Turist omkom - föll överbord under forsränning i Hvítá

En man i 70-årsåldern omkom i lördags under forsränning i älven Hvítá. Mannen föll överbord - och trots att övriga ombord snabbt lyckades dra upp mannen ur älven gick hans liv inte att rädda. Mannen var då medvetslös. Händelsen utreds nu av polisen i Suðurland. Dödsorsaken är ännu inte fastställd. Det uppger polisen på Facebook.

Det var vid 12-tiden i lördags som larmet kom om en olycka i Hvítá. En turist - en man i 70-årsåldern - hade fallit i älven nära Brúarhlöð, en plats som ligger en knapp mil söder om Gullfoss.

Olyckan skedde under forsränning. Efter att mannen fallit överbord lyckades medresenärer snabbt dra upp honom ur älven. Mannen var då medvetslös. Återupplivningsförsöken gav inga resultat. Den helikopter som kallats ut från kustbevakningen för att föra mannen till sjukhus i Reykjavík återkallades därför.

Kroppen fördes till vårdcentralen i Selfoss. Händelsen utreds nu av polisen i Suðurland. Dödsorsaken är ännu inte fastställd.

Det är den andra dödsolyckan i Hvítá på kort tid. För knappt två veckor sedan omkom en 22-årig man från Georgien sedan han fallit i Gullfoss. Kroppen har inte återfunnits, men det finns inget hopp om att mannen ska ha överlevt forsen.

Vogar tillåter bara campingbilar på campingplatser

Campingplatser är nu de enda ställena i Vogar där campingbilar får ställas över natten. Förbudet gäller även husbilar, husvagnar och vanliga bilar. Kommunfullmäktige i Vogar uppmanar dessutom övriga kommuner på Suðurnes att införa samma regler. Förhoppningen är att förbudet ska få stopp på den nedskräpning som följer med många campingbilar.

Den växande turistnäringens baksidor har de senaste åren varit ett av de hetaste debattämnena på Island. Inte minst har irritationen riktat sig mot campingbilar - alltså fordon som är avsedda för övernattning, men som till skillnad från husbilar saknar toalett och rinnande vatten.

Campingbilarna har blivit allt populärare. Samtidigt som det är billigt att flyga till Island är det ofta dyrt att övernatta. Därför väljer många turister campingbilar som ett sätt att spara pengar på övernattningar.

Missnöjet från politiker och från allmänheten handlar om olämpligt valda övernattningsplatser och om nedskräpning. I många isländska kommuner är det enbart tillåtet att övernatta i bilen på campingplatser. Många turister föredrar dock - av okunskap eller ekonomiska skäl - att ställa bilen på andra ställen över natten.

Klagomålen gäller allt från campingbilar som står farligt i vägkanten till turister som slänger skräp och bajsar i det fria.

En rad kommuner har de senaste åren gjort ändringar i ordningsstadgan och förbjudit all övernattning i fordon utanför campingplatser. Nu tar Vogar på Suðurnes samma beslut. Kommunen är den första regionen som tar detta steg. Politikerna i kommunfullmäktige uppmanar samtidigt övriga kommuner på Suðurnes att införa samma förbud.

Förbudet riktar sig mot personbilar, tältvagnar, campingbilar, husbilar och husvagnar. Att övernatta i sådana fordon är nu alltså tillåtet enbart på campingplatser. Och det är enbart tillåtet att använda sig av campingplatser som är godkända enligt kommunens detaljplan.

I samtliga kommuner på Suðurnes finns campingplatser. I Vogar är det gratis att övernatta på campingplatsen. En majoritet av de isländska kommunerna tar dock ut en avgift för dem som använder sig av campingplatser.

Initiativet till förbudet kommer ursprungligen från styrelsen för Reykjanes Geopark.

Árneshreppur riskerar mista både skola och butik

Både skolan och butiken kan försvinna från Árneshreppur. Bara en elev väntas börja höstterminen i Finnbogastaðaskóli - och det finns heller ingen rektor i skolan. Dessutom är kundunderlaget i kommunens enda butik nu så litet att den riskerar nedläggning. En kommunpolitiker beskriver situationen som ett hot mot samhällets grundpelare.

Árneshreppur i Västfjordarna är Islands minsta kommun med 46 invånare. Omkring en tredjedel av de personer som är folkbokförda i kommunen bor dock inte i Árneshreppur under vintern. För varje år stiger också medelåldern i Árneshreppur.

Under vinterhalvåret är kommunen ofta avskuren från omvärlden. Den enda bilvägen är i regel oframkomlig från nyår fram till vårkanten. Flyget från Gjögur till Reykjavík två gånger i veckan - inte sällan inställt på grund av dåligt väder - är då enda sättet att ta sig till och från Árneshreppur.

De senaste åren har larmen från Árneshreppur varit många. Finnbogastaðaskóli, kommunens enda skola, har vid flera tillfällen hotats av nedläggning. Utan den befarar många att det blir svårt att locka yngre att bosätta sig i kommunen. Lokalbefolkning pekar ofta ut de undermåliga kommunikationerna som det största hotet.

Finnbogastaðaskóli i Trékyllisvík invigdes 1929. Nu är det osäkert om det blir någon hösttermin i skolan. I våras hade den fem elever. I höst är det bara en elev kvar. Visserligen är ytterligare tre barn folkbokförda i Árneshreppur, men det är osäkert om familjen tänker bo i kommunen i vinter.

Med fyra elever fortsätter skolan som vanligt. Men med en enda elev blir det ingen kommunal skola. I stället blir det upp till föräldrarna att ordna undervisning - antingen i hemmet eller på annan plats. Till skolan i Drangsnes, som är den närmaste, är det en och en halv timmes körning om vägen skulle vara framkomlig.

I våras utannonserade kommunen tjänsten som rektor. Den har inte tillsatts. Ett skäl är osäkerheten om det över huvud taget blir någon skola i höst.

Ingólfur Benediktsson är vice kommunalråd i Árneshreppur. Han säger till RÚV att skolan är en av samhällets grundpelare:

"Det finns inte mycket kvar om det inte finns en skola."

Även kommunens enda butik, den lilla lanthandeln i Norðurfjörður, är hotad. Den drivs av kooperativet Kaupfélag Steingrímsfjarðar som har en stor butik i Hólmavík och en filial i Drangsnes. Ledamöterna i fullmäktige har haft ett möte med kooperativets ledning om butikens framtid. Det är svårt att få den att gå runt.

Att allt färre bor i Árneshreppur gör att kundunderlaget blir allt mindre. Utan butik blir situationen i kommunen än mer kritisk. Ingólfur Benediktsson säger till RÚV att invånarna inte har någon annanstans att göra sina inköp under vintern:

"Detta är inte en bra situation."

Här kan du läsa mer om Árneshreppur.

Dagens citat

"Det har blivit en långsammare ökning. Vid samma tid förra året var vi oroliga över hur vi skulle hantera ökningen. Det problemet löste sig själv med en stark valutakurs. Bokningsläget är sämre än samma tid förra året både i juli och augusti. Vi får också mindre i euro för försäljningen."

Ólafur Torfason, styrelseordförande för hotellkedjan Íslandshótel, i Morgunblaðið om den starka isländska kronans inverkan på turismen.

Dagens bonuscitat

"Det är i sig ingen överraskning att Folkets parti är större än Ljus framtid och Renässans eftersom de naturligtvis får ta konsekvenserna av att ha gått allt för långt på Självständighetspartiets villkor i regeringssamarbetet och av att ha svikit sina löften från valkampanjen."

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, i Morgunblaðið om den opinionsmätning som visar att Folkets parti nu är över femprocentsspärren till alltinget medan Ljus framtid och Renässans inte klarar spärren - läs mer här.

Fler kameror i Akureyri efter mordet på Birna Brjánsdóttir

Flera nya övervakningskameror sätts nu upp i centrala Akureyri. Kommunen står för kostnaderna men bara polisen har tillgång till bilderna. Initiativet till att utöka antalet övervakningskameror togs efter mordet på Birna Brjánsdóttir. Ytterligare övervakningskameror placeras bland annat vid flygplatsen i Akureyri.

Mordet på Birna Brjánsdóttir i Reykjavík i januari i år väckte diskussionen om behovet av övervakningskameror. Det var med hjälp av bilder från övervakningskameror som polisen kunde spåra den hyrbil som den man som nu står åtalad för mordet använde.

Men bilderna var inte av tillräckligt god kvalitet för att kunna visa att han var den som satt vid ratten. Trots en rad privata övervakningskameror fanns det inga bilder på när Birna Brjánsdóttir steg in i mannens bil på Laugavegur.

Efter mordet installerade polisen 25 nya övervakningskameror i centrala Reykjavík. Polisen har begärt tillstånd för ytterligare åtta kameror. Flera av de nya kamerorna ersätter äldre kameror som inte anses ge bilder av tillräcklig kvalitet. Enligt polisen kan övervakningskameror både förhindra brott och bidra till att brott klaras upp.

Nu tas liknande steg i Akureyri. Kommunen köper in nio nya övervakningskameror till en kostnad av en dryg miljon isländska kronor. Utöver privata kameror kommer det att finnas fem kameror i centrala Akureyri. De övriga nya kamerorna placeras bland annat vid flygplatsen.

Det är bara polisen som kommer att ha tillgång till bilderna från de kommunala övervakningskamerorna. Kommunchefen Eiríkur Björn Björgvinsson säger till RÚV att debatten efter mordet på Birna Brjánsdóttir haft inverkan på beslutet:

"Det har visat sig att de har ett förebyggande värde och ett trygghetsvärde och de har också löst fall. ... Detta används enbart i utredningssyfte på grund av fall som uppkommer och inte på något annat sätt."

Här kan du läsa mer om de övervakningskameror som installerats i Reykjavík efter mordet på Birna Brjánsdóttir.

Översvämning i Múlakvísl sjunker tillbaka

Översvämningen i Múlakvísl är på väg att upphöra. Vattenståndet sjunker tillbaka mot normala nivåer samtidigt som vattnets elektriska ledningsförmåga minskar. Under en kortare tid i går tvingades alla besökare lämna Sólheimajökull efter rapporter om ovanliga ljud från glaciären. Veðurstofa Íslands uppmanar fortfarande till försiktighet vid Múlakvísl.

Den elektriska ledningsförmågan i Múlakvísl ökade snabbt i går morse. Inom loppet av en timme fördubblades den från 290 till 580 microsiemens per centimeter. Vid midnatt hade den minskat till 200 - vilket är strax över den normala nivån på 150 microsiemens per centimeter.

Ledningsförmågan säger att smältvattnet kommer från geotermiskt aktiva områden i Mýrdalsjökull. När den ökar stiger också risken för översvämningar. I anslutning till de geotermiskt aktiva områdena bildas underjordiska laguner. När trycket blir för högt blir följden en översvämning.

Även vattenståndet i Múlakvísl sjunker tillbaka mot normala nivåer. Mycket tyder nu på att översvämningen är över för den här gången.

Inga större vägar behövde stängas under gårdagen. De enda skadorna som rapporterats gäller mindre skador på de skyddsvallar som finns längs Múlakvísl. Skyddsvallarna är till för att förhindra översvämningar och för att vid en översvämning bidra till att vattnet strömmar över ringvägen i stället för att ta vägen under bron över ringvägen och därmed riskera att spola bort den.

Ett jordskalv på 4,5 skedde i onsdags vid Austmannsbunga i direkt anslutning till vulkanen Katla. Det är troligt att smältvattnet kommer från en kaldera vid Austmannsbunga. Under gårdagen och söndagsmorgonen har bara några få jordskalv inträffat vid Katla.

Färgkoden för flygtrafik över Katla ändrades i går morse från grönt till gult. Den gula färgen betyder att vulkanen visar tecken på mer aktivitet än normalt. Inget tyder dock på att något utbrott skulle vara nära förestående.

Än så länge är färgkoden fortfarande gul. Veðurstofa Íslands uppger att en återgång till grönt kommer tidigast i morgon.

Myndigheterna uppmanade i går personer att inte uppehålla sig vid Múlakvísls stränder. Med smältvattnet från geotermiskt aktiva områden följer giftiga vulkangaser. Veðurstofa Íslands uppmanar fortfarande till försiktighet vid älven.

Under en kortare tid i går tvingades alla besökare bort från Sólheimajökull, en av Mýrdalsjökulls utloppsglaciärer. Skälet var mullrande och fräsande ljud från glaciären och rapporter om kraftig lukt av svavelväte. Efter att polis och kustbevakning undersökt området upptäcktes inget ovanligt. Avspärrningen hävdes därför snabbt. Det uppger Almannavarnir på Facebook.

Här kan du läsa mer om översvämningen.

Dagens citat

"Jag säger bara att människor har höga krav - särskilt liberala väljare. ... Liberala väljare vill se vissa förändringar och mängden liberala väljare är mycket större än vad som visar sig i opinionsmätningar. Renässans och Ljus framtid har bestämt talat för liberala värderingar. Liberala väljare är kanske inte väldigt partitrogna på samma sätt som de gamla partiernas väljare har varit genom tiderna."

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, fiske- och jordbruksminister, i RÚV om hennes parti Renässans svaga opinionssiffror - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Jag tror att nästa vinter, alltså norrskenssäsongen november till mars, så blir det en viss nedgång, men nästa sommar blir det tufft överallt. Eftersom människor inte köper dessa tjänster till det pris som vi erbjuder. ... Några har talat om att om priser på Island stiger så kommer bara rika turister och handlar. Som om det finns några stormrika idioter som vill köpa något skräp till ockerpriser. Så är det inte i turistnäringen."

Pétur Óskarsson, vd för resebyrån Katla Travel, säger i Vísir att han tror att 2018 blir ett svårt år för branschen på grund av den starka kronan.

Trädmås häckar på Island för första gången

För första gången häckar trädmås på Barðaströnd i Västfjordarna. Och det är inte bara första gången som arten häckar på Island. Det är dessutom första gången som trädmås häckar i Europa. Tidigare har den bara fått ungar i Nordamerika. De senaste åren har dock trädmås synts till på Island vid flera tillfällen.

Våren 2004 sågs trädmås för första gången på Island. Då observerades den vid Tjörnin i Reykjavík. Sedan dess har enstaka fåglar setts på olika platser på västra Island.

I sommar häckar trädmås i landet. Det är ett par som håller till på Barðaströnd i södra Västfjordarna som har fått ungar. Aldrig tidigare har trädmås häckat utanför Nordamerika.

Jóhann Óli Hilmarsson, ornitolog och ordförande för Fuglaverndarfélag Íslands, säger till Vísir att det i fågelkretsar rör sig om en världsnyhet. Att trädmås nu häckar i Europa är något helt nytt:

"Det är mycket märkligt. Detta är en amerikansk art som häckar i träd i sina hemtrakter. Men det var ett trädmåspar med ett rede som häckade på Barðaströnd."

En annan sällsynt gäst som blir allt vanligare är hornuggla. Även den har häckat i landet i sommar. Ungar har dock synts till vid flera tillfällen, men det är inte varje år som hornuggla har häckat på Island.

Gul beredskap vid Katla efter översvämning i Mýrdalsjökull

Illustration: Veðurstofa Íslands

Katla visar nu aktivitet som gör att färgkoden för flygtrafik ändras från grönt till gult. Skälet är stigande vattennivåer i Múlakvísl och rörelser i jordskorpan vid Mýrdalsjökull. Risken för översvämningar gjorde att myndigheterna i går kväll stängde mindre vägar nära glaciären. Om översvämningarna fortsätter att öka kan broar över ringvägen vara hotade.

I onsdags inträffade ett skalv med en magnitud på 4,5 i Mýrdalsjökull. Jordskalvets epicentrum var Austmannsbunga i direkt anslutning till vulkanen Katlas krater. Skalvet var visserligen ovanligt kraftigt, men aktiviteten de senaste dagarna har i övrigt inte varit exceptionell. Klockan 00.48 i dag registrerades ett skalv på 3,0.

Efter onsdagens skalv har vattnets elektriska ledningsförmåga i glaciärälven Múlakvísl stigit. Samtidigt har en mindre översvämning börjat. Den är just nu långt ifrån något akut hot mot vägar och bebyggelse.

Myndigheterna stängde i går kväll flera mindre vägar till rastställen - bland annat till Hafursey - i närheten av Múlakvísl. Om översvämningarna skulle öka snabbt kan det bli nödvändigt att snabbt evakuera området. Avstängningen var därför en förebyggande åtgärd. De mindre vägarna i området används ofta av turister som övernattar i campingbilar, husbilar och tält.

De senaste dagarna har också allt fler känt lukten av svavelväte vid Múlakvísl. Att det nu finns mer smältvatten i Múlakvísl beror sannolikt på ökad avsmältning från geotermiskt aktiva områden i Mýrdalsjökull.

I älven har is synts till vid bron över ringvägen. I normala fall finns ingen is i Múlakvísl eftersom den hinner smälta innan älven är så nära havet. Isen tyder på ett betydligt snabbare förlopp än normalt.

Smältvattnet samlas i laguner under glaciärens istäcke. När trycket i lagunerna blir högre än trycket från istäcket töms de och vattnet strömmar nedför Mýrdalsjökull. Om översvämningarna är stora kan vägar, broar och bebyggelse vara hotade.

Vattnet hittar ofta vägar under själva glaciären. En vanlig väg för översvämningar från Katla är just Múlakvísl. Sommaren 2011 spolades en bro över ringvägen bort efter ett mindre vulkanutbrott i Katla.

Även rörelserna i jordskorpan har tilltagit kring Mýrdalsjökull. Det kan vara ett tecken på magmarörelser i vulkanen, men det behöver inte ha något samband med vulkanisk aktivitet. Rörelserna i jordskorpan kan dock vara ett resultat av översvämningarna.

Nu på morgonen ändrades färgkoden för flygtrafik över Katla från grönt till gult. Gult innebär att vulkanen visar tecken på mer aktivitet än normalt. I nuläget finns inget som säger att ett utbrott skulle vara nära förestående.

Än så länge är det bara mindre leder som har stängts för trafik. Om översvämningarna blir mer intensiva kan det bli aktuellt att stänga ringvägen och andra större vägar.

Uppdatering 10.50: Den elektriska ledningsförmågan i Múlakvísl har dubblats sedan i går kväll. Den har ökat snabbt under de senaste timmarna. Översvämningarna väntas kulminera under förmiddagen. Hittills är alla riksvägar i området öppna för trafik. Veðurstofa Íslands uppger i ett pressmeddelande att Vegagerðin är redo att vid behov stänga ringvägen. Samtidigt uppmanas allmänheten att inte vistas vid Múlakvísls stränder eftersom de gaser som följer med smältvattnet är giftiga och kan vara akut hälsofarliga i hög koncentration. Även lukten av svavelväte har blivit mer påtaglig de senaste timmarna.

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Mýrdalsjökull.

Dagens citat

"Det har skett en förändring i näringslivet - särskilt den senaste tiden. Här håller på att skapas ett samhälle med mer varierade arbetstillfällen än tidigare."

Andrés Skúlason, kommunalråd i Djúpivogur, i Morgunblaðið om hur fiskodling och turism påverkar näringslivet i kommunen.

Varmaste dagen i Reykjavík på nio år

21,6 grader var det i Reykjavík i går eftermiddag. Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i den isländska huvudstaden sedan rekordsommaren 2008. Ännu varmare var det i går vid Þingvellir. Där noterades 23,6 grader. Även här var dock torsdagens temperaturer långt ifrån det rekord som sattes för nio år sedan.

Den 30 juli 2008 var den näst varmaste dagen i Islands historia. Då sattes en rad värmerekord i landet. Vid Þingvellir var det 29,7 grader - den näst högsta temperaturen som någonsin uppmätts på Island. Varmare har det bara varit den 22 juni 1939 vid Teigarhorn. Då noterades 30,5 grader - den enda gången som temperaturen stigit över 30 grader.

Även i Reykjavík var det mycket varmt denna julidag för nio år sedan. I Skrauthólar på Kjalarnes uppmättes 28,4 grader - den högsta temperaturen som uppmätts i huvudstadsregionen. Inne i Reykjavík var det 25,7 grader på Veðurstofa Íslands bemannade väderstation och 26,4 grader vid den automatiska stationen. Vid flygplatsen registrerades 26,2 grader.

När temperaturen klockan 15 i går steg till 21,6 grader var det första gången i år som den nådde över 20 grader. Och det är den högsta temperaturen i Reykjavík sedan sommaren 2008. Förra året var det som högst 21,3 grader i Reykjavík.

Varmast i landet var det i går vid Þingvellir. Där uppmättes 23,6 grader.

Här kan du läsa mer om det isländska sommarvädret.

Nu är flygplatsen i Patreksfjörður till salu

Kommunen ville inte ha dem - så nu är flygplatsbyggnaderna i Patreksfjörður till salu. Men det gillar inte kommunchefen Ásthildur Sturludóttir. Trots att det har gått tjugo år sedan inrikesflyget till Patreksfjörður lades ned finns det fortfarande många närboende som har förhoppningar om att flygplatsen ska bli användbar på nytt.

För tjugo år sedan upphörde inrikesflyget till Patreksfjörður i Västfjordarna. I dag subventionerar staten i stället flyg mellan Reykjavík och Bíldudalur - en ort som ligger knappa två mil från Patreksfjörður, men som det kan vara svårt att ta sig till under vintern när vägen över en hed ofta snöar igen.

Flygplatsen i Patreksfjörður ligger vid Sandoddi i Sauðlauksdalur. Det fanns flera skäl att valet föll på den mindre grannorten Bíldudalur. Vindförhållandena är ofta bättre i Bíldudalur. Dessutom orsakade sand ständigt problem på den enda banan i Patreksfjörður.

Innan den politiska kursändringen var flygplatserna ungefär lika stora. Under 1994 var det 5 500 personer som flög från Bíldudalur och 5 700 personer som flög från Patreksfjörður. Året därpå asfalterades landningsbanorna på bägge flygplatserna.

Efter stoppet för tjugo år sedan bedrevs det i ytterligare några år sporadisk trafik till Patreksfjörður. För den svarade Jórvíkur, ett bolag som under en tid även flög mellan Bíldudalur och Ísafjörður i Västfjordarna.

Trafiken blev dock aldrig någon framgång för Jórvíkur. Flygbolaget ansåg sig dessutom tvingas kämpa i motvind. Under sommaren 2001 stängdes flygplatsen i Patreksfjörður under den enda anställdas semester. Samma år var flygplatsen även stängd under våren.

Jórvíkur ansåg att det var närmast omöjligt att flyga när myndigheterna inte tog ansvar för att hålla flygplatsen öppen. Beskeden om stängningarna kom också med kort varsel.

Då var den enda landningsbanan i Patreksfjörður 1 400 meter lång. I dag är den bara 800 meter. Någon reguljär trafik till Patreksfjörður finns inte längre. Banan används nu sporadiskt av privatflyg och för sjuktransporter.

Nu säljer staten den 225 kvadratmeter stora flygplatsbyggnaden och en 40 kvadratmeter stor förrådsbyggnad. Ríkiskaup tar emot anbud på byggnaderna till och med den 1 september. Köparen måste också riva en annan förrådsbyggnad vid flygplatsen.

I köpet ingår alltså inte landningsbanan. Den ska även i framtiden kunna användas för viss trafik. Landningsljus och annan teknisk utrustning finns inte heller kvar.

Just nu har dock landningsbanan fått en helt annan roll. En omfattande satsning på odling av lax sker i regionen. De kassar som används till fiskodlingen monteras vid flygplatsen i Patreksfjörður.

Försäljningen innebär sannolikt att hoppet om att någon ska återuppta reguljär flygtrafik till Patreksfjörður är ute. Ásthildur Sturludóttir, kommunchef i Vesturbyggð, har dock inte gett upp hoppet. Hon säger i Fréttablaðið att det inte hade behövts stora investeringar för att betydligt större flygplan skulle kunna landa i Patreksfjörður:

"Det är mycket sorgligt att det har hamnat i den här fasen."

Flygplatsbolaget Isavia erbjöd Vesturbyggð att ta över byggnaderna, men kommunen sade nej. Ásthildur Sturludóttir säger i Fréttablaðið att skälet var ett stort renoveringsbehov - ett ansvar som i så fall hade blivit kommunens:

"Det vore en björntjänst. Det behöver göras mycket åt huset. Det har inte underhållits på många, många år."

Nu återstår det att se om någon är intresserad av att köpa byggnaderna. Köparen får i så fall arrendera marken medan själva flygfältet alltså kommer att fortsätta vara i statlig ägo.

600 jordskalv på två dygn på Reykjanes

Illustration: Veðurstofa Íslands

600 jordskalv har skakat Reykjanes sedan den pågående jordskalvssvärmen började i onsdags morse. Men det senaste dygnet är det bara två skalv som har haft en magnitud på minst 3. Vid Katla i Mýrdalsjökull sker nu bara enstaka skalv. Efter onsdagens kraftiga jordskalv var det många närboende som kände en stark lukt av svavelväte.

En stor jordskalvssvärm pågår just nu på Reykjanes på sydvästra Island. Skalven sker i närheten av Fagradalsfjall som ligger mellan Grindavík och Krýsuvík. Sedan svärmen började tidigt i onsdags morse har omkring 600 jordskalv skett i området.

Det finns tecken på att aktiviteten börjar avta. Under torsdagen var det bara ett skalv som hade en magnitud på minst 3. Det skalvet inträffade klockan 14.31 och uppmättes till just 3,0. I morse skedde ett skalv med en magnitud på 3,2 klockan 5.56.

Jordskalv är mycket vanliga i området. Upprinnelsen till skalven är kontinentalplattornas rörelser. Skalven i den pågående jordskalvssvärmen har sitt epicentrum på en plats där de nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattorna glider isär.

Att skalv som sker i området känns i Reykjavík några mil bort är inte ovanligt. Jordskalv på Reykjanes blir dock sällan riktigt stora. Det största skalvet under 2000-talet hade en magnitud på 4,7. Jordskalv på Reykjanes tros som mest kunna nå magnituder på omkring 6,5. Det största skalvet under den pågående svärmen uppmättes till 4,0.

På Reykjanes bor omkring 25 000 människor. Jordskalvssvärmen har inte föranlett några åtgärder från myndigheterna.

Vid Katla i Mýrdalsjökull är jordskalv vanligt förekommande särskilt under sommaren. I onsdags kväll inträffade ett jordskalv som uppmättes till 4,5. Så stora skalv är däremot mer sällsynta. Skalvet hade sitt epicentrum vid vulkanens magmakammare.

Det finns inget som tyder på att skalvet skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet. Det följdes inte av några rörelser i jordskorpan. I stället är det sannolikt att skalvet har att göra med förändringar i glaciären och den avsmältning som sker under sommaren.

Under torsdagen och fredagsmorgonen skedde bara ett fåtal skalv vid Mýrdalsjökull. Inget av dem nådde över 3. Onsdagens stora skalv kändes i bland annat Vík í Mýrdal några få mil från Katlas krater.

Både boende och resenärer vände sig i går till Veðurstofa Íslands för att berätta om en stark lukt av svavelväte kring älven Múlakvísl. Kristín Jónsdóttir, seismolog vid myndigheten, säger till Vísir att inte heller lukten är något ovanligt:

"Det finns alltid lukt där och särskilt i förbindelse till Múlakvísl. ... Där finns denna vulkan, Katla, med ett kraftfullt geotermiskt system som sedan är förbundet med vattensystemet genom Mýrdalsjökull. Glaciärisen som ligger i geotermiska områden smälter och vattnet rinner så ned i älvarna. Man kan därför säga att lukten kommer från det geotermiska systemet under Mýrdalsjökull."

Här kan du läsa mer om de senaste dagarnas jordskalv.

Dagens citat

"Det är alltid en besvikelse när siffrorna är låga precis som det är lika roligt när de är höga. Detta svänger mycket för oss. ... Det enda som politiker enligt min mening kan göra är att tala mindre och göra mer. Det är mitt motto. Det är bara så att det inte är det som man säger utan det som man gör som enligt min mening definierar om politiker gör ett bra jobb."

Miljöminister Björt Ólafsdóttir i Fréttablaðið om det historiskt låga stödet för hennes parti Ljus framtid - läs mer här.

Riskerar fängelse efter att ha vält en bil

Två män riskerar upp till fyra års fängelse efter att ha vält en bil samtidigt som två personer satt i bilen. Enligt åtalet har männen därför äventyrat personernas liv och hälsa. Bägge personerna drabbades av kroppsskador när bilen vältes, men det framgår inte av åtalet hur allvarliga skadorna var.

Att välta en bil är att försätta andras liv och hälsa i fara. Det uppger åklagaren i ett åtal som lämnats in till Héraðsdómur Suðurlands. Brottet kan ge upp till fyra års fängelse.

Det är två män i tjugoårsåldern som åtalas. Det var i juni 2016 som de välte en stillastående bil samtidigt som två personer satt i den. Männen tog tag i fordonet, lyfte det och välte det åt vänster.

Bägge personerna i bilen ådrog sig kroppsskador. Det framgår dock inte av åtalet hur allvarliga dessa skador var.

Folkets parti går till val i Reykjavíks kommun

Folkets parti ställer upp i kommunalvalet i Reykjavík om tio månader. Och det blir partiledaren Inga Sæland som toppar listan i den isländska huvudstaden. Men Folkets parti siktar på att kandidera i betydligt fler isländska kommuner. Inga Sæland vill bland annat kämpa för gratis grundskola i Reykjavík.

I förra årets alltingsval fick Folkets parti 3,5 procent av rösterna. Med det blev partiet det största utanför alltinget. Väljarstödet var dock tillräckligt för att säkra partistöd under hela mandatperioden.

Nyligen samlade Folkets parti omkring 900 deltagare till ett möte i Háskólabío i Reykjavík. Där tog partiet åter ställning för flera av profilfrågorna från valkampanjen - som att motarbeta fattigdom och diskriminering.

Nästa val till alltinget äger sannolikt rum våren 2020. Men redan om tio månader är det val till kommunerna. Inga Sæland, som leder Folkets parti, uppger för Vísir att hon själv tänker toppa partiets lista i Reykjavík.

Beskedet kommer efter den senaste opinionsmätningen från MMR. Där klättrar Folkets parti för första gången över femprocentsspärren till alltinget. Partiet har nu stöd av 6,1 procent av väljarna - den högsta siffran någonsin för Folkets parti. I dagsläget är partiet det sjätte största i landet.

Inga Sæland hävdar att den regering som nu styr Island saknar kontakt med verkligheten samtidigt som klyftorna mellan olika grupper ökar. Hon vänder sig särskilt mot socialminister Þorsteinn Víglundssons utspel om att snittlönen nu är 719 000 isländska kronor i månaden. Inga Sæland säger till Vísir att en sådan bild inte ger en rättvis bild av allmänhetens inkomster:

"Det ser alla. Oerhört växande ojämlikhet och många som kämpar för sin överlevnad i denna deklarerade överflödssituation. Och många har fått nog. ... Han kan knappast ha kontakt med allmänheten i landet. Vi ser överlöner som höjer detta snitt. Och så är det andra som knappt har någonting. Detta är inte rättvist."

Inga Sæland berättar i Morgunblaðið att Folkets parti tänker kandidera i en rad kommuner. Än så länge är det dock bara klart att partiet avser att gå till val i Reykjavík. Hon tror att det växande stödet beror på att väljare har genomskådat de övriga partierna. Hon säger i Morgunblaðið att en röst på Folkets parti är en röst för förändring:

"Det har blivit dags för gratis grundskola och gratis bespisning. De ska inte bara vara för barn till dem som har råd."

Andra frågor som Folkets parti tänker driva är stopp för korruption och orättvisor. Som ett led i att bekämpa fattigdom vill partiet garantera alla medborgare en minimiinkomst på 300 000 isländska kronor före skatt.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Jordskalv skakar Reykjavík och Vík í Mýrdal

Illustration: Veðurstofa Íslands

Tre kraftiga jordskalv skakade i går sydvästra Island. Det största skalvet hade en magnitud på 4,0. Skalven kändes i bland annat Reykjavík, Grindavík och Keflavík. Bara i går inträffade över 300 jordskalv i området. Men onsdagens största jordskalv skedde i Mýrdalsjökull vid Katla. Det hade en magnitud på 4,5.

Över 300 jordskalv inträffade i går i närheten av Fagradalsfjall och Keilir - två berg som ligger mellan Grindavík och Krýsuvík på sydvästra Island. Den pågående jordskalvssvärmen började tidigt på onsdagsmorgonen.

Flera av gårdagens skalv var så kraftiga att de kändes i bland annat Reykjavík, Garður, Grindavík och Keflavík. Det största skalvet hade en magnitud på 4,0. Ytterligare elva skalv hade en magnitud på minst 3,0.

Det kraftigaste skalvet - som alltså uppmättes till 4,0 - inträffade klockan 13.55. Det skalvet hade sitt epicentrum ett par kilometer nordost om Fagradalsfjall. Ett skalv som hade magnituden 3,9 skedde klockan 11.40 och ett skalv som hade magnituden 3,8 skedde klockan 20.25.

I genomsnitt inträffar bara ett skalv av den här storleken om året i detta område. Bara under onsdagen skedde alltså tre sådana jordskalv.

Jordskalv är mycket vanliga i regionen. I regel beror de på kontinentalplattornas rörelser. Men vissa av gårdagens skalv visar också tecken på att vara kopplade till magmarörelser. Inget tyder dock på att någon vulkanisk aktivitet skulle vara nära förestående. Något vulkanutbrott har inte skett i området på närmare 800 år.

Skalvserien pågår där kontinentalsprickan går i en riktning från norr till söder. Längs kontinentalsprickan finns på Island en rad andra områden där jordskalvssvärmar är vanliga.

Det är knappt två veckor sedan ett jordskalv i samma område kändes i bland annat Reykjavík och Hafnarfjörður. Det var den 14 juli klockan 23.53 som ett skalv med en magnitud på 3,1 inträffade vid Kleifarvatn.

Onsdagens största jordskalv skedde i Mýrdalsjökull vid Katla klockan 22.18. Det skalvet hade en magnitud på 4,5 och kändes i bland annat Vík í Mýrdal. Det föregicks av ett skalv som uppmättes till 3,2.

Jordskalv vid Katla är mycket vanliga vid den här tiden på året. Höga temperaturer och stor avsmältning från Mýrdalsjökull resulterar alltid i fler jordskalv. Gårdagens skalv hade ingen koppling till vulkanisk aktivitet.

Dagens citat

"Jag har inga andra förklaringar till detta än att människor helt enkelt inte är tillräckligt nöjda med vårt arbete och har förtroende för andra än oss - åtminstone en del av dem som röstade på oss - till att styra landet."

Pawel Bartoszek, alltingsledamot för Renässans, i RÚV om att stödet för partiet nu sjunker under femprocentsspärren - läs mer här.

Varmaste dagen på Island på fem år

27,7 grader varmt var det i går eftermiddag i Végeirsstaðir i Fnjóskadalur på norra Island. Temperaturen är inte bara den högsta i sommar. Inte sedan 2012 har det varit varmare i landet. Det var dessutom andra gången på en vecka som det sattes ett värmerekord i Végeirsstaðir. I torsdags var det 25,9 grader på samma plats.

Mellan 2014 och 2016 nådde temperaturen på Island aldrig 25 grader på någon plats i landet. Men i år har Végeirsstaðir i Fnjóskadalur nordost om Akureyri svarat för två rekordnoteringar.

I torsdags uppmättes 25,9 grader i Végeirsstaðir. Det var då den högsta temperaturen i landet sedan 2013.

I går var det alltså dags för ett nytt rekord. Klockan 16 var det 27,7 grader i Végeirsstaðir. Så varmt har det inte varit på Island sedan den 9 augusti 2012. Då var det 28 grader i Eskifjörður.

Det var inte bara i Végeirsstaðir som det var varmt i går. På flera andra platser - i synnerhet på norra och östra Island - var temperaturerna betydligt högre än normalt. I både Ásbyrgi och Tjörnes uppmättes 26,5 grader, i Reykir i Fnjóskadalur 25,9 grader och i Húsavík 24,2 grader.

Nu sjunker temperaturen åter på Surtsey

På bara någon decimeters djup är det 95,7 grader varmt - trots att det nu är 50 år sedan vulkanutbrottet som skapade Surtsey upphörde. Men temperaturen har åter sjunkit efter det jordskalv som för två år sedan orsakade en tillfällig höjning. Samtidigt fortsätter växtligheten att sprida sig över ön. Det konstaterar Náttúrufræðistofnun Íslands efter den årliga expeditionen till Surtsey.

Det har nu gått 50 år sedan det vulkanutbrott som skapade Surtsey slutade. Utbrottet började 1963 och rasade i nästan fyra år. Redan 1965 - medan utbrottet fortfarande pågick - fridlystes Surtsey. Sedan dess krävs det tillstånd från myndigheterna för att få besöka ön. Tillstånd ges bara till en eller ett par vetenskapliga expeditioner om året.

Strävan har hela tiden varit att i största möjliga mån undvika mänsklig påverkan på Surtsey. Ön har närmast kommit att fungera som ett levande laboratorium över hur biologiskt liv kommer till nytt land. Att besökare inte tillåtits på Surtsey i annat än liten omfattning var avgörande för att ön 2008 skulle få världsarvsstatus av Unesco.

Surtsey fortsätter att svalna, men på en till två decimeters djup är det fortfarande mycket varmt. På den västra stranden uppmättes 95,7 grader. För två år sedan var det 99,6 grader på samma plats. Då hade temperaturen stigit tillfälligt efter ett jordskalv. På den östra stranden var det något svalare, nämligen 94,4 grader.

Erosionen är alltjämt påtaglig på Surtsey. Sedan 2015 års expedition har en stor klippa på öns södra sida fallit i havet. Forskarna kunde på plats själva observera hur Surtseys nordligaste spets förändrades av vågorna. Den böjde sig antingen åt väster eller åt öster beroende på väderleken.

Växtligheten breder ut sig i allt större utsträckning på ön. Grönskan sprider sig och blir tätare i anslutning till de olika kolonier av trutar som häckar på norra och södra Surtsey. I sommar har grönskan fått hjälp av nederbörd och förhållandevis höga temperaturer.

Sedan 1965 har 75 olika växter hittats på Surtsey. I år var antalet arter 62 - vilket innebär att det biologiska livet sett till artvariation allt mer börjar likna det som finns på grannöarna. Den sjuttiofemte växten blev ishavsvide. Den påträffades på ön redan 2012, men kunde då inte identifieras med säkerhet.

En typ av fluga sågs på två ställen på Surtsey under expeditionen. Arten har ännu inte kunnat identifieras. Men det är första gången som den hittas på Island. Den har sannolikt kommit till ön med vindar - något som är ganska vanligt eftersom Surtsey är Islands sydligaste utpost i Atlanten.

Ett större antal nyfikna gråsälar och knubbsälar observerades nära stränderna. Bägge sälarterna liksom flera olika valar är vanliga i vattnen runt ön.

Som vanligt häckade ett stort antal fåglar på Surtsey. Där fanns bland annat korp, tobisgrissla, snösparv, stormfågel och silltrut. Däremot var det osäkert om ejder och lunnefågel häckade på ön i år. De har tidigare häckat på Surtsey och syntes till även under denna expedition, men inte med några ungar.

Här kan du läsa mer om utvecklingen på Surtsey.

Både Renässans och Ljus framtid ute ur alltinget

  Varken Renässans eller Ljus framtid hade klarat alltingets femprocentsspärr om det hade varit val i dag. Stödet för Ljus framtid är nu bara 2,4 procent - den sämsta siffran opinionssiffran hos MMR sedan partiet bildades för fem år sedan. Även stödet för Renässans är historiskt lågt. Samtidigt tar Folkets parti för första gången klivet över spärren.

Sedan koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid tog makten i januari i år har stödet för regeringens två mindre partier rasat. Och nu faller alltså väljarstödet för både Renässans och Ljus framtid till de lägsta nivåerna någonsin.

Ljus framtid har nu bara stöd av 2,4 procent av väljarna, en tillbakagång med 0,5 procentenheter jämfört med föregående mätning. Så få islänningar har inte sympatiserat med partiet sedan det bildades för drygt fem år sedan.

Även stödet för Renässans är nu det lägsta i partiets historia. För första gången sedan Renässans grundades för ett drygt år sedan klarar partiet inte femprocentsspärren till alltinget. Partiet har nu stöd av 4,7 procent av väljarna, en minskning med 0,5 procentenheter.

Koalitionspartnern Självständighetspartiet klarar sig betydligt bättre. Väljarstödet ökar nu med 4,4 procentenheter till 29,3 procent - partiets bästa siffra i år.

För första gången tar nu Folkets parti steget över femprocentsspärren. Partiet får 6,1 procent, en uppgång med 2,5 procentenheter. Aldrig tidigare har så många islänningar sympatiserat med Folkets parti.

Gröna vänstern backar 0,2 procentenheter till 20,4 procent. Siffran är den sämsta för partiet i år, men Gröna vänstern är ändå med god marginal näst största parti i landet.

Stödet för Piratpartiet minskar med 0,4 procentenheter till 13,3 procent. Socialdemokraterna backar med 0,7 procentenheter till 10,6 procent. Framstegspartiet förlorar 3,8 procentenheter till 9,6 procent. Även för Framstegspartiet är väljarstödet nu det lägsta i år.

Utanför alltinget finns även Folkfronten. Det marxistiska partiet får nu 1 procent, en ökning på 0,3 procentenheter. Det är första gången som stödet för Folkfronten inte kan mätas i promille.

Isländska folkfronten får 0,8 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter. Gryning tappar 0,7 procentenheter till 0,6 procent. Ingen säger sig längre sympatisera med Humanistpartiet. Stödet sjunker därmed från 0,2 procent i föregående mätning till 0 procent.

Det är nu 34,1 procent av väljarna som säger sig stödja regeringskoalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Det är en uppgång med 3,2 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Detta är inte den bästa lösningen, men vi var tvungna att göra detta. ... Det är också en plats dit otroligt många turister kommer och vi har funderat över hur vi ska reagera på det."

Ísólfur Gylfi Pálmason, kommunchef i Rangárþing eystra, säger i RÚV att parkeringsavgifterna vid Seljalandsfoss kan följas av avgifter även vid Skógafoss - läs mer här.

Island runt med motorcykel på mindre än ett dygn

I drygt tjugo timmar satt Njáll Gunnlaugsson på sin motorcykel. Han hann med medvind, regn, dimma och sol under den 162 mil långa resan runt Island. Färden innefattade inte bara ringvägen runt. Njáll Gunnlaugsson rundade dessutom Snæfellsnes. Sannolikt är det första gången någon färdas samma sträcka på så kort tid.

Vid 5.30 i lördags morse lämnade Njáll Gunnlaugsson Reykjavík på sin motorcykel. När han var tillbaka vid tvåtiden på söndagsnatten hade han hunnit köra 162,5 mil på 20,5 timmar. Han berättar på Facebook att han mötte regn på Snæfellsnes, solsken på norra Island, dimma i öster, medvind i söder och åter regn de sista milen hem till Reykjavík.

Regnet på slutspurten var välkommet. Njáll Gunnlaugsson skriver att han i trakterna kring Selfoss var rejält trött. Därför fällde han upp visiret och regnet fick därmed en uppiggande effekt.

Mentalt var det dock de första timmarna som var jobbigast. Då tänkte han mest på hur mycket som återstod av färden.

Njáll Gunnlaugsson hann alltså inte bara med att köra ringvägen runt på mindre än ett dygn. Han rundade också Snæfellsnes.

Vill beskatta turistbussar och kryssningspassagerare

Utländska turistbussar som är stationerade på Island ska också beskattas i landet. Dessutom ska en avgift införas för alla passagerare ombord kryssningsfartyg. Förslagen kommer från en arbetsgrupp som jobbar på uppdrag av finansminister Benedikt Jóhannesson. De ska motverka att utländska bussbolag med hjälp av lägre priser konkurrerar ut inhemska bolag.

På ringvägen runt Island har utländska turistbussar blivit en allt vanligare syn. Och allt oftare handlar det inte om bussar som gör enstaka turer runt landet. I stället finns det nu utländska bussar som är stationerade på Island flera månader i följd.

De utländska turistbussarna kommer från Östeuropa och anlitas av vissa researrangörer. Eftersom de är hemmahörande i länder där både löner och skatter är lägre erbjuder dessa bussbolag researrangörer lägre priser än vad isländska bussbolag kan göra.

I dagsläget finns nitton utländska turistbussar som är tillfälligt registrerade på Island. Detta är de bussar som importeras under en viss period. Bussar som reser till och från Island med en och samma grupp ingår inte i detta antal.

Klagomålen på utvecklingen har varit många i synnerhet från fackligt håll. Farhågorna handlar om att inhemska bolag ska konkurreras ut av utländska bolag - något som i sin tur leder till förlorade arbetstillfällen och försämrad kvalitet eftersom utländska chaufförer i regel har mindre kännedom om isländska vägar och förhållanden.

Finansminister Benedikt Jóhannesson valde därför att tillsätta en arbetsgrupp med uppdraget att föreslå åtgärder för att utjämna konkurrensvillkoren. Nu har förslagen lämnats in till finansdepartementet.

Utländska turistbussar som är stationerade på Island ska enligt förslaget också beskattas i landet. Skatten ska utgöra en del av de intäkter som bussen väntas dra in. Bussen får inte lämna Island utan att skatterna har betalats. Det här ska förhindra att bussbolag drar på sig skatter som de sedan kan strunta i att betala.

Den skatt som bussbolagen ska tvingas att betala är moms. Det kan också bli aktuellt med inkomstskatt för chaufförerna och importavgift för bussarna.

Bussar som kommer till och reser från Island med en och samma grupp omfattas inte av förslaget. De ska alltså även i framtiden slippa den beskattning som arbetsgruppen vill införa.

Arbetsgruppen föreslår även en avgift för varje kryssningspassagerare när kryssningsfartyg seglar mellan isländska hamnar. Också i det här fallet är utgångspunkten att fartygen - som inte är registrerade på Island - snedvrider konkurrensen.

Avgiften ska motsvara de skatter, tullar och andra avgifter som rederierna hade fått betala om fartygen hade varit inhemska. De ska alltså inte kunna erbjuda lägre priser enbart på grund av att vara hemmahörande i ett land där momsen är lägre än på Island. Genom denna åtgärd vill arbetsgruppen att isländska matställen och övernattningar ska bli mer konkurrenskraftiga gentemot kryssningsfartygen.

Kryssningar är resor som säljs långt innan de genomförs. Därför behöver arrangörer få tid på sig att anpassa priserna efter de nya reglerna. Arbetsgruppen föreslår att avgifterna införs den 1 juni 2019.

Jökusárlón blir del av nationalparken Vatnajökull

Glaciärlagunen Jökulsárlón blir i dag en del av nationalparken Vatnajökull. Även grannlagunen Fjallsárlón ingår i utökningen av nationalparken. Steget tas vid en ceremoni vid Jökulsárlón där miljöminister Björt Ólafsdóttir undertecknar beslutet. Det innebär att staten får större möjligheter att ta betalt av besökare.

Från och med i dag ingår både Islands högsta fjäll och djupaste sjö i nationalparken Vatnajökull. Nationalparken, där det 2 110 meter höga fjället Hvannadalshnjúkur ligger, täcker en dryg tiondel av landets yta - och där inkluderas nu den 284 meter djupa glaciärlagunen Jökulsárlón.

I år väntas omkring 700 000 besökare till Jökulsárlón. Parkeringsplatser, toaletter och annan service vid lagunen är dock anpassad efter 200 000 besökare.

Att utbyggnaden släpar efter beror på en långvarig tvist mellan olika markägare. Striden om Jökulsárlón har de senaste åren utspelat sig i en rad domstolar. Eftersom markägarna inte kunde enas slutade det med att marken såldes på auktion. Där valde staten att utnyttja sin förköpsrätt och köpa marken.

Inte heller statens köp har varit oomstritt. Det bolag som vann auktionen ansåg inte att regeringen agerat korrekt när den använde förköpsrätten. På nytt blev en dispyt om Jökulsárlón ett fall för domstolarna. I den första rundan vann staten. Och nu är förhoppningen från regeringens sida att de juridiska striderna ska vara historia.

Vid en ceremoni vid Jökulsárlón undertecknar miljöminister Björt Ólafsdóttir formellt det beslut som gör att Fell - den fastighet där Jökulsárlón ingår - blir en del av nationalparken Vatnajökull. Efteråt åker hon vidare till grannlagunen Fjallsárlón. Även den tillhör från och med i dag nationalparken.

Både från regeringens och kommunen Hornafjörðurs sida har det funnits ett stort missnöje med att de juridiska striderna blockerat all utbyggnad vid Jökulsárlón. Sedan tidigare finns en klubbad detaljplan som tillåter en omfattande utbyggnad på lagunens östra strand.

Nästa steg för regeringen och kommunen blir att i samarbete med nationalparken besluta om områdets utveckling. Målet är att det ska gå fort. En del arbeten har redan påbörjats. Åtgärderna syftar till att förbättra service och säkerhet vid Jökulsárlón.

Hur utbyggnaden ska finansieras är inte klart. Att Jökulsárlón nu blir en del av nationalparken gör att det finns helt andra möjligheter att ta betalt för service. Det kan bli aktuellt med avgifter för till exempel parkering och toaletter. Sedan tidigare har staten intäkter från personer som tältar på någon av nationalparkens campingplatser och från deltagare på turer till isgrottor.

I dagsläget finns inga planer för avgifter vid Fjallsárlón. Vid grannlagunen invigdes nyligen ett besökscentrum med mycket större kapacitet än motsvarande byggnader vid Jökulsárlón - trots att den senare har betydligt fler besökare.

Här kan du läsa mer om turerna kring Jökulsárlón.

Dagens citat

"Om vi skulle ta upp en annan valuta, vilket är en mycket speciell debatt och med det kan det följa fördelar och nackdelar, så tror jag att de flesta skulle komma fram till slutsatsen att vi skulle ta upp den amerikanska dollarn både på grund av denna valutas storlek och samtidigt på grund av att det är den valuta som vi har mest handel med om vi går in på sådant."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i RÚV om finansminister Benedikt Jóhannessons utspel om att Island bör införa en annan valuta som skulle kunna vara euron - läs mer här.

Nu är det inte längre gratis att parkera vid Seljalandsfoss

700 isländska kronor för personbilar och 3 000 kronor för bussar. Så mycket kostar det nu att parkera i ett dygn vid Seljalandsfoss. Parkeringsavgifterna infördes i helgen. Bakom avgiften står kommunen Rangárþing eystra, markägarna och företaget Bergrisi. Kommunens intäkter ska täcka utgifter för nybyggen vid vattenfallet.

Seljalandsfoss blev i helgen den senaste isländska turistattraktionen där det inte längre är gratis att parkera. Avgiften per dygn är 700 isländska kronor för personbilar och 3 000 kronor för bussar.

Avgiften är resultatet av en överenskommelse mellan kommunen Rangárþing eystra, de privata markägarna och företaget Bergrisi. Kommunen har de senaste femton åren lagt omkring 30 miljoner isländska kronor på investeringar vid Seljalandsfoss.

Parkeringsavgiften ska täcka kostnaderna för fortsatt utbyggnad av området. Pengarna kommer bland annat att gå till toaletter, gångstigar och parkeringsplatser.

Bergrisi har satt upp parkeringsautomater och betalstationer för toaletter vid flera andra populära turistattraktioner. Parkeringsmätarna har formen av basalt för att bättre passa in i miljön.

Här kan du läsa mer om parkeringsavgifterna vid Seljalandsfoss.

Sökandet efter mannen som föll i Gullfoss avbryts

Sökandet efter den 22-årige man som i onsdags föll i Gullfoss avbröts i lördags kväll. En tre mil lång sträcka längs älven Hvítá har undersökts utan att det hittats några spår efter den försvunne mannen. En docka i mänsklig storlek som kastades i fallet för att hjälpa räddningstjänsten i sökandet har heller inte återfunnits.

I onsdags eftermiddag föll en man i Gullfoss. Ögonvittnen såg mannen i Hvítá och hur han utan framgång försökte ta sig upp efter det första fallet av två i älven. Sedan han hamnade i det andra fallet har han inte synts till.

Mannen visade sig vara en 22-årig georgier som sökt asyl på Island. Georgien räknas som ett säkert land och allt talar därför för att han hade fått avslag på sin ansökan. Något beslut var dock inte fattat. Polisen har inga misstankar om brott i samband med fallet.

Det första dygnet efter försvinnandet genomfördes en stor sökinsats. I takt med att hoppet om att hitta mannen vid liv försvunnit har insatsen bantats. I lördags kväll avbröts sökandet. Det har inte formellt avslutats, men några nya insatser är inte planerade.

Under lördagen deltog ett trettiotal personer. De använde bland annat drönare och båtar i sökandet. De sökte från Gullfoss och söderut till Laugarás, en sträcka på omkring tre mil.

Övervakningen av Hvítás stränder och en bro över älven kommer att fortsätta. Ansvaret har räddningstjänsten i Flúðir. Vid bron har ett nät placerats för att fånga upp kroppen om den skulle passera. Det uppger polisen i Suðurland på Facebook.

Samtidigt uppmanas fiskare, turismföretagare, sommarstugeägare, bönder och andra som rör sig i området längs Hvítá att vara uppmärksamma på eventuella spår efter mannen.

Vid flera tidigare olyckor har personer fallit i Hvítá utan att någonsin återfinnas. I älven finns mängder av grottor och håligheter där kroppar kan fastna. Vattnet är grumligt och strömt och därför svårt att utforska.

Redan i onsdags kastade räddningstjänsten en docka i mänsklig storlek i älven vid samma plats där 22-åringen försvann. Dockan väger mellan 60 och 70 kilo och är försedd med kläder och flytväst. Förhoppningen när en sådan docka används är att den ska visa ungefär vilken väg som en människa skulle flyta i älven. Men inte heller dockan har återfunnits.

Redan i fredags gick polisen ut med att det inte längre fanns något hopp om att hitta mannen vid liv.

Här kan du läsa mer om 22-åringens försvinnande.

Nio turister riskerar åtal - jagade och slaktade lamm

Innan turisterna skar halsen av lammet utsatte de djuret för omfattande misshandel. Nu går Matvælastofnun vidare med en åtalsanmälan mot de nio amerikanska turisterna. För tre veckor sedan ertappades de med att ha jagat ifatt ett lamm och slaktat det levande. En av dem betalade böter och skadestånd. Men nu kan det alltså bli aktuellt med rättegång mot männen.

I början av juli ertappades nio amerikanska turister på östra Island med ett styckat lamm i svarta sopsäckar i en av de två husbilar som de hyrt. Männen hävdade först att de hade stött på ett skadat lamm som led av stor smärta. Därför dödade de lammet.

Flera personer hade dock sett hur männen under en längre tid förföljde lammet. De drev lammet ut i strandbrynet. När det skrämda och utmattade lammet återvände till land kunde de fånga djuret. De skar halsen av lammet på stranden.

De nio männen kunde dock inte ta sig från stranden eftersom en av dem kört fast med husbilen. Under tiden kom bonden på gården Ós utanför Breiðdalsvík och flera andra grannar till platsen. De förklarade för männen att de inte skulle få någon hjälp att ta sig upp ur stranden innan polisen kommit.

Inför polis tog en av männen på sig att ha styckat lammet. Han gick också med på att betala 120 000 isländska kronor i böter och 30 000 kronor i skadestånd till bonden på Ós, som var den som ägde lammet.

Nu riskerar de nio männen åtal för djurplågeri. Polisen skrev efter att en av männen betalat böter och skadestånd att händelsen betraktades som uppklarad och avslutad. Men djurskyddsmyndigheten Matvælastofnun är skyldig att göra en åtalsanmälan när det handlar om grovt djurplågeri. Och det anser myndigheten att en eller flera av männen gjort sig skyldiga till.

Obduktionen av lammet visar enligt Matvælastofnun att djuret inte bara fått halsen avskuren utan bedövning - något som i sig är olagligt. Innan lammet dödades utsattes det för grovt våld. Bland annat hade flera revben brutits. Det bedöms som troligt att flera personer har varit delaktiga i att skada lammet.

Mannens erkännande gällde bara egendomsbrott, men inte brott mot djurskyddslagen. Det är därför som myndigheten går vidare med fallet. Åklagare får nu besluta om åtal mot en eller flera av männen.

Om någon skulle fällas riskerar den böter på upp till en miljon isländska kronor. Det maximala fängelsestraffet är ett år. Om brottet betraktas som grovt är maxstraffet två års fängelse.

Även om slakten av lammet skulle gå vidare till åtal är det tveksamt om en sådan process skulle få någon betydelse i praktiken. Männen har sannolikt sedan länge lämnat Island. Och det är mycket sällsynt att myndigheterna går vidare med brott som betraktas som mindre grova när de misstänkta inte längre finns i landet.

Om männen inte skulle dyka upp vid en eventuell rättegång tas sannolikt inga ytterligare steg. De kan dock - om de har avsikten att hålla sig undan - inte besöka Island på nytt. Då riskerar de att gripas och beläggas med reseförbud eller att sättas i häkte i väntan på rättegång.

Den fortsatta utredningen hanteras av polisen i Austurland. Det uppger Matvælastofnun i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om de turister som dödade lammet.

Dagens citat

"Jag anser att det är mycket osannolikt att vi tar upp en annan valuta under denna regerings tid. ... Det är uppenbart att valutan inte förändras utan att det har någon förhistoria, och förhistorien består bland annat i att människor talar om saken."

Finansminister Benedikt Jóhannesson säger i Fréttablaðið att han inte har några förhoppningar om att hans åsikt att Island bör byta valuta ska ha någon framgång i regeringssamarbetet - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Det är fullt av människor hela vägen upp när belastningen är som störst."

Helga Kristjánsdóttir vid kommunen i Hveragerði i Morgunblaðið om hur antalet turister som vandrar till Reykjadalur för att bada har ökat de senaste åren.

Slakteriet SS: Ingen nazianspelning i reklamkampanj

@whatareyoulookingat #whatareyoulookingat #slowclap #sspylsur

Ett inlägg delat av @eiki_rosberg Jul 16, 2017 kl. 1:42 PDT

I ❤ SS står det på reklamskyltar som just nu syns över hela landet. För islänningar är det nog givet att i första hand associera till slakteriet Sláturfélag Suðurlands. Men många andra tänker nog snarare på den nazityska skyddskår som gjorde sig skyldig till en rad krigsförbrytelser. Enligt vd:n Steinþór Skúlason försöker inte slakteriet få uppmärksamhet genom att använda sig av förkortningen SS, rapporterar Vísir.

År 1930 beskrev Adolf Hitler SS uppgift som att fungera som en polisstyrka inom partiet. Det var först långt senare som organisationen skulle komma att förknippas med krigsförbrytelser och förföljelser.

Det var också 1930 som Sláturfélag Suðurlands bildades. Slakteriet är i dag sannolikt Islands mest kända. Inte minst är det varmkorven som gjort det bekant.

I marknadsföringen används förkortningen SS. För personer som känner till slakteriets historia betraktas den sällan som kontroversiell. De känner till att förkortningen brukats långt innan andra världskriget började.

I en reklamkampanj som just nu syns över hela Island används I ❤ SS. Marknadsföringen har väckt debatt i sociala medier. Invändningarna handlar om att utländska turister riskerar att tro att det handlar om kärlek till nazityska SS, och inte till korv från det sydisländska slakteriet.

Steinþór Skúlason, vd för Sláturfélag Suðurlands, säger till Vísir att slakteriet inte försöker skapa uppmärksamhet genom att använda en förkortning som kan föra tankarna åt andra håll. I ❤ SS är det budskap som korvförsäljaren Árni har på sin korvvagn - en vagn som nu befinner sig i New York men han har tidigare sålt varmkorv från SS i bland annat Köpenhamn och Tórshavn. Han kan inte tänka sig att reklamen skulle få någon att tro att slakteriet sympatiserar med nazister:

"Detta är hårklyveri. ... Det står SS korv nedanför så det kan inte vara något snack om saken. ... I alla diskussioner om detta så var det ingen som fick denna vinkel i åtanke. Men som jag säger, det är så mycket som sägs på nätet. Och det behövs en ganska stark vilja för att läsa ut något sådant ur detta."

Kampanjen togs fram av reklambyrån Hvíta húsið.

Fick vänta i nio dagar på försenat bagage till Keflavík

Nio dagar tog det innan en försenad resväska från Köpenhamn till Keflavík nådde fram till ägaren. Bagaget kom inte med Sas flyg till Island - och när det väl anlände hade bolaget Ace Handling, som ansvarar för allt bagage från Sas, så mycket att göra det tog över en vecka att få ut alla väskor. Bolaget har den senaste tiden dragit på sig en rad klagomål, rapporterar RÚV.

På flygplatsen i Keflavík finns tre olika bolag som hanterar bagage. IGS ansvarar för Icelandair, Airport Associates ansvarar för bland annat Wow Air, Delta, British Airways, Easyjet och Norwegian och Ace Handling ansvarar för bland annat Sas, Finnair och Air Canada. Ace Handling är det nyaste av de tre bolagen.

Guðni Sigurðsson, informationsansvarig vid flygplatsbolaget Isavia, säger till RÚV att det på senaste tiden inkommit en rad klagomål på Ace Handlings bagagehantering. Han uppger att problemen ska bero på personalbrist. Det är dock flygbolagens och inte Isavias ansvar att bagagehanteringen fungerar:

"Det är en stor ökning av trafik och konkurrens om personal, och det verkar som att det inte har lika bra för Ace Handling som för andra att hitta personal. ... Naturligtvis vill vi att servicen till resenärer är som bäst och vi försöker att trycka på om förbättringar i samarbete med flygservicepartnern vid varje tillfälle."

Nyligen tog det nio dagar innan en passagerare fick sitt bagage. Resväskan kom inte med planet från Köpenhamn till Keflavík. Men när väskan väl anlänt till Island tog det ytterligare en dryg vecka innan den lämnades ut till resenären.

Hilmar Hilmarsson, vd för Ace Handling, säger till RÚV att förseningarna beror på händelser på flygplatserna i Oslo och Köpenhamn. Där har ett stort antal resväskor till olika Sas-flyg blivit kvar. När väskorna kommit till Keflavík har därför belastningen på Ace Handling blivit så stor att det tagit lång tid att få ut bagaget:

"Det är inte onormalt att några väskor glöms på flyget, men att plötsligt ha flera hundra väskor som ska lämnas ut till kunder över hela landet har varit en enorm utmaning för oss. Vår personal har gjort sitt bästa."

Ace Handling har varit verksamma i Keflavík sedan 2011.

Dagens citat

"Regeringsförklaringen var i praktiken en överenskommelse som inte presenterade några stora planer på stora eller radikala förändringar, så man kan kanske säga att de som stödde Renässans i början och även Ljus framtid och såg förändringar framför sig har blivit besvikna över denna regering."

Stefanía Óskarsdóttir, statsvetare vid Háskóli Íslands, i RÚV om det svaga stödet för Ljus framtid och Renässans i opinionsmätningar.

Dagens bonuscitat

"Vi har inom turistnäringen hört att människors upplevelse är att denna otroliga ökning som har varit den senaste tiden har börjat avta. Det är i sig inte nödvändigtvis dåliga nyheter."

Ólöf Ýrr Atladóttir, chef för Ferðamálastofa, i Vísir om hur antalet turister som kommer till Island inte längre ökar lika snabbt.

Vill se mer utrikesflyg direkt till flygplatsen i Reykjavík

Mer utrikesflyg borde gå direkt till Reykjavík i stället för till Keflavík. I dag är flygplatsen i Reykjavík underutnyttjad samtidigt som det ofta är trångt i Keflavík. Dessutom skulle resenärer till Reykjavík kunna checka in senare och få kortare restid. Förslaget kommer från flygplatsbolaget Isavia. Det rapporterar Vísir.

British Airways meddelade nyligen att bolaget börjar med trafik mellan London City Airport och Keflavík. För resenärer som bor i London innebär det en tidsbesparing på en till två timmar tack vare kortare restid och senare incheckning.

Flygplatsbolaget Isavia vill nu göra något liknande på Island. I dag används flygplatsen i Reykjavík enbart till inrikesflyg och för trafik till Grönland och Färöarna. För utrikesflyg krävs särskilt tillstånd.

Reykjavík är enligt Jón Karl Ólafsson vid Isavia en underutnyttjad flygplats. Samtidigt är det ofta trångt i Keflavík där utbyggnaden inte gått i samma takt som antalet passagerare växt. Flygplatsen i Reykjavík skulle därför kunna avlasta Keflavík. Jón Karl Ólafsson säger till Vísir att Reykjavík har flera andra fördelar:

"Detta skulle förkorta restiden avsevärt. Du behöver komma mycket senare till flygplatsen. Du kan förmodligen ha incheckning en timme före avresa här i Reykjavík, där det behövs två timmar på större flygplatser. Så detta skulle vara en avsevärd förbättring för resenärer."

De flygplan som kan bli aktuella för utrikesflyg till Reykjavík kan ta upp till 130 passagerare. Jón Karl Ólafsson tror inte att sådana flygplan skulle innebära mer störande buller för närboende. Han säger till Vísir att de bullrar mindre än många av de plan som i dag trafikerar Reykjavík:

"Man tror att det blir störningar av detta, men det är faktiskt inte korrekt eftersom dessa nya flygplan som det handlar om, som dessa Embraer-plan som British Airways använder, är mycket tystgående - och faktiskt tystare än de plan som flyger till flygplatsen i dag."

Isavia har nu vänt sig till myndigheterna för att få tillstånd till mer utrikestrafik från Reykjavík.

Inget hopp om att hitta man som föll i Gullfoss vid liv

Inget hopp finns längre om att hitta den 22-årige man som föll i Gullfoss i onsdags vid liv. Sökandet efter den försvunne mannen fortsätter nu främst med drönare och genom övervakning av ett nät som spänts över älven Hvítá. Mannen, som var en asylsökande från Georgien, har informerats försvinnandet.

Polisen i Suðurland gick i går ut med identiteten på den man som i onsdags föll i Gullfoss. Det rör sig om en 22-årig asylsökande från Georgien. I väntan på besked om asyl - en ansökan som med all sannolikhet fått avslag eftersom Georgien betraktas som ett säkert land - var han bosatt i Reykjanesbær.

Mannen hade inga släktingar på Island. Han var ensamstående och hade inga barn. Andra asylsökande i Reykjanesbær hjälpte polisen att ta kontakt med mannens anhöriga för att berätta om försvinnandet.

Sökandet fortsatte under gårdagen med hjälp av båtar och drönare. Inga spår har påträffats sedan mannen hamnade i vattenfallet vid 17-tiden i onsdags. Sökandet kommer främst att fortsätta genom övervakning av strandbankarna med drönare och genom övervakning av det nät som spänts över älven Hvítá söder om Gullfoss.

Polisen har inte längre något hopp om att hitta mannen vid liv. För varje dag som går minskar dessutom sannolikheten att kroppen ska påträffas. Vid två tillfällen de senaste åren har personer drunknat i Hvítá utan att kropparna hittats. En italiensk turist föll i Gullfoss 1994 utan att kroppen återfunnits. En person som hamnade i Hvítá efter en bilolycka 2002 har heller aldrig hittats.

Förutsättningarna för att söka i Hvítá är svåra. Vattnet i älven är djupt, grumligt och mycket strömt. I älven finns mängder av grottor och klippor.

Polisen skriver på Facebook att det inte finns några brottsmisstankar i samband med försvinnandet. Ingen såg själva fallet, men vittnens beskrivningar av mannens utseende stämmer överens med bilder från en övervakningskamera vid Gullfoss:

"Som tidigare har framkommit fick polisen ledtrådar om honom genom ett fordon som fanns i området och motsvarande beskrivningar från vittnen till händelsen med bilder som polisen fick ur övervakningskameror vid Gullfoss. En spårhund från räddningstjänsten följde mannens spår från bilen upp till utsiktsplattformen och ner under älven. Exakt vad som hände är inte känt, men saken utreds som en olycka."

I går kom 34 asylsökande från Reykjanesbær till Flúðir för att bistå räddningstjänsten i sökandet efter mannen. Eftersom de saknade utbildning fick de inte delta. I stället fick de information om eftersökningarna innan de återvände hem.

Här kan du läsa mer om olyckan.

Dagens citat

"Naturligtvis blir människor chockade när de ser notan på restaurangen, men det som händer är inte att människor sticker från landet och säger 'det tjänar inget till att resa till Island - det är för dyrt'. ... Människor stannar kortare tid eftersom det är dyrt att uppehålla sig här."

Edward Huijbens, turismforskare vid Háskólinn á Akureyri, i Vísir om den starka kronans inverkan på turisters konsumtion.

Expertnämnd: Vitval kan föra med sig parasiter till Island

En av de tre vitvalar som skulle kunna få ett nytt hem på Västmannaöarna är död. Det handlar om Jun Jun, en av de tre vitvalar som i dag finns på en djurpark i Shanghai. Men det är tveksamt om flytten för de två övriga vitvalarna blir av. Experter varnar för att djuren skulle kunna föra med sig mikroorganismer och parasiter till Island. Det rapporterar RÚV.

Det är djurparksföretaget Merlin Entertainment som inte vill hålla vitval i fångenskap. Därför har företaget kontaktat Västmannaöarna för att undersöka förutsättningarna för att skapa ett slags reservat för tidigare djurparksdjur. Det första steget är tre vitvalar som finns på ett zoo i Shanghai.

Vitvalarna är uppväxta i fångenskap. De tros inte ha några möjligheter att överleva i det fria. I stället vill företaget tillsammans med kommunen skapa de bästa förutsättningarna för djuren i en bassäng vid hamnen på Hemön.

Både kommunpolitikerna och fiske- och jordbruksdepartementet har sagt ja till planerna. Det har även djurskyddsmyndigheten Matvælastofnun gjort. Miljömyndigheten Umhverfisstofnun har ännu inte tagit ställning till förslaget, men en expertnämnd anlitad av myndigheten avråder från att tillåta flytten. Enligt nämnden finns det en risk att vitvalarna för med sig mikroorganismer och parasiter.

Nu står det klart att en av de tre vitvalarna inte får något nytt hem på Hemön. Det är Jun Jun som dött i djurparken i Shanghai. De två andra vitvalarna är Little Gray och Little White.

Ovan kan du se en video om projektet och här kan du läsa mer om planerna.

Ministrar splittrade om isländska kronans framtid

En oberäknelig valuta som skapar instabilitet. Dessutom förhindrar den ett ränteläge på samma nivå som i grannländerna. Så beskriver finansminister Benedikt Jóhannesson den isländska kronan i en debattartikel i Fréttablaðið. Men någon förändring av finanspolitiken är inte på väg. Kronan kommer enligt statsminister Bjarni Benediktsson att vara Islands valuta även i framtiden.

När Renässans bildades var en av de viktigaste frågorna en ny valuta. Inför förra årets alltingsval talade partiet om att skapa ett ränteläge på samma nivå som i grannländerna. Det skulle exempelvis kunna ske genom att binda kronan till euron.

I regeringsförhandlingarna med Självständighetspartiet fick Renässans - som i de här frågorna gjorde gemensam sak med det tredje regeringspartiet Ljus framtid - inte mycket gehör. Självständighetspartiet med statsminister Bjarni Benediktsson, som själv en gång i tiden förespråkade euron, lyckades driva igenom sin linje. Och den innebär att kronan blir kvar.

Det är nu nio månader sedan valet. Stödet för Renässans har halverats i opinionsmätningarna. Många som lade sin röst på partiet är besvikna och anser att Renässans gett upp för många hjärtefrågor i regeringssamarbetet med Självständighetspartiet och Ljus framtid.

Finansminister Benedikt Jóhannesson, som också är ledare för Renässans, tar nu upp valutafrågan i en debattartikel i Fréttablaðið. Han skriver att Island aldrig kommer att få uppleva ekonomisk stabilitet så länge som kronan finns kvar som landets valuta:

"En stark krona hotar nu resultaten för företag som tjänade bra på en svag krona för inte så länge sedan. Arbeten inom innovations- och kunskapsindustrin, som skulle säkra mångfald i näringslivet, strömmar på nytt ut ur landet. Kronan är ett hinder för hälsosam handel."

Vidare skriver Benedikt Jóhannesson att kronan orsakar tvära kast som gör all handel oförutsägbar. Samma instabilitet är enligt finansministern skälet till att ränteläget på Island är betydligt högre än i andra jämförbara länder:

"Nu har det blivit dags att kasta gamla dogmer åt sidan och våga att ta ut stabilitetens väg där allmänhetens och företagens intressen går hand i hand."

Benedikt Jóhannesson skriver i Fréttablaðið att Renässans grundades just för att skapa stabilitet. Därför får det inte finnas rädsla för nödvändiga förändringar. En metod som han åter tar upp är att införa en fast växelkurs för den isländska kronan. Kursen skulle fastställas av ett särskilt råd. I artikeln nämner han även euron, men säger inte att den bör ersätta kronan.

Men någon förändring av regeringens valutapolitik är inte aktuell. Bjarni Benediktsson säger till Vísir att överenskommelsen mellan de tre regeringspartierna innebär att det inte tas några steg mot att byta ut kronan. Han håller inte heller med Benedikt Jóhannesson om att kronan skulle vara hopplös. Men även Bjarni Benediktsson vill se större stabilitet:

"Det är möjligt att säga att kronan i praktiken har utfört sin uppgift mycket bra. Den har stärkts i samstämmighet med den styrka som det isländska näringslivet har visat. Vi har alla tjänat på det bland annat genom lägre inflation, och exportnäringar har känt det. Det är dock naturligt på grund av hur stor tillväxten och uppsvinget varit här att den isländska valutan stärks gentemot andra valutor."

Bjarni Benediktsson säger till Vísir att han inte är överraskad av Benedikt Jóhannessons utspel. Det är dock inte regeringens åsikt att kronan ska ersättas. Bjarni Benediktsson vill i stället undersöka andra möjligheter att minska kurssvängningarna.