onsdag 6 september 2017

Hälsofarliga bakterier i populära isländska naturbad

Mängden hälsofarliga kolibakterier i några av Islands populäraste naturbad ligger i flera fall 200 gånger över gränsvärdet. Det visar mätningar som utförts på uppdrag av Heilbrigðiseftirlit Vestfjarða. I baden finns ingen tillsyn. Och med den ökande turismen är gästerna så många att baden inte hinner rena sig själva.

Att ta ett dopp i bad där vattnet kommer från heta källor är ett populärt nöje för både turister och bofasta. Men på flera platser i Västfjordarna ligger mängden bakterier i vattnet långt över gränsvärdena.

Krossnes i Norðurfjörður, Reykjanes, Flókalundur, Krossholt och Reykjarfjörður är bara några av de populära naturbad där det finns kolibakterier i nivåer som kan vara hälsofarliga. Den som råkar få i sig vatten löper där en stor risk att bli sjuk.

Vid flera bad har det satts upp skyltar om att det inte finns något reningssystem och att besökare badar på egen risk. Heilbrigðiseftirlit Vestfjarða - som ansvarar för tillsynen - har inga befogenheter när det gäller naturbad där det kan vara oklart vem som är ansvarig. Här kan ofta vem som helst bada när som helst.

När det gäller kommunala bad är läget annorlunda. Här krävs tillstånd för verksamheten. Om inte regelverket följs har myndigheterna rätt att agera.

Gränsvärdet för kolibakterier är 1 000 per deciliter vatten. Tidigare i år väckte ett utsläpp i Reykjavík stor uppmärksamhet - men trots debattens omfattning passerades aldrig gränsvärdet. I naturbaden i Västfjordarna ligger däremot nivåerna av kolibakterier i flera fall 200 gånger över gränsvärdet.

Heilbrigðiseftirlit Vestfjarða har publicerat flera av de senaste årens mätningar. Myndigheten har också vänt sig till samtliga kommuner i regionen. I ett brev skriver de att allmänheten inte känner till hur ohälsosamt badvattnet ofta är. Risken gäller främst sjukdomar som drabbar huden, magen och slemhinnorna.

Jón Reynir Sigurvinsson är ordförande för Heilbrigðisnefnd Vestfjarða. Han säger i Fréttablaðið att vattenkvaliteten i naturbaden har försämrats i takt med att turismen ökat:
"Skötseln vid baden har försämrats parallellt med ökande turisttillströmning. För tjugo år sedan var besöken så få att baden renade sig själva. Så är inte fallet nu. Jag skulle till exempel aldrig gå i Landmannalaugar nu."
Vattenkvaliteten i kommunala bad är i regel betydligt bättre. Där används ofta klor för att rena vattnet. Eftersom Heilbrigðiseftirlit Vestfjarða inte får ingripa mot naturbaden vill Jón Reynir Sigurvinsson att det sätts upp fler skyltar som varnar badgäster för hälsoriskerna.

Information och klor är enda sättet att förebygga sjukdomar. Det säger Anton Helgason, direktör för Heilbrigðiseftirlit Vestfjarða, i Morgunblaðið. Barn som badar utsätts för de största riskerna. Han säger att det hänt att barn som badat i smutsiga naturbad drabbats av hudsjukdomar och öroninflammation:
"Människor går i alla bad och badtunnor utan att bry sig om vilken smutshåla det är. ... Detta klorspöket behöver tystas ned. Klor hjälper mot allt. Det är ett smittskydd som dödar badgästernas bakterier."
Bland de bad som får godkänt för vattenkvaliteten finns bland annat de kommunala badhusen i Reykhólar, Flateyri och Drangsnes. Ofta finns höga halter av kolibakterier i badtunnor medan vattnet i bassänger - där reningen med klor fungerar bättre - i regel är bakteriefritt.