torsdag 28 september 2017

Island avskaffar lag om upprättelse för brottslingar

Lagen som ger dömda brottslingar möjlighet till upprättelse är historia. Med 55 ja-röster tog ett enat parlament ställning för att avskaffa den. Beslutet innebär att dömda inte längre kan få upprättelse - och för en rad olika uppdrag krävs ett fläckfritt rykte. Nu får de till exempel inte kandidera till alltinget eller sitta i bolagsstyrelser.

Sedan 1995 har 32 islänningar fått upprättelse efter att ha vänt sig till justitieministern. Formellt är det presidenten som står bakom beslutet, men ärendena behandlas av justitiedepartementet.

Upprättelse ger fläckfritt rykte - något som är ett måste för en rad medborgerliga rättigheter som att ställa upp i val till alltinget och kommunfullmäktige, att sitta i bolagsstyrelser, att bli auktoriserad revisor och att få advokatlicens.

Fläckfritt rykte betyder inte att några brott stryks ur belastningsregistret. Men beslutet har i princip samma effekt för det straffrihetsintyg som krävs för vissa uppdrag. Den som fått upprättelse kan visa upp ett rent intyg trots att belastningsregistret inte är rent.

Att återfå ett fläckfritt rykte kan gå automatiskt. Återupprättelse kan dock skynda på processen. Den som tidigare dömdes till ett högst tolv månader långt fängelsestraff och tidigare var ostraffad fick fläckfritt rykte fem år efter att straffet avtjänats. En begäran om upprättelse kan skickas in tidigast två år efter avtjänad dom. Vissa måste beroende på straffets längd vänta fem år.

Den som söker måste ha uppfört sig exemplariskt efter domen. Därför väljer många som vill ha upprättelse att skicka med rekommendationsbrev från olika personer.

När regeringssamarbetet mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid kollapsade var det på grund av beslutet att ge upprättelse åt en dömd sexbrottsling. Statsminister Bjarni Benediktssons far Benedikt Sveinsson var en av de personer som hade undertecknat ett rekommendationsbrev åt mannen.

Justitieminister Sigríður Á. Andersen berättade detta för Bjarni Benediktsson i juli i år. Ingen annan informerades. Departementet nekade samtidigt medierna tillgång till beslut om upprättelse. När det stoppet hävdes stod det klart att statsministerns far kopplades till ett av besluten. Ljus framtid ansåg att Självständighetspartiet mörkat känsliga uppgifter och utlöste en regeringskris.

Redan tidigare hade Sigríður Á. Andersen påbörjat en översyn om lagen om upprättelse och kraven på fläckfritt rykte. Den är långt ifrån färdig. Men klockan 00.43 i går röstade alltinget för att avskaffa lagen om upprättelse.

55 alltingsledamöter röstade för att skrota lagen. Åtta personer var inte på plats och en ledamot avstod från att rösta. Förslaget presenterades av Bjarni Benediktsson och backades upp av samtliga partiledare.

Nu går det alltså inte längre att få upprättelse. Samtidigt ställs det alltså krav på fläckfritt rykte för en rad olika uppdrag. I dagsläget finns det alltså en grupp islänningar som inte kan inneha sådana uppdrag eftersom de inte kan få fläckfritt rykte genom upprättelse.

Översynen gäller 28 olika lagar. Det blir nu upp till det parlament som samlas efter nyvalet att fortsätta arbetet med att anpassa dessa till beslutet att avskaffa upprättelse. Hur det ska gå till är oklart.

Det beslut som klubbades i går hade inte förberetts av den straffrättsnämnd som brukar formulera den här typen av lagtexter. Förslaget skrevs i stället av politiker utan hjälp från juridisk expertis.

Här kan du läsa mer om hur återupprättelse för en dömd pedofil utlöste regeringskrisen.