måndag 10 juli 2017

Isländskt EU-motstånd dubbelt så starkt som ja-sidan

De isländska EU-motståndarna är dubbelt så många som de som förespråkar ett medlemskap i unionen. Det är nu 50,7 procent som anser att Island inte ska gå med i EU. Bara 23,6 procent av islänningarna säger ja till ett EU-inträde. Det visar den senaste opinionsundersökningen utförd av MMR.

Självständighetspartiet tycks i dagsläget effektivt ha tagit död på EU-frågan. Mot slutet av mandatperiodens slut har Renässans och Ljus framtid - som också ingår i regeringen - möjlighet att lägga ett förslag om att folkomrösta om fortsatta förhandlingar om medlemskap. Inget tyder dock på att det skulle få majoritet i alltinget.

I dagsläget kommer Självständighetspartiet och Framstegspartiet att rösta emot en folkomröstning. För att säkra en majoritet krävs bara några få nej-röster eller nedlagda röster från oppositionen. Den hjälpen kommer säkerligen från några av Gröna vänsterns EU-kritiska ledamöter.

Inget pekar heller på att EU-frågan skulle vara på väg upp på dagordningen inom de närmaste åren. De tre partier som förespråkar medlemskap eller återupptagna förhandlingar - Renässans, Ljus framtid och Socialdemokraterna - befinner sig samtliga i djup kris. De representerar i dag inte ens var femte väljare. I isländsk politik finns i nuläget ingen stark röst som förespråkar medlemskap.

Storbritanniens utträde ur unionen har också påverkat attityden till EU på Island. De ekonomiska svårigheterna i Grekland, Spanien och Portugal har också tjänat som avskräckande exempel för många islänningar.

När Island ansökte om EU-medlemskap sommaren 2009 var euron det tyngsta argumentet. Valutafrågan kan - till skillnad från själva medlemskapet - bli högaktuell i nästa valrörelse. Men då lär det knappast vara särskilt många som drömmer om euron.

Då beskrevs euron i sig som en lösning på Islands problem. Sedan dess har EU:s hantering av de ekonomiska kriserna i Grekland, Spanien och Portugal enligt många islänningar visat förtjänsten hos en självständig valuta.

I dag är rösterna från näringslivet enhälliga - kronan är alldeles för stark och närmar sig samma övervärdering som rådde före finanskraschen hösten 2008. Valutan kommer att bli en valfråga i nästa alltingsval 2020.

Men då kommer debatten knappast att handla om att - genom EU-medlemskap eller ensidigt - införa euron. Inte heller kommer den att handla om att avskaffa kronan för att börja använda amerikansk eller kanadensisk dollar eller norsk krona - de alternativ som oftast nämnts när det gäller att ensidigt ta upp en annan valuta.

I stället kommer den sannolikt att handla om att stabilisera växelkursen. Där är de mest sannolika lösningarna att binda kronan till en annan valuta - som euro eller kanadensisk eller amerikansk dollar. Ett annat tänkbart alternativ är att binda kronan till en valutakorg bestående av den genomsnittliga växelkursen för flera olika valutor.

Inte heller bland islänningarna är intresset för medlemskap särskilt stort i dagsläget. Enligt MMR är det nu 50,7 procent som säger nej till EU-inträde. Bara 23,6 procent säger ja. Resterande 25,7 procent är varken för eller emot medlemskap.

Nej-sidan är alltså dubbelt så stark som ja-sidan. Det har nu gått åtta år sedan Island ansökte om medlemskap - en ansökan som inte återkallats men som inte är aktiv. Sedan dess har inte ja-sidan varit i majoritet i en enda opinionsundersökning.

Här kan du läsa mer om Island och EU.