tisdag 27 juni 2017

Nya spår efter tidig bosättning i Stöðvarfjörður

Utgrävningen vid Stöð i Stöðvarfjörður fortsätter att växa. Arkeologer har enligt RÚV nu grävt fram en 25 meter lång och 6 meter bred byggnad. På samma plats har fyra andra byggnader påträffats. De har också hittat en silverring, pärlor av guld och silver, arabiska och romerska mynt och ett redskap som användes för att klippa får.

De senaste åren har en rad arkeologiska fynd gjorts som utmanar den officiella historieskrivningen. Den säger att den förste bosättaren var Ingólfur Arnarson som slog sig ned i Reykjavík. I det som i dag är Kvosin - den västra delen av Reykjavíks centrum - har lämningar efter flera olika gårdar från sent 800-tal och tidigt 900-tal hittats.

Årtalet för Ingólfur Arnarsons ankomst brukar anges till 874. Det är dock inga uppgifter som finns i några tidiga dokument. Tidpunkten började användas först på 1600-talet. Men det finns alltså fynd i Reykjavík som skulle kunna härröra från Ingólfur Arnarson.

I dag är det dock mycket som tyder på att Ingólfur Arnarson inte var först och att han reste till en plats som redan var bekant genom berättelser från tidigare resenärer. Dessa tidigare resenärer tros inte ha stannat på Island någon längre tid. I stället är den vanligaste teorin att det rörde sig om personer som bodde på ön över somrarna för att utnyttja olika naturresurser för att därefter återvända.

Det allra tidigaste fyndet är från Herjólfsdalur på Hemön och har daterats till omkring 670 eller senare. Fyndet är dock omstritt. Men en lång rad andra fynd har daterats till tidigt 800-tal.

Ett sådant fynd gjordes förra sommaren vid Stöð i Stöðvarfjörður på östra Island. Där hittades lämningar från 800-talets första hälft. Dessutom påträffades en ring, pärlor, mynt och bearbetad sten.

Nyligen återupptogs utgrävningarna under arkeologen Bjarni F. Einarssons ledning. Lämningar från en byggnad från 900-talet visar att den var minst 25 meter lång och 6 meter bred. Under denna finns den äldre byggnaden som alltså är från tidigt 800-tal. Bjarni F. Einarsson säger till RÚV att han tror att den fungerade som en tillfällig bosättning:
"Då är det ingen riktig gård utan en utpost från Europa. Då är teorin att hit har kommit någon med tillräckligt stor makt och någon som hade ett skepp skickade sina människor till denna ö för att vara här en tid, samla naturresurser, göra fiskleverolja, göra kol, utvinna järn från myrarna, jaga fågel, jaga fisk och så resa hem på hösten och lämna in detta till storbondens gård som då kunde nyttja dessa resurser för behålla makten och säkra sin makt."
Under sommarens utgrävningar har en rad nya föremål grävts fram. Det handlar om arabiska och romerska mynt, pärlor av guld och silver, verktyg för att klippa får och en mönstrad silverring.

Silverringen hittades i golvet till den äldsta byggnaden. Tillsammans med de övriga fynden tyder den på att det inte var några fattiga personer som höll till på platsen.

Det kommer dock att ta tid att avsluta utgrävningarna vid Stöð. De bidrag som Bjarni F. Einarsson fick i år räckte till att finansiera en månads arbete. Han säger till RÚV att i denna takt dröjer det upp till femton år innan de frågor som väckts av de fynd som redan gjorts kan besvaras:
"Byggnaderna ökar i antal. Vi har redan kommit upp i fem. Två större långhus och det yngre är väldigt stort. Så jag vet inte riktigt hur undersökningens framtid blir. Femton år är för lång tid."
Här kan du läsa mer om utgrävningarna vid Stöð.