tisdag 22 augusti 2017

Norðurþing ber regeringen om att få ta emot flyktingar

Island gör inte tillräckligt för människor på flykt. Därför vänder sig Norðurþing med ett önskemål till regeringen om att få ta emot kvotflyktingar. I kommunen finns gott om jobb och god samhällsservice. Trots kommunstyrelsens önskemål visar en rapport att invandrare i kommunens centralort Húsavík har lägre löner, talar sämre isländska och har färre samhällskontakter än i grannorter.

Norðurþing på norra Island är en av landets snabbast växande kommuner. Nyligen nådde Norðurþing för första gången milstolpen 3 000 invånare. Men de isländska medborgarna blir färre. De två senaste åren har antalet isländska medborgare minskat med 70. Under samma tid har de utländska medborgarna gått från 200 till 590.

Just utanför centralorten Húsavík pågår bygget av PCC:s silikonfabrik. Trots den stora inflyttningen till kommunen har företaget svårt att hitta personal. Därför måste PCC i stor utsträckning vända sig utomlands för att kunna besätta tjänster. Fortfarande finns en mängd lediga jobb på den fabrik som ska öppnas före årsskiftet.

Men det är inte bara PCC som behöver personal. Turismen i regionen har också växt kraftigt de senaste åren. Även här måste företag ofta vända sig till utlandet för att hitta arbetskraft.

Trots ett stort behov av personal fungerar integrationen sämre i Húsavík än i grannstäderna Akureyri och Dalvík. En undersökning utförd vid Háskólinn á Akureyri visar att invandrare bosatta i Húsavík har lägre löner, talar sämre isländska och har färre band till lokalsamhället.

I Húsavík är det också betydligt svårare för invandrare att få jobb som matchar deras utbildning. Dessutom tjänar över hälften under 300 000 isländska kronor i månaden - vilket är betydligt sämre än i Akureyri och Dalvík.

Men attityden från boende i Húsavík är positiv. Bara 12 procent av deltagarna svarar att de inte vill att fler invandrare ska bosätta sig på orten. I Akureyri är det också 12 procent som vill stoppa invandring. I Dalvík är det däremot hela 30 procent som säger nej till fler invandrare.

Även kommunstyrelsen välkomnar fler personer med utländsk bakgrund till Norðurþing. Kommunen var för några år sedan en i en lång rad av isländska kommuner som sade sig vara redo att ta emot kvotflyktingar. Nu vänder sig kommunstyrelsen på nytt till regering med samma önskemål.

Enligt kommunstyrelsen gör Island alldeles för lite för kvotflyktingar. Norðurþing vill nu bidra genom att ge flyktingar en fristad. I kommunen finns lediga jobb och god samhällsservice. Därför är förutsättningarna goda för att ta emot kvotflyktingar.

I beslutet skriver kommunstyrelsen att mottagandet skulle vara positivt och lärorikt för hela samhället. Om regeringen skulle ge klartecken kommer Norðurþing under hösten att undersöka utbudet av bostäder och andra nödvändigheter.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.