onsdag 13 september 2017

Regeringen genomför omstridd höjning av turistmoms

Rekordhöga intäkter på 834 miljarder isländska kronor räknar regeringen med i budgeten för 2018. Överskottet slutar på 44 miljarder. En av de största satsningarna är bygget av ett nytt universitetssjukhus i Reykjavík. Regeringen väljer att inte backa från den höjda turistmomsen - men skjuter höjningen ett halvår framåt i tiden.

Statsminister Bjarni Benediktsson och finansminister Benedikt Jóhannesson presenterade i går budgetpropositionen för 2018. Det är Självständighetspartiets, Renässans och Ljus framtids första gemensamma budget - och den blir det första verkliga provet för trepartikoalitionen. Med minsta möjliga majoritet i alltinget är det nödvändigt för regeringen att hålla ihop för att budgeten ska gå igenom.

Propositionen präglas av de stora meningsskiljaktigheterna mellan regeringspartierna. Där finns få stora nyheter. Den präglas också av viss återhållsamhet. Trots högkonjunktur väljer regeringen att inte genomföra några oväntade investeringar.

Både köpkraften och bnp överstiger nu nivåerna före finanskraschen hösten 2008. Ekonomin kommer enligt regeringen att fortsätta växa. Den vill dock inte bidra till en bubbla genom att lägga stora summor på investeringar som inte är nödvändiga. Ett sådant agerande skulle äventyra konjunkturläget.

Intäkterna för 2018 väntas bli rekordhöga 834 miljarder isländska kronor. Regeringen räknar med ett överskott på 44 miljarder.

En av de största satsningarna är 2,8 miljarder till bygget av ett nytt universitetssjukhus vid Hringbraut i Reykjavík. Bygget ska påbörjas under nästa år och stå klart 2023. Till sjukvården ökar regeringen anslagen med totalt 13,5 miljarder. Pengarna ska bland annat gå till att korta vårdköer, ny utrustning och mögelsanering av vissa lokaler.

Mest omdebatterad är en momshöjning som drabbar turistnäringen. I dag är övernattningar och en lång rad andra tjänster med koppling till turistindustrin belagd med 11 procent moms. I januari 2019 höjs momsen till 22,5 procent. För branscher som redan är belagda med den högsta momsen - som nu är 24 procent - blir det alltså i stället en sänkning.

Regeringens ursprungliga plan var att höjningen skulle genomföras i juli 2018. Nu blir det ett halvår senare så att branschen ska få mer tid till förberedelser. Beslutet innebär att statskassan går miste om intäkter på 9 miljarder.

I budgeten ingår också en utjämning av skatterna på bensin och diesel. I praktiken innebär det att bägge kommer att säljas till samma pris. Höjningen på bensin blir 8 kronor per liter och på diesel 18 kronor per liter. Skattehöjningen ger 1,7 miljarder isländska kronor. Samtidigt förlängs elbilssubventionerna i tre år.

Kraftiga höjningar blir det av anslagen till flyktingmottagning och asylsökande. Regeringen räknar med att nästa år ta emot ett femtiotal kvotflyktingar. Där budgeterar regeringen med 410 miljoner under 2018 jämfört med 153 miljoner i år. Kostnaden för att hantera ansökningar om asyl stiger från budgeterade 1,11 miljarder i år till 2,68 miljarder nästa år.

Regeringen lägger också mer pengar på både domstolar och polis. Samtidigt höjs skatten för public service. Dessutom väntar sig regeringen att fångstavgifter från fiskeindustrin ger 10 miljarder nästa år jämfört med 6,4 miljarder i år.

De största infrastruktursatsningarna är en ny färja till Västmannaöarna, bygget av en tunnel till Dýrafjörður och asfaltering av ringvägen i Berufjörður.

Den viktigaste intäktskällan är momsen som svarar för 29 procent av de pengar som kommer in till statskassan. Därefter följer inkomstskatt från privatpersoner med 25 procent.

Största utgifterna är bostäder och socialförsäkringssystemet som utgör 26 procent. Sjukvård står för 25 procent och skola och utbildning står för 12 procent.

När det gäller privatekonomi höjs pensionerna för ensamstående till 300 000 isländska kronor i månaden, en ökning med 20 000 kronor. Därmed hamnar pensionerna på samma nivå som minimilönen som även den blir 300 000 kronor nästa år.