torsdag 31 augusti 2017

Om jobbet som övervakare av Islands luftrum



Katrín Gísladóttir är anställd på den isländska kustbevakningen med uppdraget att övervaka det isländska luftrummet. Det är en övervakning som sker i nära samarbete med försvarsalliansen Nato. I det här klippet berättar hon om sitt jobb.

Björn Ingi Hrafnsson mister sitt medieimperium

Björn Ingi Hrafnsson förlorar medieimperiet Pressan. Det skuldtyngda bolaget tas nu över av en grupp investerare med Róbert Wessman i spetsen. Pressan har ett underskott på 700 miljoner isländska kronor. Bolaget har dessutom begärts i konkurs på grund av obetalda skatter och andra avgifter.

En serie spektakulära övertaganden gjorde Björn Ingi Hrafnsson till en storspelare på den isländska mediemarknaden. Han har genom bolaget Pressan kontrollerat bland annat DV, Pressan, Eyjan och Bleikt. Nu är imperiet förlorat.

Affärerna har finansierats med lånade pengar. Vem som backat upp Björn Ingi Hrafnsson ekonomiskt är inte känt, men rykten - som inte på något sätt är bekräftade - gör gällande att det är vännen Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, tidigare ledare för Framstegspartiet.

Det mest uppmärksammade övertagandet var köpet av DV. Björn Ingi Hrafnsson bildade en allians med personer som ogillade tidningens journalistik. När Björn Ingi Hrafnsson lyckades ta kontroll över en majoritet av aktierna försvann den granskande journalistiken. I stället blev DV - på samma sätt som Eyjan - påtagligt vänligt inställd till Framstegspartiet.

Köpet av förlaget Birtíngur blev den affär som avslöjade Pressans ekonomiska problem. Det gick tillbaka före sommaren eftersom Björn Ingi Hrafnsson inte kunde finansiera köpet.

Vid samma tid skulle bolaget Dalurinn köpa in sig i Pressan. Dalurinn pumpade in pengar för att kunna genomföra en nyemission. Men Pressans ekonomi var betydligt sämre än vad som tidigare varit känt. Dalurinn backade därför från köpet.

Under sommaren har Björn Ingi Hrafnsson och vd:n Arnar Ægisson försökt hitta investerare som vill gå in med stora summor i Pressan. Det har inte lyckats. Det är därför som Björn Ingi Hrafnsson tvingas att ge upp sin majoritetspost.

För att minska det skenande underskottet har stora besparingar genomförts. Flera anställda har tvingats lämna DV. Tidningen ges dessutom ut bara en gång i veckan.

Nu hamnar 88,38 procent av aktierna i Pressan ändå hos Dalurinn. Pressan har inte kunnat betala tillbaka de pengar som Dalurinn gick in med i samband med det planerade köpet. I stället blir alltså Dalurinn majoritetsägare i Pressan. Det rapporterar Fréttablaðið.

Problemen är inte på något sätt över. Pressans skulder uppgår enligt Fréttablaðið till drygt 700 miljoner isländska kronor. Drygt hälften av skulderna är skatter, avsättningar till pensionsfonder och andra avgifter som inte betalats.

Om inte Dalurinn avser att gå in med nya pengar kan Pressans historia snart vara över. Tullen har på grund av de obetalda skatterna begärt Pressan i konkurs. Målet behandlas i Héraðsdómur Reykjavíkur under september. Dessutom har DV - som ingår i Pressan - enligt Stundin stämts på 91 miljoner isländska kronor av bolaget Útvörður.

I stället kan nu Dalurinn få en tung position på mediemarknaden. Utöver Pressan äger Dalurinn också Birtíngur som ger ut tidskrifter som Vikan, Hús og híbýli och Gestgjafinn. Äger Dalurinn gör Árni Harðarson, Halldór Kristmannsson, Hilmar Þór Kristinsson, Jóhann G. Jóhannsson och Róbert Wessmann.

Björn Ingi Hrafnsson är dock inte helt ute ur Pressan. Genom bolaget Kringlueignir kontrollerar han 5,28 procent av aktierna. Han äger dessutom hälften av AB11, ett bolag som äger 4,18 procent av aktierna i Pressan.

Trots stora förluster för Pressan har Björn Ingi Hrafnsson inte haft någon låg lön. Enligt Stundin tjänade han 2,4 miljoner isländska kronor i månaden under 2016 och 1,9 miljoner under 2015.

Här kan du läsa mer om turerna kring Pressan och Björn Ingi Hrafnsson.

Självständighetspartiet är största parti i Reykjavík

Självständighetspartiet är med bred marginal största parti i Reykjavík. Både Framstegspartiet och Ljus framtid blir utan företrädare i kommunfullmäktige. Dessutom minskar väljarstödet för Socialdemokraterna dramatiskt. Men såväl Folkets parti som Renässans är på väg mot mandat i den isländska huvudstaden. Det visar en mätning utförd av Fréttablaðið.

Nästa års isländska kommunalval är knappt nio månader bort. I Reykjavík är ovissheten stor. I dag finns 15 ledamöter i kommunfullmäktige, men lagen säger att de till nästa val måste utökas till 23. Det är dock en ändring som den nuvarande regeringen vill riva upp - men något sådant förslag har ännu inte lagts i alltinget.

Utökningen av fullmäktige är en konsekvens av en lag som stiftades av en tidigare rödgrön regering. Där beslutades att kommuner som har över 100 000 invånare måste ha mellan 23 och 31 ledamöter i fullmäktige.

Fler platser i fullmäktige innebär sannolikt att det blir enklare för mindre partier att få politiker invalda. Till skillnad från alltinget finns det ingen spärr till fullmäktige. Ofta - men inte alltid - räcker 5 procent av rösterna i Reykjavík till ett mandat, men beroende på hur rösterna fördelas kan det ibland krävas mer.

En ny opinionsmätning utförd av Fréttablaðið visar att det är små förändringar i styrkeförhållandena mellan den styrande majoriteten och oppositionen. Däremot är det stora förändringar i de inbördes styrkeförhållandena.

Självständighetspartiet får 34,2 procent och är med bred marginal störst i kommunen. Jämfört med valet 2014 är det en ökning med 8,5 procentenheter.

Men det är inte säkert att stödet är tillräckligt stort för att kunna få bort den majoritet - bestående av Socialdemokraterna, Ljus framtid, Piratpartiet och Gröna vänstern - som i dag styr Reykjavík. Framstegspartiet tappar nämligen sina platser i fullmäktige. Partiet får bara 2,7 procent, en minskning med 8 procentenheter.

Socialdemokraterna och Ljus framtid är tillsammans med Framstegspartiet mätningens största förlorare. Socialdemokraterna tappar inte bara positionen som största parti. Utöver Självständighetspartiet passeras Socialdemokraterna även av Gröna vänstern.

Nu får Socialdemokraterna 13,7 procent, en tillbakagång med 18,2 procentenheter. Ljus framtid backar med 12,9 procentenheter till 2,7 procent.

Piratpartiet och Gröna vänstern är de två koalitionspartier som går framåt. Gröna vänstern får 17,8 procent, en uppgång med 9,5 procentenheter. Piratpartiet har stöd av 12,4 procent, en ökning med 6,5 procentenheter.

Om detta hade varit ett valresultat hade både Ljus framtid och Framstegspartiet blivit utan företrädare i fullmäktige. I stället hade två nya partier tagit plats i kommunen. Folkets parti får 7,1 procent och Renässans får 5,8 procent.

Övriga partier får 3,6 procent.

Självständighetspartiet hade - om det inte blir någon utökning av antalet platser i fullmäktige - fått sex mandat, Gröna vänstern tre mandat, Piratpartiet och Socialdemokraterna två mandat var samt Renässans och Folkets parti ett mandat var.

En majoritet av väljarna är dock osäkra. Hela 24 procent avstod från att svara, 18 procent hade inte bestämt sig och 12 procent avsåg att rösta blankt eller att inte rösta alls.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Dagens citat

"Vi behöver komma ihåg att vänner av kronan samtidigt är vänner av höga räntor. En valuta som omväxlande lägger hushållens och företagens ekonomi i ruiner är inte en bra valuta."

Finansminister Benedikt Jóhannesson skriver på Facebook att han förespråkar att Island binder kronans kurs till en utländsk valuta som euron - läs mer här.

onsdag 30 augusti 2017

Katt och ägare som skulle rädda den fast i isländskt träd



Trots att isländska träd sällan växer sig särskilt höga finns det många som är tillräckligt höga för att katter ska fastna i dem. Och ibland fastnar även den ägare som klättrat upp i trädet för att försöka undsätta katten. Just detta hände på Stígahlíð i Reykjavík i juli förra året.

Det är polisen i huvudstadsregionen som i en årsrapport berättar om en udda utryckning. Polisen kallades till en adress i östra Reykjavík för att undsätta en katt som klättrat upp i ett träd utan att kunna ta sig ned. När patrullen kom fram visade det sig att det inte bara var katten som satt fast i trädet. Det gjorde också ägaren.

Polisen vände sig till brandkåren. Med hjälp av en stegbil kunde både katt och ägare komma ned på marken. Polisen skriver i rapporten att ägaren förhoppningsvis lärt sig en läxa av händelsen. Däremot är det osäkert om katten lärt sig något av samma händelse.

Ovan kan du se en film från en del av räddningsaktionen.

Vill försvåra för utlänningar att köpa fastigheter på Island

Grannen vill inte att kinesiska investerare ska få köpa fastigheten Neðri-Dalur vid Geysir. Och Framstegspartiets ledning har samma åsikt. Både Sigurður Ingi Jóhannsson och Lilja Alfreðsdóttir efterlyser tydligare riktlinjer för utlänningars fastighetsköp. Annars riskerar viktiga naturtillgångar att hamna i utländsk ägo.

Med en prislapp på 1,2 miljarder isländska kronor är Neðri-Dalur ute till försäljning. Fastigheten är granne med Geysir i Haukadalur. Här finns utsikt bland annat över Langjökull. Arealen är 1 200 hektar varav en tredjedel är belägen på låglandet.

Kinesiska investerare är intresserade av att köpa fastigheten. De vill använda marken för att satsa på turism i form av hotell och stugor. I Neðri-Dalur finns också naturresurser i form av varm- och kallvatten samt älvar med öring och lax.

Försäljning av större fastigheter till personer eller företag som inte är hemmahörande inom EES-området prövas av justitiedepartementet. De senaste åren har utlänningar inom EES köpt en rad stora fastigheter på Island. Till skillnad från exempelvis kineser prövas deras köp inte av departementet.

En som motsätter sig en försäljning av Neðri-Dalur till kinesiska investerare är Snæbjörn Sigurðsson, bosatt på granngården Efstadalur. Han säger till Vísir att han inte vill att kommande generationer ska vara tvungna att vända sig till utlänningar för att få tillstånd att exempelvis fiska eller driva lantbruk:
"Vi måste börja försvara det att islänningar kan arbeta på sin mark. ... Om vi vill förnya boendet på fastigheter så måste vi göra något."
Han är inte ensam om att vara tveksam till affären. Hittills är det från politiskt håll Framstegspartiets ledning som har ifrågasatt en försäljning till kinesiska investerare. Både ordföranden Sigurður Ingi Jóhannsson och vice ordföranden Lilja Alfreðsdóttir efterlyser tydligare riktlinjer för utlänningars fastighetsköp på Island.

Lilja Alfreðsdóttir skriver i Fréttablaðið att regelverket behöver förtydligas. Inte minst är det justitieministerns möjlighet att tillåta fastighetsköp för personer och företag utanför EES-området som bör utredas:
"Om inget görs så uppstår ett tomrum som kapitalstarka parter utnyttjar och vi bör komma i vägen för att naturresurser förloras ur nationens ägo på grund av likgiltighet. Fakta är att Islands geografiska läge är mycket värdefullt och kommer att öka i värde i framtiden bland annat på grund av Arktis ökade betydelse. Alltinget har ett uppdrag att utföra för att tjäna Islands intressen."
Sigurður Ingi Jóhannsson skriver på Facebook att han oroas över den senaste tidens utveckling. EES-medborgare har köpt en rad stora fastigheter och därmed kommit att äga stora delar av bland annat Fljót och Vopnafjörður. Ytterligare flera stora fastigheter kan komma att få utländska ägare:
"Syftet verkar vara att komma över laxfiskerättigheter. Där kommer människor med stora summor till bönder för att ägna hela dalar, fjordar och vattenrättighetsområden - bönder som nu kämpar på grund av fåravelns tillfälliga problem."
Därför vill Sigurður Ingi Jóhannsson ändra regelverket. Han anser att alla utländska fastighetsköp - oavsett om de görs av personer eller företag inom eller utanför EES - där arealen överstiger 10 hektar bör förbjudas. Staten ska köpa fastigheter som anses viktiga eftersom där till exempel finns natursköna platser. Förvärven av fastigheter ska också syfta till att gynna en levande landsbygd och fortsatt livsmedelsproduktion.

Även Helgi Kjartansson, kommunalråd i Bláskógabyggð som är den kommun där Neðri-Dalur ligger, vill se tydligare regler. Han anser enligt Morgunblaðið att de kinesiska intresset för Neðri-Dalur påminner om när Huang Nubo för några år sedan försökte köpa Grímsstaður á Fjöllum.

Här kan du läsa mer om Neðri-Dalur.

Isländska folkfronten ställer upp i kommunalval

Reykjavík och Reykjanesbær är de två kommuner där Isländska folkfronten har störst förhoppningar i nästa års kommunalval. I dessa två kommuner finns flest asylsökande - och det är där partiet genom sitt flyktingmotstånd hoppas locka nya väljare. Isländska folkfronten undersöker även möjligheterna att ställa upp i Akureyri och fler kommuner på sydvästra Island.

Isländska folkfronten lyckades bara få ihop listor i två av sex valkretsar i senaste alltingsvalet. Då fick partiet totalt 0,2 procent av rösterna. Stödet var långt ifrån de nivåer som partiet hoppats på.

Veckorna inför valet präglades av interna konflikter. Partiledaren Helgi Helgason beskrevs av toppnamnen i Reykjavík som oduglig. När toppkandidaterna i huvudstaden hoppade av försvann också alla möjligheter till att nå representation i alltinget.

I våras tog Guðmund­ur Karl Þor­leifs­son över som ordförande. Hittills har han inte lyckats lyfta opinionssiffrorna. Stödet för Isländska folkfronten ligger i regel under 1 procent.

Guðmund­ur Karl Þor­leifs­son säger i Morgunblaðið att partiet kommer att ställa upp i vårens kommunalval i Reykjavík. Isländska folkfronten vill också kandidera i Reykjanesbær. Partiet undersöker möjligheterna att ställa upp i Akureyri och i fler kommuner på Suðurnes:
"Vi har inte någon slutgiltig valplattform men det blir säkert utlänningsfrågorna och hur människor diskrimineras. Asylsökande får allt. De pysslas om samtidigt som isländska medborgare till och med bor i tält ute i naturen. Det är otroligt stor skillnad."
Isländska folkfronten kommer också att fortsätta att motsätta sig bygget av en moské i Reykjavík. Enligt Guðmund­ur Karl Þor­leifs­son har partiet medvind och få politiska konkurrenter. Medvinden har dock inte gjort något avtryck i opinionsmätningarna. Och i det politiska fältet långt ute till höger blir det allt trängre.

De senaste månaderna har stödet för populistiska Folkets parti ökat. I Reykjavík har Gústaf Níelsson och Gunnlaugur Ingvarsson - som var två av de toppnamn som lämnade Isländska folkfronten just före senaste alltingsvalet - grundat Frihetspartiet. Det nybildade partiet driver nästan exakt samma politik som Isländska folkfronten.

I Reykjavík hoppade Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir nyligen av från Framstegspartiet. Hon tänker dock sitta kvar i fullmäktige resten av mandatperioden. Samtidigt blir partiets tidigare ordförande Sigmundur Davíð Gunnlaugsson allt mer isolerad i Framstegspartiets högerpopulistiska och nationalistiska falang.

Under efterträdaren Sigurður Ingi Jóhannssons ledning har Framstegspartiet rört sig mot den politiska mitten. Samma resa har också partiets vice ordförande Lilja Alfreðsdóttir gjort. Det var Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som introducerade henne i toppolitiken, men hon har allt mer kommit att distansera sig från honom.

Det är allt annat än otänkbart att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson lämnar Framstegspartiet för att bilda ett eget parti. Ett sätt att undersöka intresset för ett sådant parti skulle kunna vara att ställa upp i kommunalvalet i Reykjavík. Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir skulle kunna toppa en sådan lista. Och han har tidigare backat upp hennes främlingsfientliga utspel.

Det kan alltså bli trångt långt ute till höger. Skälet till att Isländska folkfronten i första hand vill satsa på Reykjavík och Reykjanesbær är att det är i dessa två kommuner som det finns flest asylsökande. Där finns det enligt Guðmund­ur Karl Þor­leifs­son också en opinion mot flyktingmottagande.

Framstegspartiets framgångar i Reykjavík i senaste kommunalvalet visar också att det finns väljare som tilltalas av ett främlingsfientligt budskap med udden särskilt riktad mot islam.

Guðmund­ur Karl Þor­leifs­son säger till RÚV att det finns potential i fler isländska kommuner. Just nu försöker Isländska folkfronten sammanställa listor med bra kandidater i bland annat Akureyri:
"Vår man i Akureyri diskuterar med människor och det beror på om människor kommer överens om sakfrågor. Jag är mycket förväntansfull för Akureyri och det kan mycket väl bli aktuellt att kandidera där."
Här kan du läsa mer om Frihetspartiet och Isländska folkfronten.

Dagens citat

"Han var mycket väl utrustad och det var tydligt i allt att han var en van vandrare som hade rest mycket och långt. ... Det finns olika teorier om vad som möjligen kan ha hänt. ... Detta fallet kommer ofta upp i diskussioner och har gjort det i alla dessa år sedan mannen försvann. Man funderar över vad som hänt. Det är bara så."

Skúli Rúnar Árnason, en av de personer som ledde sökandet efter den italienske vandraren Davide Paita som försvann i augusti 2002 efter att ha vandrat norrut från Grenivík, i RÚV om att gåtan om försvinnandet fortfarande är olöst.

tisdag 29 augusti 2017

Rjúkandi - ett vattenfall som snart kan vara försvunnet



Hvalá i Ófeigsfjörður kan bli det största vattenkraftverket i Västfjordarna med en kapacitet på 55 megawatt. Men opinionen är delad. Inte minst går åsikterna isär i Árneshreppur, den kommun med knappt 50 invånare där den obebodda fjorden Ófeigsfjörður ligger. Det finns starka röster både för och emot kraftverket.

Bland motståndarna är det många som tar upp vattenfallet Rjúkandi. Om älven exploateras kommer det inte att finnas mycket kvar av det. Där anhängarna av projektet pekar på möjligheter till förbättrad infrastruktur, ökade skatteintäkter och pålitligare elförsörjning är förstörda naturvärden det argument som oftast hörs från nej-sidan.

Ovan kan du se ett klipp från en färd från Norðurfjörður via Eyri och Ingólfsfjörður till Rjúkandi och här kan du läsa mer om planerna.

Snabbaste avhoppet från alltinget på 50 år

Ljus framtids Theodóra S. Þórsteinsdóttir fortsätter att hävda att alltingets ledamöter har ytterst begränsad makt. Men enligt statsvetaren Eiríkur Bergmann Einarsson har hon inte förstått hur parlamentet fungerar. När hon vid årsskiftet lämnar rikspolitiken gör Theodóra S. Þorsteinsdóttir det snabbaste avhoppet från alltinget på minst 50 år.

Vid årsskiftet lämnar Theodóra S. Þorsteinsdóttir sin plats i alltinget. I stället tänker hon enbart ägna sig åt kommunpolitiken i Kópavogur, där hon har en plats i fullmäktige. Kommunen styrs av Ljus framtid och Självständighetspartiet.

Skälet till avhoppet är att Theodóra S. Þorsteinsdóttir anser att alltingspolitikerna saknar inflytande. Beslutsprocessen är inte effektiv. I Vísir utvecklar hon kritiken:
"Ofta är det mycket långa debatter som inte direkt leder till något resultat. ... Vi har naturligtvis inverkan genom nämnder, men vad gäller initiativ och ledamöter som lägger fram förslag så anser jag inte att de är särskilt mäktiga."
Theodóra S. Þorsteinsdóttir har tidigare fått kritik för att inte ha avsagt sig sin plats i kommunfullmäktige. Det brukar kommunpolitiker som blir invalda i alltinget göra. Men hon satsar alltså på Kópavogur i stället. Där tänker hon kandidera på nytt i vårens kommunalval.

Även uttalandena om ledamöternas politiska inflytande har fått kritik. Men Theodóra S. Þorsteinsdóttir får medhåll av Ljus framtids ledare Óttarr Proppé. Han säger till Vísir att makten är begränsad:
"Jag anser att ledamöter i viss mån är mindre mäktiga än man kan tro. Vissa ledamöter har fastnat i sina grupper och kulturen i alltinget, att där finns minoritet och majoritet som så lite som möjligt ska samarbeta."
En som inte håller med är Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst. Han säger till Vísir att Theodóra S. Þorsteinsdóttir har missförstått sin roll som parlamentariker:
"Arbetet som alltingsledamot är i sin natur en maktposition inom isländsk politik. Det är inga andra som är mer lämpade för att ha inverkan på samhällets utveckling än alltingsledamöter och det har de genom sin styrning av den verkställande makten. Men för att det ska finnas skärpa i den styrningen behöver de ha ett politiskt parti, som är en massrörelse, bakom sig för att hjälpa dem att hålla i tömmarna gentemot myndigheterna och missförståndet ligger i att tro att utformningen av politik ska ske i alltinget. Utformningen av politiken äger rum inom de politiska partier som är massrörelser och deras representanter tar utformningen av politiken in i alltinget som i sin natur är en strids- och kamparena där det tas itu med den politik som har formats inom de politiska partierna."
Som alltingsledamot och gruppledare för Ljus framtid har Theodóra S. Þorsteinsdóttir en månadslön på 1,2 miljoner isländska kronor. När hon lämnar sitt uppdrag har hon rätt till avgångsvederlag på 1,1 miljoner i månaden i tre månader. Enligt Fréttablaðið tänker hon inte ansöka om att få något avgångsvederlag eftersom hon också får ersättning för sina uppdrag i Kópavogur.

Theodóra S. Þorsteinsdóttir valdes in i alltinget i oktober 2016. Om hon står fast vid att lämna parlamentet vid nyår lämnar hon sin plats efter fjorton månader. Enligt RÚV blir det den kortaste tiden som en ordinarie ledamot suttit i alltinget under de senaste femtio åren.

I dagsläget är det alltjämt Bjarni Harðarson som har rekordet. Han tog plats i alltinget våren 2007 som ledamot för Framstegspartiet. Arton månader senare råkade han skicka ett mejl som var avsett för hans assistent till flera isländska medier. I mejlet riktade han hård kritik mot partikamraten Valgerður Sverrisdóttir. Denna kritik skulle framföras under pseudonym. Bjarni Harðarson avgick direkt efter att han avslöjats.

Här kan du läsa mer om Theodóra S. Þorsteinsdóttir.

Kinesiska investerare kan bli granne med Geysir

Fastigheten Neðri-Dalur kan få kinesiska ägare. Som granne med Geysir vill de utveckla området för turism. Prislappen är 1,2 miljarder isländska kronor. Men innan en försäljning till de kinesiska investerarna kan bli aktuell blir Neðri-Dalur en fråga för alltinget. Framstegspartisten Lilja Alfreðsdóttir vill få en översyn över utländskt ägande på Island.

Vid Geysir i Haukadalur pågår utbyggnad av både hotell och service. Efter flera års diskussioner står det klart att staten kommer att köpa området där de heta källorna finns. Priset kommer att bestämmas genom en oberoende värdering.

Utbyggnaden kommer att fortsätta under de närmaste åren. Bolaget Arwen har köpt tre fastigheter i området. De har planer för stugor och hotell för tusen personer. På området har de också planer för möjligheter till bad och skidåkning. Tanken är allt ska stå klart om fyra till fem år.

Arwen är inte det enda bolaget med planer i området nära Geysir. Fastigheten Neðri-Dalur ligger ute till försäljning med en prislapp på 1,2 miljarder isländska kronor. Arealen är 1 200 hektar och fastigheten är granne med Geysir.

Kinesiska investerare är enligt Fréttablaðið intresserade av området. Böðvar Sigurbjörnsson, mäklare vid Stakfell, säger att de är intresserade av att köpa fastigheten för att satsa på turism:
"De ser främst till fastighetens läge och att där finns varmvatten. ... De tänker bygga upp turismrelaterad industri och där blir nyttjandet av varmvattnet aktuellt."
Vatten är inte den enda naturresursen i Neðri-Dalur. Där finns en älv med öring och lax. Utsikten sträcker sig bland annat över Geysir och Langjökull.

Fastigheten ägs i dag av åtta bröder. Om försäljningen blir verklighet vill de behålla en bit mark för en sommarstuga.

För att en affär ska kunna genomföras behöver de kinesiska investerarna - om de bestämmer sig för att köpa Neðri-Dalur - få klartecken från justitiedepartementet. Bara medborgare eller företag hemmahörande i EES får köpa fastigheter på Island utan att frågan prövas. Justitieministern är den som är ansvarig för beslutet.

I dagsläget prövas alla fastighetsköp för näringsverksamhet av personer och företag utanför EES om arealen är 25 hektar eller större. En försäljning av Neðri-Dalur till ett kinesiskt företag blir alltså föremål för en prövning.

De kinesiska planerna för Neðri-Dalur kommer också att bli en fråga för alltinget. Framstegspartiets Lilja Alfreðsdóttir har begärt ett möte i grundlags- och tillsynsnämnden för att diskutera frågan. Hon säger till Vísir att hon vill ha en genomgång av hur tillsynen fungerar när det gäller utlänningars fastighetsköp.

Lilja Alfreðsdóttir har inte tagit ställning till ett kinesiskt ägande av Neðri-Dalur. Hon säger till Vísir att mötet behövs eftersom allt fler utlänningar köper fastigheter på Island och att allt fler oroas av utvecklingen:
"Jag vill bara få veta läget, hur detta ser ut och att de parter som ska följa detta säkert inte har överblicken. Detta är något av det som väcker en till eftertanke om hur mycket av landet som det är möjligt att köpa."
Här kan du läsa mer om utländska fastighetsköp på Island.

Dagens citat

"Detta har blivit helt förkastligt. ... Detta är tredje sommaren som det ser ut som att inget blir gjort. ... Vi får i praktiken svaret att de inte har några pengar till att utföra detta."

Sigurður Þór Guðmundsson, kommunalråd i Svalbarðshreppur på nordöstra Island, i RÚV om hur Vegagerðin inte heller i år kommer att göra något åt de undermåliga vägarna i kommunen.

måndag 28 augusti 2017

Islänningarna som handlar mest på Costco

De islänningar som handlar på Costco öppnar plånboken rejält när de besöker butiken. De dyraste inköpen gör invånarna i Reykjavíkområdet. De handlar för 78 108 isländska kronor i månaden. Men de flitigaste gästerna hos Costco är bosatta på Suðurnes. Där har fyra av fem besökt butiken. Det visar statistik som Meniga tagit fram. Det rapporterar RÚV.

Costcos öppning på Island har efter bara några få månader totalförändrat detaljhandeln. Hagar - som äger flera av landets största butikskedjor - rasar på börsen. Företag som inte levererar till Costco ser försäljningen minska med uppsägningar som följd. Och flera konkurrenter anklagar Costco för att locka till sig kunder genom att sälja vissa varor under inköpspris.

Trots att Costco bara funnits i landet i tre månader har sju av tio islänningar besökt butiken. De lägger 13 procent av samtliga utgifter på Costco. I snitt handlar kunderna för 74 000 isländska kronor i månaden på Costco. I den summan ingår också bensin och diesel. Även drivmedel är billigare hos Costco.

De flitigaste gästerna är de som bor på Suðurnes. Här är det 82,2 procent som någon gång besökt Costco. Därefter följer invånare i Vesturland med 75,8 procent, Reykjavíkområdet med 73,6, Suðurland med 64,7 procent, Norðurland vestra med 58,8 procent, Norðurland eystra med 39,8 procent, Västfjordarna med 38,6 procent och Austurland med 30,3 procent.

De största köpen står kunderna i Reykjavíkområdet för. Kunder bosatta i huvudstadsregionen handlar för 78 108 isländska kronor i månaden på Costco. Näst mest handlar kunder på Suðurnes med 76 041 kronor följt av Suðurland med 57 612 kronor, Vesturland med 57 572 kronor, Norðurland eystra med 46 676 kronor, Norðurland vestra med 45 620 kronor, Austurland med 41 418 kronor och Västfjordarna med 32 656 kronor.¨

Här kan du läsa mer om Costco på Island.

Theodóra S. Þorsteinsdóttir lämnar alltinget

Vid nyår lämnar Theodóra S. Þorsteinsdóttir sin plats i alltinget. Och hon gör det för att hon anser att det inte går att bedriva effektiv politik i parlamentet - trots att hon tillhör Ljus framtid, ett av de tre regeringspartierna. I stället koncentrerar hon sig på kommunpolitiken i Kópavogur. Hennes agerande får skarp kritik av andra alltingsledamöter.

I alltingsvalet i oktober 2016 var Theodóra S. Þorsteinsdóttir en av fyra parlamentariker från Ljus framtid som tog plats i alltinget. Hon är också partiets gruppledare i alltinget och sitter i partistyrelsen.

Theodóra S. Þorsteinsdóttir har varit en omdiskuterad ledamot. Sedan 2014 sitter hon också i kommunfullmäktige i Kópavogur. Där är hon även kommunstyrelsens ordförande. Ljus framtid styr Kópavogur i en koalition med Självständighetspartiet.

Kommunpolitiker som väljs in i alltinget brukar avsäga sig sina platser i fullmäktige. Det har inte Theodóra S. Þorsteinsdóttir gjort. Hon har fortsatt i kommunpolitiken samtidigt som hon suttit i alltinget - ett uppdrag som är på heltid.

Beslutet att inte lämna fullmäktige är omstritt. Theodóra S. Þorsteinsdóttir har inte bara kunnat plocka ut dubbla arvoden. Hennes engagemang i såväl kommunpolitik som rikspolitik har ifrågasatts. En rad möten i Kópavogur har till exempel fått flyttas så att hon ska ha kunnat vara med.

Nu har Theodóra S. Þorsteinsdóttir gjort sitt val. Vid nyår kommer hon att lämna sin plats i alltinget. Hennes ersättare blir Karólína Helga Símonardóttir. Theodóra S. Þorsteinsdóttir säger i Kópavogsblaðið att hon vill fokusera på kommunpolitiken:
"Nu har jag prövat på alltinget och jag tycker att mina krafter används bättre här på kommunnivån. ... Att arbeta med kommunfrågorna här i Kópavogur är mycket givande och framför allt roligt."
Theodóra S. Þorsteinsdóttir säger i Kópavogsblaðið att mycket tid i alltinget går till att diskutera förslag som alla vet kommer att röstas ned. Mycket av de förslag som läggs och de debatter som väcks tjänar enligt henne i första hand ledamöternas självbild:
"Jag blev faktiskt mycket förvånad över hur ineffektivt alltinget är."
Ljus framtid ingår i regeringen tillsammans med Självständighetspartiet och Renässans. Ändå anser Theodóra S. Þorsteinsdóttir att hon inte kan driva tillräckligt mycket av sin politik i alltinget. Hon stannar kvar året ut eftersom det finns frågor som hon vill avsluta.

Flera kollegor riktar skarp kritik mot Theodóra S. Þorsteinsdóttir och hennes motivering till avhoppet. Smári McCarthy, alltingsledamot för Piratpartiet, skriver på Facebook att han inte förstår varför hon inte skulle kunna ha avgörande inflytande över politiken:
"Som ledamot för regeringsmajoriteten i en regering med en persons majoritet har Theodóra oerhörd makt att driva igenom förändringar och att förbättra alltingets effektivitet. Men hon väljer i stället att beklaga sig utan att lägga någon energi på sin ställning och att ge upp. Sorgligt. När kommer det att hittas en alltingsledamot i regeringsmajoriteten som har framtidsvisioner och skinn på näsan?"
Viktor Orri Valgarðsson, en annan piratpartist, ställer sig även han frågande till beslutet. Han skriver på Facebook att han håller med om alltingets ineffektivitet - men att han förvånas över att en politiker på regeringssidan tycks känna sig lika maktlös som oppositionen:
"Är hon inte en ledamot för majoriteten i en alltingsgrupp med fyra ledamöter och två ministrar? Har Ljus framtids alltingsgrupp inget inflytande över majoritetens eller regeringens politiska arbete mer än oppositionen?"
Sigríður Ingibjörg Ingadóttir, tidigare alltingsledamot för Socialdemokraterna, undrar på Facebook varför Theodóra S. Þorsteinsdóttir slutar redan nu och ger sin plats till ersättaren direkt. Även Margrét Tryggvadóttir, tidigare alltingsledamot för Rörelsen, ifrågasätter varför hon väljer att stanna till årsskiftet.

Nicole Leigh Mosty är den andra av Ljus framtids ledamöter som inte sitter i regeringen. Hon säger i Morgunblaðið att hon respekterar Theodóra S. Þorsteinsdóttirs beslut. Hon ser det som ett svar på kritiken mot de dubbla uppdragen. Även Nicole Leigh Mosty anser att ledamöternas politiska inflytande är begränsat:
"Hon har gjort bra saker i Kópavogur och kan fortsätta på den vägen. ... Det saknas uppföljning av frågor och ledamöter är så långt ifrån att kunna utöva inflytande trots att det att vara ledamot måste betraktas som en maktposition."
Efterträdaren Karólína Helga Símonardóttir blir inte helt ny i alltinget. I maj i år var hon på plats i parlamentet som ersättare för Ljus framtids partiledare Óttarr Proppé.

Köttberg minskar intäkter för isländska fårbönder

Dramatiskt sänkta priser även i år och minskade intäkter på närmare 2 miljarder isländska kronor. Så ser hösten ut för isländska fårbönder. Den starka kronan och stoppad export till Norge och Ryssland gör att köttberget med osålt lammkött fortsätter att växa. Regeringspartierna vill hjälpa bönderna men är oense om hur. Enligt ekonomer är det överproduktionen som är problemet.

På hemmaplan fortsätter försäljningen av lammkött att vara stark. Inte minst är det den ökande turismen som hjälper försäljningen. Men exporten av isländskt lamm går inte bra. Förra året minskade exporten med 5,1 procent och under 2015 var minskningen hela 14,4 procent.

Den starka isländska kronan gör att det blir allt svårare att sälja lamm till utlandet. Inte minst har Island förlorat konkurrenskraft när det gäller den internationella marknad där köttets ursprung har liten eller ingen betydelse. Där har isländska bönder fått allt svårare att konkurrera.

Två viktiga exportmarknader har dessutom försvunnit. Handelskriget mellan Ryssland, EU och USA gör att all försäljning till Ryssland stoppats. Även den norska marknaden är i praktiken stängd.

Produktionen av lammkött regleras i ett avtal mellan regeringen och fårbönderna. Just nu går inte tillgången i takt med efterfrågan. När höstens slakt inleds väntas det finnas ett lager på omkring 1 300 ton lammkött. Det är dubbelt så mycket jämfört med vad som betraktas som ett lämpligt lager.

Inget tyder på att exportläget ska förbättras. Redan förra året sänkte slakterierna ersättningen till bönderna. Och i år fortsätter prissänkningarna. Kaupfélag Skagfirðinga sänker ersättningen med i snitt en tredjedel. Sláturfélag Suðurlands betalar bäst i år - men sänker ändå ersättningen med en fjärdedel.

Förra året gav det genomsnittliga fåret intäkter på 4 130 isländska kronor. I år sjunker snittsumman till 2 500 kronor. Det betyder enligt uträkningar som gjorts av Landssamtök sauðfjárbænda att fårböndernas totala intäkter sjunker med drygt 1,8 miljarder.

Det ekonomiska resultatet för landets fårbönder väntas i år bli en total förlust på drygt 1,4 miljarder isländska kronor. Förra året gjorde tillsammans en vinst på 531 miljoner.

Situationen är allvarlig. De som riskerar att drabbas hårdast är unga bönder. Ofta har de finansierat köp av gårdar och maskiner med lån och har små marginaler.

Þórólfur Matthíasson, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, säger i Fréttablaðið att det är överproduktionen som är problemet. Han anser att bönderna inte har anpassat produktionen till efterfrågan. I dag produceras upp till 50 procent mer lammkött än vad som kan säljas på den inhemska marknaden:
"Jag anser att tiden är inne för att bönderna sätter sig ner och ser på verkligheten som den är, som om boskap vore som vilken näringsgren som helst, och tar beslut efter den och inte efter något önsketänkande."
Enligt Þórólfur Matthíasson har bönderna länge förlitat sig på skattebetalarna. Och det handlar inte bara om att lantbruk i sig delvis finansieras genom bidrag. Han riktar i Fréttablaðið också kritik mot att försök att marknadsföra isländskt lammkött på nya marknader utomlands har bekostats med skattemedel:
"Bönder kliver fram och produktpriset på slakterierna måste höjas. Men då blir deras lagerproblem bara ännu större och de behöver då betala ännu mer för exporten om de ska exportera något. De hamnar i denna onda cirkel där allt de gör förstorar problemet och det inte går att hitta någon väg ut ur den."
Dagens produktionsnivåer klubbades av den förra regeringen, alltså Självständighetspartiet och Framstegspartiet. I dag regerar Självständighetspartiet ihop med Renässans och Ljus framtid - två partier som motsatte sig det nya lantbruksavtalet.

Finansminister Benedikt Jóhannesson, som också är ledare för Renässans, var en av de skarpaste kritikerna mot avtalet. Han skriver i Viðskiptablaðið att roten till böndernas problem finns i den avtalsstyrda produktionen. Därför vill han riva upp det befintliga avtalet. Uppgörelsen måste enligt Benedikt Jóhannesson marknadsanpassas:
"Över hela landet bedrivs en positiv bygdepolitik. Jag har deklarerat att det är en god affär för samhället att människor vill bo på andra platser än i Reykjavík. Det är till exempel möjligt att bygga upp turism och andra typer av industri knuten till fiske över hela landet. Det är däremot en usel politik när staten betalar för något som är oförnuftigt, till exempel att producera mer för en marknad som är mättad."
Hälso- och sjukvårdsminister Óttarr Proppé, som även är ledare för Ljus framtid, vill se liknande förändringar. Han säger till RÚV att dagens system inte bara är dåligt för marknaden, utan att det dessutom är dåligt för miljön. Därför vill han hellre se ett glesbygdsstöd än ett fortsatt produktionsstöd:
"Jag anser att det är viktigt att vi reagerar på denna situation, men som vi har sagt så tycker vi att det är viktigt att jordbruksproduktsavtalet ses över, att vi ser över vårt stöd till landsbygden i landet och lantbruket."
Men att från regeringens sida riva upp avtalet är inte aktuellt. Det säger Bjarni Benediktsson, statsminister och ledare för Självständighetspartiet, till RÚV. Benedikt Jóhannesson har uteslutit nya bidrag - men Bjarni Benediktsson anser att det är viktigast att hitta en varaktig lösning:
"Inte bara att vi sätter ett plåster på detta sår, utan att vi i samarbete med bönder hittar ett sätt som gör det möjligt för dem att få bättre avkastning."
Fårböndernas situation diskuterades nyligen i alltingets näringsnämnd. En idé som fiske- och jordbruksminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir presenterade var att köpa tillbaka produktionstillstånd. Hennes bedömning är att antalet får på Island behöver minskas med 20 procent för att nå jämvikt i köttproduktionen, rapporterar RÚV.

Dagens citat

"För första gången tyckte jag att jag tappade kopplingen till denna skönhet och Birnas minne. Det är komplicerat och svårt eftersom medierna har skött sig så bra. Det var bara för mycket och jag bestämde mig för att inte vara utan röst. Jag bestämde mig för att hellre berätta hur jag mådde och fick [prästen] Vigfús [Bjarni Albertsson] att bistå mig."

Sigurlaug Hreinsdóttir, mor till Birna Brjánsdóttir, i Fréttablaðið om hennes reaktioner på rapporteringen om rättegången mot den man som misstänks ha mördat hennes dotter - läs mer här.

söndag 27 augusti 2017

Dagens bonuscitat

"Denna andel har minskat för varje år. ... Och faktiskt var det så att sockrade drycker då var allenarådande. Men i takt med att åren går så minskar andelen sockrade drycker och coladrycker. Och nu har det blivit så att vattendryckerna, som inte har några kalorier utan bara är kolsyrat vatten med smakämnen, har blivit den näst största varugruppen på dryckesmarknaden efter sockrade coladrycker. Om det fortsätter så här så kommer sockrad kola att passeras av vattendrycker under de närmaste åren, förmodligen nästa år."

Andri Þór Guðmundsson, vd för Ölgerðin Egill Skallagrímsson, i RÚV om hur kolsyrat vatten är på väg att gå om cola som bryggeriets mest sålda dryck.

Lammslaktande turister slipper åtal för djurskyddsbrott

De turister som jagade och slaktade ett lamm slipper åtal för brott mot djurskyddslagen. Polisen i Austurland går inte vidare med utredningen. Eftersom en av turisterna betalat böter anser polisen att fallet är avslutat. Dessutom är det både svårt och dyrt att driva rättsprocesser mot utlänningar som har lämnat Island, skriver Morgunblaðið.

Det var i juli i år som nio amerikanska turister avslöjades med att ha ett slaktat lamm i en av sällskapets husbilar. De jagade lammet under en längre tid och drev det ut i vattnet. När det återvände till stranden var djuret utmattat. Då skar turisterna halsen av det levande djuret och styckade kroppen.

Närboende blev vittne till hur männen jagade lammet. Eftersom de körde fast med en av husbilarna på stranden hann polis komma till platsen innan de kunde åka i väg. Där erkände en av männen att han slaktat djuret. Han betalade 120 000 isländska kronor i böter för egendomsbrott och 30 000 kronor i ersättning till bonden.

Men då gjordes ingen utredning om djurskyddsbrott. Det är på Island olagligt att slakta djur utan bedövning. Därför gjorde myndigheten Matvælastofnun en åtalsanmälan mot turisterna.

Nu har polisen i Austurland lagt ned utredningen. Helgi Jensson säger i Morgunblaðið att polisen anser att fallet avslutades när en av turisterna gick med på att betala böter för att ha slaktat lammet. Dessutom är det dyrt och svårt att utreda brott när det handlar om utlänningar som redan lämnat Island:
"Eftersom fallet var slutgiltigt avslutat med betalning av böter när Matvælastofnuns åtalsanmälan inkom så nekades det att ta saken till ytterligare utredning."
Händelsen inträffade nära gården Núpur i Berufjörður. Lammet kom från gården Ós i Breiðdalsvík.

Här kan du läsa mer om det slaktade lammet.

Kallar Seljalandsfoss världens dyraste parkeringsplats

700 isländska kronor kostar det nu att parkera vid Seljalandsfoss. Men många besökare parkerar i stället längs vägen - både för att parkeringsplatserna inte räcker till och för att undvika avgiften. En brittisk besökare som Morgunblaðið talat med kallar Seljalandsfoss för en av världens dyraste parkeringsplatser.

För en dryg månad sedan införde kommunen Rangárþing eystra i samarbete med markägarna parkeringsavgifter vid Seljalandsfoss. Nu kostar parkeringen 700 isländska kronor per dygn. Priset är alltså detsamma för den som stannar i tio minuter och den som stannar i flera timmar.

Besökarnas reaktioner på avgiften varierar. Vissa turister anser att det borde vara gratis att parkera vid Seljalandsfoss. Andra kan tänka sig att betala, men tycker att avgiften för att ställa bilen vid vattenfallet är alldeles för hög. En brittisk turist säger i Morgunblaðið att priset är orimligt:
"Detta belopp för en parkeringsplats vid ett femton minuters stopp är alldeles för hög. Jag skulle säga att detta är en av världens dyraste parkeringsplatser."
Ísólfur Gylfi Pálmason, kommunchef i Rangárþing eystra, säger i Morgunblaðið att kommunen inte har några planer på att se över avgiften. Priset utgår från nationalparken Þingvellir där det kostar 500 kronor att parkera. Eftersom det dessutom finns toaletter vid Seljalandsfoss anser han att det är motiverat med en avgift på ytterligare 200 kronor.

Rangárþing eystra har genom åren haft stora kostnader vid vattenfallet. Därför anses det vara nödvändigt att ta ut en avgift för att inte invånarna ska behöva bekosta utgifter kopplade till turism. Nu får kommunen intäkter från Seljalandsfoss, men problemen är inte över.

Fortfarande är det många besökare som parkerar längs vägen. Vissa gör det för att de befintliga parkeringsplatserna är fulla. Men många gör det också för att undkomma avgiften. Det är också allt fler som ställer bilen vid Gljúfrabúi en bit från Seljalandsfoss, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om parkeringsavgifterna vid Seljalandsfoss.

Dagens citat

"Dessa marknader för kött som inte är ursprungskopplat - och på så sätt är bundet till världsmarknadspriset - har visat sig vara mycket svåra för oss. Vi vidtog åtgärder förra hösten och i vintras, men kronan bara fortsätter att stärkas."

Svavar Halldórsson, vd för branschorganet Markaðsráð kindakjöts, i Fréttablaðið om hur den starka isländska kronan och minskad export till Norge och Ryssland påverkar försäljningen av lammkött till utlandet.

lördag 26 augusti 2017

Dagens bonuscitat

"De flesta talar god engelska och det är fint att använda den. Det har sedan länge blivit dags att vi slutar med denna arrogans att det på något sätt är ädelt eller märkligt att tala en smula danska eller denna rotvälska som kallas blandinaviska. ... I det nordiska samarbetet är det så att svenskar och norrmän förstår varandra, men ingen förstår danskar och så sitter finländare och islänningar förbisedda och tvingas klara sig bäst de kan. Och på grund av detta har de baltiska staterna ingen möjlighet att delta i det nordiska samarbetet. Det är helt okej att stoltsera med att man har studerat i Lund eller i Trondheim, men snälla ställ inte det kravet på alla. Och så föreslår jag återigen att oket att barn ska vara skyldiga att lära sig danska ska avskaffas. Det är få som talar detta språk och ingen förstår det. De förstår inte ens varandra."

Komikern Jón Gnarr skriver på Facebook efter den debatt som uppstod när den norske författaren Karl Ove Knausgård intervjuades på engelska i RÚV.

Fortsatt rekordlåg arbetslöshet på Island

Bara 1,8 procent av islänningarna var arbetslösa under juli. För andra månaden i följd är arbetslösheten i landet den lägsta sedan finanskraschen för snart nio år sedan. Arbetslösheten minskade i två regioner och ökade i två. I övriga fyra regioner var den oförändrad jämfört med juni i år. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

I juni i år sjönk andelen arbetslösa på Island till den lägsta sedan finanskraschen hösten 2008. Då var det 1,8 procent som var inskrivna som arbetslösa. Under juli var andelen som var utan jobb också 1,8 procent. I juli 2016 var arbetslösheten 2 procent.

I fyra regioner var arbetslösheten oförändrad medan den minskade i två regioner och ökade i två. Lägst var arbetslösheten i Norðurland vestra med 0,6 procent (oförändrat). Därefter följde Austurland med 1 procent (-0,1), Vesturland med 1,2 procent (-0,1), Suðurland med 1,3 procent (oförändrat), Västfjordarna med 1,5 procent (+0,1), Norðurland eystra med 1,9 procent (oförändrat), Reykjavíkområdet med 2,0 procent (oförändrat) och Suðurnes med 2,1 procent (+0,1).

En av fem arbetslösa har varit utan jobb i mer än tolv månader. Varannan har stått utanför arbetsmarknaden i minst sex månader.

Bland män var arbetslösheten 1,5 procent och bland kvinnor 2,2 procent. Bland islänningar mellan 18 och 24 år var det 1,6 procent som inte hade något jobb.

Utländska medborgare fortsätter att vara arbetslösa i större utsträckning än isländska medborgare. En av fyra som var inskrivna som arbetslösa var utlänningar. Arbetslösheten i gruppen var 4 procent.

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten blir ungefär lika stor även i augusti. Personer som kan få jobb tros i synnerhet vara sådana som är verksamma inom utbildning eller turism.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Sanering av kyrkan i Akureyri kostar miljoner

12,7 miljoner isländska kronor är kostnaden för att sanera fasaden på kyrkan i Akureyri. Prislappen är för hög för församlingen. För att få bort alla spår av de antikristna budskap som sprejats på fasaden måste hela beläggningen ersättas. Om inte hela fasaden byts ut riskerar den att bli fläckig - och det är inte tillåtet eftersom kyrkan är kulturminnesmärkt.

I januari i år vandaliserades fyra kyrkor i Akureyri. En man erkände senare att han sprejat antikristna slagord på kyrkorna. Tre av dem gick lätt att sanera. Men på Akureyrarkirkja, den största kyrkan i Akureyri, syns fortfarande spår av klottret.

Hittills har inga av de metoder som testats gett resultat. Nu står det enligt RÚV klart att det skulle kosta 12,7 miljoner isländska kronor att sanera fasaden. Det är inga pengar som församlingen har. Därför har den vänt sig till myndigheter och institutioner med önskemål om bidrag.

Kyrkan är kulturminnesmärkt. Det innebär att det finns strikta regler för alla arbeten. Om bara de vandaliserade delarna av fasaden skulle saneras skulle kyrkan se fläckig ut. Och det är inte tillåtet eftersom den är skyddad.

Ólafur Rúnar Ólafsson är ordförande för kyrkorådet. Han säger till RÚV att kyrkan nu övervakas av fyra övervakningskameror. Några sådana fanns inte vid tidpunkten för vandaliseringen:
"Vi fick övervakningskameror till skänks och de har nu satts upp och har börjat spela in alla människor som rör sig vid kyrkan. Så vi har möjlighet att titta på inspelningar och se vad som hänt här om behov uppstår på nytt."
Här kan du läsa mer om vandaliseringen av kyrkan i Akureyri.

Dagens citat

"More than once this summer, I felt like I, as an Icelander, was a minority in my own city. ... No matter where I went, I was surrounded by tourists — and almost no Icelanders."

Hulda Þórisdóttir, statsvetare vid Háskóli Íslands, i New York Times om hur turismen påverkar Reykjavík.

fredag 25 augusti 2017

Pewdiepie och Marzia på Island





Youtube-stjärnorna Pewdiepie - Felix Kjellberg - och Marzia Bisognin reste nyligen till Island. Ovan kan du se deras vloggar från resan där de bland annat besökte Blå lagunen, Gullfoss, Geysir och Perlan. De tar också en helikoptertur och hittar svenska livsmedel i en butik.

Framstegspartiets toppnamn i Reykjavík blir politisk vilde

Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir blir politisk vilde i Reykjavík. Hon lämnar nu Framstegspartiet efter en rad främlingsfientliga utspel. Hon kritiserar partimedlemmar som hon anser tiger i viktiga frågor. Ordföranden Sigurður Ingi Jóhannsson anser att det är uppenbart att Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir har andra åsikter än partiet.

Det var främlingsfientliga utspel med udden riktad mot islam som gav Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir en plats i kommunfullmäktige i Reykjavík. Efter succévalet våren 2014 har de kontroversiella uttalandena fortsatt. Inte sällan har de gått emot Framstegspartiets partiprogram - och hon har också fått hård intern kritik.

Under valrörelsen var motståndet mot ett moskébygge i Reykjavík hennes profilfråga. Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir har också kallat utgifter för skolgång för asylsökande för bortkastade pengar, utsett Gústaf Níelsson - även han känd för islamfientliga åsikter - till partiets representant i kommunens råd för mänskliga rättigheter och gästat en studentfest i Reykjavík där hon skämtat om burkor.

Många tunga namn inom partitoppen har tagit avstånd från Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttirs uttalanden. Det har också riktats misstroendeförklaringar mot henne. Men hon har dessutom varit internt ifrågasatt av andra skäl.

I fullmäktige har samarbetet med partikamraten Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir varit allt annat än konfliktfritt. Hon kan nu bli den som toppar Framstegspartiets lista i kommunalvalet i Reykjavík i maj nästa år.

De senaste veckorna har ryktena om ett avhopp blivit allt fler. I går kom beskedet. Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir skriver på Facebook att hon och partiet går skilda vägar. Hon anklagar många partimedlemmar för feghet. Hon anser att de inte vågar diskutera kontroversiella frågor som invandring och asylsökande:
"Nyligen har det blivit klart för mig att partiets ledning saknar ambition att vinna stöd för det i huvudstadsregionen, utan i stället siktas det på att behålla det som ett särintresseparti på landsbygden. Jag tilltalas inte av sådant när vi behöver arbeta tillsammans som en helhet för att framgång ska nås för hela nationens välgång. Storordiga deklarationer från partiets ledning om mina uttalanden är värdelösa. Ett parti som inte är redo att diskutera viktiga frågor blir aldrig annat än ett småparti."
Partiledaren Sigurður Ingi Jóhannsson säger till RÚV att beslutet om att lämna partiet är helt och hållet Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttirs. Han anser att det är ett naturligt steg efter personkonflikter och åsikter som inte är förenliga med partiprogrammet:
"Jag respekterar naturligtvis hennes beslut. Trots ett starkt arbete i Reykjavík så har det också varit uppenbart att det har varit strider, både mellan personer och meningsskiljaktigheter. ... Det är alltid tråkigt att förlora människor, men det är också klart att hon har haft diskussioner som inte är i överensstämmelse med partiets politik."
Inte heller Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir är överraskad av beskedet. Hon säger i Morgunblaðið att Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttirs åsikter när det gäller invandring och asylsökande står i strid med hela gruppen av aktiva partimedlemmar i Reykjavík:
"Det har under en tid varit uppenbart inte har något gemensamt med partiet."
En som tog Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir i försvar när hon vände sig mot det planerade moskébygget i Reykjavík var den dåvarande partiledaren och statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. I en debattartikel i Viðskiptablaðið - publicerad just före hennes avhopp blev känt - skriver han att politiker, experter, journalister och andra inte törs debattera flyktingfrågan. Han anser att frågan är en av de allra viktigaste för framtiden. Han poängterar också att många av de personer som i dag tar sig från Afrika och Asien till Europa inte flyr undan krig och förföljelser utan i stället söker bättre livsvillkor.

Här kan du läsa mer om Framstegspartiet i Reykjavík.

Kavli förlorar varumärkestvist - tappar ensamrätt till skyr

Kampen om varumärket skyr är över. Kavli förlorar ännu en gång - och därmed är marknaden i Sverige öppen för konkurrenter. Beslutet från Patent- och marknadsdomstolen sätter punkt för en tre år lång juridisk strid mellan Kavli och Skånemejerier. Såväl Skånemejerier som Arla har visat intresse för att lansera skyr i Sverige.

För snart sex år sedan introducerade Kavli skyr i Sverige. Kavlis skyr tillverkades först i Norge och därefter i Danmark, men i marknadsföringen har bolaget hela tiden anspelat på produktens isländska rötter. Kavli har lanserat produkten i samarbete med den isländska mejerijätten Mjólkursamsalan.

Försäljningen i Sverige har inte alls gått lika bra som i de nordiska grannländerna. För Mjólkursamsalans del har det inneburit lägre intäkter än förväntat eftersom den avtalsenliga ersättningen är direkt kopplad till försäljningen.

Att det har gått sämre än förhoppningarna har också märkts i butikshyllorna. Kavli har gång på gång ändrat smaker, hoppat mellan sötningsmedel, bytt förpackningar och sänkt priser.

Hittills är det bara Lidl som har utmanat med skyr i Sverige. Det dröjde dock inte länge förrän den tyska lågprisjättens skyr - som såldes under namnet Ísk - var borta ur butikerna. Inte heller Lidls skyr blev någon försäljningssuccé.

Skånemejerier överklagade varumärkesregistreringen av ordet skyr. Efter tre år av segrar för Skånemejerier och förluster för Kavli under vandringen mellan myndigheter och domstolar är tvisten över. Kavli förlorar varumärket. Det står klart efter en dom i Patent- och marknadsdomstolen. Varumärket är nu avregistrerat.

Skälen till att domstolen underkänner Kavlis argument är desamma som i tidigare beslut. Skyr är i svenskan ett allmänt ord och det är inte inarbetat som varumärke. Domstolen hänvisar bland annat till att ordet skyr finns i Svenska Akademiens ordbok. Bolaget - som under rättsprocessens gång kommit med en rad påståenden som varit direkt osanna - har inte kunnat visa att svenska konsumenter förknippar skyr med just Kavli.

Skyr betraktas alltså som ett allmänt ord på samma sätt som mjölk och ost. Och sådana ord kan inte varumärkesskyddas. Svensk lag säger att de ska hållas fria eftersom de allmänna orden - till skillnad från varumärken - är nödvändiga för att kunna tala om dem.

Mjólkursamsalan har hela tiden utgått från att registreringen i Sverige inte skulle hålla. Därför har mejeriet såväl på Island som i utlandet börja sälja skyr under varumärket Ísey.

Vem som helst får nu tillverka och marknadsföra skyr i Sverige. Och det är fritt fram att kalla produkten skyr.

Eftersom marknaden nu är öppen för konkurrenter riskerar Mjólkursamsalans intäkter från försäljningen i Sverige att sjunka ytterligare. Både Skånemejerier och Arla är intresserade av att lansera skyr i landet. Skånemejerier har haft kontakter med mindre isländska mejerier för att diskutera ett samarbete. Arla säljer redan skyr i bland annat Storbritannien och Tyskland.

Om Arla kommer in på marknaden blir det sannolikt tufft för Kavli. Kavli - som sedan lanseringen i Sverige för sex år sedan har fått kritik för höga priser - behöver då halvera priserna för att ligga på samma nivå som Arla gör i utlandet.

Visserligen är den skyr Arla producerar ännu längre från de traditionella isländska tillverkningsmetoderna än den som Kavli producerar i samarbete med Mjólkursamsalan. Men det är ytterst tveksamt om det skulle bekymra kunderna.

Samtidigt som Kavli kämpat med lanseringen av skyr har försäljningen av kvarg - som är betydligt billigare men också har ett högt proteininnehåll - ökat dramatiskt. I dagsläget är det Kavlis svåraste konkurrent.

Lanseringen i Sverige kan inte kallas för ett fiasko. Då hade inte skyr funnits kvar i butikshyllorna sex år senare. Men de butikshyllor där skyr finns har blivit färre. Och frågan är om Kavli skulle ha muskler att kunna överleva ett pris- och marknadsföringskrig mot Arla.

Här kan du läsa mer om varumärkestvisten om skyr.

Dagens citat

"Iceland’s decision once again emphasizes the positive environment, political stability and economic development in terms of human rights and security in Georgia, clearly recognized by our partners."

Gigi Gigiadze, Georgiens ambassadör i Danmark och Island, i Georgia Today om att Island betraktar Georgien som ett säkert land och därför snabbutreder asylsökande från landet - läs mer här.

torsdag 24 augusti 2017

Akranes bygger utebad med tre våningar på Langisandur

Illustration: Basalt arkitektar
Ett utomhusbad med tre våningar ska byggas på Langisandur i Akranes. En av våningarna blir en utsiktsplattform. De övriga två blir öppna bassänger bara några meter från Atlanten. Det nya badet ska stå klart sommaren 2018. Arbetet med bygget påbörjas inom kort. Badet kommer att få namnet Guðlaugur.

Langisandur i Akranes brukar ofta nämnas som en av Islands bästa badstränder. Men den vackra sandstranden till trots är det sällan några badare som stannar någon längre tid i vattnet. Även under sommaren blir inte Atlanten varmare än att temperaturerna i bästa fall når upp till tvåsiffrigt.

Nästa sommar öppnas en ny möjlighet att bada på Langisandur. Kommunen har gett Ístak uppdraget att bygga ett utomhusbad på stranden. Badet får tre våningar - den översta blir en utsiktsplattform, den mittersta får en sittbassäng och den nedersta är en grund bassäng.

Badet får namnet Guðlaugur. Det byggs direkt på stranden i anslutning till vågbrytaren på stranden. Bygget påbörjas inom kort och ska vara klart senast den 30 juni 2018.

Kommunen: Reykjadalur tål inte fler badande turister

Reykjadalur gick från att vara en plats som få turister visste om till att vara en plats dit ett lämmeltåg av turister strömmar varje dag året runt för att bada. Men Reykjadalur tål inte fler besökare. Det säger Sigurður Ósmann Jónsson, detaljplansansvarig i kommunen Ölfus, till Morgunblaðið. Utan bättre övervakning riskerar området att förstöras.

För den som vill bada i det fria på Island har Reykjadalur länge varit en av de populäraste platserna. Området är förhållandevis lätt att nå. Från parkeringsplatsen nära stallområdet i Hveragerði är det bara en dryg halvtimmes promenad upp i bergen tills det går att bada i bäcken.

Länge var Reykjadalur en plats som nästan bara lokalbefolkning kände till. De senaste åren har turisterna börjat hitta till Reykjadalur i stor omfattning. Många reseguider tipsar nu om ett bad i den kroppstempererade bäcken med utsikt över bergen och delar av södra Island.

Skälet till att vattnet i Reykjadalsá är så varmt är de heta källor som finns i området. Längs en del av ån värms vattnet därför till behaglig badtemperatur.

I dag är det trångt i Reykjadalur året om. Så sent som 2010 var det 8 000 personer om året som besökte platsen. Nu har antalet enligt Morgunblaðið stigit till 120 000 besökare.

Den smala stigen till Reykjadalur har ersatts av en bred spång. Den byggdes 2012 - ett år då tillströmningen av besökare hade börjat öka kraftigt, men var långt ifrån dagens myller.

Området besöks inte bara av vandrare. Flera arrangörer av ridturer ordnar också ritter som dagligen stannar till i Reykjadalur. Ofta äter de lunch i närheten av ån och ger de deltagare som vill möjligheten att bada.

Ändå är det fortfarande många gäster som väljer att gå vid sidan om spången. I det område där bäcken är lagom varm för att bada finns inga papperskorgar. Många besökare väljer i stället att bara lämna avfall efter sig.

Sigurður Ósmann Jónsson, detaljplansansvarig i Ölfus, säger i Morgunblaðið att belastningen i Reykjadalur nu har nått gränsen. Om inget görs riskerar platsen att förstöras av alla besökare.

Det första steget bör enligt Sigurður Ósmann Jónsson bli att placera vakter med uppdraget att skydda naturen i området. Övervakning är enda sättet att ta kontroll över situationen. Annars befarar han att nedskräpningen kommer att fortsätta. Vakter är också nödvändiga för att förhindra att besökare beter sig på sätt som skadar den känsliga naturen.

Här kan du läsa mer om Reykjadalur.

Renässans och Folkets parti klarar spärren till alltinget

Både Renässans och Folkets parti klarar nu alltingets femprocentsspärr, men Ljus framtid blir fortfarande utan platser i parlamentet. Men den största förändringen i den senaste opinionsmätningen från MMR är Självständighetspartiets tillbakagång. Dessutom minskar stödet för regeringen till den lägsta nivån efter valet.

För en månad sedan tog Folkets parti för första gången steget över femprocentsspärren till alltinget. Om det hade varit val i dag hade partiet fått flera representanter invalda i parlamentet. Stödet är nu 6,7 procent, en ökning med 0,6 procentenheter.

Stödet för Renässans sjönk i förra mätningen för första gången under femprocentsspärren. Nu är det åter tillräckligt många väljare som sympatiserar med partiet för att det ska räcka till platser i alltinget. Renässans får nu 6 procent, en uppgång med 1,3 procentenheter.

Ljus framtid noterades precis som Renässans för historiskt låga opinionssiffror i MMR:s förra mätning. Nu ökar stödet, men inte tillräckligt för förnyat förtroende i parlamentet. Ljus framtid får 3,6 procent, en ökning med 1,2 procentenheter.

Självständighetspartiet är mätningens stora förlorare. Partiet backar 4,8 procentenheter till 24,5 procent.

Stödet för Självständighetspartiet är dock tillräckligt för att behålla ställningen som största parti. Tvåan Gröna vänstern får 20,5 procent, en ökning med 0,1 procentenheter.

För övriga partier är förändringarna små. Piratpartiet får 13,5 procent, en ökning med 0,2 procentenheter. Socialdemokraterna ligger still på 10,6 procent. Framstegspartiet ökar med 0,5 procentenheter till 10,1 procent.

Utanför alltinget finns också Isländska folkfronten med 1,6 procent (+0,8), Gryning med 1,4 procent (+0,8) och Folkfronten med 0,6 procent (-0,4). Precis som i förra mätningen är det ingen som säger sig sympatisera med Humanistpartiet.

Det är nu bara 27,2 procent som stödjer koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Sedan förra mätningen har stödet minskat med hela 6,9 procentenheter. Nivån är den lägsta under denna mandatperiod. Vid något tillfälle har dock de tre föregående regeringarna haft ännu svagare stöd.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Jag skriver detta på begäran från Birna Brjánsdóttirs föräldrar. Vissa medier har varit mycket detaljerade i sina beskrivningar av den fruktansvärda händelsen. Vissa beskrivningar är av sådan natur att de orsakar olidlig smärta, skapar förskräckliga bilder i de innersta tankarna hos dem som lider mest, familjen. Det är våran önskan att medierna går försiktigt fram samtidigt som nationens tankar är hos familjen."

Prästen Vigfús Bjarni Albertsson skriver på Facebook om föräldrarnas reaktioner på mediernas rapportering om rättegången om mordet på Birna Brjánsdóttir - läs mer här.

onsdag 23 augusti 2017

Turismboomen på Island är mindre än beräknat

Var tjugonde turist i Ferðamálastofas officiella statistik kan i själva verket bara vara någon som aldrig lämnar flygplatsen i Keflavík. Det är personer som på egen hand byter flyg som har räknats in bland ankommande resenärer. Undersökningen har gjorts av Isavia och Ferðamálastofa efter påstötningar från turistnäringen.

Turismen till Island fortsätter att öka. Men många företagare inom branschen har sagt att ökningstakten inte varit lika snabb som statistiken visat. En undersökning bland passagerare i Keflavík visar att farhågorna inte var ogrundade.

Hela 5 procent av de resenärer som betraktats som turister till Island var i själva verket bara på genomresa. Det handlar om passagerare som byter flyg i Keflavík, men har bokat resan på ett sådant sätt eller med bolag som gör att de måste passera tullen, hämta sitt bagage och checka in på nytt. Dessa ska inte klassas som turister till Island.

Den här gruppen av resenärer har blivit allt större i takt med Wow Airs expansion. Eftersom flygbolaget inte har samarbeten med andra bolag måste den som reser vidare i Keflavík ta hand om sitt bagage. När sådana resenärer går genom säkerhetskontrollen får de uppge nationalitet och räknas in bland andra turister.

Enligt undersökningen är det 86 procent av resenärerna som har stannat på Island minst en natt. Vidare är det 6 procent som har varit utanför flygplatsen under dagen, men som åker vidare med ett annat flyg samma dygn. Och 3 procent är utländska medborgare som är permanent eller tillfälligt bosatta på Island.

Island backar inte från sanktioner mot Ryssland

Island kommer inte att dra tillbaka stödet till EU:s och USA:s sanktioner mot Ryssland. Det beskedet kommer från fiske- och jordbruksminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. Nyligen krävde Heiðrún Lind Marteinsdóttir, vd för fiskeindustrins branschorganisation Samtök fyrirtækja í sjávarútvegi, en kursändring. Ryssland har som svar stoppat importen av isländsk fisk.

Efter Rysslands ockupation av Krim införde EU och USA sanktioner mot en rad ryska medborgare. Sanktionerna backades upp av en rad allierade - bland annat Island. För två år sedan svarade Ryssland med handelssanktioner. Den som drabbade Island hårdast var ett importstopp mot fiskprodukter.

Ryssland är en av de viktigaste exportmarknaderna för den isländska fiskeindustrin. När marknaden plötsligt stängdes uppmanade branschen regeringen att tänka om. Företag inom fiskeindustrin ville att regeringen skulle sätta ekonomiska intressen i första hand.

Svaren från den tidigare högerregeringens ministrar varierade, men Island drog inte tillbaka stödet till sanktionerna. Påtryckningar från EU och USA gjorde gällande att en isländsk reträtt från sanktionerna skulle utgöra en stor propagandaseger för Ryssland. Därför ansågs det viktigt att inte backa.

Officiellt ändrade Island aldrig hållning i frågan. Men tonen mot Ryssland blev betydligt mildare. I stället för att rösta för EU:s politiska uttalanden mot Ryssland började Island avstå från att rösta.

Att den isländska kritiken delvis tystnat har hittills inte påverkat Ryssland. Nyligen förlängdes importstoppet till att gälla även hela 2018.

Fiskeindustrin plågas just nu av den starka isländska kronan. Eftersom fisk säljs i utländska valutor gjort att intäkterna i isländska kronor minskat avsevärt. Det har i sin tur gjort det allt svårare att bemanna trålare eftersom också ersättningen sjunkit av samma skäl.

Nu uppmanar Heiðrún Lind Marteinsdóttir, vd för fiskeindustrins branschorganisation Samtök fyrirtækja í sjávarútvegi, ännu en gång regeringen att tänka om. Hon skriver i en debattartikel i Viðskiptablaðið att handelskriget drabbar Island mycket hårdare än andra länder:
"Det är obestridligt att islänningar ska visa solidaritet med västländerna. Men oavsett vad vi kan tycka om Rysslands beteende så måste vi upprätthålla diskussioner med dem som vi inte är överens med. Debatten skärper förståelsen för olika synpunkter och målet måste vara att reda ut tvistefrågor, att klara upp dem. Tyvärr tycks det inte finnas mycket att rapportera om samtal mellan isländska och ryska myndigheter i denna fråga."
I artikeln skriver Heiðrún Lind Marteinsdóttir att det tar tid att bygga upp marknader. Därför är det särskilt bekymmersamt för branschen att försäljningen till Ryssland upphört.

Men Island kommer inte att backa från sanktionerna och splittra den enade fronten. Det säger fiske- och jordbruksminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir till RÚV. Regeringen kommer dock att fortsätta försöka övertyga Ryssland om att slopa importstoppet:
"Jag förstår naturligtvis mycket väl det som Heiðrún Lind säger. Hon är naturligtvis ambitiös för sina uppdragsgivare. Men det står helt klart att Islands utrikespolitik är tydlig. ... Utrikesministern har vid upprepade tillfällen sagt att vi kommer att följa och stå bredvid våra västerländska allierade och vänligt sinnade nationer, och jag håller med honom. Vi kan inte ge efter från den politiken."
Här kan du läsa mer om handelskriget mellan Island och Ryssland.

Birna Brjánsdóttir slogs medvetslös med knytnävsslag

Birna Brjánsdóttir utsattes för en serie hårda knytnävsslag mot huvudet. Hon blödde kraftigt och kan ha orsakat rivmärken på angriparens bröst när hon försökte försvara sig. Och det råder inget tvivel om att den man som står åtalad för mordet var tillräckligt stark för att misshandla henne så grovt. Det framkom under den andra rättegångsdagen i Héraðsdómur Reykjaness.

Rättegången mot den grönländske sjöman som står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir fortsatte i går. Den åtalade var själv inte på plats. Bland åhörarna fanns även i dag Birna Brjánsdóttirs far Brjánn Guðjónsson.

Flera av de poliser och experter som arbetat med utredningen av mordet vittnade i går. Den tyngsta tekniska bevisningen mot den mordåtalade är blod från Birna Brjánsdóttir som hittades på hans jacka, hans dna påträffades på hennes skosnören och hans fingeravtryck fanns på hennes körkort.

I baksätet på den hyrbil som den mordåtalade disponerade utsattes Birna Brjánsdóttir för mycket grov misshandel. De poliser som undersökte hyrbilen upptäckte direkt en rad stora blodfläckar - trots att det var uppenbart att bilen städats efter dådet. När de tog bort baksätet hittade de en stor blodpöl på golvet.

Bilder från övervakningskameror visar hur den mordåtalade rör sig runt hyrbilen. Flera av de plagg han då hade på sig har inte återfunnits.

Den tyske rättsläkaren Urs Wiesbrock sade att hon utsatts för en rad kraftiga knytnävsslag mot huvudet. En stor del av blodflödet kom sannolikt från den brutna näsan. Hon hade också stora skador på ögonlocken. Blödningar kring halsen var spåren efter stryptag. Det grova våldet gjorde henne medvetslös. Inget tydde enligt Urs Wiesbrock på att gärningsmannen hade använt något tillhygge.

På kroppen fanns också skador som Urs Wiesbrock inte kopplade till angreppet i baksätet. En bit av ena örat saknades, men det rörde sig troligtvis om ett djur som ätit av kroppen efter att den kastats i vattnet.

Vid tidpunkten för mordet hade den åtalade problem med en axel. Hans fysiska förmåga bedömdes av ortopeden Ragnar Jónsson. Han sade att skadan inte var av sådan natur att den skulle ha förhindrat honom att misshandla Birna Brjánsdóttir på det sätt som skedde.

Ett annat vittne var läkaren Sveinn Magnússon. Han var den som undersökte den mordåtalade efter att han häktats. Han observerade då flera rivsår på mannens bröst. Hans bedömning var att såren var rivmärken efter naglar och att de var fyra till sex dagar gamla. De skulle alltså ha kunnat orsakas av Birna Brjánsdóttir när hon försökte försvara sig mot attacken i baksätet.

Polisen Snorri Örn Árnason vittnade om hur den mordåtalade använt sin mobiltelefon under Birna Brjánsdóttirs sista timmar i livet. Hon klev in i mannens hyrbil på Laugavegur i Reykjavík. I bilen fanns också en kraftigt berusad kollega till mannen. Målet för färden var Hafnarfjörður där trålaren Polar Nanoq låg i hamn.

Signalerna från de två männens och Birna Brjánsdóttirs mobiltelefoner överensstämmer fram till några minuter i sex morgonen den 14 januari i år. Då försvinner signalen från hennes mobiltelefon. Strax därpå är de framme i Hafnarfjörður. Kollegan går ombord Polar Nanoq. Där befinner han sig - enligt signalerna från telefonen - hela förmiddagen.

Den mordåtalades telefon försvinner klockan 7.06. Då finns den vid Reykjanesbraut, den väg som mannen tros ha kört till den plats där han misstänks ha kastat kroppen i vattnet.

Försvaret försökte även i går få det att framstå som att den mordåtalades kollega skulle kunna vara den skyldige. Flera poliser vittnade i går om att det var att betrakta som uteslutet. Allt tyder på att Birna Brjánsdóttir var vid liv när bilen parkeras vid Polar Nanoqs kajplats. Kollegan går ombord och stannar på trålaren. Under natten ringer han flera samtal till en tidigare flickvän. Kvar i bilen finns Birna Brjánsdóttir och den mordåtalade mannen.

Rättegången fortsätter den 1 september med de sista förhören. Då kommer också åklagaren Kolbrún Benediktsdóttir att meddela vilket straff hon yrkar på för den mordåtalade. Försvararen Páll Rúnar M. Kristjánsson kommer sannolikt att säga att den åtalade ska frias. Han har inte gjort några medgivanden om mordet och det är uppenbart att de under vittnesförhören har försökt få mannens kollega att framstå som en tänkbar mördare.

Här kan du läsa mer om rättegången om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"Han har kommit med nya versioner i takt med att fallet har utvecklats. ... Han ger ifrån sig budskapet att hans vittnesmål är helt utan grund och att det inte går att lita på honom. ... Jag tycker att det verkar som att han famlar i mörkret. Han försöker att kravla sig upp ur detta, men verkar inte kunna göra det."

Helgi Gunnlaugsson, professor i kriminologi vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om hur den man som står åtalad för mordet på Birna Brjánsdóttir i rätten i går gav en helt ny version av händelseförloppet - läs mer här.

tisdag 22 augusti 2017

Minister vill skapa myndighet för Islands nationalparker

Inrätta en egen myndighet för alla Islands nationalparker. Det förslaget har miljöminister Björt Ólafsdóttir lagt fram inom regeringen. Ett förslag i alltinget kommer efter årsskiftet. Målet är att de tre nationalparkerna - Þingvellir, Vatnajökull och Snæfellsjökull - tillsammans med fridlysta områden ska hanteras gemensamt och på ett bättre sätt.

Island har i dag tre nationalparker: Þingvellir, Vatnajökull och Snæfellsjökull. Þingvellir och Vatnajökull administreras av separata myndigheter medan Snæfellsjökull administreras av miljömyndigheten Umhverfisstofnun. Samma myndighet har också hand om fridlysta områden som ligger utanför nationalparker.

Miljöminister Björt Ólafsdóttir vill nu skapa en gemensam myndighet för samtliga nationalparker. Idén har enligt ett pressmeddelande presenterats vid ett regeringssammanträde. Ett förslag läggs i alltinget under våren 2018.

De senaste åren har antalet besökare till nationalparkerna ökat dramatiskt. Därmed har enligt Björt Ólafsdóttir också behovet av naturvård ökat. De olika nationalparkerna ska fortfarande fungera självständigt, men de ska kunna dela på mycket service och administration.

Den nya myndighetens namn föreslås bli Þjóðgarðastofnun. Samgåendet kommer att genomföras i samråd med de olika myndigheterna. Inga jobb kommer att försvinna när de tre nationalparkerna sammanförs i en och samma myndighet.