra Island går beståndet mot en kollaps. Inget tyder heller på att situationen skulle förbättras. För varje år blir återväxten allt sämre.

Skälet till att så få ungar föds och överlever sommaren tros vara uppvärmningen av Atlanten. Lunnefågeln återvänder till samma håla år efter år. Men lunnefågelns föda - som havstobis - rör sig norrut i takt med att havstemperaturerna stiger. Många lunnefåglar häckar inte ens eller överger äggen tidigt eftersom maten helt enkelt inte räcker till.

Situationen är mest kritisk på södra Island. I norr, där vattentemperaturerna inte stigit lika mycket, är läget betydligt bättre.

Årets sommar ser även den ut präglas av svag återväxt. Värst är läget vid Stórhöfði på Hemön och vid Dyrhólaey på södra Island. Här har andelen bebodda hålor nästan halverats jämfört med 2016. På Hemön var i år 41 procent av hålorna bebodda jämfört med 77 procent förra året. Vid Dyrhólaey hade andelen bebodda hålor sjunkit från 62 procent till 34 procent.

Siffrorna är dock inte helt jämförbara. Årets första kontroll utfördes nämligen något tidigare än 2016. I synnerhet på södra Island påbörjas själva häckningen allt senare på grund av bristen på föda. Andelen bebodda hålor kan därför stiga något.

I resten av landet var skillnaderna mot 2016 betydligt mindre. I åtta av de undersökta kolonierna hade andelen bebodda hålor minskat. På två platser hade andelen ökat marginellt.

På Akurey var 84 procent av hålorna bebodda jämfört med 89 procent förra sommaren, vid Ingólfshöfði 61 procent (+1), Papey 73 procent (-8), Hafnarhólmi vid Borgarfjörður eystri 75 procent (+2), Lundey 77 procent (-16), Grímsey 72 procent (-17), Drangey 78 procent (-11), Vigur 83 procent (-6), Grímsey i Steingrímsfjörður 83 procent (-6) och Elliðaey i Breiðafjörður 70 procent (-12).

Här kan du läsa mer om lunnefågelns återväxt.

Kapten för amfibiebåt åtalas för dödsolycka vid Jökulsárlón

Kaptenen hade inte tillstånd att köra amfibiebåten Jaki i Jökulsárlón. Dessutom var båtens backkamera trasig och säkerhetsrutinerna bristfälliga. Det är enligt Rannsóknarnefnd samgönguslysa anledningen till den dödsolycka som inträffade vid glaciärlagunen för två år sedan. Kaptenen har nu åtalats för vållande till annans död.

Det var i augusti 2015 som en kanadensisk kvinna omkom vid Jökulsárlón. Kvinnan och ytterligare två familjemedlemmar hamnade under amfibiebåten Jaki när den backade. Kvinnan krossades under ett av hjulen och avled omedelbart. De övriga familjemedlemmarna skadades bara lindrigt.

Rannsóknarnefnd samgönguslysa pekar nu ut en rad brister hos Jökulsárlón ehf, det företag som äger olycksbåten. I en rapport efterlyser nämnden inte bara en rad förbättringar. Den lägger också ansvaret för dödsolyckan på bristande säkerhetsrutiner hos företaget.

Jakis kapten var 22 år vid tiden för olyckan. Han hade inte rätt att köra båten. Han hade tillstånd att köra fartyg med en vikt upp till 30 ton, men hade behövt ett tillstånd för båtar upp till 65 ton. Ombord fanns 24 passagerare. Kaptenen hade dock bara rätt att transportera högst tolv personer.

Enligt rapporten trodde sig kaptenen ha de tillstånd som krävdes. Två år senare jobbar han fortfarande åt Jökulsárlón ehf. - och han har inte skaffat de tillstånd som nämnden anser vara nödvändiga.

Olyckan inträffade när båten backade. Vid tiden för olyckan var det rörigt och bullrigt på platsen. Skälet var att en helikopter landade just intill. Det ska ha varit den som familjen tittade på och därför såg de inte att amfibiebåten backade mot den. Inte heller gav båten ifrån sig något varningsljud när den backade.

Båtens backkamera fungerade inte och hade enligt nämnden varit trasig en tid. På marken fanns en person som hade i uppgift att kontrollera så att ingen stod i vägen när båten backade. Varken denna person eller kaptenen försäkrade sig enligt utredningen om att det verkligen var fritt fram att köra.

Nämnden listar en rad brister på själva olycksplatsen. Båtar, passagerare och andra besökare fanns på samma område vid lagunen. Där fanns inga markeringar eller avspärrningar för den plats där båten vände och backade. För den som inte tidigare varit vid Jökulsárlón fanns det inget sätt att veta att området bakom amfibiebåten kunde vara farligt.

Bristerna fanns inte bara hos Jökulsárlón ehf. Nämnden pekar ut otillräcklig infrastruktur vid glaciärlagunen som en förutsättning för olyckan. Bland annat är det nödvändigt att skapa en särskild landningsplats för helikoptrar så att de inte landar på den grusplan där parkering, servicebyggnader och amfibiebåtar finns.

I detaljplanen för området ges klartecken till byggnader som i sig skulle förbättra säkerheten. En långvarig fejd mellan markägarna har i flera år stoppat alla nybyggen. Nämnden uppmanar ägarna att påbörja förbättringar så snart som möjligt.

Kaptenen, som i dag är 24 år, åtalas nu för vållande till annans död, ett brott som kan ge upp till sex års fängelse. Rättegången inleds klockan 11 i dag i Héraðsdómur Austurlands i Egilsstaðir. Den omkomna kvinnans familj kommer att kräva skadestånd.

Ingen från Jökulsárlón ehf. har uttalat sig om den utredning som lägger ansvaret för olyckan på bristande säkerhet hos företaget. I ett pressmeddelande skriver företaget att rutinerna nu förändrats och att en liknande händelse därför inte ska kunna inträffa igen. Där sägs inget om varför kaptenen fortfarande kör båten utan nödvändiga tillstånd:

"Olyckan var en konsekvens av ett händelseförlopp som inleddes med att en privathelikopter landade inne på Jökulsárlón ehf:s aktivitetsområde. Från olycksdagen har bolaget gått igenom säkerhetsfrågor i området för att säkra att en olycka som denna aldrig kan hända igen. Bolaget kommer nu att ingående granska Rannsóknarnefnd samgönguslysas rapport. Området vid Jökulsárlón ägs nu helt och hållet av isländska staten. Det är otroligt viktigt att uppbyggnad vid området börjar så snart som möjligt i enlighet med gällande detaljplan."

Michael Boyd, make till den kvinna som omkom när hon blev överkörd av amfibiebåten Jaki, välkomnar åtalet mot kaptenen. Han säger till RÚV att det är uppenbart att Jökulsárlón ehf. inte hade tillräcklig säkerhet på platsen:

"Detta var en konsekvens av att det inte vidtagits några säkerhetsåtgärder vid Jökulsárlón. Det fanns inga varningsskyltar, inga avspärrningar i området och för få anställda på platsen. Jag förstår att det enligt isländsk lag inte ställs krav på backkameror i amfibiebåtar. Den fanns men i denna båt fungerade den inte. Uppenbarligen undersökte ingen ordentligt om det fanns människor bakom fordonet."

Här kan du läsa mer om dödsolyckan vid Jökulsárlón.

Dagens citat

"I hela mitt liv tror jag inte att det ekonomiska läget har varit bättre. Vi har full sysselsättning och mer än så, livsvillkoren håller på att förbättras och räknas i tvåsiffriga tal på ett år. Vi har mycket större reservfonder överallt, en mycket större valutareserv än vad vi någon gång har haft förutom möjligen proportionellt i slutet av andra världskriget. Vi har mycket mer eget kapital i bankväsendet, mycket mer löst kapital. Vi har ett handelsöverskott och det rejält och vi har mer tillgångar i utlandet än vad vi är skyldiga. Så jag kan inte minnas efter något liknande och ovanligt bra."

Centralbankschefen Már Guðmundsson i RÚV om det ekonomiska läget på Island.

Dagens bonuscitat

"Jag förstår det mycket väl och jag tycker på många sätt om sådana reaktioner eftersom vi då är ett företag som har betydelse och människor anser att det som vi gör har betydelse."

Árni Gunnarsson, vd för Air Iceland Connect, i RÚV om de många negativa reaktionerna på flygbolagets namnbyte från Flugfélag Íslands - läs mer här.

Vulkanutbrott vid Holuhraun hade liten klimateffekt

Vulkanutbrottet vid Holuhraun bidrog till att sänka temperaturerna genom att reflektera solen. Men i övrigt hade utbrottet liten inverkan på klimatet. De stora mängder svaveldioxid som skapades påverkade inte molnbildningen i någon större utsträckning. Det visar en forskarstudie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Under Bárðarbungas halvårslånga utbrott vid Holuhraun skapades de största mängderna svaveldioxid av en isländsk vulkan sedan Laki för över 200 år sedan. Utbrottet gjorde att forskare kunde studera hur aerosoler kan påverka klimatet.

Aerosoler är partiklar som är finfördelade i en gas - i det här fallet svaveldioxid. De skymmer solen genom att reflektera solens strålning. Samtidigt minskar de mängden vatten, vilket gör att den nederbörd som skulle kunna föra bort aerosolerna också minskar.

De enorma mängder svaveldioxid som bildades under utbrottet vid Holuhraun gav ny kunskap om samspelet mellan aerosoler och molnbildning. Aerosolerna i sig hade liten inverkan på molnbildningen.

Aerosolerna gjorde så att vattenmängden minskade - något som i sin tur ökade ljuset vilket gjorde att solens strålning reflekterades i större utsträckning än normalt och därför inte nådde marken. Därmed skapades alltså förutsättningar för att vulkanutbrottet skulle sänka temperaturerna. Forskarna har dock inte studerat exakt hur denna inverkan skulle ha sett ut.

Det som överraskade forskarna var aerosolernas mycket begränsade inverkan på molnbildningen. Den gör det nu lättare att skapa korrekta prognoser för klimatförändringar.

Här kan du läsa mer om Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun.

Minskande popularitet för Guðni Th. Jóhannesson

Guðni Th. Jóhannesson fortsätter att vara oerhört populär. Men missnöjet med presidenten ökar. Det är nu 5,1 procent som inte anser att han gör ett bra jobb - vilket nästan är en fördubbling på knappt två månader. Samtidigt minskar populariteten. Det är 81,1 procent som tycker att han sköter sitt ämbete på ett bra sätt. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

I april i år slog Guðni Th. Jóhannesson sitt eget tidigare popularitetsrekord. Det var då hela 85 procent som ansåg att han gjorde ett bra jobb. Bara 2,8 procent var missnöjda.

Nu sjunker presidentens popularitet. Samtidigt ligger han fortfarande långt över företrädaren Ólafur Ragnar Grímssons bästa siffror.

Det är 81,1 procent som svarar att Guðni Th. Jóhannesson gör ett bra jobb. Jämfört med april månads mätning är det en tillbakagång med 3,9 procentenheter. Samtidigt stiger andelen missnöjda med 2,3 procentenheter till 5,1 procent.

Kvinnor och medelinkomsttagare är mer nöjda än andra med Guðni Th. Jóhannsson. Missnöjet är mer utbrett bland män och personer som har en ledande ställning i näringslivet eller institutioner.

Väljare som stödjer partier till vänster om mitten är också mer positiva till Guðni Th. Jóhannesson. Färst anhängare har presidenten bland Framstegspartiets väljare.

MMR:s mätning slutfördes dagen innan en sexbrottsdömd jurist fick tillbaka sin advokatlicens. Guðni Th. Jóhannesson var den som formellt tog beslut om att mannens rykte skulle betraktas som obefläckat. Hans agerande fick hård kritik från flera håll. Det är därför inte osannolikt att presidentens popularitet kommer att dala ytterligare.

Här kan du läsa mer om stödet för Guðni Th. Jóhannesson.

Dagens citat

"På Island är det omöjligt för oss som är troende muslimer att följa fastemånaden ramadans solnedgångsregel. Då kan vi inte äta på hela dygnet. Hela månaden som ramadan pågår fastar de som är troende muslimer från att solen går upp på morgonen till att den går ned på kvällen. Därför äter de på kvällen efter solnedgången. Men muslimer här i landet får anpassa fastans solnedgångsregel efter de unika omständigheterna att här under denna tid på året går solen upp direkt efter att den har gått ned."

Serigne Modou Fall, som spelar fotboll med ÍR i Reykjavík, i Morgunblaðið om hur det är att vara muslim på Island.

Dagens bonuscitat

"Vi anpassar oss till de nya reglerna och välkomnar dem. Allt detta är mycket positivt. ... Nu sedan det blivit färre kunder på varje guide har servicen blivit ännu personligare för kunderna. Vi upplevde det direkt som dessa regler trädde i kraft att turerna faktiskt började gå mycket bättre och att kunderna hade mer tid."

Höskuldur Elefsen, vd för Dive som arrangerar dykning i Silfra vid Þingvellir, i Morgunblaðið om konsekvenserna av de skärpta reglerna för vilka som får dyka - läs mer här.

Skagafjörður och Skagabyggð på väg mot samgående

Skagabyggð och Skagafjörður kan bli nästa isländska kommuner som går ihop. Efter informella diskussioner om ett samgående börjar nu formella förhandlingar om ett samgående. De två kommunerna inbjuder även andra grannkommuner på nordvästra Island att delta. Förhandlingarna börjar i juli.

De senaste åren har inga förändringar skett bland Islands 74 kommuner. Men inför kommunalvalet nästa vår kan det förändras. I sydväst närmar sig Garður och Sandgerði ett samgående. Nu tar Skagabyggð och Skagafjörður i nordväst samma steg.

På sikt kan dessutom Árneshreppur tvingas gå ihop med en granne eftersom kommunen inte längre har de nödvändiga 50 invånarna som krävs för fortsatt kommunal självständighet.

Under en tid har informella diskussioner pågått mellan Skagabyggð och Skagafjörður. Nu har kommunstyrelserna i ett beslut valt att påbörja formella förhandlingar om ett samgående. De bjuder också in andra grannkommuner i regionen att delta i förhandlingarna.

Trots att Skagafjörður och Skagabyggð är grannar är kommunerna ganska olika. Skagabyggð har 101 invånare. Kommunen bildades 2002 vid ett samgående mellan Skagahreppur och Vindhælishreppur. Skagabyggð är den glesbygd som omger Skagaströnd, en tätort som inte ingår i kommunen. Lantbruk är den främsta sysselsättningen i Skagabyggð.

Lantbruket är mycket viktigt även i Skagafjörður, men här bor 3 932 invånare. Av dessa bor 2 564 i huvudorten Sauðárkrókur. Här finns dessutom tätorterna Hofsós med 146 invånare, Varmahlíð med 128 invånare och Hólar med 76 invånare. Skagafjörður bildades 1998 när elva kommuner gick ihop.

Om ett beslut om samgående tas snabbt och får klartecken i en folkomröstning kan kommunerna gå ihop vid årsskiftet. Ett gemensamt kommunfullmäktige kan därefter väljas till våren.

Här kan du läsa mer om planerna på ett samgående mellan Sandgerði och Garður.

Större isländska fiskekvoter för torsk, kolja och sej

Fiskekvoterna för torsk, kolja och sej höjs nästa år. Men för den isländska sillen väntas ett nästan halverat fiske eftersom beståndet är fortsatt svagt. Bestånden av de flesta arterna i havet runt Island är dock starka. Hållbarhet och långsiktighet ska fortsätta att vara en ledstjärna för fisket. Det uppger fiske- och jordbruksminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir i sitt första kvotbeslut.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir tog över som fiske- och jordbruksminister vid regeringsskiftet i januari. I går beslutade hon om kvoterna för det kommande fiskeåret som inleds den 1 september. Det är alltså hennes första kvotbeslut.

Precis som företrädarna följer hon råden från fiskevårdsmyndigheten Hafrannsóknastofnun. I flera fall utfärdar hon kvoter som ligger strax under myndighetens rekommendationer. I ett pressmeddelande uppger Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir att det isländska fisket ska fortsätta att präglas av hållbarhet och långsiktighet.

Den stora majoriteten av bestånden runt Island mår bra. Därför höjs kvoterna för ekonomiskt viktiga arter som torsk, kolja och sej. Inte minst är det för branschen en god nyhet att mer kolja får fiskas nästa år. Beståndet har under en längre tid haft problem med dålig återväxt, men nu ökar koljan på nytt.

Torsk är den i särklass viktigaste arten. Nästa fiskeår blir kvoten 255 172 ton, vilket kan jämföras med 244 000 ton under det innevarande fiskeåret. Myndighetens rekommendation var något högre.

Kvoten för kolja blir 39 890 ton jämfört med 34 600 ton i år. Kvoten för sej blir 60 237 ton jämfört med 55 000 ton i år. Även när det gäller kolja utfärdar Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir en kvot som ligger något under rekommendationen från Hafrannsóknastofnun.

Andra arter där fångstkvoterna blir större är bland annat marulk och guldlax.

Beståndet av den sill som förökar sig längs den isländska kusten är svagt på grund av sjukdomar som drabbat arten. Därför sänks fiskekvoten rejält. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir väljer att nästan halvera fisket - från 63 000 ton i år till 38 712 ton nästa år.

Här kan du läsa mer om det isländska fisket.

Dagens citat

"Naturligtvis har det stor inverkan. Detta hjälper oss naturligtvis mycket både med utrustning som vi importerar och byggnader och alla omständigheter."

Gunnar Kristinn Guðmundsson, bonde i Svarfaðardalur, i RÚV om hur den starka isländska kronan gör det billigare för honom att importera byggmaterial till ett nytt fårstall.

Dagens bonuscitat

"Vi har får och vi har dem i Önundarfjörður. Nu är lamningen över och vi har blivit sittande med två hemmalamm. I morse såg barnen att det hade kommit ett kryssningsfartyg och det är lite turister som passerar vårt hus när fartygen kommer. Barnen bestämde sig därför för att sätta ut en skylt och erbjuda denna tjänst."

Martha Sigríður Örnólfsdóttir, bosatt i Ísafjörður, i Vísir om hur barnen erbjuder turister att krama lamm till priset av 100 isländska kronor - se erbjudandet på Facebook.

Stadsbuss kör runt turister på Grímsey

Grímsey är bara fem kilometer lång och på ön bor bara 67 personer. Men nu finns det en buss på Grímsey. Det är Sigurður Bjarnason som köpt en begagnad stadsbuss från Akureyri med plats för 23 passagerare. Bussen är dock inte avsedd främst för lokalbefolkningen. I stället är det turister som ska köras runt ön med bussen, rapporterar Morgunblaðið.

Grímsey är platsen för Islands nordligaste bebyggelse. Vid årsskiftet bodde 67 personer på ön, som bara är 5,3 kvadratkilometer stor. Från sydspetsen till nordspetsen på den långsmala ön är avståndet ungefär fem kilometer.

Under sommaren är Grímsey en populär turistattraktion. Många besöker ön för att titta på lunnefågelkolonin och för att korsa norra polcirkeln. I år väntas 29 kryssningsfartyg till Grímsey. Under sommaren finns det dessutom daglig flygtrafik från Akureyri och fem färjeavgångar i veckan från Dalvík.

Den traditionella rundturen på ön brukar innefatta fyren i söder, kyrkan, hamnen och polcirkelmonumentet i mitten och lunnefågelkolonin i norr. Avstånden är inte stora, men många besökare stannar bara en kort tid. Dessutom är vädret på Grímsey inte alltid det bästa.

För att kunna köra turister runt ön har nu Sigurður Bjarnason köpt en begagnad stadsbuss från Akureyri. Den har plats för 23 passagerare. Han säger i Morgunblaðið att den nu avgår från hamnen och kör runt ön varje halvtimme. Han kör också resenärer till flygplatsen:

"Detta började som ett skämt, men slutade som verklighet. ... Vi tänker se hur efterfrågan är, vad människor behöver och vill och låter sommaren avgöra hur fortsättningen blir. ... Det finns inga hållplatser och vi har ingen busskur och vi tänker inte skaffa det heller. ... Vi kör inte supersnabbt här. Det körs mycket långsamt eftersom det inte är någon brådska. ... Det finns ingen klocka på Grímsey - bara en kalender."

Den som vill åka med Grímseys enda buss får betala en liten avgift.

Dagur B. Eggertsson vill fortsätta styra Reykjavík

Dagur B. Eggertsson vill fortsätta som borgmästare i Reykjavík. I kommunalvalet nästa vår kandiderar han på nytt för Socialdemokraterna. Han säger i Fréttablaðið att han vill fortsätta utvecklingen mot en grönare och mer jämställd huvudstad som erbjuder många olika typer av arbeten och goda livsvillkor.

I rikspolitiken befinner sig Socialdemokraterna i en djup kris. Partiet klarade i höstens val med knapp marginal femprocentsspärren till alltinget. Sedan dess har väljarstödet ökat något, men siffrorna är långt ifrån partiets ambitioner om att vara en allvarlig utmanare till Självständighetspartiet.

Internt är stämningen usel. Ledande företrädare har till och med talat om namnbyte eller nedläggning. Få tycks tro att Socialdemokraterna åter ska kunna bli ett parti som leder en regering.

Reykjavík är ett undantag. Huvudstaden är i dag partiets starkaste fäste. Men även här har den interna krisen gjort avtryck. Det har länge ryktats att borgmästaren Dagur B. Eggertsson - som leder den fyrpartikoalition som styr kommunen - ska vara på väg att lämna Socialdemokraterna för att i stället bilda ett eget parti som enbart har fokus på Reykjavík.

Men så ser det inte ut att bli. Dagur B. Eggertsson säger i Fréttablaðið att han tänker kandidera på nytt i kommunalvalet nästa vår:

"Jag är bestämd om att kandidera igen och jag lägger orädd mitt arbete i väljarnas dom. Arbetet är intressant och varierat och man får möjlighet att ha inverkan på samhällets utformning. Jag vill att vi fortsätter att skapa en grön stad som lägger fokus på livskvalitet, folkliv och varierade arbetsmöjligheter."

Som politisk förebild nämner han Ingibjörg Sólrún Gísladóttir. Hon var borgmästare i Reykjavík för Reykjavíklistan, men blev senare partiledare för Socialdemokraterna. Dagur B. Eggertsson säger i Fréttablaðið att han har ärvt många av hennes hjärtefrågor:

"Ett av det som hon och Reykjavíklistan gjorde till en nyckelfråga inom politiken - och som konservativa män skrattade åt i åratal - var jämställdhetsfrågor, förskolefrågor och kampen mot våld. Det behövdes kvinnor för att på allvar förändra de frågorna och det är Kvinnolistans arv som vi fortfarande har kvar. Kommuninvånarna stöttade detta fokus och jag anser det viktigt att hålla dem vid liv."

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Dagens citat

"Resultatet är att regeringen har gjort en hel U-sväng gentemot de påflugna hedgefonderna och håller på att missa tillfället att ordna det isländska finansiella systemet. Det är oklart vad hedgefonderna tänker göra med Arion banki. Det är inte klart vad regeringen avser med Landsbanki, men under tiden fokuserar banken på att bygga ett nytt huvudkontor på en av landets mest värdefulla tomter. Läget för den andra statliga banken, Íslandsbanki, är ett totalt mysterium. Samtidigt hålls räntan tjugo gånger högre än i Storbritannien medan pundet faller och den isländska kronan stärks. Det enda som står klart är att det senaste alltingsvalets segrare var hedgefonderna och det finansiella systemet."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, alltingsledamot för Framstegspartiet, i ett blogginlägg om konsekvenserna av förra årets nyval.

Isländsk präst ofrivilligt offer för realitysåpa

Prästen Bolli Pétur Bollason i Laufás på norra Island har blivit ofrivillig huvudrollsinnehavare i en webbsänd dygnet runt-såpa. En av Vegagerðins webbkameror är nämligen sedan årsskiftet riktad mot prästbostaden. Den som är nyfiken kan nu förstora bilderna för att - åtminstone utomhus - följa vad som händer på gården.

I början av året satte Vegagerðin upp en ny webbkamera på väg 83 vid Laufás utanför Grenivík. En som inte gillar den är prästen Bolli Pétur Bollason. Kameran är riktad mot prästbostaden. Visserligen handlar det inte om några närbilder, men kameran är tillräckligt irriterande för att i ett inlägg på Facebook beskriva sig som en dokusåpadeltagare:

"På Vegagerðins webbplats är en ny realityserie i gång, Keeping up with Bollashians. En webbkamera sattes upp strax norr om gården Laufás och utan att fråga Laufásborna, och hemmet pryder nu en av kamerans tre vinklar dygnet runt. Nu är det möjligt att de boende göra Müllerövningar utanför huset varje morgon klockan 6 och en del annat."

I inlägget skriver Bolli Pétur Bollason att Vegagerðin inte tillfrågat de boende om placeringen av kameran.

Invandringen till Island ökar till ny rekordnivå

Var tionde invånare på Island är nu invandrare. Och var tolfte är första eller andra generationens invandrare. Den i särklass största invandrargruppen är polacker. I Kjalarnes i Reykjavík är nu invandrarna i majoritet. Den kommun som har den största andelen invandrare är Mýrdalshreppur. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Det ekonomiska uppsvinget har också ökat efterfrågan på arbetskraft. Så sent som 2012 utgjorde invandrare 8 procent av befolkningen i landet. Nu har den stigit till 10,6 procent. Det är den högsta andelen någonsin. Ett år tidigare var motsvarande siffra 9,6 procent.

Vid årsskiftet bodde 35 997 invandrare på Island. Året tidigare var antalet 31 812 personer.

Även andra generationens invandrare - personer som är födda i landet av två personer som båda är invandrare - ökar. Vid årsskiftet fanns 4 473 andra generationens invandrare på Island. Ett år tidigare var siffran 4 158 personer.

Tillsammans utgör första och andra generationens invandrare 12 procent av befolkningen. Vidare är det 6,8 procent som har utländsk bakgrund - vilket enligt Hagstofa Íslands definition innebär att personen är född utomlands av föräldrar som båda är födda på Island eller att en personens föräldrar är född i utlandet.

Polacker är den i särklass största invandrargruppen. De utgör 38,3 procent av alla invandrare på Island. Därefter följer Litauen med 5,2 procent och Filippinerna med 4,5 procent.

Under 2016 var det 703 personer - varav 411 kvinnor och 292 män - som fick isländskt medborgarskap. Av dessa hade 224 personer tidigare polskt medborgarskap.

Landets mest invandrartäta kommun är Mýrdalshreppur på södra Island. Där är 28 procent av invånarna invandrare. Två kommuner - Skorradalshreppur och Árneshreppur - har inga invandrare.

I Reykjavík finns totalt 17 497 invandrare, vilket motsvarar 14 procent av den isländska huvudstadens befolkning. Antalet invandrare är ojämnt fördelade över olika stadsdelar.

Flest invandrare i Reykjavíks kommun finns på Kjalarnes. Där är hela 53 procent av invånarna födda i utlandet av två föräldrar som inte är islänningar. Färst invandrare finns i Staðahverfi - bara 2,7 procent.

Här kan du läsa mer om Islands befolkning.

Árneshreppur vill ha bättre väg för att rädda kommunen

Utan bättre kommunikationer riskerar Árneshreppur att snart stå utan bofast befolkning. Många invånare hoppas att ett vattenkraftverk vid Hvalá ska förbättra både vägar och ekonomi - men det finns också invånare som befarar att det planerade kraftverket skulle förstöra många framtidsmöjligheter. Det framkom nyligen vid ett boendemöte.

Med 46 invånare är Árneshreppur Islands minsta kommun sett till antalet invånare. Det är också landets geografiskt mest isolerade kommun. Ofta är kommunen avskuren från omvärlden under stora delar av vintern eftersom den enda vägen till Árneshreppur inte plogas. Två flygturer i veckan från Gjögur - ofta inställda på grund av dåligt väder - är då enda sättet att resa till och från kommunen.

Före finanskraschen fick Árneshreppur ett löfte om bättre snöröjning under vintern. Men krisen gjorde att anslagen uteblev. Planer finns på att förbättra de mest utsatta sträckorna av vägen, men inga avgörande förbättringar kommer att ske inom de närmaste åren.

Långt gångna planer finns på ett vattenkraftverk vid Hvalá i Ófeigsfjörður. Med en kapacitet på 55 megawatt skulle det bli det i särklass största kraftverket i Västfjordarna.

Många kommuninvånare har stora förhoppningar på kraftverket. De handlar om förbättrade vägar och säkrare energiförsörjning. Även om arbetstillfällena efter att bygget är slutfört bara blir några få skulle det ge kommunen stora intäkter i form av fastighetsskatt.

Men invånarna är långt ifrån eniga. Det finns lokalbefolkning som befarar att ett kraftverk skulle förstöra mer än det skulle hjälpa Árneshreppur. I Ófeigsfjörður finns inte längre några året runt-boende. Men det natursköna området är populärt bland vandrare. Farhågorna handlar om att ett kraftverk skulle förstöra bilden av kommunen som en plats med orörd natur.

Nyligen samlades de bofasta för att diskutera Árneshreppurs framtid. Det råder enighet om att framtiden är osäker. Utan förbättrade kommunikationer riskerar kommunen att snart förlora sina sista helårsboende.

Farhågorna gäller inte bara vägarna. Finnbogastaðaskóli i Trékyllisvík är landets minsta skola. De senaste åren har lärarna bytts ut gång på gång eftersom det varit svårt att hitta personal som vill stanna någon längre tid. Att behålla skolan anses vara nödvändigt för att kunna locka till sig barnfamiljer. Samtidigt är det dyrt att driva en skola där de anställda är lika många som eleverna.

På mötet diskuterades också en rad tänkbara lösningar. Förhoppningen är att en ny sträckning över Veiðileysuháls och en kort tunnel mellan Árnesdalur och Reykjarfjörður skulle kunna göra det möjligt att hålla vägen öppen året runt. I dag är detta två sträckor som snabbt snöar igen och som ofta drabbas av laviner.

Diskussionen om vattenkraft gällde inte bara Hvalá. En idé som diskuterades var ett mindre vattenkraftverk vid Krossnes, en gård som ligger nära Norðurfjörður där kommunens enda butik, bank och bensinpump finns.Värme från Krossnes - en plats som redan är känt för ett utomhusbad på en strand några få meter från Atlanten - skulle också kunna användas för att skapa ett uppvärmt havsbad.

I dag är bönder den största yrkesgruppen i Árneshreppur. Under mötet var det flera som ansåg att villkoren för att ha boskap måste förbättras. Det talades även om vikten av att få fasta fiskekvoter till kommunen. Andra möjligheter som nämndes var fiskodling och buteljering av vatten. En annan idé var att kommunen skulle köpa ett hus som kunde användas av gästande konstnärer.

Andra brister som nämndes var avsaknaden av små bostäder. Inte heller finns det några äldrebostäder. Dessutom är tillgången till sjukvård ytterst begränsad.

Oenigheten bland invånarna blir snart en fråga för kommunfullmäktige. Vesturverk - som står bakom planerna för Hvalá - har lämnat in en ansökan om att få påbörja undersökningar vid den plats som utsetts för kraftverket. Ett ja kommer att innebära markpåverkan som inte går att göra ogjord.

I helgen diskuteras det planerade bygget vid ett nytt möte där bland annat Vesturverk och en rad invånare deltar.

Här kan du läsa mer om det planerade kraftverket vid Hvalá.

Dagens citat

"Människor måste inse att detta inte är tillåtet. Detta är en familjepark som inte är ämnad för annat än utevistelse för familjen. De flesta respekterar sådant men det finns ett svart får i varje flock. ... Vi håller på att sätta upp skyltar där det väcks uppmärksamhet på var det är möjligt att besöka en toalett och var det finns parkeringstillstånd för bilar som människor sover i. Vi har en campingplats här och vi försöker visa människor dit, men det är inte alltid alla som följer det."

Björn Ingimarsson, kommunchef i Fljótsdalshérað, i Morgunblaðið om de turister som tältade och uträttade sina behov i en familjepark i Egilsstaðir.

Gamli Baukur i Húsavík kallas ockrare - tar 1 190 för macka

1 190 isländska kronor kostar en smörgås med ost, skinka och grönsaker på Gamli Baukur i Húsavík. Kaféet drivs av Norðursigling, som också ordnar valskådningsturer. Efter att prissättningen uppmärksammats av en isländsk besökare döms Gamli Baukur ut som ockrare. Vd:n Dögg Stefánsdóttir säger till RÚV att kaféet ska se över prissättningen.

Island har de senaste åren utvecklats till ett av världens dyraste länder att besöka. Som en konsekvens köper många turister sin mat i livsmedelsbutiker i stället för att lägga pengar på dyra restaurangbesök. Men frågan är om inte Gamli Baukur i Húsavík tar priset när det gäller prissättning.

Kaféet ligger vid hamnen i Húsavík. Många av besökarna är valskådningsturister - det som är ägaren Norðursiglings huvudverksamhet. Här kostar en smörgås med ost, skinka, grönsaker och dressing 1 190 isländska kronor, vilket motsvarar en svensk hundralapp.

Priset uppmärksammades på Facebook av en isländsk besökare. I flera kommentarer kallas Gamli Baukur för ockrare. Flera skriver också att det är förståeligt att turister ratar restauranger när en fralla kostar vad en hel enklare måltid kostar i ett grannland.

Dögg Stefánsdóttir är vd för Gamli Baukur. Hon säger till RÚV att hon inte vet vad det kostar att göra en smörgås. Men hon uppger att de säljer bra:

"Sedan jag tog över i höstas har jag aldrig hört någon kommentar om prissättningen här. Vi har heller inte höjt priset utan har behållit samma priser."

Enligt Dögg Stefánsdóttir kommer Gamli Baukur nu att se över prissättningen.

Största stödet för Framstegspartiet på över tre år

Framstegspartiet ökar till den högsta opinionssiffran på drygt tre år. Och Socialdemokraterna klättrar till den bästa siffran på ett år. Men för Ljus framtid fortsätter raset. Stödet för partiet har inte varit lägre på ett år. Även de två övriga regeringspartierna Självständighetspartiet och Renässans backar. Det visar en mätning utförd av MMR.

Stödet för Islands trepartiregering når nu den lägsta nivån sedan den tillträdde för fem månader sedan. Det är nu 30,9 procent som säger sig stå bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Det är en tillbakagång med 0,5 procentenheter sedan föregående mätning för en månad sedan.

Även de tre regeringspartierna tappar stöd. Självständighetspartiet minskar 0,7 procentenheter till 24,9 procent. Siffran är partiets sämsta på fyra månader. Partiet behåller dock positionen som störst i landet.

Självständighetspartiets två koalitionspartner fortsätter att kämpa mot sjunkande opinionssiffror. Renässans klarar dock ännu en gång femprocentsspärren till alltinget. Partiet får nu 5,2 procent, en nedgång med 0,3 procentenheter.

Ljus framtid ligger under femprocentsspärren för tredje månaden i följd. Stödet för partiet är 2,9 procent, en minskning med 0,5 procentenheter. Det är Ljus framtids sämsta opinionssiffra på ett år.

Gröna vänstern behåller ställningen som största oppositionsparti med 20,6 procent. Det är en minskning med 0,8 procentenheter. Piratpartiet backar 0,4 procentenheter till 13,7 procent.

Framstegspartiet och Socialdemokraterna är mätningens två vinnare. Framstegspartiet ökar med 1 procentenhet till 13,4 procent. Siffran är inte bara den högsta sedan Sigurður Ingi Jóhannsson förra hösten tog över som partiledare efter Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Stödet har inte varit större sedan våren 2014.

Socialdemokraterna klättrar till den bästa opinionssiffran på ett år. Partiet får 11,3 procent, en uppgång med 2 procentenheter.

Folkets parti går nu förbi Ljus framtid och är det parti som ligger närmast femprocentsspärren. Partiet får 3,6 procent, en ökning med 0,4 procentenheter.

Nedanför spärren finns också Gryning med 1,3 procent (-1,4), Folkfronten med 0,7 procent (-0,6), Isländska folkfronten med 0,6 procent (+0,4) och Humanistpartiet med 0,2 procent (+0,1).

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Islänningar kluvna om beväpnad polis på gatorna

Beväpnad polis på stora evenemang ska förhoppningsvis vara något tillfälligt. Det hoppas statsminister Bjarni Benediktsson. Men bland islänningarna är åsikterna om insatsstyrkans närvaro delade. Det är dock fler som uppskattar att beväpnad polis finns på gatorna. Det visar en opinionsundersökning utförd av Maskína.

De senaste helgerna har beväpnad polis från insatsstyrkan synts på Reykjavíks gator vid flera tillfällen. Vid flera stora utomhusevenemang har infartsvägar spärrats av med lastbilar. Allt detta är ett sätt att försöka förhindra eventuella terrordåd.

Risken för en terrorattack på Island bedöms alltjämt som en tvåa på en fyrgradig skala. Det innebär att terrorism inte kan uteslutas, men att det inte finns några kända planer på angrepp. Beredskapen har dock höjts efter flera terrordåd i grannländerna.

Statsminister Bjarni Benediktsson välkomnar polisens närvaro på festivaler och andra evenemang. Han säger till RÚV att han hoppas att beväpnad polis bara är något tillfälligt. Han hoppas också att det inte ska finnas något behov av att höja risken för terrordåd:

"Jag anser faktiskt att Island på många sätt är unikt, till och med i hela Europa, på grund av hur fria och säkra vi är. Våra barn kan inte bara leka ute på gatorna utan jag kan faktiskt gå på stadens gator utan att särskilt behöva tänka på min säkerhet. Det är inte så i andra länder. Samtidigt behöver vi lyssna på råd från dem som särskilt behandlar detta. Och polisen har den uppgiften på sitt bord. Och de åtgärder som har vidtagits nu i sommar på grund av stora folksamlingar anser jag vara helt naturliga och de har varit befogade från polisen."

Polisens beväpning är en fråga som delar islänningarna. Men det är enligt Maskína fler som ser positivt på att insatsstyrkan bär vapen under stora evenemang.

Det är 47,3 procent som anser att det är bra att polisen är utrustad med vapen på platser där stora folkmassor samlas. Men 34,3 procent gillar inte att den är beväpnad medan 18,4 procent är neutrala i frågan.

Kvinnor, låginkomsttagare, islänningar i åldern 18 till 24 år och personer som bara har grundskoleutbildning är i större utsträckning än andra positivt inställda till beväpnad polis.

Skillnaderna mellan olika väljargrupper är stora. Hela 77,6 procent av Självständighetspartiets sympatisörer stödjer närvaron av beväpnad polis. Men det är bara 14,2 procent av Piratpartiets anhängare som har samma åsikt.

Vidare är det 48,5 procent som känner sig mer säkra när beväpnad polis är på plats. Det är 31,3 procent som tvärtemot känner sig mer otrygga medan 20,1 procent inte upplever någon skillnad.

Även här är det Självständighetspartiets och Piratpartiets väljare som har de mest motstridiga åsikterna. Det är 77,4 procent av Självständighetspartiets anhängare som upplever en större trygghet. Men det är bara 18,5 procent av Piratpartiets sympatisörer som har samma känsla.

Förtroendet för polisen är dock stort trots olika åsikter om beväpningen. Hela 87,9 procent säger att de är positivt inställda till polisen. Bara 4 procent är negativt inställda medan resterande 8,1 procent är neutrala.

Också här finns de största åsiktsskillnaderna mellan Självständighetspartiets och Piratpartiets sympatisörer. Bland Självständighetspartiets väljare är det 97,1 procent som har en positiv attityd till polisen. Bland Piratpartiets anhängare är motsvarande siffra 80,8 procent.

Här kan du läsa mer om terrorhotet mot Island.

Dagens citat

"De flesta respekterar sådana avstängningar och följer den styrning som vi sätter upp i området, men det finns alltid några svarta får. ... När det kommer så många människor till området så tål gräset inte längre att gås på. Detta har hittills varit i sin ordning, men nu har det blivit en så stor ström av människor under hela året att vallen inte får någon vila - inte ens över vintern som det var tidigare."

Hákon Ásgeirsson, parkvärd vid Umhverfisstofnun, i Morgunblaðið om hur stigar vid Skógafoss stängts av på grund av hög belastning.

Hjälpte man ur brinnande bil - får inte ersättning för skada

Efter en frontalkollision vid Ljósavatnsskarð öster om Akureyri i november 2015 började en av bilarna brinna. En förbipasserande bilist stannade och kunde dra ut föraren ur den brinnande bilen. Mannen var så illa skadad att han inte kunde ta sig ut på egen hand.

Den bilist som undsatte den skadade mannen ådrog sig själv skador på höger axel. De får han dock ingen ersättning för. Det framgår i ett beslut från Úrskurðarnefnd í vátryggingamálum.

I beslutet skriver nämnden att axelskadan inte kan anses ha något med bilen i sig att göra. Alltså har mannen ingen rätt till ersättning.

Kollisionen filmades av passageraren i den bil som mötte det fordon där föraren tappade kontrollen i halkan. Du kan se olyckan ovan.

Ny avgift i Reykjavík för valskådning och kryssningsfartyg

Med start nästa år införs i Reykjavík en avgift på 185 isländska kronor för varje passagerare ombord kryssningsfartyg och valskådningsbåtar. Intäkterna ska hamnbolaget Faxaflóahafnir använda för att bygga en ny färjeterminal. Totalt räknar bolaget med att avgifterna ska ge ett tillskott på 72 miljoner om året.

Under 2016 var det 113 kryssningsfartyg som lade till i Reykjavík. Ombord fanns totalt 98 676 passagerare. Det var rekord för antalet fartyg men inte för passagerare. Flest kryssningsresenärer - 104 816 personer - kom 2014.

Årets första kryssningsfartyg var Celebrity Eclipse som kom till Reykjavík den 14 maj med 2 852 passagerare. Den fem månader långa säsongen väntas resulterat i ett nytt rekord. I år är det 153 kryssningsfartyg som kommer till den isländska huvudstaden. Ombord kommer att finnas omkring 129 000 passagerare.

Den mest hektiska dagen blir den 31 augusti då fem fartyg samtidigt anländer till Reykjavík. Hamnbolaget Faxaflóahafnir - som även driver hamnarna i Borgarnes, Akranes och Grundartangi - vill inte ta emot mer än 6 000 passagerare om dagen.

Med start den 1 april 2018 börjar Faxaflóahafnir ta ut en passageraravgift på 185 isländska kronor per person. Avgiften kommer att tas ut från alla kryssnings- och valskådningsfartyg.

Om två år väntas antalet personer som åker på valskådning vara omkring 250 000 och antalet personer ombord kryssningsfartyg vara cirka 140 000. I så fall skulle det ge Faxaflóahafnir en årlig intäkt på 72 miljoner isländska kronor.

Pengarna ska gå till bygget av en ny färjeterminal i Reykjavík. Den anses vara nödvändig för att förbättra servicen åt passagerarna. Inte minst bedöms behovet vara stort av smidigare lösningar när bussar hämtar upp resenärerna för olika utflykter.

Prislappen för färjeterminalen tros hamna på omkring 1 miljard isländska kronor. Någon exakt kalkyl för bygget är ännu inte klart. Hamnchefen Gísli Gíslason har enligt ett beslut klubbat av Faxaflóahafnirs styrelse fått i uppdrag att ta fram ett utförligare underlag.

I beslutet deltog från Reykjavík Socialdemokraternas Dagur B. Eggertsson, Gröna vänsterns Líf Magneudóttir, Piratpartiets Þórlaug Ágústsdóttir och Självständighetspartiets Halldór Halldórsson. Från Akranes deltog Självständighetspartiets Einar Brandsson Akranes, från Borgarbyggð Socialdemokraternas Magnús Smári Snorrason och från Hvalfjarðarsveit Björgvin Helgason.

Haverirapport: Pilotmisstag orsakade flygkrasch i Akureyri

Det var ett misstag från piloten som orsakade den flygolycka i Akureyri i augusti 2013 där två människor omkom. Piloten gjorde en alldeles för snäv sväng på för låg höjd - och det var enligt rapporten från Rannsóknarnefnd samgönguslysa den som var skälet till att ambulansflyget kraschade på en motorsportbana.

Det var den 5 augusti 2013 som ett ambulansflyg från Mýflug kraschade på Bílaklúbbur Akureyrars motorsportbana vid Hlíðarfjall. Tre personer fanns ombord. Två av dem - piloten och ambulanssjukvårdaren - omkom i olyckan. Andrepiloten klarade sig.

Klockan var 14.59 när planet, som var av modellen Beech King Air B200, kraschade. Ambulansflyget, som var stationerat i Akureyri, var på väg tillbaka från en sjuktransport mellan Hornafjörður och Reykjavík.

Strax före landning bad piloten kontrolltornet om att få flyga över motorsportbanan. Övervakningsbilder från flera olika kameror visar hur planet på låg höjd gör en mycket snäv sväng. Därefter slår planet i marken och flygplanskroppen fattar eld.

Ingen på marken skadades. Vrakdelar från planet spreds 400 meter från nedslagsplatsen. Planet totalförstördes i kraschen. Flygplanskroppen slets sönder i tre delar.

Enligt haverikommissionens rapport var det pilotens misstag som orsakade olyckan. Han flög för lågt över banan och den skarpa svängen var för brant för att planet skulle gå att räta ut på den låga höjden. Det var alltså svängen och höjden som blev ödesdigra.

När planet störtade flögs det i en vinkel på 72,9 grader. Över 60 grader räknas som konstflyg. En film som fångade delar av förloppet visar planets sista 5,6 sekunder i luften. Där syns det hur piloten 1,5 sekunder före kraschen utan framgång försöker att räta upp planet. Planets hastighet vid olycksögonblicket var 275 knop.

I rapporten skriver kommissionen att tävlingarna på motorsportbanan kan ha distraherat piloten. Bristande fokus på själva flygningen kan ha föranlett kraschen.

Men Rannsóknarnefnd samgönguslysa pekar på flera andra brister. Regelverket för arbetsmetoderna ombord ska inte ha följts. Inte heller var alla delar av flygningen - i synnerhet inflygningen - tillräckligt förankrade mellan piloten och andrepiloten. Och det ska ha funnits brister i samarbetet mellan piloterna.

Andrepiloten sade till haverikommissionen att han sagt till piloten att inte flyga för lågt över motorsportbanan. Skälet ska ha varit att det var så mycket folk som hade samlats där.

Enligt Mýflugs egen utredning ska det inte ha varit några fel på planet. Det ska också ha haft tillräckligt med bränsle. I haverikommissionens rapport framkommer det att inget tyder på att några problem med motorerna ska ha påverkat skeendet.

Haverikommissionen pekar ut flera andra brister. Det ska ha varit vanligt att just Mýflug på vägen hem från sjuktransporter flög på låg höjd över Akureyri. Detta var inte tillåtet, men ska ändå ha förekommit ofta. Piloten hade tidigare flugit på låg höjd just över motorsportbanan.

Här kan du läsa mer om olyckan och ovan kan du se en av de videor som visar förloppet och som haverikommissionen använt sig av.