torsdag 13 juli 2017

Isländsk elit bor i Garðabær och Seltjarnarnes

På Island ökar gapet mellan vanliga medborgare och eliten inom näringslivet. Personer med ledande ställning i näringslivet bosätter sig gärna i Garðabær och Seltjarnarnes. Där finns i dag den högsta koncentrationen av personer med toppjobb och höga löner. Det fastslår forskare vid Háskóli Íslands i en studie publicerad i tidskriften Stjórnmál og stjórnsýsla.

Det är en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Háskóli Íslands som studerat eliten inom det isländska näringslivet. De har bland annat undersökt var personer med ledande ställning bor, vilka band de har till varandra och hur de påverkar sin omgivning.

Till eliten inom näringslivet räknas personer som har en ledande ställning i olika företag. Det handlar om toppchefer och storägare i större bolag som har inkomster långt över genomsnittet.

En slutsats är att klyftan mellan vanliga medborgare och näringslivseliten ökar. De senaste åren har eliten ökat sina inkomster i betydligt snabbare takt än snittet. Inget pekar i dag mot att denna trend skulle vara på väg att brytas. I stället är det troligt att gapet fortsätter att öka.

Näringslivseliten har enligt forskarna ett avgörande inflytande på sin närmiljö. De påverkar både valet av bostadsort för andra och valet av fritidsaktiviteter.

Den högsta koncentrationen av personer i ledande ställning inom näringslivet finns i Garðabær och Seltjarnarnes. I dessa två kommuner - som bägge är grannar med Reykjavík - finns något som kan liknas vid gräddhyllor. Här är sannolikheten för att stöta på någon från näringslivseliten 2,5 gånger högre än snittet.

Att många som anses tillhöra eliten bosätter sig i just dessa två kommuner är ingen slump. I stället finns det en bild av att en bostad i vissa delar av Garðabær eller Seltjarnarnes är förenat med välstånd och framgång. Denna bild bidrar i sin tur till att göra dessa områden särskilt attraktiva.

I praktiken innebär det att de medlemmar av näringslivseliten som redan bor i Garðabær och Seltjarnarnes lockar till sig ytterligare personer från samma samhällsklass. Dels finns det ofta band mellan dessa personer i form av vänskap och affärskontakter, dels är vissa folkbokföringsadresser ett sätt att markera status.

Något annat som särskiljer eliten från genomsnittliga medborgare är engagemang inom politiska partier och idrottsföreningar. Näringslivstoppar ägnar sig oftare åt politik och föreningsliv på fritiden. Här märks enligt forskarna en liknande effekt som vid valet av bostadsort. Engagemanget skapar kontakter - men skapar också en bild av framgång.

Att engagera sig i partier och idrottsföreningar är också ett sätt att klättra på samhällsstegen. För den som nyligen sällat sig till den ekonomiska eliten kan deltagandet innebära att personen accepteras och tas upp i den krets som den befintliga eliten sedan tidigare har etablerat.

Näringslivseliten utgör därför inget tvärsnitt av samhället. Koncentrationen till kommuner som Garðabær och Seltjarnarnes minskar den sociala rörligheten. I de kommuner där homogeniteten är större finns också samhälleliga mekanismer som gör att den upprätthålls, skriver forskarna.