onsdag 16 augusti 2017

Rekordfå islänningar läser Morgunblaðið och Fréttablaðið

Aldrig tidigare har så få läst Morgunblaðið och Fréttablaðið som i juli i år. Samtidigt som annonsintäkterna för isländska medier ökar så minskar dagstidningarnas andel. Utgivningen av Morgunblaðið fortsätter att vara en förlustaffär. Sedan finanskraschen har tidningen förlorat drygt 1,5 miljarder isländska kronor och fått skulder på 4,5 miljarder avskrivna.

För många isländska medier är utsikterna dystra. Allt färre läser papperstidningar och allt färre annonserar i dem. Utgivningen fortsätter att vara förlustaffärer för ägarna. Och för Morgunblaðið har utsikterna snarare försämrats än förbättrats under 2017.

I juli i år var det bara 25,4 procent av islänningarna som läste Morgunblaðið. Det är den lägsta räckvidden någonsin för tidningen i Gallups mätningar. I den för annonsörerna viktigaste målgruppen - personer i åldern 18 till 49 år bosatta i Reykjavikområdet - når tidningen 17,6 procent.

Men det är inte bara Morgunblaðið som förlorar läsare. Det gör också Fréttablaðið, den gratisutdelade dagstidning som är störst i landet. Fréttablaðið når nu 44,1 procent av islänningarna. Även det är en historiskt låg räckvidd.

Gallup mäter ytterligare två tidningar. DV läses av 11,4 procent av islänningarna och Viðskiptablaðið av 9,1 procent.

Totalt hade isländska medier annonsintäkter på cirka 10 miljarder isländska kronor under 2016. Det uppger Fjölmiðlanefnd. De fem största mediebyråerna köpte annonser för 5,5 miljarder, en ökning med 6,3 procent.

Tryckta medier är fortfarande den typ av medier som lockar till sig flest annonsörer. Den isländska pressen svarade för 30,4 procent av intäkterna, en minskning med 3,6 procentenheter jämfört med 2015. Därefter följde tv med 28,5 procent, en ökning med 0,3 procentenheter.

Annonser på nätet passerade för första gången radio som annonsmedium. Nätet svarar nu för 16,7 procent av annonskakan - en uppgång med 1,5 procentenheter - medan radio står för 16,6 procent - en tillbakagång med 0,2 procentenheter.

Än så länge går majoriteten av intäkterna från nätannonsering till isländska företag. Internationella nätjättar är förhållandevis små på annonsmarknaden. Deras andel av de totala intäkterna är 3,6 procent. Hela 82,4 procent av de pengar som läggs på annonser på internet går till isländska medier.

Övriga annonsmedium, som bio- och utomhusreklam, svarar för 4,2 procent.

Islands mest anrika dagstidning, Morgunblaðið, fortsätter att blöda. Árvakur, det bolag som ger ut tidningen, gjorde förra året en förlust på 49,7 miljoner isländska kronor. Sedan nya ägare tog över utgivningen 2009 har bolaget förlorat drygt 1,5 miljarder isländska kronor. Utöver detta har lån på 4,5 miljarder avskrivits av Íslandsbanki.

Efter finanskraschen har Árvakur gått med vinst ett enda år. Det var 2013 som bolaget tjänade 6 miljoner isländska kronor.

Utöver de ständiga förlusterna har ägarna pumpat in 1,4 miljarder i nytt aktiekapital i bolaget. Det senaste tillskottet kom i år. Då gick bland annat Kaupfélag Skagfirðinga in med 200 miljoner. Trots att flera fiskeföretag sålt sina aktier i Árvakur kontrollerar branschjättar en majoritet av bolaget.

Vikande annonsintäkter och sjunkande räckvidd är inte Morgunblaðiðs enda bekymmer. Mycket pekar på att intäkterna från Landsprent, koncernens tryckeri, kommer att bli mindre i år. Anledningen är Fréttatíminns konkurs.

Innan bolaget gick omkull var Fréttatíminn en av Landsprents största kunder som gav årliga intäkter på mellan 150 och 300 miljoner isländska kronor. Tryckningen har inte bara upphört på grund av konkursen. Dessutom har Árvakur fordringar på Fréttatíminn som inte kommer att betalas.

Koncernen 365, där Fréttablaðið ingår, gjorde 2016 en vinst på 17 miljoner isländska kronor. Året innan var vinsten 22 miljoner.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.