lördag 30 september 2017

Dagens bonuscitat

"Vi förlorade i senaste valet alldeles för många socialdemokrater till andra partier. Jag vill att de återvänder hem och vi kommer att förändra det som behövs för att det ska bli så."

Logi Már Einarsson, partiledare för Socialdemokraterna, i Fréttablaðið om partiets mål inför det kommande nyvalet.

Isländsk arbetslöshet ökar till 1,9 procent

Arbetslösheten på Island i augusti var 1,9 procent. I sex regioner var den oförändrad jämfört med juli, men i två regioner ökade den något. Den ökningen gjorde att arbetslösheten steg något i landet som helhet. Men den kan sjunka på nytt i september eftersom jobb blir lediga när studenter börjar eller återvänder till högskolorna. Det uppger Vinnumálastofnun.

I juni och juli var arbetslösheten på Island 1,8 procent - den lägsta andelen arbetslösa sedan finanskraschen. I augusti ökade arbetslösheten till 1,9 procent. För ett år sedan var motsvarande siffra 2 procent.

I huvudstadsregionen och i Vesturland steg arbetslösheten något. I övriga regioner var den oförändrad. I Reykjavíkområdet var arbetslösheten 2,1 procent (+0,1), på Suðurnes 2,1 procent (oförändrat), i Norðurland eystra 1,9 procent (oförändrat), i Västfjordarna 1,5 procent (oförändrat), i Vesturland 1,3 procent (+0,1), i Suðurland 1,3 procent (oförändrat), i Austurland 1 procent (oförändrat) och i Norðurland vestra 0,6 procent (oförändrat).

Andelen arbetslösa kvinnor har sjunkit det senaste året medan andelen arbetslösa män har ökat. Nu står 1,6 procent av männen utanför arbetsmarknaden jämfört med 2,3 procent av kvinnorna.

Ungdomsarbetslösheten är fortsatt lägre än snittet. I augusti var det 1,6 procent av islänningarna mellan 18 och 24 år som var inskrivna som arbetslösa.

Däremot är utländska medborgare alltjämt arbetslösa i betydligt större utsträckning än isländska medborgare. En av fyra som står utan jobb är medborgare i något annat land. Bland utlänningar är arbetslösheten 4 procent. En majoritet av de utländska medborgare som inte har något arbete är polacker.

Tio isländska kommuner hade full sysselsättning under augusti: Skorradalshreppur och Helgafellssveit i Vesturland, Reykhólahreppur, Árneshreppur och Kaldrananeshreppur i Västfjordarna, Skagabyggð och Akrahreppur i Norðurland vestra, Tjörneshreppur i Norðurland eystra, Fljótsdalshreppur i Austurland och Mýrdalshreppur i Suðurland.

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten blir ungefär lika stor under september. Den kan dock minska något. Under september är det många unga som påbörjar olika utbildningar inom bland annat högskola. Det innebär att fler jobb blir lediga för personer som nu saknar arbete.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Nitton års fängelse för Birna Brjánsdóttirs mördare

Thomas Møller Olsen döms till nitton års fängelse för mordet på Birna Brjánsdóttir och grovt narkotikabrott. Misshandeln av henne var brutal och han försökte sopa igen spåren efter sig. Dessutom försökte Thomas Møller Olsen lägga skulden på en kollega. Därför anser Héraðsdómur Reykjaness att det inte finns några som helst förmildrande omständigheter i fallet.

Nitton års fängelse blir alltså straffet för 30-årige Thomas Møller Olsen. Han döms både för mordet på Birna Brjánsdóttir och för grovt narkotikabrott. Han ska dessutom stå för rättegångskostnader på 28,9 miljoner isländska kronor. Av detta belopp går 4,2 miljoner till offrets pappa och 3,5 miljoner till mamman. Utöver skadestånd får han dessutom betala Birna Brjánsdóttirs begravning.

Héraðsdómur Reykjaness anser att det inte finns några som helst förmildrande omständigheter för Thomas Møller Olsen. Den misshandel som ledde fram till Birna Brjánsdóttirs död var grov och utdragen. Han försökte dölja spår och vilseleda utredningen. Och i rätten försökte han lägga skulden för mordet på en kollega.

Straffet är det femte längsta som har utdömts av en isländsk tingsrätt i modern tid. Samtliga längre straff har dock mildrats av Hæstiréttur Íslands. Om domen inte skulle ändras är det den tyngsta sedan 1994.

I slutpläderingen yrkade åklagaren Kolbrún Benediktsdóttir på minst arton års fängelse för Thomas Møller Olsen. Det längsta straffet som utdöms för mord på Island är numera sexton år. Han fälls också för att ha smugglat 23,4 kilo cannabis. Praxis är att ett kilo cannabis ger en månad i fängelse. Maxstraffet för grovt narkotikabrott är tolv års fängelse.

Hur rätten resonerat när det gäller strafflängden är inte känt. Men fängelsedomen är alltså ett år längre än vad som kunde förväntas. Det kan vara Thomas Møller Olsens agerande efter brotten begicks som ger ytterligare ett år i fängelse.

Om domen överklagas kommer fallet sannolikt att prövas av den nya domstolen Landsréttur i stället för av Hæstiréttur Íslands. Överklaganden till Hæstiréttur Íslands som inte avgjorts vid årsskiftet går över till Landsréttur - en domstol som blir den näst högsta när Island åter får tre olika nivåer i rättsväsendet.

Efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet kan Thomas Møller Olsen begära villkorlig frigivning. Han kan som dansk medborgare bosatt på Grönland också begära att få avtjäna straffet i hemlandet. I dagsläget finns inget fängelse på Grönland som skulle kunna bli aktuellt, men i Nuuk pågår bygget av ett fängelse som möjligen skulle kunna bli aktuellt längre fram.

Thomas Møller Olsen har suttit häktad sedan den 19 januari i år. Han får räkna bort tiden i häkte från det fängelsestraff som ska avtjänas. Häktningstiden löper ut den 15 december.

Under rättegången förnekade Thomas Møller Olsen att han var skyldig till mordet på Birna Brjánsdóttir. I stället försökte han alltså peka ut en kollega som en möjlig gärningsman. Det är ett scenario som domstolen dömer ut som orealistiskt.

I domen skriver rätten att Thomas Møller Olsen lämnat en trovärdig berättelse för händelseförloppet ända fram till minuterna innan han går till attack mot Birna Brjánsdóttir. Därefter saknar hans förklaringar all trovärdighet. De motsägs av teknisk bevisning i form av dna-spår och blod. Bilder från övervakningskameror visar också att mordet inte kan ha gått till på det sätt som han hävdade.

Inte heller har han kunnat ge någon trovärdig förklaring till att han i rätten gav en helt ny version av händelseförloppet. Rätten har efter att ha sett inspelningar av de förhör som gjorts under utredningens gång inte funnit några tecken på att han inte skulle ha talat helt fritt. I rätten hävdade han att han av polisen pressats till att lämna felaktiga uppgifter.

Thomas Møller Olsen döms också för grovt narkotikabrott. Även här ville han bli frikänd. I rätten hävdade försvararen Páll Rúnar M. Kristjánsson att det var isländsk polis som förde in narkotikan på isländskt vatten genom att tvinga trålaren Polar Nanoq - där Thomas Møller arbetade - vända tillbaka till Island efter att ha varit på internationellt vatten.

Héraðsdómur Reykjaness underkänner resonemanget. Enligt rätten råder det ingen tvekan om att Thomas Møller Olsen redan tidigare fört in cannabispartiet till Island. Polar Nanoq valde också att på egen hand återvända till Island sedan det blivit känt att polisen ville komma i kontakt med personer som fanns ombord.

Thomas Møller Olsen var inte på plats när domen avkunnades i går. Han har fyra veckor på sig att överklaga domen.

Birna Brjánsdóttir försvann efter en utekväll i Reykjavík den 14 januari i år. Åtta dagar senare hittades hon död på stranden vid Selvogur. Misstankarna riktades snart mot den 30-årige grönländaren som arbetade som sjöman på Polar Nanoq, en trålare som då låg i hamn i Hafnarfjörður.

Enligt domen körde han henne till hamnen i Hafnarfjörður. Där gick han till våldsamt angrepp mot Birna Brjánsdóttir och slog henne med knytnävarna. Han tog också stryptag på henne. Hon förlorade medvetandet under misshandeln. Därefter körde han till en okänd plats på sydkusten. Där kastade han henne i vattnet. Birna Brjánsdóttir dog av drunkning.

När mordet skedde hade han bara varit på fri fot i en dryg månad. Han släpptes ur fängelse den 12 december 2016 efter att ha avtjänat ett årslångt straff för narkotikabrott på Grönland.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Bjarni talar ofta om behovet av en tvåpartiregering, men den enda tvåpartiregering som Självständighetspartiet kan delta i är om det är bara själv i regeringen."

Benedikt Jóhannesson, finansminister och ledare för Renässans, skriver på Facebook om de självständighetspartister som nu tar avstånd från delar av den avgående regeringens budgetproposition.

fredag 29 september 2017

I dag stänger kooperativet i Norðurfjörður

I dag stänger butiken i Norðurfjörður för kanske sista gången. Kooperativet Kaupfélag Steingrímsfjarðar vill inte driva butiken vidare. Två personer är intresserade av att ta över verksamheten. Om inte planerna blir verklighet försvinner den enda butiken i hela kommunen Árneshreppur.

Det var 1993 som Kaupfélag Steingrímsfjarðar tog över den lilla butiken i Norðurfjörður. Då hade den tidigare ägaren, Kaupfélag Strandamanna, gått i konkurs. Men efter flera år av förluster vill inte Kaupfélag Steingrímsfjarðar driva den vidare.

Kaupfélag Steingrímsfjarðar lämnar nu Norðurfjörður. Kooperativet anser inte att det finns något som skulle kunna få verksamheten att gå runt. Visserligen ökar antalet turister som besöker området under somrarna, men under större delen av året är det nästan enbart ett trettiotal bofasta som handlar i butiken. Utflyttning gör dessutom att kundunderlaget minskar.

I dag är sista dagen som butiken håller öppet i kooperativets regi. De senaste veckorna har färskvaror reats ut. Lagret har inventerats för att eventuellt kunna tas över av en ny ägare.

Kommunpolitikerna i Árneshreppur söker nu efter någon som vill driva butiken vidare. Inför det möte som hölls i fullmäktige i torsdags hade två intresserade anmält sig. Kommunen låter en ny ägare hyra lokalerna kostnadsfritt i förhoppningen om att det ska locka någon att ta över.

Om övertagandet inte blir av står kommunen helt utan butik. Närmaste dagligvaruhandel är då Kaupfélag Steingrímsfjarðars butiker i Hólmavík och Drangsnes - som ligger runt tre timmars och tjugo mils körning tur och retur från Norðurfjörður. Och under vintern är vägen i regel oframkomlig och kommunen helt isolerad.

Här kan du läsa mer om butiken i Norðurfjörður.

Gunnar Bragi Sveinsson lämnar Framstegspartiet

Gunnar Bragi Sveinsson är inte längre medlem i Framstegspartiet. Han kandiderar inte heller för partiet i nyvalet om en knapp månad. Han skriver på Facebook att han inte vill arbeta för ett parti som styrs av krafter som ägnar sig åt ubåtsliknande krigföring för att få bort oönskade namn. Gunnar Bragi Sveinsson säger inget om ett eventuellt avhopp till Centerpartiet.

"Jag föddes in i Framstegspartiet och jag kommer att dö i Framstegspartiet." Så sade Gunnar Bragi Sveinsson för elva dagar sedan när han från Vísir fick frågan om han avsåg att kandidera för partiet i nyvalet den 28 oktober.

Nu har han ändrat sig. På Facebook meddelar Gunnar Bragi Sveinsson att han begärt utträde ur partiet. Han kommer inte heller att kandidera för Framstegspartiet i nyvalet och kandiderar därför heller inte längre till första platsen på listan i den nordvästra valkretsen:
"När jag skriver detta sitter jag med en klump i magen eftersom det inte är enkelt att sluta. Tveklöst skulle jag kunna vinna översta platsen, men vad har vunnits genom det om samarbetet blir outhärdligt? Är det hederligt att kandidera medveten om att det är så sannolikt att man skulle drivas bort från alltingsgruppen? Efter att ha rådgjort med min familj och vänner har jag bestämt mig för att dra tillbaka min kandidatur."
Gunnar Bragi Sveinsson föll i onåd hos partiets maktbas i Skagafjörður när han som utrikesminister med kraft tog ställning för EU:s och USA:s sanktioner mot Ryssland. De ryska motsanktionerna hade stor negativ inverkan på kooperativet Kaupfélag Skagfirðingas export av lammkött. Kooperativet har också sedan länge mycket kontakter med Ryssland.

I den nordvästra valkretsen utmanas han av Ásmundur Einar Daðason om första platsen på Framstegspartiets lista. Det är ingen hemlighet att utmanaren är Kaupfélag Skagfirðingas företrädare i maktkampen.

Gunnar Bragi Sveinsson löper en stor risk att petas från positionen som toppkandidat. Hade han varit säker på att kunna besegra Ásmundur Einar Daðason hade han knappast hoppat av. Utmanaren är själv fårbonde och har sedan tidigare suttit sju år i alltinget för Gröna vänstern och Framstegspartiet.

Framstegspartiet är enligt Gunnar Bragi Sveinsson splittrat. Olika falanger strider mot varandra. Han skriver att han varnade för denna typ av konflikter inför förra höstens partiledarstrid mellan Sigurður Ingi Jóhannsson och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Sigurður Ingi Jóhannsson segrade med knapp marginal - men Gunnar Bragi Sveinsson stod bakom Sigmundur Davíð Gunnlaugsson:
"Nu är rättframheten på reträtt i mitt parti. Någon underlig kraft tycks ha tagit kontroll över partiet, en kraft som jag sannolikt inte har varit nog undergiven. Ubåtskrig bedrivs. Min gemenskap inom Framstegspartiet är kluven och jag ser att människor är indelade i falanger. Den gamla vänskapliga hälsningen har i vissa tillfällen i bästa fall blivit artig. Det ska inte vara så. Det behöver inte vara så. ... När det har blivit så funderar man över framtiden. Vill jag arbeta i denna miljö? Kan jag arbeta med människor som arbetar på detta sätt eller låter detta ske?"
Det finns inget besked från Gunnar Bragi Sveinsson om han i stället tänker ansluta sig till Centerpartiet under Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledning. Ett sådant steg vore dock allt annat än en sensation.

Ett avhopp från Framstegspartiet till Centerpartiet skulle även vara betydelsefullt för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Visserligen har en rad relativt namnkunniga företrädare bytt parti den senaste veckan, men inget namn har vägt lika tungt som Gunnar Bragi Sveinssons.

Gunnar Bragi Sveinsson skulle bli den första avhopparen från Framstegspartiets alltingsgrupp. Han har varit vice ordförande, har suttit i alltinget sedan 2009, varit partiets gruppledare i fyra år och haft ministerposter i tre och ett halvt år.

Här kan du läsa mer om splittringen inom Framstegspartiet.

Centerpartiet redan större än Framstegspartiet

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons nya parti får namnet Centerpartiet. Och det är redan större än Framstegspartiet. Det visar en ny opinionsmätning utförd av MMR. Där har Gröna vänstern nu gått om Självständighetspartiet. Samtidigt står det klart att Björn Ingi Hrafnssons Samarbetspartiet också ansluter sig till Centerpartiet.

Den senaste veckan har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson åter varit en centralgestalt i isländsk politik. Sedan han förra hösten förlorade kampen om ordförandeskapet mot Sigurður Ingi Jóhannsson har den öppna konflikten delat Framstegspartiet. Förhoppningen om att Lilja Alfreðsdóttir i rollen som vice ordförande skulle kunna ena partiet har inte infriats.

Inför nyvalet riskerade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att mista sin plats i alltinget. I söndags kom beskedet att han lämnar Framstegspartiet för ett eget parti. Namnet blir Centerpartiet.

Dagen innan avhoppet framkom det att vännen Björn Ingi Hrafnsson bildat Samarbetspartiet. I går kom det väntade beskedet att de två grupperna går ihop. Björn Ingi Hrafnsson skriver på Facebook att Samarbetspartiet nu ansluter sig till Centerpartiet:
"Nu har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson begärt utträde ur Framstegspartiet och tillkännagett en ny politisk rörelse. Enligt min mening är det en vattendelare. Jag välkomnar starkt att vi islänningar åter får möjlighet att lära känna hans framtidsvision som politisk ledare, eftersom de flesta kan vara överens om den stora framgång som nåddes för land och folk på sin tid under hans ledning."
De senaste dagarna har ytterligare några relativt namnkunniga framstegspartister gått över till Sigmundur Davíð Gunnlaugssons parti. De mest kända är Anna Kolbrún Árnadóttir, ordförande för Framstegspartiets ungdomsförbund, och Linda Jónsdóttir, vice ordförande för kommunföreningen i Reykjavík.

Men Björn Ingi Hrafnsson välkomnas inte av alla. Sveinn Hjörtur Guðfinnsson, ordförande i kommunföreningen i Reykjavík som hoppade av för att ansluta sig till Centerpartiet, säger till Stundin att Björn Ingi Hrafnsson nu klamrar sig fast vid Sigmundur Davíð Gunnlaugsson för egen vinnings skull. Han tror att Samarbetspartiet enbart bestod av Björn Ingi Hrafnsson:
"Björn Ingi ser om sitt eget hus. Han har inget att hämta inom politiken precis som inom medierna, vilket historien tyvärr visar."
Några ytterligare samgåenden är inte aktuella. Det skriver Sigmundur Davíð Gunnlaugsson på Facebook.

Centerpartiet är redan större än Framstegspartiet. I den senaste opinionsmätningen från MMR - som gjordes innan Sigmundur Davíð Gunnlaugssons nya parti fått ett namn - är det första gången som stödet för bägge partierna mäts.

Det är 7,3 procent av väljarna som stödjer Centerpartiet. Framstegspartiet får bara 6,4 procent, en tillbakagång med 3,7 procentenheter. Så lågt har stödet för partiet bara varit en gång under de sju år som Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var partiledare - och det var direkt efter det avslöjande om tillgångar i ett skatteparadisbolag som ledde till att han tvingades avgå.

Mätningens andra stora vinnare är Gröna vänstern som nu får 24,7 procent, en ökning med 4,2 procentenheter. Därmed är partiet åter större än Självständighetspartiet som får 23,5 procent, en minskning med 1 procentenhet. Det är första gången på sju månader som Gröna vänstern är största parti hos MMR.

Tredje största parti är Socialdemokraterna med 10,4 procent, en minskning med 0,2 procentenheter. Piratpartiet får 10 procent, en tillbakagång med 3,5 procentenheter. Även Folkets parti tar sig över femprocentsspärren med 8,5 procent, en ökning med 1,8 procentenheter.

Både Renässans och Ljus framtid förlorar sina platser i alltinget. Renässans får 4,9 procent, en nedgång med 1,1 procentenheter, och Ljus framtid får 2,5 procent, en minskning med 1,1 procentenheter.

Utanför alltinget finns också Gryning med 0,6 procent (-0,8), Folkfronten med 0,6 procent (oförändrat), Isländska folkfronten med 0,3 procent (-1,3) och Humanistpartiet med 0,1 procent (+0,1).

Bara 22,5 procent av väljarna stödjer den avgående regeringen med Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Minskningen är hela 4,8 procentenheter. Siffran är den i särklass sämsta för denna kortlivade regering.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons avhopp har gjort den interna splittringen synlig på nytt. Han lade i går i RÚV skulden för splittringen på den nya ledningen. Han talade också om behovet av nya politiska idéer.

Sigurður Ingi Jóhannsson kontrade på Facebook där han skrev att nyvalet kommer att handla om individers förtroende och trovärdighet. Väljarna efterlyser enligt Sigurður Ingi Jóhannsson partier och politiker som agerar ansvarsfullt. Han sade till Vísir att Sigmundur Davíð Gunnlaugssons avhopp inte handlar om sakfrågor utan om personfrågor.

Lilja Alfreðsdóttir säger till RÚV att hon tror att bägge partierna kan bli framgångsrika. Som exempel nämner hon Självständighetspartiet och Renässans. Trots att Renässans bildades som en utbrytning gjorde Självständighetspartiet ändå ett bra val hösten 2016. På samma sätt hoppas hon att Framstegspartiet och Centerpartiet ska locka nya väljare och inte bara slåss om gamla väljare.

Här kan du läsa mer om splittringen inom Framstegspartiet och här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Jag trodde hela tiden att detta var Irland, men så visade det sig att Island ville ta emot oss. Vi trodde det inte riktigt eftersom vi aldrig hade hört talas om landet. Men vi fick en del information och de visade oss bilder. Vi såg på bilderna att det fanns vacker natur här. Jag hade hört om ett land där det var mörkt halva året och ljust den andra halvan av året, men jag visste inte att det var landet som jag skulle flytta till."

Zahra Mesbah, som kom till Island som kvotflykting från Afghanistan för fem år sedan, i Morgunblaðið om flytten till det nya hemlandet.

torsdag 28 september 2017

Willum Þór Þórsson lämnar fotbollen för politiken

Foto: Framsóknarflokkurinn
Willum Þór Þórsson vill toppa Framstegspartiets lista i den sydvästra valkretsen i nyvalet. Han är den enda som meddelat att han vill stå överst på valsedeln. Därför lämnar han jobbet som tränare för fotbollsklubben KR. Tidigare har han vunnit två isländska mästerskap med klubben. Men i år kan KR som bäst sluta fyra i den högsta serien.

I valet förra hösten förlorade Willum Þór Þórsson sin plats i alltinget. Redan då hade han dubbla jobb. I juni 2016 tog han över uppdraget som huvudtränare för Reykjavíkklubben KR sedan Bjarni Guðjónsson fått sparken.

Förra året slutade KR trea i den isländska fotbollens högsta division. Årets sista omgång i serien spelas på lördag. I år kan KR som bäst sluta fyra. Valur är redan klara seriesegrare. Han har dock vunnit två isländska mästerskap med klubben 2002 och 2003.

Helt borta från politiken har inte Willum Þór Þórsson varit det senaste året. Han har varit ersättare för Framstegspartiet i parlamentet.

Nu vill Willum Þór Þórsson återvända till alltinget på heltid. Han vill toppa Framstegspartiets lista i den sydvästra valkretsen. Därför lämnar han tränaruppdraget. Han skriver i ett pressmeddelande att han tänker fortsätta arbeta för KR, men att han inte vill utsätta klubben för den ovisshet som en kandidatur innebär.

Framstegspartiet i den sydvästra valkretsen beslutade i går att en nämnd ska fastställa listan till alltingsvalet. Willum Þór Þórsson är den enda som anmält att han vill stå överst på listan. Därför är det givet att han kommer att bli partiets toppkandidat i valkretsen.

Här kan du läsa mer om Willum Þór Þórsson.

Árneshreppur söker köpare till butik i Norðurfjörður

I dag kan lanthandeln i Norðurfjörður i Árneshreppur få en ny ägare. Kooperativet Kaupfélag Steingrímsfjarðar vill inte längre driva den lilla butiken. Driften går inte runt. För att locka en köpare utlovar kommunen gratis hyra av butikslokalerna. Om ingen vill driva lanthandeln vidare förlorar invånarna i Árneshreppur den enda butiken i kommunen.

Med 46 invånare är Árneshreppur Islands minsta kommun sett till antalet bofasta. Här finns bara fem personer som inte har fyllt 18 år. Och en majoritet av invånarna har fyllt 60 år. Den yngsta fårbonden - att hålla får är den vanligaste sysselsättningen - är 52 år.

Allt fler frågetecken omgärdar Árneshreppurs framtid. En trebarnsfamilj är på väg att flytta. Då blir bara två barn kvar i kommunen. Och bara ett av barnen är i grundskoleålder. Därmed hotas kommunens enda skola - Finnbogastaðaskóli i Trékyllisvík.

Skolan och lanthandeln är något av grundpelarna i kommunen. Även lanthandeln i Norðurfjörður är hotad. Den drivs av kooperativet Kaupfélag Steingrímsfjarðar, som också har butiker i Hólmavík och Drangsnes.

Driften har inte gått runt på flera år. Kaupfélag Steingrímsfjarðar har heller inga förhoppningar om att kunna vända utvecklingen. Visserligen är det många turister som besöker butiken under somrarna, men under större delen av året är det bara det lilla antalet bofasta som utgör kundunderlaget. I takt med att invånarantalet minskar försämras förutsättningarna för att driva butiken vidare.

Kaupfélag Steingrímsfjarðar vill nu göra sig av med filialen i Norðurfjörður. Kommunen söker efter någon som vill ta över butiken. Flera intresserade ska ha hört av sig till kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir. I dag håller kommunfullmäktige ett första möte om de personer som inkommit med anbud.

Det kooperativet säljer är varulagret och inventarier. Butikslokalerna ägs av kommunen. Den som driver butiken vidare får hyra utan kostnad. Det finns också möjlighet att hyra en lägenhet ovanpå butiken.

Försäljningen innebär att den nya ägaren måste ta hand om bokföring, inköp och annan administration. Det har tidigare skötts centralt av Kaupfélag Steingrímsfjarðar. Ägaren måste också sköta om leveranserna till butiken. Under sommarhalvåret finns en lastbilstransport, men under vintern kommer alla varor med flyg till Gjögur två gånger i veckan om vädret tillåter.

Arbetsbördan kommer alltså att öka. Frågan är hur omsättningen ska kunna öka. Inte minst eftersom inköpen inte längre kan göras gemensamt och det i sin tur kan leda till prishöjningar. Eftersom isländska fårbönder just nu pressas av kraftigt sänkta priser är det få i Árneshreppur som i dagsläget inte är priskänsliga.

Om ingen köper butiken kan det bli aktuellt med nedläggning. Kanske kan de boende i så fall gemensamt ta sig an att driva den vidare. Annars riskerar Árneshreppur att få ännu svårare att locka till sig invånare. Inte minst eftersom det är en och en halv timme till närmaste butik - och den enda vägen till och från kommunen dessutom i regel är oframkomlig under stora delar av vintern.

Här kan du läsa mer om framtiden för skolan och butiken i Árneshreppur.

Island avskaffar lag om upprättelse för brottslingar

Lagen som ger dömda brottslingar möjlighet till upprättelse är historia. Med 55 ja-röster tog ett enat parlament ställning för att avskaffa den. Beslutet innebär att dömda inte längre kan få upprättelse - och för en rad olika uppdrag krävs ett fläckfritt rykte. Nu får de till exempel inte kandidera till alltinget eller sitta i bolagsstyrelser.

Sedan 1995 har 32 islänningar fått upprättelse efter att ha vänt sig till justitieministern. Formellt är det presidenten som står bakom beslutet, men ärendena behandlas av justitiedepartementet.

Upprättelse ger fläckfritt rykte - något som är ett måste för en rad medborgerliga rättigheter som att ställa upp i val till alltinget och kommunfullmäktige, att sitta i bolagsstyrelser, att bli auktoriserad revisor och att få advokatlicens.

Fläckfritt rykte betyder inte att några brott stryks ur belastningsregistret. Men beslutet har i princip samma effekt för det straffrihetsintyg som krävs för vissa uppdrag. Den som fått upprättelse kan visa upp ett rent intyg trots att belastningsregistret inte är rent.

Att återfå ett fläckfritt rykte kan gå automatiskt. Återupprättelse kan dock skynda på processen. Den som tidigare dömdes till ett högst tolv månader långt fängelsestraff och tidigare var ostraffad fick fläckfritt rykte fem år efter att straffet avtjänats. En begäran om upprättelse kan skickas in tidigast två år efter avtjänad dom. Vissa måste beroende på straffets längd vänta fem år.

Den som söker måste ha uppfört sig exemplariskt efter domen. Därför väljer många som vill ha upprättelse att skicka med rekommendationsbrev från olika personer.

När regeringssamarbetet mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid kollapsade var det på grund av beslutet att ge upprättelse åt en dömd sexbrottsling. Statsminister Bjarni Benediktssons far Benedikt Sveinsson var en av de personer som hade undertecknat ett rekommendationsbrev åt mannen.

Justitieminister Sigríður Á. Andersen berättade detta för Bjarni Benediktsson i juli i år. Ingen annan informerades. Departementet nekade samtidigt medierna tillgång till beslut om upprättelse. När det stoppet hävdes stod det klart att statsministerns far kopplades till ett av besluten. Ljus framtid ansåg att Självständighetspartiet mörkat känsliga uppgifter och utlöste en regeringskris.

Redan tidigare hade Sigríður Á. Andersen påbörjat en översyn om lagen om upprättelse och kraven på fläckfritt rykte. Den är långt ifrån färdig. Men klockan 00.43 i går röstade alltinget för att avskaffa lagen om upprättelse.

55 alltingsledamöter röstade för att skrota lagen. Åtta personer var inte på plats och en ledamot avstod från att rösta. Förslaget presenterades av Bjarni Benediktsson och backades upp av samtliga partiledare.

Nu går det alltså inte längre att få upprättelse. Samtidigt ställs det alltså krav på fläckfritt rykte för en rad olika uppdrag. I dagsläget finns det alltså en grupp islänningar som inte kan inneha sådana uppdrag eftersom de inte kan få fläckfritt rykte genom upprättelse.

Översynen gäller 28 olika lagar. Det blir nu upp till det parlament som samlas efter nyvalet att fortsätta arbetet med att anpassa dessa till beslutet att avskaffa upprättelse. Hur det ska gå till är oklart.

Det beslut som klubbades i går hade inte förberetts av den straffrättsnämnd som brukar formulera den här typen av lagtexter. Förslaget skrevs i stället av politiker utan hjälp från juridisk expertis.

Här kan du läsa mer om hur återupprättelse för en dömd pedofil utlöste regeringskrisen.

Dagens citat

"År 1991 var jag en idiot och satte mig berusad vid ratten. Jag är oändligt tacksam för att ha stoppats av polisen innan en olycka inträffade, fick böter och förlorade körkortet. Detta var ett av det som hade stor inverkan på att jag slutade dricka alkohol för 20 år sedan. Att sluta dricka alkohol är ett av de bästa besluten som jag har tagit."

Óttarr Proppé, ledare för Ljus framtid, svarar i Fréttablaðið på frågan om han någon gång brutit mot isländsk lag.

onsdag 27 september 2017

Gryning ställer upp i nyvalet på Island

För tredje gången ställer Gryning upp i alltingsvalet. För fyra år sedan blev Gryning största parti utanför parlamentet - men förra året var partiet längre ifrån mandat i alltinget. Gryning skriver på Facebook att tiden till nyvalet den 28 oktober är knapp, men att partiet inte får missa den möjlighet som det innebär.

Gryning bildades inför valet 2013. Där samlades bland annat personer som tidigare varit aktiva inom Rörelsen, Medborgarrörelsen och Liberalerna.

Med 3,1 procent av rösterna blev Gryning största parti utanför alltinget. Valresultatet räckte inte till några mandat, men väl till partistöd. I förra årets val gick det sämre. Då fick Gryning bara 1,7 procent. Avståndet till femprocentsspärren ökade alltså samtidigt som partistödet försvann.

Nu gör Gryning ett tredje försök att komma in i alltinget. Partiet skriver att tiden till nyvalet är knapp, men att det är en möjlighet att föra ut Grynings politik som inte får gå till spillo. Det handlar om att "förändra det isländska samhället till ett samhälle där alla kan trivas och leva ett anständigt liv i stället för det nära vänner-samhälle som vi lever i i dag".

Kommunen köper äldsta huset i centrala Reykjavík

Foto: Reykjavíkurborg
För 260 miljoner isländska kronor köper kommunen Aðalstræti 10 i Reykjavík. Huset är det äldsta i stadskärnan - och det näst äldsta i hela kommunen. Huset ska användas till en utställning om Reykjavíks historia från de första bosättarnas ankomst till i dag. Det nya museet öppnar i september 2018. Kostnaden för utställningen är 190 miljoner.

Aðalstræti var den första gatan som byggdes i Reykjavík. I området har en rad fynd gjorts vid utgrävningar. På den plats där utställningen Landnámssýningin finns i dag har lämningar från omkring år 870 påträffats. Det rör sig om gården Vík - som också kallades Reykja-Vík - som kan ha varit den första kända bosättaren Ingólfur Arnarsons hem.

Året var 1762 när huset på Aðalstræti 10 byggdes. Det har genom århundradena varit hem åt en rad biskopar och åt rektorn Jens Sigurðsson, som var bror till självständighetskämpen Jón Sigurðsson som själv ofta bodde i huset när han besökte Island under somrarna. Restauranger och butiker har också funnits i huset.

I stadskärnan finns inget äldre hus. Men byggnaden på Aðalstræti 10 är inte äldst i kommunen. Det äldsta bevarade huset i Reykjavík är Viðeyjarstofa, ett stenhus byggt på ön Viðey i Faxaflói mellan 1753 och 1755.

I dag finns designbutiken Kraum på Aðalstræti 10. Men nu har kommunfullmäktige beslutat att köpa huset. Prislappen är 260 miljoner isländska kronor.

Syftet med köpet är att använda huset till en utställning om Reykjavíks historia och utveckling från de allra första bosättarna till i dag. Museet ska stå klart i september 2018. Kostnaden för själva utställningen blir 150 miljoner isländska kronor. Dessutom lägger kommunen 40 miljoner på att förbättra tillgängligheten och att bygga fler toaletter.

Beslutet i kommunstyrelsen kommer efter ett förslag från borgmästaren Dagur B. Eggertsson. Han skriver att arkeologiska fynd som gjorts de senaste åren delvis har förändrat synen på Reykjavíks historia. Nästa år är det dessutom 100 år sedan Island till viss del blev självständigt från Danmark. Det gör enligt Dagur B. Eggertsson den nya utställningen särskilt angelägen.

Självständighetspartiets representanter i kommunstyrelsen avstod från att rösta och reserverade sig mot vad de såg som ett bristfälligt beslutsunderlag. Den styrande majoriteten - som består av Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet - stod bakom beslutet.

Huset på Aðalstræti 10 har en stor källare som sträcker sig mot Aðalstræti 16, där Landnámssýningin finns. En tanke är att bygga ihop den nya och den befintliga utställningen.

Fokus för utställningen på Aðalstræti 10 blir alla de lämningar som påträffats i närheten. Den kommer bland annat att skildra Víkurkirkjugarður. Kyrkogården var i omkring 800 år den huvudsakliga begravningsplatsen i Reykjavík.

De första begravningarna på Víkurkirkjugarður genomfördes redan under slutet av 1000-talet. Då fanns det också en kyrka på platsen. Kyrkogården togs formellt ur bruk 1838, men begravningarna fortsatte ändå fram till 1883. De sista årtiondena krävdes ett särskilt tillstånd för att begravas på Víkurkirkjugarður.

Huset på Aðalstræti 10 ägs av Minjavernd, ett bolag som ägs av staten, Reykjavíks kommun och en stiftelse. När Minjavernd köpte huset 2005 var det i mycket dåligt skick. Renoveringsarbetena pågick i två år innan det 2007 kunde börja hyras ut.

Kommunen tänker nu tillsammans med myndigheten Minjastofnun Íslands utlysa en idétävling om utställningen och hur den kan länka ihop huset på Aðalstræti 10 med Víkurkirkjugarður.

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons avhopp kan ge arbetsro

Splittringen inom Framstegspartiet behöver inte betyda något ras för väljarsympatierna. Att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson till sist lämnade partiet kan locka tillbaka anhängare som inte kunde tänka sig att på något stödja hans agerande och politik. Och när personstriderna är över kan avhoppet också bidra till arbetsro inom Framstegspartiet.

Bara timmar innan Framstegspartiet i den nordöstra valkretsen skulle bestämma hur listan till nyvalet skulle tas fram kom beskedet om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons avhopp. I de två senaste valen har han toppat listan. För att minska spänningarna var det många som därför förespråkade en lista så gott som identisk med den partiet hade i valet i oktober 2016.

Men flera tunga namn förespråkade omröstningar. En av dem var partiledaren Sigurður Ingi Jóhannsson. Sannolikt befarade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att han därmed riskerade att förlora första platsen på valsedeln. Hans ställning har försvagats avsevärt det senaste året efter fortsatta konflikter och låg närvaro i alltinget.

Avhoppet garanterade honom första platsen på en egen lista. De första stegen togs redan i våras när han grundade Progressiva samfundet, en sammanslutning som han beskrev som ett forum för en politisk debatt som inte rymdes inom Framstegspartiet.

Under söndagen och måndagen följde en rad partikamrater Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Bland avhopparna fanns i princip hela styrelsen för Progressiva samfundet. Besluten att begära utträde ur Framstegspartiet tillkännagavs genom en strid ström av pressmeddelanden. Men redan i går var det slut med de tunga avhoppen.

Ett halvt avhopp gjorde Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir, kommunpolitiker i Reykjavík. Hon skrev på Facebook att hon hade räknat med att Framstegspartiet skulle gå till val som ett enat parti. Om hon i stället ansluter sig till Sigmundur Davíð Gunnlaugssons nya parti återstår att se.

Konflikten med partiledningen handlar inte om politiska sakfrågor. Under det år som gått sedan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson förlorade striden om ordförandeposten har han bara avvikit från partilinjen när det gäller frågor rörande flyktingar och asylsökande.

Ett tungt namn som skulle kunna vara på väg till hans nya parti är Gunnar Bragi Sveinsson, som riskerar att förlora första platsen på Framstegspartiets lista i den nordvästra valkretsen till fårbonden Ásmundur Einar Daðason. I alltinget i går argumenterade Gunnar Bragi Sveinsson på ett sätt som påminde om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Ämnet var förändringar av utlänningslagen som ökar möjligheterna för asylsökande barnfamiljer att få uppehållstillstånd. Frågan är en av de sista som behandlas i alltinget innan det upplöses inför valet. Däremot kunde partierna inte komma överens om att behandla något förslag om stöd till fårbönder, en näring som just nu står inför en akut kris.

Gunnar Bragi Sveinsson kommenterade i talarstolen ett inlägg från Gröna vänsterns gruppledare Svandís Svavarsdóttir. Han ansåg inte att möjligheter för asylsökande barnfamiljer att få stanna i landet var den mest brännande frågan:
"Jag håller inte med Gröna vänsterns högt ärade gruppledare att den viktigaste är att ge barn skydd. ... Det är lika viktigt att rädda fårbönders familjer och gårdar."
Facebook utvecklade Gunnar Bragi Sveinsson sitt resonemang:
"Det är stor risk för att fårbönder går i konkurs på grund av produktpriser. Det betyder att de förlorar sin mark, bostäder, familjer ger upp och flyttar. Ljusen försvinner från bygden, skolan stänger, turismen läggs ned och samhället försvinner. Kanske tycker någon att det inte är något problem att isländska bönder hamnar i sådana svårigheter? Kanske ser de inte frågans allvar för tv-kamerorna? Det är en viktig sak att hjälpa barn på flykt, men det är lika viktigt att hjälpa isländska bondefamiljer som anstränger sig för att producera mat åt oss andra. Jag frågar därför som jag gjorde i mitt tal: Vilka ställde sig i vägen för att fårbönder skulle få stöd?"
Utspelet från Gunnar Bragi Sveinsson är också ett sätt att försöka försvara första platsen på listan i den nordvästra valkretsen. Han hamnade i onåd med tunga namn i regionen sedan han under sin tid som utrikesminister tog ställning för sanktioner mot Ryssland. De ryska motsanktionerna slog hårt mot exporten av isländskt lammkött och fisk. Trots detta ändrade sig inte Gunnar Bragi Sveinsson. Det betraktades på många håll som ett svek.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson håller dörren öppen för Gunnar Bragi Sveinsson. Om även han skulle lämna Framstegspartiet handlar det inte heller här om sakfrågor. I stället är det personstrider som delar partiet.

I en debattartikel i Fréttablaðið skriver Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att det behövs partier som har "uthållighet och fasthet". Uppenbarligen anser han inte att det gäller Framstegspartiet. Men inte heller här framkommer några skillnader när det gäller politiska sakfrågor.

På Facebook skriver Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att han tackar för det stöd han fått de senaste dagarna. Än så länge är det dock ingen alltingspolitiker som har valt att följa honom. Och det skulle kunna vara så att avhoppet nu snarare enar än splittrar Framstegspartiet.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har en skara lojala anhängare, men han är sannolikt också Islands mest avskydda politiker. Sympatisörer som ogillar honom eller tröttnat på personstriderna skulle nu kunna återvända till Framstegspartiet. De kvarvarande medlemmarna behöver nu kanske inte ägna sig åt interna konflikter.

En som tror att det kan bli resultatet är Jón Ingi Gíslason, som leder valkretsförbundet i Reykjavík. Han säger i Morgunblaðið att stämningen inom partiet är god och att förhoppningen är att personstriderna nu ska vara historia:
"Det finns inga motsättningar mellan personer i Reykjavík. ... Enligt min mening var det vid senaste valet en hel del som inte röstade på partiet på grund av inbördes konflikter. Jag hoppas att denna grupp nu tillkommer så att detta kanske jämnar ut sig."
Grét­ar Þór Eyþórs­son, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, anser även han att så kan bli fallet. Han säger i Morgunblaðið att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har goda möjligheter att bli invald i alltinget för sitt nya parti. Men avhoppet behöver inte bli ödesdigert för Framstegspartiet:
"Det kan mycket väl vara så att Framstegspartiet får tillbaka några gamla framstegspartister för det var inte alltid alla framstegspartister som var nöjda under Sigmundurs tid."
Här kan du läsa mer om Sigmundur Davíð Gunnlaugssons avhopp.

Dagens citat

"Jag är Akureyribo, härstammar från Eskifjörður, har bott i Húsavík och Ólafsfjörður, spelat fotboll med Árskógsströnd och Grenivík, gått till sjöss från Fáskrúðsfjörður och spelat på danser på landet över hela nordöstra Island. Så är min huvudsakliga bostad i Akureyri. Där bor mina flickor och katt. Jag betalar skatt till kommunen som bland annat svarar för mina barns utbildning. Även om jag tänker kämpa för alla islänningars intressen så finns mina rötter i den regionen och det är där jag därför kommer att kandidera."

Logi Már Einarsson, partiledare för Socialdemokraterna, skriver på Facebook om varför han föredrar att kandidera i den nordöstra valkretsen i stället för någon av de två valkretsarna i Reykjavík.

tisdag 26 september 2017

Ólafur Ísleifsson toppar listan för Folkets parti

Ekonomen Ólafur Ísleifsson ansluter sig till Folkets parti. I det kommande valet toppar han en av partiets listor. Länge var han lektor i ekonomi vid Háskólinn í Reykjavík. Han har också ofta kommenterat olika ekonomiska frågor i medierna. I vilken valkrets han kommer att toppa listan är ännu inte bestämt.

Folkets parti ser i dagsläget ut att ha goda möjligheter att komma in i alltinget i nyvalet den 28 oktober. Nu har ett bekant namn anslutit sig till partiet. Det är ekonomen Ólafur Ísleifsson som kommer att vara det översta namnet på en av partiets listor. I vilken av de sex valkretsarna som han blir toppkandidat är oklart.

Ólafur Ísleifsson är en ekonom som ganska ofta synts i medierna. I dag är han knuten till Háskólinn á Bifröst. I tio år var han lektor i ekonomi vid Háskólinn í Reykjavík. Han har också arbetat vid bland annat Þjóðhagsstofnun, Seðlabanki Íslands, regeringskansliet och Internationella valutafonden.

Flest vill se Katrín Jakobsdóttir som Islands statsminister

Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir är den som flest islänningar vill se som nästa statsminister. Och hon bedöms också vara den som har störst möjlighet att bli statsminister. Färre tror att Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson får sitta kvar som statsminister. Ännu färre vill att han gör det. Det visar en mätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Med en dryg månad kvar till nyvalet är det politiska läget mer ovisst än någonsin. Flera nya partier har goda möjligheter att ta sig in i alltinget. Samtidigt riskerar flera partier att förlora sina mandat i parlamentet.

Nio partier har i dag tillräckligt med stöd för att inte kunna räknas bort i valet. Om samtliga klarar femprocentsspärren kan det bli svårt att bilda regering. Med 63 mandat att fördela är det många partier som kan få bara några få platser i alltinget. Om flera partier däremot hamnar precis under spärren kan det gynna de stora partierna.

I Félagsvísindastofnuns senaste opinionsmätning är Gröna vänstern större än Självständighetspartiet. Om det skulle bli ett valresultat skrivs historia. Bara en gång tidigare sedan Island blev republik har Självständighetspartiet inte varit störst. Det var i valet 2009 som Socialdemokraterna blev större.

I slutspurterna brukar Självständighetspartiet lyckas locka tillbaka sympatisörer som övervägt att lägga sin röst på andra partier. Om stödet den här gången blir tillräckligt för att behålla regeringsmakten återstår att se. Men det är inte Bjarni Benediktsson som är favorit till statsministerposten.

Hela 46 procent säger att de helst vill se Katrín Jakobsdóttir som statsminister. Och 48 procent anser att hon är den mest sannolika statsministern efter valet.

Bara 24 procent föredrar Bjarni Benediktsson som statsminister. Men hela 35 procent betraktar honom som den mest sannolika statsministern.

Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannsson har få förespråkare. Det är 10 procent som hoppas att han åter ska bli statsminister, men bara 6 procent som tror att så blir fallet. Vidare är det 8 procent som svarar att det blir någon annan än dessa tre.

Katrín Jakobsdóttir har flest anhängare bland kvinnor, unga och islänningar bosatta i Reykjavíkområdet. Stödet för Bjarni Benediktsson är starkast bland män, äldre och personer bosatta i huvudstadsregionen. Sigurður Ingi Jóhannsson lockar däremot fler väljare på landsbygden.

Här kan du läsa mer om opinionsläget inför valet.

Tunga namn lämnar Framstegspartiet efter avhopp

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons avhopp följdes i går av en rad utträden ur Framstegspartiet. Det tyngsta namnet är tidigare alltingsledamoten Þorsteinn Sæmundsson. Nu uppmanar ledaren Sigurður Ingi Jóhannsson alla som vill kandidera för partiet att anmäla sig direkt. Det troliga namnet på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons parti är Centerpartiet.

Efter en årslång konflikt med partiledaren Sigurður Ingi Jóhannsson meddelade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, tidigare partiledare och statsminister, i söndags att han lämnar Framstegspartiet. I stället skapar han ett eget parti.

Beskedet kom dagen efter det blivit känt att vännen Björn Ingi Hrafnsson grundat Samarbetspartiet. Men nu tyder mycket på att namnet på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons nya parti blir Centerpartiet. Domännamnet registrerades i går av Sigurbjörn Magnús Gunnlaugsson. På webbplatsen finns ännu inget innehåll. Då skapades också ett Twitterkonto med samma namn.

Under gårdagen duggade avhoppen tätt. Hur många som begärt utträde ur Framstegspartiet kommer inte att offentliggöras.

Men flera tunga namn valde i går att lämna partiet. Den mest kända avhopparen är Þorsteinn Sæmundsson, som satt i alltinget för partiet mellan 2013 och 2016. I nyvalet kandiderar han för Sigmundur Davíð Gunnlaugssons nya parti. Han anklagar i ett pressmeddelande den nuvarande ledningen för att ha splittrat partiet:
"På det senaste landsmötet varnade jag bestämt för att kasta partiet in i ett ordförandeval en kvart före valet. På dessa varningens ord lyssnades inte och partiet led sitt största nederlag på hundra år. Under den tid som gått sedan dess har lite eller inget gjorts för att läka sår eller öka enigheten. Nu inför valet har den grupp som nu styr partiet bestämt sig för att knäcka den 'högljudda minoritet' som förlorade på senaste landsmötet."
Andra som i går begärde utträde var hela styrelsen för kommunföreningen i Mosfellsbær. Där fanns också Regína Helgadóttir, ordförande för kommunföreningen i Akureyri, samt en rad andra lokala toppnamn. En som överväger att ansluta sig till det nya partiet är Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir, fullmäktigeledamot i Reykjavík som nyligen lämnade Framstegspartiet för att bli politisk vilde.

Sigurður Ingi Jóhannsson vände sig i går till partimedlemmarna genom ett inlägg på Facebook. Han skriver att Framstegspartiet är starkast när medlemmarna är enade. Han uppmanar alla som vill ställa upp i valet för partiet att anmäla sig. Dessutom tackar Sigurður Ingi Jóhannsson de personer som överger partiet för deras arbetsinsatser:
"Framstegspartiets ställning är stark och det är viktigt att vi går till val enade. Vi har skyldigheter att utföra. För många frågor som inte tål väntan har hamnat i skymundan hos den senaste regeringen. Det är vår skyldighet att se om de som har mindre och bygga upp nödvändig infrastruktur i välfärdssystemet."
I den nordvästra valkretsen är det inte uteslutet att Gunnar Bragi Sveinsson kommer att hoppa av. Han vill toppa Framstegspartiets lista i valet, men utmanas av tidigare alltingsledamoten Ásmundur Einar Daðason.

Gunnar Bragi Sveinsson hamnade i konflikt med partiets maktbas kring kooperativet Kaupfélag Skagfirðinga i Skagafjörður när han var utrikesminister i den förra regeringen. Dispyten gällde regeringens stöd till EU:s och USA:s sanktioner mot Ryssland. De ryska motsanktionerna drabbade exporten av isländsk fisk och lamm.

Det är framför allt isländsk makrill som gått på export till Ryssland. Det är inte någon art där Kaupfélag Skagfirðinga har stora intressen. Däremot har kooperativet de senaste åren arbetat för att öka försäljningen av lammkött till Ryssland. Den exporten upphörde när de ryska motsanktionerna trädde i kraft.

Gunnar Bragi Sveinsson härstammar från Sauðárkrókur, vilket är kooperativets hemort. Han har också arbetat för Kaupfélag Skagfirðinga. Hans starka stöd för EU:s och USA:s linje betraktades av flera inom kooperativets ledning som ett svek.

Men det handlar inte bara om affärsmässiga förbindelser mellan kooperativet och Ryssland. Ólafur Ágúst Andrésson, som basar över Kaupfélag Skagfirðingas köttproduktion, utsågs hösten 2014 till rysk hederskonsul. Han har i många år haft fokus på den ryska marknaden och betraktas som en stor Rysslandsvän.

Konflikten blev tydlig under ett valmöte i Sauðárkrókur i förra veckan. Stundin berättar att Þórólfur Gíslason, som basar över kooperativet och ofta betraktas som Framstegspartiets inofficiella ledare, ständigt kommenterade Gunnar Bragi Sveinssons tal. Han ska ha avbrutit och påpekat vad han ansåg vara felaktigheter. Han talade också högljutt med bänkgrannarna.

Frågan som fick Þórólfur Gíslason att reagera starkast handlade om den isländska mjölkproduktionen. Även där har Kaupfélag Skagfirðinga stora intressen. Här vände han sig mot Gunnar Bragi Sveinssons beskrivning av den avgående regeringens politik.

Gunnar Bragi Sveinsson ilsknade till över de ständiga kommentarerna och bad Þórólfur Gíslason att vara tyst och att visa hyfs medan han talade. Då lämnade Þórólfur Gíslason lokalen i vredesmod, rapporterar Stundin.

Det ryktas också att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är den som räddat Björn Ingi Hrafnsson undan personlig konkurs och fängelse. Det ska enligt obekräftade uppgifter ha skett genom ett köp av de tyngsta titlarna i Björn Ingi Hrafnssons konkursmässiga medieimperium.

Vem som kom till Björn Ingi Hrafnssons undsättning och betalade flera hundra miljoner isländska kronor för förlusttyngda tidningar lär fortsätta att bli en fråga för spekulationer. Sigurður G. Guðjónsson, den advokat som genomförde själva affären, säger till Stundin att han inte kommer att berätta vilka som egentligen står bakom köpet.

När Björn Ingi Hrafnsson köpte DV - en av de tidningar som nu sålts till en okänd ägare - förändrades snabbt tonen i tidningen och blev lojal med Framstegspartiet. En ny kursändring i tidningen till förmån för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Centerpartiet skulle kunna skvallra om vem som är den egentliga ägaren.

Här kan du läsa mer om turerna inom Framstegspartiet.

Dagens citat

"Den isländska politikens kollaps är ett faktum och det är uteslutet att de fyra etablerade partierna lyckas återskapa den politiska miljön efter de demokratiska och etiska förutsättningar som är nödvändiga. I det läget är den viktigaste frågan som det isländska samhället står inför, förändrad och bättre politik, en fråga som inte kommer att nå fram utan införandet av en ny grundlag vars riktlinjer redan har godkänts av allmänheten i en folkomröstning. För den uppgiften är Piratpartiet mest pålitligt av alla isländska politiska partier."

Þór Saari, tidigare alltingsledamot för Rörelsen och Medborgarrörelsen, i ett uttalande om varför han nu liksom i förra valet vill kandidera för Piratpartiet - läs mer här.

måndag 25 september 2017

Islands socialistparti ställer inte upp i nyvalet

Nybildade Islands socialistparti ställer inte upp i nyvalet i oktober. Partiet vill på sikt kandidera till såväl alltinget som kommunfullmäktigen - men först när det utvecklats till en folkrörelse med ett fullständigt politiskt program. Beslutet fattades vid ett medlemsmöte. Det uppger partiet i ett pressmeddelande.

I våras bildades Islands socialistparti formellt. Grundaren Gunnar Smári Egilsson leder partiets interimsstyrelse. Ett landsmöte hålls den 18 november då en partistyrelse ska väljas.

Men Islands socialistparti kommer inte att ställa upp i valet den 28 oktober. Det beslutet klubbades i lördags vid ett medlemsmöte.

När partiet grundades var det med syftet att bygga upp en folkrörelse med representanter i alltinget, i kommunfullmäktigen och i fackföreningar. Det arbetet pågår fortfarande. Inte heller har det politiska programmet spikats och den inre partistrukturen har inte blivit klar. Det är skälet till att Islands socialistparti inte kandiderar till alltinget.

Hittills har inte Islands socialistparti haft några framgångar i opinionen. Vid de tillfällen då väljarstödet särredovisats har det varit några få promille som sympatiserat med partiet.

Här kan du läsa mer om Islands socialistparti.

Gröna vänstern störst på Island i ny mätning

Hela 30 procent hade lagt sin röst på Gröna vänstern om det hade varit val till alltinget i dag. Och Självständighetspartiet får bara 23 procent. Sju partier klarar femprocentsspärren. Ljus framtid blir utan mandat i parlamentet medan Folkets parti får sina fem första folkvalda. Det visar en mätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

I de två första opinionsundersökningar som gjordes efter regeringskrisen fanns inga stora förändringar. Självständighetspartiet var störst följt av Gröna vänstern. Ljus framtid gick framåt efter att ha lämnat regeringskoalitionen. Renässans balanserade på femprocentsspärren medan Folkets parti låg klart över spärren.

Félagsvísindastofnuns första mätning efter nyvalsbeskedet visar på betydligt större rörelser bland väljarna. Nu är Gröna vänstern största parti - med ett stort avstånd till tvåan Självständighetspartiet.

Nu är det 30 procent av väljarna som sympatiserar med Gröna vänstern. Partiet har betydligt fler anhängare bland kvinnor än bland män. Hos kvinnor är det 40 procent som tänker lägga sin röst på Gröna vänstern men bara 20 procent hos männen.

Självständighetspartiet får 23 procent. Därefter följer Framstegspartiet med 11 procent, Piratpartiet med 10 procent, Folkets parti med 9 procent och Socialdemokraterna med 8 procent.

Renässans har stöd av 6 procent av väljarkåren och klarar därmed spärren till alltinget. Det gör inte Ljus framtid som får 3 procent.

Om detta hade varit ett valresultat hade Gröna vänstern fått 22 mandat, Självständighetspartiet femton mandat, Framstegspartiet sju mandat, Piratpartiet sex mandat, Folkets parti och Socialdemokraterna fem mandat var och Renässans tre mandat.

Gröna vänstern skulle alltså nästan fördubbla antalet mandat från dagens tio. Och Självständighetspartiet skulle förlora sex platser i alltinget. För Folkets parti skulle detta utfall ge partiet de första fem mandaten i det isländska parlamentet. Ljus framtid blir däremot utan företrädare i alltinget för första gången sedan 2013.

Den enda tänkbara tvåpartikoalitionen som har majoritet i alltinget är Gröna vänstern och Självständighetspartiet. För att Självständighetspartiet ska kunna bilda en majoritetsregering utan Gröna vänstern krävs samarbete med minst tre andra partier.

Hela 77 procent anser att det var rätt att upplösa alltinget och utlysa nyval. Och 57 procent tycker att det var riktigt att avbryta regeringssamarbetet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget inför nyvalet.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson går över till nytt parti

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson lämnar Framstegspartiet. Han bildar i stället ett nytt parti för att ställa upp i alltingsvalet. Han uppger att det rör sig om ett parti som han själv grundar - men allt tyder på att det handlar om Samarbetspartiet där vännen Björn Ingi Hrafnsson är engagerad. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att steget är nödvändigt eftersom han blivit bortmotad av partikamrater.

När det i lördags framkom att Björn Ingi Hrafnsson var kopplad till ett nytt parti var det för många bara en tidsfråga innan Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skulle ansluta sig. Beskedet dröjde inte ens ett dygn. I ett blogginlägg motiverar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson varför han lämnar Framstegspartiet.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson skriver att han efter senaste valet försökt överbrygga konflikterna med den nya partiledningen. Det har inte lyckats. Inför nyvalet blev detta särskilt tydligt. Enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson pågår en utrensning av personer som partiledningen betraktar som oönskad:
"För alla förnuftiga människor är det uppenbart hur vansinnigt det är att upprepa spelet från förra året och slösa den korta tid som är fram till valet i ett försök att mota bort de som inte dansar till pipan efter den grupp som återtog makten i partiet för ett år sedan. Det är uppenbart att nämnda grupp anser det vara värt att offra ett val till och partiets välgång och stöd för att nå detta mål. Hos dessa människor står målet att få bort mig högre än målet att nå framgång för partiet."
Till dessa planer räknar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson alltingsledamoten Þórunn Egilsdóttirs beslut att utmana honom om första platsen på Framstegspartiets lista i den nordöstra valkretsen. Inför förra valet kämpade de båda om att toppa listan - och det var en kamp som han vann med bred marginal.

Enligt Sigmundur Davíð Gunnlaugsson står partiledningen bakom liknande planer i den nordvästra valkretsen. Där är det Gunnar Bragi Sveinsson som nu utmanas av den tidigare alltingsledamoten Ásmundur Einar Daðason. Bägge hörde länge till Sigmundur Davíð Gunnlaugssons anhängare - men Ásmundur Einar Daðason drog tillbaka sitt stöd för ett år sedan efter vad han beskrev som skandalöst beteende från Sigmundur Davíð Gunnlaugssons sida inför det ordförandeval som han senare förlorade mot Sigurður Ingi Jóhannsson.

I inlägget skriver Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att han i det längsta försökt hitta lösningar på konflikter. Nu hävdar han att situationen inom Framstegspartiet är utom räddning. Vid minst sex tillfällen ska partitoppen ha försökt få bort honom. Inte heller har det funnits utrymme för att diskutera viktiga politiska frågor. Det är huvudskälen för hans beslut att begära utträde.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har inte bekräftat att det är Samarbetspartiet - där Björn Ingi Hrafnsson är inblandad - som han nu ansluter sig till. Han beskriver det i stället som att han nu skapar ett eget parti.

Hur starkt stöd Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har internt återstår att se. Hans avhopp från Framstegspartiet följdes i går av ytterligare ett. Då var det Sveinn Hjörtur Guðfinnsson, ordförande för kommunföreningen i Reykjavík, som meddelade sitt utträde. Även han skriver i ett uttalande att den nuvarande ledningen under Sigurður Ingi Jóhannsson under kuppartade former försöker få bort politiker. Han deklarerar också att han stödjer Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Fler avhopp kom i går från Ragnar Stefán Rögnvaldsson, ordförande för Framstegspartiets ungdomsförbund i Reykjavík, och Þorgrímur Sigmundsson, ordförande för kommunföreningen Framsóknarfélag Þingeyinga. Bägge säger sig vara lojala med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och ger sitt stöd till hans nya parti.

Þorgrímur Sigmundsson skriver på Facebook att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson varit den starkaste ledaren Framstegspartiet haft på årtionden. Han talar också om en "partiägarförening" som styr allt - utan att nämna kooperativet Kaupfélag Skagfirðinga vid namn.

Sannolikt hade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i en medlemsomröstning haft goda möjligheter att besegra Þórunn Egilsdóttir i kampen om första platsen på listan. Men en majoritet av medlemmarna i valkretsen valde i går i stället att utse kandidaterna på listan genom utnämningar eftersom tiden till valet är så knapp.

Beslutet fattades efter att Sigmundur Davíð Gunnlaugssons avhopp blev känt. Det hade dock inte gynnat hans chanser.

I den nordöstra valkretsen har han fortfarande många anhängare. De ryktas dock vara betydligt färre än för ett år sedan. Det sägs finnas ett utbrett missnöje med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson bland medlemmarna. Han är sällan på plats i alltinget, är omöjlig att samarbeta med, vill inte överbrygga konflikterna med Sigurður Ingi Jóhannsson och sätter egna intressen före partiets.

Gunnar Bragi Sveinsson har i den nordvästra valkretsen anklagat ledande medlemmar för fulspel. Det är ingen hemlighet att han inte längre har stöd från Framstegspartiets maktbas kring Kaupfélag Skagfirðinga i Skagafjörður. Han avser dock alltjämt att kandidera för partiet i nyvalet.

Kritiken från Gunnar Bragi Sveinsson har enligt honom själv inte riktat sig mot Ásmundur Einar Daðason. I stället hävdar han att det finns inflytelserika personer som ägnar sig åt intriger och kuppförsök i det tysta. Det är dessa arbetsmetoder som han säger sig vända sig emot.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson håller dörren öppen för Gunnar Bragi Sveinsson. Om han skulle misslyckas behålla första platsen på listan - ett beslut som tas den 8 oktober - är det troligt att han överger Framstegspartiet.

Partiledaren Sigurður Ingi Jóhannsson skriver på Facebook att Sigmundur Davíð Gunnlaugssons besked är tråkigt, men att det inte kommer som någon överraskning:
"Det är alltid saknar efter människor som väljer att lämna partiet och har gett det gott stöd. Det borde dock inte komma som någon överraskning efter det händelseförlopp som har varit det senaste året. Det är dåligt att vi inte har lyckats försonas efter ordförandevalet förra året."
Ett annat tungt namn som länge varit på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons sida är vice ordföranden Lilja Alfreðsdóttir. Hon har dock det senaste året distanserat sig från honom. I dagsläget finns inget som tyder på att hon skulle överväga ett partibyte.

I opinionsmätningarna ligger stödet för Framstegspartiet på omkring 10 procent. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson blickar gärna tillbaka till valet 2013 då han förde partiet till regeringsmakten och det bästa valresultatet på årtionden.

De siffrorna har varit Sigmundur Davíð Gunnlaugssons måttstock. Han har jämfört dem med valet 2016 där Sigurður Ingi Jóhannsson ledde partiet till det sämsta valresultatet någonsin.

Vad han däremot glömmer är att väljarstödet hade mer än halverats redan innan ordförandestriden. Och han nämner inte heller hur väljarnas förtroende för honom kollapsade sedan det avslöjats att han varit delägare i ett bolag i ett skatteparadis.

Många väljare avskyr Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Åtskilliga har bilden av honom som arrogant, pompös, maktgalen, självgod och lögnaktig. Dessutom betraktas han allt oftare som en främlingsfientlig populist. Oavsett vilken politik som hans nya parti kommer att ha är det många som kommer att rata det enbart på grund av Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Framstegspartisterna är inte längre den folkrörelse partiet en gång var. Frågan är hur många som är beredda att följa Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Det är inte osannolikt att han missbedömt sin position. I så fall kan det innebära att en av Islands märkligaste politiska karriärer snart kan vara över.

Här kan du läsa mer om Samarbetspartiet och här kan du läsa mer om Gunnar Bragi Sveinsson.

Dagens citat

"Etik och kommunikationsregler mellan personer med förtroendeuppdrag för en hel nation handlar inte om juridik eller de regler om sekretess som finns där. Förtroende är förutsättningen. Förtroende är känslan av att allt är i sin ordning och att det är ofarligt att fortsätta. Det försvann när vi blev varse att departementets nekande att förmedla lagenlig information till både medier och offers familjer i frågor gällande upprättelse kunde bero på hemlighetsmakeri på grund av att ett liknande fall kunde framstå som negativt för Självständighetspartiet."

Miljöminister Björt Ólafsdóttir skriver i Fréttablaðið om Ljus framtids beslut att lämna regeringssamarbetet med Självständighetspartiet och Renässans.

söndag 24 september 2017

Dagens bonuscitat

"Självständighetspartiets problem består främst av att dess samarbeten med de flesta partierna i alltinget har slutat med skeppsbrott. I alltinget finns bara två partier som Självständighetspartiet inte har samarbetat med: Gröna vänstern och Piratpartiet. Partier som ändå inte har velat samarbeta med Självständighetspartiet och som har deklarerat det."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i Vísir om Självständighetspartiets ställning inför nyvalet till alltinget.

Hittade 3 800 euro - har laglig rätt till hittelön

3 800 euro fanns i en plånbok som hittades i Reykjanesbær och lämnades in på polisstationen i Keflavík. Snart hörde ägaren av sig - en ung kvinna som sparat alla de pengar hon jobbat ihop på Island under sommaren. En lag instiftad 1811 ger upphittaren rätt till hittelön. Lagen säger dock inte exakt hur stor summan ska vara.

Det var i fredags kväll som en person kom till polisstationen i Keflavík med en upphittad plånbok. I plånboken fanns 3 800 euro i kontanter. Den hade hittats någonstans i kommunen Reykjanesbær.

Polisen efterlyste ägaren på Facebook. Snart hörde en ung kvinna av sig. Hon kunde beskriva såväl plånboken som innehållet i den. Det rörde sig om en kvinna som arbetat på Island under sommaren. I plånboken hade hon de pengar hon hade lyckats spara.

Om upphittaren gör några anspråk på hittelön är inte känt. Men det finns en laglig rätt till en viss ersättning till den som hittar värdesaker och ser till så att de kan återlämnas till ägaren.

Lagen om hittelön har varit oförändrad sedan 1811, men trädde ursprungligen i kraft redan 1767. Den instiftades alltså medan Island fortfarande tillhörde Danmark.

Den säger att värdesaker ska lämnas in till polisen. Om inte ägaren hör av sig inom ett år ska de säljas på auktion. Upphittaren får då rätt till en tredjedel av försäljningssumman. Resten av pengarna går till polisen.

Fynd ska meddelas genom annonser i tidningar. På de platser där inga tidningar utkommer ska fynd meddelas genom informationsblad och utrop som assisteras av trumslagare. Men nu - drygt två sekel efter att lagen senast ändrades - räckte det alltså för polisen att använda Facebook.

Björn Ingi Hrafnsson grundar Samarbetspartiet

Samarbetspartiet är namnet på ett nytt parti grundat av Björn Ingi Hrafnsson. Men själv tänker han inte kandidera för partiet. Men namnet har tidigare kopplats till Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, tidigare statsminister och alltingsledamot för Framstegspartiet. Han är sedan länge nära vän med Björn Ingi Hrafnsson.

Nyligen lyckades Björn Ingi Hrafnsson rädda sig undan personlig konkurs och fängelse. Han sålde då alla de tunga titlarna ur det medieimperium som han de senaste åren byggt med lånade pengar. Vem som står bakom affären är inte känt - men köparen ansåg uppenbarligen att priset för de skuldtyngda medierna var just den summa som behövdes för att rädda Björn Ingi Hrafnsson.

Björn Ingi Hrafnsson är tidigare kommunpolitiker i Reykjavík för Framstegspartiet. Han är också personlig vän till Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, tidigare statsminister och alltingsledamot för Framstegspartiet. Enligt rykten ska Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ha hjälpt Björn Ingi Hrafnsson med finansieringen av den växande mediekoncern som nu kollapsat.

Länge har det spekulerats i en återkomst till politiken för Björn Ingi Hrafnsson. Det har också spekulerats i att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är på väg att lämna Framstegspartiet. Sedan han förra hösten förlorade kampen om ordförandeskapet har han sällan varit i alltinget och betraktas av övriga i alltingsgruppen närmast som en politisk vilde.

Nu har Björn Ingi Hrafnsson registrerat ett domännamn för Samarbetspartiet. Men han säger till Vísir att han själv inte tänker kandidera för det nya partiet:
"Jag ville bara delta i att skapa en ny medborgerlig kraft där jämlikhet, rättvisa och framsteg har en nyckelroll. Jag är säker på att starka parter kommer att ansluta sig till oss inom kort och grunda detta parti på formellt sätt och leda det. Jag ser framför mig att de kommer från olika håll - även personer som tidigare inte har haft någon roll på den politiska scenen."
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har hittills sagt att han kommer att kandidera för Framstegspartiet i det kommande valet.

Intressant är att journalisten Sigurjón M. Egilsson redan i april i år i Miðjan skrev att han skulle lämna Framstegspartiet och grunda Samarbetspartiet. Där skulle han få sällskap av bland annat Vigdís Hauksdóttir, som även hon representerat Framstegspartiet i alltinget.

Elsa Lára Arnardóttir, som nu sitter i parlamentet, nämndes som en tänkbar kandidat. Hon meddelade på Facebook i går att hon inte ställer upp för Framstegspartiet i det kommande nyvalet. Men hon skriver också att hon tänker fortsätta arbeta för partiet.

Här kan du läsa mer om Björn Ingi Hrafnssons kollapsade medieimperium.

Dagens citat

"På samma sätt tycker jag att det är helt orimligt att ha sessioner i alltinget på tisdagar fram till exempelvis tio eller tolv. Då ska folk ha kommit hem till sig och få barnen i säng och titta på en dansk serie med partnern och äta popcorn och dricka cola och samla kraft och gå till jobbet dagen därpå uppfyllt av energi och längtan efter att göra gott för land och nation."

Einar Brynjólfsson, alltingsledamot för Piratpartiet, säger till RÚV att han vill att alltinget ska ha kortare sommarlov och färre sessioner sena kvällar och nätter.

lördag 23 september 2017

Dagens bonuscitat

"Jag kan inte svara för min fars beslut att skriva en rekommendation åt en individ när han sökte om upprättelse. Hans underskrift var en del av en föråldrad och allvarligt bristfällig process som den nuvarande justitieministern i maj påbörjade ett arbete med att avskaffa. Det arbetet påbörjades innan frågan kom på allas läppar och brottsoffer och deras anhöriga ska ha heder för att trycka på om förändringar."

Statsminister Bjarni Benediktsson skriver i ett brev till Självständighetspartiets medlemmar om upprättelse åt dömda brottslingar och regeringskrisen.

Nyval skjuter på maktkamp inom Självständighetspartiet

Först efter nyår håller Självständighetspartiet nästa landsmöte. Beslutet att skjuta på det är en konsekvens av nyvalet i oktober. Vid ett svagt valresultat kan partiledaren Bjarni Benediktsson räkna med att utmanas om uppdraget. Annars väntas striden stå mellan Guðlaugur Þór Þórðarson och Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir om posten som vice ordförande.

Tiden när Självständighetspartiet närmast kunde räkna med att få omkring 40 procent av rösterna i alltingsval är förbi. Det förtroende som partiet förlorade i samband med finanskraschen ser ut att vara förlorat för gott. I dag är det en fjärdedel av väljarkåren som sympatiserar med Självständighetspartiet.

Nyvalet den 28 oktober gör att partiet skjuter på det landsmöte som skulle ha hållits helgen därpå. Landsmötet blir i stället efter nyår - sannolikt i februari eller mars.

Den stora frågan på landsmötet hade blivit valet av vice ordförande. Sedan Ólöf Nordal gick bort tidigare i år har Självständighetspartiet inte haft någon vice ordförande. Två starka kandidater är utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson och näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir.

För Guðlaugur Þór Þórðarson talar större politisk erfarenhet och ett mycket starkt stöd i Reykjavík. Men Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir har ändå goda möjligheter. Så länge som Bjarni Benediktsson är partiledare kommer många att föredra en ung kvinna från en landsbygdsvalkrets.

Vid ett svagt valresultat där Självständighetspartiet förlorar regeringsmakten kan det även bli strid om ordförandeposten. Där kan Guðlaugur Þór Þórðarson bli en svår utmanare för Bjarni Benediktsson.

En strid som kommer att avgöras före nyvalet är vem som toppar Självständighetspartiets listor i Reykjavík. Guðlaugur Þór Þórðarson är självskriven på listan i norra Reykjavík. Listan i södra Reykjavík toppades senast av Ólöf Nordal.

Tänkbara namn är Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, alltingsledamot och partisekreterare, Sigríður Á. Andersen, alltingsledamot och justitieminister, och Brynjar Níelsson, alltingsledamot som nyligen avsattes från uppdraget som ordförande för konstitutions- och tillsynsnämnden. Både han och Sigríður Á. Andersen har dragits in i turerna kring de beslut att ge sexualförbrytare upprättelse som utlöste regeringskrisen. Internt anses de dock inte ha gjort några misstag i hanteringen av frågan.

Vid dagens valmöte i Reykjavík meddelade Bjarni Benediktsson att han bett Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir att tillfälligt ta sig an uppdraget som vice ordförande i väntan på beslut vid nästa landsmöte.

Kommunen klubbar 23 ledamöter i rådhuset i Reykjavík

I vår utökas antalet ledamöter i kommunfullmäktige i Reykjavík till 23 från 15. Alla partier utom Självständighetspartiet står bakom beslutet. I alltinget har kommunminister Jón Gunnarsson försökt riva upp det beslut som är grund för utökningen. Men förslaget kommer inte att få majoritet i alltinget före nyvalet.

Det blir 23 ledamöter i fullmäktige i Reykjavík efter valet i maj nästa år. Ända sedan kommunen hade en tiondel av dagens invånarantal har antalet ledamöter varit 15. Samtliga partier utom Självständighetspartiet röstade för förändringen.

Det var den rödgröna regering som tog makten efter finanskraschen som i alltinget beslutade om nya regler. Där ställdes det krav på att kommuner som har minst 100 000 invånare måste ha 23 till 31 ledamöter i kommunfullmäktige.

Kommunminister Jón Gunnarsson, som är självständighetspartist, har försökt riva upp beslutet. I förslaget finns ingen tvingande bestämmelse. I stället blir det upp till kommunen att inom vissa ramar avgöra antalet ledamöter i fullmäktige.

Men förslaget kommer inte att gå igenom. När han lade fram det i våras var det utan stöd från koalitionspartierna Ljus framtid och Renässans. Inte heller när han efter sommaren presenterade samma förslag på nytt hade det majoritet i alltinget. Nu kommer det inte att hinna behandlas före nyvalet.

Om Jón Gunnarsson får chansen kommer han att lägga samma förslag även efter nyvalet. Självständighetspartiets ledamöter i Reykjavík ville invänta ett nytt beslut från alltinget. Eftersom det inte finns någon tanke på att införa en tvingande bestämmelse innebär det att fullmäktiges beslut om utökning till 23 ledamöter kommer att stå kvar.

Politikerna i Reykjavíks rådhus har inväntat ett nytt beslut från alltinget. När det stod klart att regeringen spricker togs frågan upp på nytt. Med åtta månader kvar till valet anser majoriteten i fullmäktige att det är nödvändigt att påbörja förberedelserna för utökningen av antalet ledamöter.

Här kan du läsa mer om steget från 15 till 23 ledamöter.

Dagens citat

"Jag tycker att detta är sorgligt. Eftersom det är väldigt enkelt så att vi borde använda isländskan till allt. Vi har ord på isländska för alla möjliga saker. Jag säger det helt utan reservationer att jag tycker att det är sorgligt när vi hamnar i situationer som med Flugfélag Íslands. Jag har inte riktigt förstått varför människor vill gå denna väg."

Kultur- och utbildningsminister Kristján Þór Júlíusson i RÚV om att fler isländska företag - som flygbolaget Flugfélag Íslands som bytt namn till Air Iceland Connect - använder engelska namn och marknadsför sig på engelska även på Island - läs mer här.

fredag 22 september 2017

Humanistpartiet nobbar nyvalet på Island

Humanistpartiet ställer inte upp i nyvalet på Island. Tiden är för knapp för att partiet ska hinna ta fram både en valplattform och kandidater. Det säger talespersonen Júlíus K. Valdimarsson till RÚV. Humanistpartiet har deltagit i fem tidigare val till alltinget, men har aldrig varit i närheten av att vinna några mandat.

I alltingsvalet 2016 kandiderade Humanistpartiet i en av sex valkretsar. I södra Reykjavík fick partiet 33 röster - det lägsta antalet någonsin som ett parti fått i ett alltingsval. Partiet har vid fyra tillfällen också ställt upp i kommunalval i Reykjavík.

När Humanistpartiet bildades 1984 var det under namnet Människans parti. Det har aldrig lyckats ta några mandat varken i kommunen eller i alltinget.

I nyvalet i oktober kommer inte Humanistpartiet att ställa upp. Det säger talespersonen Júlíus K. Valdimarsson till RÚV. Eftersom Humanistpartiet inte har några anställda är tiden för knapp för att hinna med de nödvändiga förberedelserna:
"Det är inte av ointresse som vi inte kandiderar nu, utan fem veckor är för kort tid för politik. Det kan bara partier med partiapparater."
Här kan du läsa mer om småpartiers inställning till nyvalet.