torsdag 8 juni 2017

450 nya miljoner för att undvika konkurs för Harpa

Reykjavíks kommun och staten tvingas gå in med 450 miljoner isländska kronor i Harpa. Annars hotas verksamheten av konkurs. Anslaget för 2017 är betydligt högre än för tidigare år. Det röstades igenom av den styrande majoriteten i kommunfullmäktige. En självständighetspartist röstade nej medan övriga oppositionen avstod från att rösta.

Konsert- och kongresshuset Harpa i Reykjavík blir i år en ännu tyngre börda för skattebetalarna än tidigare. Verksamheten har aldrig varit i närheten av att gå runt. Därför beviljade kommunen och staten årliga extraanslag på 160 miljoner isländska kronor om året mellan 2013 och 2016.

2017 var året då Harpa skulle klara sig utan extra bidrag. Men så blir det inte. Under 2017 får verksamheten ett särskilt anslag på 450 miljoner.

Det är staten och Reykjavíks kommun som ännu en gång går in med pengar. Staten äger 54 procent av huset och kommunen 46 procent. Därför står staten för 243 miljoner och kommunen för 207 miljoner.

Beslutet klubbades i kommunfullmäktige i tisdags kväll. Den styrande majoriteten - som består av nio ledamöter från Socialdemokraterna, Ljus framtid, Piratpartiet och Gröna vänstern - röstade för förslaget. Självständighetspartiet och Framstegspartiet avstod från att rösta. Undantaget var Självständighetspartiets Kjartan Magnússon som röstade nej.

Kjartan Magnússon ansåg att det saknades underlag för beslutet. Därför ville han skjuta frågan på framtiden. Men det var ett förslag som röstades ned av majoriteten. I debatten i fullmäktige anklagade han majoriteten för att inte ha utrett frågan tillräckligt:
"Jag ansåg till exempel att det vore lämpligt att det presenterades information om de ursprungliga uppskattningarna om husets drift tillsammans med förklaringar om varför de har stämt så dåligt. Jag begärde dessutom specificerad information om hur det aktuella extraanslaget skulle användas. ... Brådska och slarviga arbetsmetoder har kännetecknat frågans behandling hos kommunfullmäktiges majoritet. Det är dåligt eftersom det handlar om en viktig fråga som hade förtjänat bättre arbetsmetoder än vad som använts här."
Ett villkor för de nya bidragen är att Harpa senast den 1 oktober lägger fram en utförlig analys av driften. Där ska också finnas förslag på förbättringar som kan leda till att verksamheten klarar sig utan ytterligare bidrag.

Beslutet innebär att skattebetalarnas rota för Harpa stiger ännu mer. Bygget kostade 28 miljarder isländska kronor. Mellan 2011 och 2015 gjorde Harpa en förlust på 2,6 miljarder - summor som skattebetalarna fick stå för. Dessutom är en stor del av verksamheten i huset, som operan och symfoniorkestern, till stor del finansierad genom bidrag.

Här kan du läsa mer om Harpas ekonomi.