måndag 28 augusti 2017

Köttberg minskar intäkter för isländska fårbönder

Dramatiskt sänkta priser även i år och minskade intäkter på närmare 2 miljarder isländska kronor. Så ser hösten ut för isländska fårbönder. Den starka kronan och stoppad export till Norge och Ryssland gör att köttberget med osålt lammkött fortsätter att växa. Regeringspartierna vill hjälpa bönderna men är oense om hur. Enligt ekonomer är det överproduktionen som är problemet.

På hemmaplan fortsätter försäljningen av lammkött att vara stark. Inte minst är det den ökande turismen som hjälper försäljningen. Men exporten av isländskt lamm går inte bra. Förra året minskade exporten med 5,1 procent och under 2015 var minskningen hela 14,4 procent.

Den starka isländska kronan gör att det blir allt svårare att sälja lamm till utlandet. Inte minst har Island förlorat konkurrenskraft när det gäller den internationella marknad där köttets ursprung har liten eller ingen betydelse. Där har isländska bönder fått allt svårare att konkurrera.

Två viktiga exportmarknader har dessutom försvunnit. Handelskriget mellan Ryssland, EU och USA gör att all försäljning till Ryssland stoppats. Även den norska marknaden är i praktiken stängd.

Produktionen av lammkött regleras i ett avtal mellan regeringen och fårbönderna. Just nu går inte tillgången i takt med efterfrågan. När höstens slakt inleds väntas det finnas ett lager på omkring 1 300 ton lammkött. Det är dubbelt så mycket jämfört med vad som betraktas som ett lämpligt lager.

Inget tyder på att exportläget ska förbättras. Redan förra året sänkte slakterierna ersättningen till bönderna. Och i år fortsätter prissänkningarna. Kaupfélag Skagfirðinga sänker ersättningen med i snitt en tredjedel. Sláturfélag Suðurlands betalar bäst i år - men sänker ändå ersättningen med en fjärdedel.

Förra året gav det genomsnittliga fåret intäkter på 4 130 isländska kronor. I år sjunker snittsumman till 2 500 kronor. Det betyder enligt uträkningar som gjorts av Landssamtök sauðfjárbænda att fårböndernas totala intäkter sjunker med drygt 1,8 miljarder.

Det ekonomiska resultatet för landets fårbönder väntas i år bli en total förlust på drygt 1,4 miljarder isländska kronor. Förra året gjorde tillsammans en vinst på 531 miljoner.

Situationen är allvarlig. De som riskerar att drabbas hårdast är unga bönder. Ofta har de finansierat köp av gårdar och maskiner med lån och har små marginaler.

Þórólfur Matthíasson, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, säger i Fréttablaðið att det är överproduktionen som är problemet. Han anser att bönderna inte har anpassat produktionen till efterfrågan. I dag produceras upp till 50 procent mer lammkött än vad som kan säljas på den inhemska marknaden:
"Jag anser att tiden är inne för att bönderna sätter sig ner och ser på verkligheten som den är, som om boskap vore som vilken näringsgren som helst, och tar beslut efter den och inte efter något önsketänkande."
Enligt Þórólfur Matthíasson har bönderna länge förlitat sig på skattebetalarna. Och det handlar inte bara om att lantbruk i sig delvis finansieras genom bidrag. Han riktar i Fréttablaðið också kritik mot att försök att marknadsföra isländskt lammkött på nya marknader utomlands har bekostats med skattemedel:
"Bönder kliver fram och produktpriset på slakterierna måste höjas. Men då blir deras lagerproblem bara ännu större och de behöver då betala ännu mer för exporten om de ska exportera något. De hamnar i denna onda cirkel där allt de gör förstorar problemet och det inte går att hitta någon väg ut ur den."
Dagens produktionsnivåer klubbades av den förra regeringen, alltså Självständighetspartiet och Framstegspartiet. I dag regerar Självständighetspartiet ihop med Renässans och Ljus framtid - två partier som motsatte sig det nya lantbruksavtalet.

Finansminister Benedikt Jóhannesson, som också är ledare för Renässans, var en av de skarpaste kritikerna mot avtalet. Han skriver i Viðskiptablaðið att roten till böndernas problem finns i den avtalsstyrda produktionen. Därför vill han riva upp det befintliga avtalet. Uppgörelsen måste enligt Benedikt Jóhannesson marknadsanpassas:
"Över hela landet bedrivs en positiv bygdepolitik. Jag har deklarerat att det är en god affär för samhället att människor vill bo på andra platser än i Reykjavík. Det är till exempel möjligt att bygga upp turism och andra typer av industri knuten till fiske över hela landet. Det är däremot en usel politik när staten betalar för något som är oförnuftigt, till exempel att producera mer för en marknad som är mättad."
Hälso- och sjukvårdsminister Óttarr Proppé, som även är ledare för Ljus framtid, vill se liknande förändringar. Han säger till RÚV att dagens system inte bara är dåligt för marknaden, utan att det dessutom är dåligt för miljön. Därför vill han hellre se ett glesbygdsstöd än ett fortsatt produktionsstöd:
"Jag anser att det är viktigt att vi reagerar på denna situation, men som vi har sagt så tycker vi att det är viktigt att jordbruksproduktsavtalet ses över, att vi ser över vårt stöd till landsbygden i landet och lantbruket."
Men att från regeringens sida riva upp avtalet är inte aktuellt. Det säger Bjarni Benediktsson, statsminister och ledare för Självständighetspartiet, till RÚV. Benedikt Jóhannesson har uteslutit nya bidrag - men Bjarni Benediktsson anser att det är viktigast att hitta en varaktig lösning:
"Inte bara att vi sätter ett plåster på detta sår, utan att vi i samarbete med bönder hittar ett sätt som gör det möjligt för dem att få bättre avkastning."
Fårböndernas situation diskuterades nyligen i alltingets näringsnämnd. En idé som fiske- och jordbruksminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir presenterade var att köpa tillbaka produktionstillstånd. Hennes bedömning är att antalet får på Island behöver minskas med 20 procent för att nå jämvikt i köttproduktionen, rapporterar RÚV.