torsdag 15 juni 2017

Polisen i Reykjavík får inte sätta asylsökande i husarrest

Att en asylsökande agerat hotfullt är inte tillräckliga skäl för att tvinga honom till rumsarrest. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur som därmed kör över en begäran från polisen i Reykjavík. Mannen - som kommer från Afghanistan och hävdar att han är 17 år - kommer inte att få asyl på Island. Han kommer i stället att skickas tillbaka till Norge.

Under årets fyra första månader var det 288 personer som sökte asyl på Island. Det är det högsta antalet asylsökande hittills. Samma period 2016 - som var ett rekordår - var det 179 personer som sökte asyl.

Män fortsätter att vara i majoritet bland de asylsökande. Det visar statistik från Útlendingastofnun. De flesta ansökningarna kommer från albaner - en grupp som har mycket små möjligheter att få asyl i landet.

I slutet på december 2016 anlände en afghansk pojke till Keflavík med flyg från Norge. Han reste in med ett falskt japanskt pass tillsammans med en annan man och en kvinna. Han uppgav att han var 17 år. Han kunde inte uppge någon födelsedag. Han sade att han varit på flykt i ungefär ett och ett halvt år.

Enligt en åldersbedömning som gjorts i Norge är det sannolikt att mannen är omkring 20 år. Den läkare som gjorde utredningen kunde dock inte utesluta att mannen var yngre än 18 år. Däremot ansåg läkaren att det var otänkbart att mannen var under 16 år.

På boendet vid Grensásvegur i Reykjavík var han ständigt hotfull mot Útlendingastofnuns personal. Därför fick han av polisen beskedet att han var tvungen att hålla sig inomhus. Efter att han vid två tillfällen brutit mot förmaningarna greps han den 16 maj i år av polis. Både Héraðsdómur Reykjavíkur och Hæstiréttur Íslands sade nej till att mannen skulle häktas.

Efter att domstolarna underkänt häktningsbegäran fick han nya regler. Polisen meddelade att han fick röra sig utomhus, men bara inom en radie på 50 meter från boendet. Detta skulle gälla tills han skickades tillbaka till Norge, där myndigheterna har gått med på att ta emot honom.

Med hjälp av en advokat vände han sig till domstol. Han ansåg att polisen bröt mot hans rättighet att röra sig fritt. För att polis ska kunna stoppa en person från att resa krävs ett häktningsbeslut - och den begäran hade alltså fått avslag.

Vidare ansåg han att polisens agerande förhindrade honom att leva ett vanligt liv. I en radie på 50 meter från boendet fanns ingen samhällsservice. Han kunde inte gå till en livsmedelsbutik utan att bryta mot förbudet.

I rätten hävdade polisen att mannen utgjorde ett hot. Han hade inte bara varit hotfull mot Útlendingastofnuns personal. I Norge misstänktes han för ett knivdåd mot en annan asylsökande.

Inte heller detta var tillräckligt för domstolen. Hotet kunde enligt Héraðsdómur Reykjavíkur betraktas som så allvarligt att det kunde motivera så stora inskränkningar i den asylsökandes rättigheter. Rätten ansåg vidare att inget tydde på att han hade några planer på att rymma från boendet.

Polisen borde först ha prövat med lindrigare åtgärder. En sådan hade varit att göra honom skyldig att regelbundet anmäla sig till polisen.

Beslutet fattades av Héraðsdómur Reykjavíkur. Det överklagades av polisen till Hæstiréttur Íslands, men rätten konstaterade att beslutet inte kunde överklagas och gav därför den asylsökande rätt.

Här kan du läsa mer om asylsökande till Island och här kan du läsa domen i sin helhet.