tisdag 31 oktober 2017

Björks Debut är bästa isländska debuten



Den bästa albumdebuten av en isländsk artist är Björks "Debut". I RÚV:s omröstning bland musikkännare om de tio vassaste första skivorna är hon vinnaren. Björk finns också på fjärde plats med The Sugarcubes debut "Life's Too Good". Tvåa är Utangarðsmenns "Geislavirkir" och trea Stuðmenns "Sumar á Sýrlandi".

Rekord för värme och nederbörd på Island i september

Aldrig tidigare har det varit så varmt på Island i september som i år. Månadens första dag uppmättes 26,4 grader på flygplatsen i Egilsstaðir. I hela landet var september varmare än normalt. Månaden var också blötare än vanligt med stora mängder nederbörd framför allt på sydöstra Island. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

På flygplatsen i Egilsstaðir var det den 1 september hela 26,4 grader varmt. Det är den högsta temperaturen som någonsin registrerats på Island under september. Det tidigare rekordet var på 26 grader från Dalatangi den 12 september 1949.

Men det var inte bara månadens första dag som gick till historien. Ytterligare tre dagsrekord sattes. Den 16 september var det 23,4 grader i Seyðisfjörður, dagen därpå 24,5 grader på flygplatsen i Egilsstaðir och ytterligare en dag senare 19,8 grader i Ásbyrgi. Så varmt har det inte tidigare varit på någon plats i landet under just dessa datum.

Månadens högsta medeltemperatur uppmättes i Seyðisfjörður, 10,8 grader. Kallast var det vid Brúarjökull, 3 grader. I befolkade områden noterades den lägsta medeltemperaturen i Svartárkot, 7,7 grader.

Kallast under den gångna månaden var det den 29 september. Då noterades -5 grader i Sáta. I bebyggelse var det kallast vid Möðruvellir den 12 september, -4,8 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen 9,7 grader, vilket var 2,3 grader över snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var snittet 9,5 grader (+2,8), i Bolungarvík 9,3 grader (+3,2), på Grímsey 9 grader (+3,7), i Akureyri 10,1 grader (+3,8), i Egilsstaðir 10,5 grader (+4,3), i Dalatangi 9,7 grader (+3,1), i Teigarhorn 9,7 grader (+2,8), i Höfn 10,1 grader (+3), i Stórhöfði på Hemön 9,3 grader (+2), i Hveravellir 5,6 grader (+3,2) och i Árnes 9,2 grader (+2,3).

I stora delar av landet var nederbörden inte anmärkningsvärd under september. I Reykjavík registrerades 89,4 millimeter nederbörd, i Stykkishólmur 109,2 millimeter och i Akureyri 73,1 millimeter.

Men det var på sydöstra Island som månaden var ovanligt blöt. I Höfn kom 336,8 millimeter nederbörd - den högsta mängden någonsin i staden under september. Andra rekordnoteringar sattes i bland annat Gilsá i Breiðdalur med 492 millimeter, Neskaupstaður med 417 millimeter, Skaftafell med 384 millimeter och Stafafell i Lón med 383 millimeter.

Månaden var något solfattigare än normalt. I Reykjavík registrerades 114,9 soltimmar och i Akureyri 79,8 soltimmar.

Sommaren - dit Veðurstofa Íslands räknar juni till september - var snittemperaturen i Reykjavík 10,5 grader och i Akureyri 10,4 grader. Det är klart varmare än jämförelseperioden 1961 till 1990, men nära medelvärdet för de tio senaste somrarna.

Årets första nio månader har dock varit betydligt varmare än normalt - och det är framför allt på grund av ovanligt höga temperaturer i februari, maj och september. I Reykjavík var det 1,5 grader varmare jämfört med perioden 1961 till 1990 och i Akureyri 2 grader varmare. Det har också fallit mer nederbörd än brukligt.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Isländsk opposition i samtal om att bilda regering

Gröna vänstern, Socialdemokraterna, Piratpartiet och Framstegspartiet träffades i går för informella samtal om att bilda regering. Även Piratpartiet ansluter sig nu till Socialdemokraterna och vill att Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir ska få uppdraget. Men även Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson försöker övertyga presidenten om att han är bäst lämpad.

När partiledarna i går en efter en träffade president Guðni Th. Jóhannesson var det ytterligare en som anmälde sig som regeringsbildare. Nu var det Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson som sade att han ville få uppdraget.

Sigurður Ingi Jóhannsson har stora möjligheter att få en nyckelroll i nästa regering. Det blir dock knappast som statsminister. Han sade efter mötet att han vill se en bred regering som utgår från mitten och gärna söker sig både till vänster och höger. Han nämnde själv Framstegspartiet, Självständighetspartiet och Gröna vänstern som ett alternativ.

Redan innan partiledarna började anlända till presidentens residens på Bessastaðir samlades ledarna för de fyra tidigare oppositionspartierna. Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir, Socialdemokraternas Logi Már Einarsson, Piratpartiets Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir och Sigurður Ingi Jóhannsson höll ett informellt möte i alltinget.

Mötet ledde inte till några konkreta resultat - men Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir ställde sig bakom Katrín Jakobsdóttir som regeringsbildare. Logi Már Einarsson har sedan tidigare sagt att Gröna vänsterns ledare bör få i uppdrag att bilda regering.

Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir var efter mötet med presidenten inte lika kategorisk i sin attityd till Självständighetspartiet. På söndagen dömde hon i praktiken ut möjligheten till ett samarbete. I går sade hon att det inte var Piratpartiets första alternativ. Samma omdöme gav hon Sigmundur Davíð Gunnlaugssons Centerpartiet.

Logi Már Einarsson beskrev det politiska läget som ett pussel med hundra bitar. Efter förra valet hade regeringspusslet bara bestått av femtio bitar. Fler bitar skulle enligt Logi Már Einarsson kunna leda till ett vackrare slutresultat.

Socialdemokraterna är intresserade av ett samarbete med Renässans. Men det är ingen attityd som återfinns inom Gröna vänstern och Framstegspartiet.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson väckte uppmärksamhet när han anlände till Bessastaðir. I baksätet satt nämligen Inga Sæland, ledare för Folkets parti. Bägge talade om möjligheterna till samarbete mellan partierna. Det rörde sig om politiska sakfrågor som en reformering av det finansiella systemet och bättre villkor för pensionärer.

Efter gårdagens möten tycks det som att en fyrpartiregering med Gröna vänstern, Socialdemokraterna, Framstegspartiet och Piratpartiet är det mest sannolika alternativet tillsammans med en bred koalition mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet.

Centerpartiet och Folkets parti är rimligtvis ute ur bilden. Intresset från de övriga att samarbeta med något av partierna är liten - och att eventuellt tvingas samarbeta med bägge gör dem inte attraktivare. Inga Sæland nämnde både Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson som lämpliga regeringsbildare.

Även Bjarni Benediktsson själv vill bilda regering. Hans parti är visserligen klart störst i alltinget, men han ser på pappret ut att ha svårare än Katrín Jakobsdóttir att bilda en majoritet.

Men det finns krafter inom Gröna vänstern som inte alls vill se något sådant samarbete med Socialdemokraterna, Framstegspartiet och Piratpartiet. En sådan är Björn Valur Gíslason, tidigare vice ordförande. Han tillhör den landsbygdsfalang som är direkta motståndare till i synnerhet Piratpartiet.

Björn Valur Gíslason skriver i ett blogginlägg att valresultatet - som var Gröna vänsterns näst bästa genom tiderna - var en "avsevärd besvikelse". Utfallet gjorde att partiet hade en svag ställning och befann sig i en mindre kris.

Det här är förstås ingen analys som Katrín Jakobsdóttir skulle hålla med om. Björn Valur Gíslason motsätter sig precis som många andra inom landsbygdsfalangen förändringar av jordbrukspolitiken och fiskekvotssystemet. Inte heller vill han glänta på dörren till EU genom att hålla en folkomröstning i frågan - något som Katrín Jakobsdóttir inte är emot även om hon inte driver frågan.

För Katrín Jakobsdóttir skulle det inte bli lätt att forma en fyrpartiregering. Men hon behöver också hantera interna stridigheter - även om landsbygdsfalangens inflytande har minskat de senaste åren.

Inom Gröna vänstern finns det också en ganska utbredd skepsis mot en sådan koalition. Den skulle ha minsta möjliga majoritet i alltinget med 32 av 63 mandat. Tveksamheten riktar sig i synnerhet mot framstegspartisten Ásmundur Einar Daðason. Han valdes in i alltinget 2009 för Gröna vänstern, men lämnade partiet två år senare och hoppade av till Framstegspartiet.

Länge var också Ásmundur Einar Daðason lojal mot Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Det var först under förra höstens partiledarstrid som han i stället tog ställning för Sigurður Ingi Jóhannsson i den interna maktkampen inom Framstegspartiet.

Bjarni Benediktsson bad presidenten om tid att tala med fler partiledare om förutsättningarna för ett samarbete. Eftersom Katrín Jakobsdóttir i dag inte har något förhandlat regeringsalternativ är det ändå troligt att han får uppdraget av presidenten.

Om inte Katrín Jakobsdóttir övertygar skulle det också kunna gå till Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Det är kanske inte så troligt eftersom han har små chanser att kunna samla en majoritet bakom sig. Samarbetet med Folkets parti ökar dock hans politiska tyngd inför eventuella förhandlingar - och gör i praktiken Centerpartiet till en lika stor maktfaktor som Gröna vänstern.

Troligt är att Guðni Th. Jóhannesson låter det gå några dagar innan någon formellt får uppdraget. Det ger samtliga partiledare möjlighet att bättre undersöka vilka möjligheter som finns.

Här kan du läsa mer om nyvalet på Island.

Dagens citat

"Fler passagerare säger oss inget. De behöver naturligtvis ha råd att göra något här. Så jag tror att vi betraktar en liten minskning - förhoppningsvis ingen stor minskning. Vi befinner oss i en liten städning och översyn - vad vi behöver ha av människor sett till hur vi tror att vintern kommer att se ut. Sannolikt blir det något färre anställda än förra vintern. Så vi ägnar oss i detta ögonblick åt navelskådning precis som fler företag, vet jag."

Rannveig Grétarsdóttir, vd för båttursarrangören Elding, i RÚV om hur det ökande antalet turister till Island i år inte resulterar i ökande efterfrågan på utflykter eftersom allt fler reser med en liten budget.

måndag 30 oktober 2017

Säl på jakt efter öring i Svarfaðardalsá



Öring var sannolikt det som fick en säl att simma en hel mil upp i Svarfaðardalsá. Älven mynnar ut i Eyjafjörður söder om Dalvík. I älven finns också lax och röding. Det var ryttare som nyligen fångade sälen på bild så långt upp i Svarfaðardalsá. Ovan kan du se film på den ovanliga gästen i älven.

Enda butiken i Árneshreppur räddas - men skolan är hotad

Det blir bara en månad utan butik i Norðurfjörður. I november tar nya ägare över lanthandeln i Islands minsta kommun. Den som kommer att driva butiken blir tidigare veterinären Ólafur Valsson. Men att lanthandeln inte försvinner för gott innebär inte att invånarna kan andas ut. Allt pekar på att kommunens skola stängs vid årsskiftet.

Efter att ha drivit butiken i Norðurfjörður i 24 år valde kooperativet Kaupfélag Steingrímsfjarðar att stänga för gott i september. Då stod kommunen Árneshreppur - som bara har 46 invånare - utan butik. Det skapade stor oro inför vintern då invånarna ofta står utan vägförbindelse med övriga Island eftersom den enda bilvägen i regel inte plogas på tre månader.

Skälet till nedläggningen var flera år av förluster. Viktoría Rán Ólafsdóttir, som är chef för Kaupfélag Steingrímsfjarðar, säger till RÚV att kooperativet försökt vända den negativa utvecklingen i filialerna i Drangsnes i Norðurfjörður. Det har lyckats i Drangsnes men inte i Norðurfjörður. För att få ekonomiskt stöd kontaktades glesbygdsmyndigheten Byggðastofnun:
"Vi vände oss till bankerna och bland annat till Byggðastofnun för att hjälpa oss att ta oss ur detta och vid refinansieringen så krävde Byggðastofnun att alla läckor täpptes till."
Men det blir alltså bara en månad utan någon butik för invånarna i Árneshreppur. Den tidigare veterinären Ólafur Valsson blir ny föreståndare för butiken. Han flyttar till Norðurfjörður tillsammans med hustrun Sif Konráðsdóttir.

Ólafur Valsson säger i Morgunblaðið att han ser fram emot utmaningen att ta över butiken. Under den långa vintern - när bara omkring 30 personer bor i kommunen - räknar han inte med att ha särskilt mycket att göra. Nypremiären blir den 1 november:
"Detta är en vacker plats och blir roligt. ... Vi tänker försöka oss på detta och jag räknar med att vi står inför en rolig utmaning."
Lanthandeln är åtminstone räddad för en tid framöver. Däremot kvarstår hotet mot kommunens enda skola i Trékyllisvík. Inför höstterminen var det länge osäkert om Finnbogastaðaskóli skulle ha mer än en elev. Nu går två barn i skolan - men båda försvinner sannolikt vid årsskiftet. Det innebär också att skolan förmodligen läggs ned 88 år efter öppningen.

Skolan har länge betraktats som nödvändig av invånarna. Utan Finnbogastaðaskóli blir det svårt att locka nya barnfamiljer till Árneshreppur. Och utan nya barnfamiljer kommer åldern på de fårbönder som inte gett upp att fortsätta stiga.

En av lärarna i Finnbogastaðaskóli är Elín Agla Briem. Hon säger i Morgunblaðið att framtiden för skolan och hela regionen Strandir ser mörk ut inför nästa termin:
"Det är smärtsamt att tänka på att barnrösterna på Strandir då kommer att tystna."
Här kan du läsa mer om kampen för att rädda butiken i Norðurfjörður.

Tre partier vill leda Islands nästa regering

Bjarni Benediktsson, Katrín Jakobsdóttir och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson vill alla leda Islands nästa regering. Vem som officiellt får uppdraget av president Guðni Th. Jóhannesson avgörs efter dagens möten med samtliga partiledare. Gröna vänstern ryktas snegla på en koalition ihop med Socialdemokraterna, Piratpartiet och Framstegspartiet.

När ledarna för de åtta partier som vunnit mandat i alltinget i går medverkade i RÚV:s Silfrið var motsättningarna uppenbara. Många talade om behovet av nya arbetsmetoder för att återskapa väljarnas förtroende. Samtidigt grälades det öppet om valkampanjer och minskad jämställdhet.

I det nyvalda parlamentet finns 39 män och 24 kvinnor. I det förra var männen 33 och kvinnorna 30. Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - ett parti som i alltinget representeras av sex män och en kvinna - sade att det var svårt att få kvinnor att engagera sig politiskt på grund av det aggressiva debattklimatet.

Hans resonemang dömdes ut av främst Socialdemokraterna, Renässans och Gröna vänstern. Och ordväxlingen var bara en i raden som visade att det är långt till samarbete mellan vissa partier.

Men under debatten var ledarna betydligt mindre kategoriska än efter valet för ett år sedan. Ingen uteslöt något samarbete. Senare sade dock Piratpartiet enligt Morgunblaðið att en koalition med Självständighetspartiet var otänkbar.

Bjarni Benediktsson ville bilda regering eftersom han leder Självständighetspartiet som fick flest röster. Katrín Jakobsdóttir ansåg att hon borde få uppdraget eftersom Gröna vänstern är det största oppositionspartiet och de tidigare oppositionspartierna har nu majoritet i alltinget. Och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hävdade att han var rätt person eftersom Centerpartiet stod för den största valsegern.

Vem som får uppdraget kan klarna efter president Guðni Th. Jóhannessons möten med partiledarna. Med början klockan 10 träffar han samtliga partiledare för att diskutera förutsättningarna för att bilda regering. Först ut är Bjarni Benediktsson och sedan följer de övriga partiledarna i samma ordning som de fick röster i valet. Därefter ger presidenten uppdraget till den som anses ha störst möjligheter.

Hans val behöver således inte bli Bjarni Benediktsson. Om Katrín Jakobsdóttir har bättre chanser att bilda en stabil regering kan hon få uppdraget. Presidentens beslut är inte på något sätt avgörande - inget hindrar partier som inte fått uppdraget från att inofficiellt förhandla om ett regeringssamarbete.

Katrín Jakobsdóttir såg alltså Gröna vänstern ihop med Socialdemokraterna, Framstegspartiet och Piratpartiet som sitt första alternativ. Hon backades också upp som regeringsbildare av Socialdemokraternas ordförande Logi Már Einarsson.

Men Katrín Jakobsdóttir höll också dörren överraskande öppen för en minoritetsregering. Att få Piratpartiet och Framstegspartiet att samsas i en regering skulle bli allt annat än enkelt. Men ändå betydligt lättare nu när Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hoppat av för att bilda Centerpartiet.

Även Renässans skulle kunna bli ett alternativ för Katrín Jakobsdóttir. Men även det är något som kan bli svårt att lyckas med om också Framstegspartiet ska ingå i koalitionen.

Bjarni Benediktsson har färre alternativ. Även för Självständighetspartiet står Framstegspartiet sannolikt högt upp på önskelistan. Centerpartiet står förmodligen betydligt längre ned. Också för Självständighetspartiet är Renässans en tänkbar partner. Men precis som de mest uppenbara regeringsalternativen till vänster kommer alla dessa alternativ att kräva långtgående kompromisser.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har inga som helst möjligheter att bli statsminister på nytt. När han hade jobbet mellan 2013 och 2016 irriterade han ständigt Bjarni Benediktsson med utspel som inte förankrats. Turerna kring hans avgång och de nya löftena om att med statliga pengar köpa Arion banki för att skänka aktier till väljarna har inte gjort honom mer attraktiv som samarbetspartner.

Att få Framstegspartiet och Centerpartiet att samarbeta tycks omöjligt. I Stöð 2 i går grälade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannsson. Bråket började med att han ansåg att Lilja Alfreðsdóttir - som Sigmundur Davíð Gunnlaugsson förde in i politiken men som inte följde med honom över till Centerpartiet - ändå tillhörde hans eget parti.

Lilja Alfreðsdóttir beskrevs som en allierad till Centerpartiet som Framstegspartiet utnyttjat i sin valkampanj. Sigurður Ingi Jóhannsson kontrade med att han inte längre ansåg sig behöva besvara den typen av prat eftersom han inte längre var i samma parti som Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Den öppna konflikten mellan de två partiledarna minskar Bjarni Benediktssons möjligheter att bilda majoritet. Personstriderna riskerar att förlama en ny regering - och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har tidigare visat att personliga strider går före sakpolitiska frågor.

Framstegspartiet har nu en nyckelställning i alltinget. Sigurður Ingi Jóhannsson - som håller dörren öppen både till höger och vänster - kommer att uppvaktas av både Bjarni Benediktsson och Katrín Jakobsdóttir. Det är troligt att Framstegspartiet kommer att ingå i nästa regering.

Resultatet i lördagens val aktualiserade också på nytt valkretsindelningen. Trots att både Socialdemokraterna och Centerpartiet fick fler röster fick Framstegspartiet fler mandat. Skälet är att landsbygdsvalkretsarna väger tyngre än storstadsvalkretsarna. När så många partier väljs in i alltinget räcker inte utjämningsmandaten till för att ge en proportionell fördelning.

Inte bara könsfördelningen förändras i det nyvalda parlamentet. En annan förändring är att medelåldern i alltinget stiger avsevärt. Den genomsnittliga ledamoten är nu 49,15 år jämfört med 46,6 år i förra parlamentet. Yngst är Självständighetspartiets Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir med 26 år och äldst är Gröna vänsterns Ari Trausti Guðmundsson med 69 år.

Här kan du läsa mer om valet till alltinget.

Dagens citat

"Jag tror att i detta fallet så kommer detta som så ofta tidigare till stor del härifrån Island. Jag tycker att det är mycket sorgligt när islänningar utnyttjar utländska medier i en inhemsk kamp. Man kan citera Winston Churchill som sade: 'Jag gör det inte till min vana att kritisera min egen regering utomlands, men jag kompenserar för det när jag kommer hem.' Vissa skulle kunna ha det i åtanke."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, i Vísir om att en stor del av den utländska medierapporteringen om nyvalet på Island präglats av hans egna affärer.

söndag 29 oktober 2017

Dagens bonuscitat

"Med tillkomsten av vägvisarsystem genom satelliter och mycket bättre sjökort har betydelsen minskat avsevärt och därför ansågs det riktigt att undersöka om det vore rätt att lägga ned några fyrar och använda statens pengar bättre."

Sigurður Áss Grétarsson vid Vegagerðin i Morgunblaðið om att myndigheten vill avskaffa sju fyrar och degradera tre fyrar till hamnfyrar eftersom de inte längre anses nödvändiga för sjöfarten.

Folkets parti uppmanade 14-åringar att rösta i sms

Förtidsröstning på en bartoalett, smörgåstårta med tonfisk och pommes frites, en dotter som sällskap i valbåset när partiledaren röstade och sms med uppmaningar om att rösta på Folkets parti som skickades till barn. Det var några av de saker som det pratades mest om under gårdagens nyval till alltinget.

Efter en stark insats i fredagens slutdebatt i RÚV hade Folkets parti femprocentsspärren inom räckhåll. Som ett sista led i kampanjen skickade partiet sms till väljare. Där uppmanades de att utnyttja sin rösträtt genom att välja just Folkets parti.

Meddelanden ska ha gått till personer som inte gett sitt samtycke. Det är inte lagligt. Meddelanden ska även ha gått till personer som inte haft någon som helst kontakt med Folkets parti. Sådan marknadsföring befinner sig enligt en jurist som Morgunblaðið talat med i en juridisk gråzon.

Edith Alvarsdóttir, kampanjledare för Folkets parti, säger till Vísir att partiet köpt tjänsten av ett företag och fått beskedet att meddelandena inte skulle vara olagliga. Liknande sms ska även ha skickats av Självständighetspartiet och Centerpartiet.

En som reagerade på uppmaningen från Folkets parti var illustratören och FM Belfast-medlemmen Lóa Hlín Hjálmtýsdóttir. Hon skrev på Twitter att hon inte ville ha sms från "rasistsvin". Och på Twitter visade tidigare basketspelaren Teitur Örlygsson hur hans fjortonåriga dotter fått samma sms från Folkets parti.

När Socialdemokraternas ledare Logi Már Einarsson röstade i Akureyri i går hade han med sig dottern in i själva valbåset. Men vallagen säger att bara en person får befinna sig i båset när rösten läggs. Skälet till förbudet mot att vara flera i valbåset är att ingen ska kunna utöva påtryckningar mot den som röstar.

Þorsteinn Hjaltason, jurist i valnämnden, säger till Morgunblaðið att de tolkar lagen som att ingen som har rösträtt får göra den röstande sällskap i valbåset. Och Logi Már Einarsson förnekar att den trettonåriga dottern Hrefna ska ha utövat några påtryckningar.

Men åsikterna om tilltaget går isär. Sveinn Sveinsson, ordförande för valmyndigheten i norra Reykjavík, säger till DV att Logi Már Einarssons röst borde ha ogiltigförklarats. Misstaget går dock inte att rätta till när rösten väl hamnat i urnan.

På den isländska baren Nostalgía på Teneriffa samlades några hundra islänningar för gårdagskvällens valvaka. Men baren användes också för förtidsröstning för semestrande väljare. Det var tjugotalet islänningar som röstade. Och de gjorde det på barens toalett som tillfälligt förvandlades till vallokal, rapporterar RÚV.

Alla de partier som fick mandat i alltinget höll sina valvakor i Reykjavík. I valstugorna bjöd de inte bara i huvudstaden också in till fika efter röstningen. Enda undantaget var Folkets parti. Där hölls både fikat och valvakan i Kópavogur. Under fikat serverades en specialitet från Hrísey - nämligen smörgåstårta toppad med tonfisk och pommes frites, berättar Vísir.

Här kan du läsa mer om alltingsvalet.

Här är slutresultatet i valet på Island

Åtta partier tar plats i alltinget. Och regeringsfrågan blir svår att lösa utan tydliga alternativ varken till höger eller vänster. Det står klart sedan den förväntade vänstersvängen inte blev så stark som väntat samtidigt som både Folkets parti och Centerpartiet tog sig över femprocentsspärren. Ljus framtid lämnar alltinget efter ett valfiasko.

Självständighetspartiet blir som väntat störst på Island. Men stödet för partiet minskar jämfört med valet 2016. Om Bjarni Benediktsson ska kunna fortsätta som statsminister står han därför inför svåra överväganden.

Kanske kan han bilda regering med Centerpartiet, Framstegspartiet och Renässans. Men frågan är inte bara hur sakpolitiska frågor som EU och reformer av jordbruks- och fiskekvotssystemen ska kunna göras ihop med Renässans. Och om Framstegspartiet och Centerpartiet över huvud taget kan arbeta ihop efter splittringen. Även Bjarni Benediktsson själv vill ogärna jobba med Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Katrín Jakobsdóttir är i praktiken den enda tänkbara utmanaren som regeringsbildare. Vänstersvängen i valet blev inte alls så stark som väntat, men hon skulle kunna försöka sig på en minoritetsregering ihop med Socialdemokraterna och Piratpartiet samt antingen Renässans eller Framstegspartiet.

Att Katrín Jakobsdóttir skulle lyckas forma en fempartikoalition - som skulle få majoritet i alltinget - tycks kanske inte omöjligt, men frågan är hur mycket mer kompromissvilliga partierna blivit sedan förra valet. Att förena både Renässans och Framstegspartiet i en regering ihop med Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Piratpartiet är ingen lätt uppgift.

Ingen tvåpartiregering som har egen majoritet är möjlig. En majoritetskoalition med tre partier måste innehålla både Självständighetspartiet och Gröna vänstern.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är en av valets stora segrare. Han lyckades precis göra Centerpartiet  större än Framstegspartiet - även om hans gamla parti på grund av valsystemets utformning får fler mandat. Det är inte minst en stor personlig seger. Nu återstår att se om han faktiskt kommer att ägna sig åt politik i stället för att fortsätta koncentrera sig på att prata om påstådda oförrätter.

Folkets partis Inga Sæland är en annan segrare. Om retoriken från valkampanjen fortsätter i alltingets talarstol kommer pensionärer och islänningar som lever under knappa ekonomiska förhållanden att få en stark röst. Det är dock svårt att se hur partiet ska kunna ingå i en regering. Folkets parti har närmast lovat allt åt alla utan detaljerad finansiering av alla löften.

Förlorare är den politiska mitten med de två liberala partierna Ljus framtid och Renässans. Visserligen lyckas Renässans rädda sig kvar i alltinget efter ett partiledarbyte knappa två veckor före valet, men stödet för Ljus framtid - som utlöste regeringskrisen genom att lämna koalitionen med Självständighetspartiet och Renässans - är närmast utraderat.

Också kan Bjarni Benediktsson betraktas som en förlorare. Självständighetspartiet blev visserligen störst, men resultatet är det näst sämsta i partiets historia. Sämre gick det bara 2013 - även då med Bjarni Benediktsson som ledare. Men än så länge hörs inga avgångskrav. Det kommer det heller inte att göra om han lyckas bilda regering. På sikt är Guðlaug­ur Þór Þórðar­son en tänkbar utmanare om ordförandeposten.

Det skulle tveklöst svida på sina håll, men ett regeringsalternativ är en koalition där Självständighetspartiet och Gröna vänstern går ihop med Socialdemokraterna eller Framstegspartiet. Här skulle inte EU, jordbruk, fiske eller grundlag bli några stridsfrågor. Däremot står de två stora partierna ljusår ifrån varandra när det gäller skattepolitik.

Aldrig tidigare har åtta partier vunnit mandat i alltinget. Bjarni Benediktsson var den partiledare som tydligast uppmanade väljarna att rösta fram en stark regering. Men svaret blev alltså något helt annat. Det parlamentariska läget är nu än mer komplicerat än efter valet i oktober 2016 då sju partier fick platser i alltinget.

Då fick Island en regering som egentligen ingen ville ha. En av de mest kortlivade regeringarna i landets historia gav upp efter åtta månader. Det fanns tveklöst många alltingspolitiker som inte var allt för missnöjda med nyvalet. Men det blev inte den enkla lösning på den svåra politiska situationen som många hoppats.

Dessutom blev valdeltagandet oväntat högt. Budskapet från väljarna är därför snarare en uppmaning till politikerna att lösa problemen i stället för att drömma om regeringsunderlag som inte finns. För ännu ett nyval skulle sannolikt öppna dörren för ännu mer missnöje och ännu mer spridning av rösterna.

Slutresultat (samtliga sex valkretsar):
Självständighetspartiet: 25,25 procent (-3,75) och 16 mandat (-5)
Gröna vänstern: 16,89 procent (+0,99) och 11 mandat (+1)
Socialdemokraterna: 12,05 procent (+6,31) och 7 mandat (+4)
Centerpartiet: 10,87 procent (-) och 7 mandat (-)
Framstegspartiet: 10,71 procent (-0,78) och 8 mandat (oförändrat)
Piratpartiet: 9,20 procent (-5,28) och 6 mandat (-4)
Folkets parti: 6,88 procent (+3,34) och 4 mandat (+4)
Renässans: 6,69 procent (-3,79) och 4 mandat (-3)
Ljus framtid: 1,22 procent (-5,94) och 0 mandat (-4)
Folkfronten: 0,19 procent (-0,11)
Gryning: 0,05 procent (-1,68)

Valdeltagande: 81,21 procent

Antal röstberättigade på valdagen: 248 463
Antal röster: 201 777

Norra Reykjavík:
Självständighetspartiet: 22,6 procent
Gröna vänstern: 21,54 procent
Piratpartiet: 13,62 procent
Socialdemokraterna: 12,75 procent
Renässans: 8,4 procent
Folkets parti: 7,1 procent
Centerpartiet: 6,99 procent
Framstegspartiet: 5,3 procent
Ljus framtid: 1,41 procent
Folkfronten: 0,29 procent

Valdeltagande: 79,73 procent

Ledamöter: Guðlaug­ur Þór Þórðar­son (Självständighetspartiet), Katrín Jak­obs­dótt­ir (Gröna vänstern), Helgi Hrafn Gunn­ars­son (Piratpartiet), Helga Vala Helga­dótt­ir (Socialdemokraterna), Áslaug Arna Sig­ur­björns­dótt­ir (Självständighetspartiet), Stein­unn Þóra Árna­dótt­ir (Gröna vänstern), Þor­steinn Víg­lunds­son (Renässans), Birg­ir Ármanns­son (Självständighetspartiet), Andrés Ingi Jóns­son (Gröna vänstern), Ólafur Ísleifsson (Folkets parti) och Halldóra Mogensen (Piratpartiet).

Södra Reykjavík:
Självständighetspartiet: 22,8 procent
Gröna vänstern: 18,9 procent
Socialdemokraterna: 13,05 procent
Piratpartiet: 11,41 procent
Renässans: 8,52 procent
Folkets parti: 8,16 procent
Framstegspartiet: 8,11 procent
Centerpartiet: 7,56 procent
Ljus framtid: 1,26 procent
Folkfronten: 0,24 procent

Valdeltagande: 80,25 procent

Ledamöter: Sig­ríður Á. And­er­sen (Självständighetspartiet), Svandís Svavars­dótt­ir (Gröna vänstern), Ágúst Ólaf­ur Ágústs­son (Socialdemokraterna), Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir (Piratpartiet), Brynj­ar Ní­els­son (Självständighetspartiet), Kol­beinn Ótt­ars­son Proppé (Gröna vänstern), Hanna Katrín Friðriks­son (Renässans), Inga Sæ­land (Folkets parti), Lilja Dögg Al­freðsdótt­ir (Framstegspartiet), Þorsteinn B Sæmundsson (Centerpartiet) och Björn Leví Gunnarsson (Piratpartiet).

Södra valkretsen:
Självständighetspartiet: 25,16 procent
Framstegspartiet: 18,65 procent
Centerpartiet: 14,26 procent
Gröna vänstern: 11,84 procent
Socialdemokraterna: 9,59 procent
Folkets parti: 8,94 procent
Piratpartiet: 7,08 procent
Renässans: 3,11 procent
Ljus framtid: 1,03 procent
Gryning: 0,36 procent

Valdeltagande: 79,96 procent

Ledamöter: Páll Magnússon (Självständighetspartiet), Sigurður Ingi Jóhannsson (Framstegspartiet), Birgir Þórarinsson (Centerpartiet), Ásmundur Friðriksson (Självständighetspartiet), Ari Trausti Guðmundsson (Gröna vänstern), Oddný G. Harðardóttir (Socialdemokraterna), Silja Dögg Gunnarsdóttir (Framstegspartiet), Karl Gauti Hjaltason (Folkets parti), Vilhjálmur Árnason (Självständighetspartiet) och Smári McCarthy (Piratpartiet).

Sydvästra valkretsen:
Självständighetspartiet: 30,89 procent
Gröna vänstern: 13,62 procent
Socialdemokraterna: 12,15 procent
Centerpartiet: 9,48 procent
Renässans: 9,47 procent
Piratpartiet: 8,33 procent
Framstegspartiet: 7,94 procent
Folkets parti: 6,49 procent
Ljus framtid: 1,52 procent
Folkfronten: 0,13 procent

Valdeltagande:  82,38 procent

Ledamöter: Bjarni Benediktsson (Självständighetspartiet), Bryndís Haraldsdóttir (Självständighetspartiet), Rósa Björk Brynjólfsdóttir (Gröna vänstern), Guðmundur Andri Thorsson (Socialdemokraterna), Jón Gunnarsson (Självständighetspartiet), Gunnar Bragi Sveinsson (Centerpartiet), Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir (Renässans), Jón Þór Ólafsson (Piratpartiet), Willum Þór Þórsson (Framstegspartiet), Óli Björn Kárason (Självständighetspartiet), Ólafur Þór Gunnarsson (Gröna vänstern), Guðmundur Ingi Kristinsson (Folkets parti) och Jón Steindór Valdimarsson (Renässans).

Nordvästra valkretsen:
Självständighetspartiet: 24,54 procent
Framstegspartiet: 18,42 procent
Centerpartiet: 14,24 procent
Gröna vänstern: 17,78 procent
Socialdemokraterna: 9,74 procent
Folkets parti: 5,28 procent
Piratpartiet: 6,78 procent
Renässans: 2,45 procent
Ljus framtid: 0,78 procent

Valdeltagande: 83,06 procent

Ledamöter: Haraldur Benediktsson (Självständighetspartiet), Ásmundur Einar Daðason (Framstegspartiet), Lilja Rafney Magnúsdóttir (Gröna vänstern), Bergþór Ólason (Centerpartiet), Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir (Självständighetspartiet), Guðjón S. Brjánsson (Socialdemokraterna), Halla Signý Kristjánsdóttir (Framstegspartiet) och Sigurður Páll Jónsson (Centerpartiet).

Nordöstra valkretsen:
Självständighetspartiet: 20,28 procent
Gröna vänstern: 19,9 procent
Centerpartiet: 18,59 procent
Framstegspartiet: 14,34 procent
Socialdemokraterna: 13,87 procent
Piratpartiet: 5,49 procent
Folkets parti: 4,26 procent
Renässans: 2,1 procent
Ljus framtid: 0,72 procent
Folkfronten: 0,47 procent

Valdeltagande: 82,41 procent

Ledamöter: Kristján Þór Júlíusson (Självständighetspartiet), Steingrímur J. Sigfússon (Gröna vänstern), Sigmundur Davíð Gunnlaugsson (Centerpartiet), Þórunn Egilsdóttir (Framstegspartiet), Logi Már Einarsson (Socialdemokraterna), Njáll Trausti Friðbertsson (Självständighetspartiet), Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir (Gröna vänstern), Anna Kolbrún Árnadóttir (Centerpartiet), Líneik Anna Sævarsdóttir (Framstegspartiet) och Albertína Friðbjörg Elíasdóttir (Socialdemokraterna).

Här hittar du slutresultatet från alltingsvalet 2016.

Dagens citat

"Anledningen är helt enkelt den hårdnande och stora konkurrens som isländska befinner sig i och brottas med vid denna tid och som bland annat visar sig i läget för bokutgivningen som utgivarna nu har lagt presenterat."

Kultur- och utbildningsminister Kristján Þór Júlí­us­son i Morgunblaðið om varför han tillsätter en arbetsgrupp som ska undersöka förutsättningarna för utgivningen av litteratur på isländska.

lördag 28 oktober 2017

Dagens bonuscitat

"På vissa ställen stänger vallokalen mycket tidigt, som så ofta på Grímsey. När alla på röstlängden har röstat så stängs det bara."

Ólafur Rúnar Ólafsson, ordförande för valnämnden i den nordöstra valkretsen, i Morgunblaðið om röstningen på Grímsey i alltingsvalet.

Renässans och Framstegspartiet kan få nyckelroller

Minst tre partier ser ut att behöva gå ihop för att det ska gå att bilda majoritet på Island. Men troligt är att nästa regering kommer att bestå av fyra partier. Självständighetspartiet kommer att bli största parti i dagens val - men Gröna vänstern har något bättre förutsättningar att bilda majoritet. Renässans och Framstegspartiet kan få nyckelroller i regeringsbildningen.

När Island går till val i dag är det i ganska fint väder och med rekordhög förtidsröstning. Vädret kommer alltså inte att orsaka problem för rösträkningen när valsedlarna ska transporteras till de olika valmyndigheterna - något som annars inte är sällsynt när det gäller ensligt belägna platser som Mjóifjörður, Grímsey och Árneshreppur.

De stora vallokalerna har öppet mellan 9 och 22 lokal tid. En timme efter stängning brukar det finnas ganska bra prognoser för utgången.

Men i år är det sannolikt att det dröjer längre. Skälet är att det är så jämnt mellan olika partier att några få röster kan få stor inverkan på mandatfördelningen. Så var det även exempelvis 2013 när Piratpartiet länge såg ut att precis missa femprocentsspärren, men tog sig över gränsen för mandat när förtidsrösterna - som räknas sist - räknades.

Förtidsröstningen har varit större än normalt. Det behöver inte betyda något för valdeltagandet. Att förtidsröstningen ökar har länge varit en trend - och det gjorde den även 2016 när rekordfå islänningar röstade i alltingsvalet.

På Island finns inte riktigt någon tradition för minoritetsregeringar. Inte heller finns det riktigt någon tradition för koalitioner med mer än två partier. Men det skulle mycket väl kunna bli resultatet av ett val där det inte finns några självskrivna regeringsalternativ.

Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson och Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir är de enda realistiska statsministerkandidaterna. Han kommer sannolikt att leda det största partiet - men hon kommer förmodligen ha bättre förutsättningar att bilda majoritet.

Ett troligt regeringsalternativ är Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Piratpartiet ihop med Framstegspartiet eller Renässans. Katrín Jakobsdóttir var inför förra valet mycket skeptisk till att samarbeta med Piratpartiet, men så kräsen kommer hon inte att kunna vara den här gången om hon ska kunna bilda en regering med vänsterprofil.

Men motståndet handlade också om personliga motsättningar. Katrín Jakobsdóttir kommer att ha lättare att samarbeta med Piratpartiet nu när Helgi Hrafn Gunnarsson är centralfigur i stället för Birgitta Jónsdóttir.

Om inte landsbygdsfalangen lyckas bli tongivande kommer Gröna vänstern inte ha några svårigheter att samarbeta med Socialdemokraterna.

Både Framstegspartiet och Renässans kan komma att få nyckelroller. På förhand är det dessa två partier som har lättast att samarbeta såväl åt höger som åt vänster. Att Katrín Jakobsdóttir skulle samarbeta med bägge är inte sannolikt eftersom de två står så långt ifrån varandra när det gäller fiske- och jordbrukspolitiken.

Framstegspartiet känns som en troligare samarbetspartner för Gröna vänstern. Där blir fiske- och jordbruksfrågorna inga problem - men frågan är hur det skulle påverka Socialdemokraterna och Piratpartiet.

Självständighetspartiet får förmodligen svårare att bilda regering. De politiska skillnaderna mellan Framstegspartiet och Centerpartiet - två tänkbara samarbetspartier - är små, men de personliga motsättningarna mellan dessa två enorma.

Bjarni Benediktsson var allt annat än förtjust i Sigmundur Davíð Gunnlaugsson när Självständighetspartiet och Framstegspartiet regerade ihop mellan 2013 och 2016. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har inte tappat någon svansföring sedan han hoppat av för att bilda Centerpartiet.

Dessutom ser sig Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i någon mån alltjämt som Framstegspartiets rättmätige ledare. Hans relation till Sigurður Ingi Jóhannsson, som besegrade honom i en jämn omröstning om ordförandeskapet, är långt under fryspunkten. Och det är knappast en strid som Bjarni Benediktsson vill få med sig i en regering.

Bjarni Benediktsson skulle kunna vända sig till Renässans och Framstegspartiet. Men det räcker knappast för att bilda majoritet. Han skulle även kunna försöka få med Socialdemokraterna i ett samarbete - även om många inom Självständighetspartiet fortfarande ogillar hur koalitionen mellan de två partierna sprack 2009.

Socialdemokraterna vill helst regera åt vänster. Och partiet är ingen drömpartner för Bjarni Benediktsson. Men om det går några veckor utan att någon är i närheten av att lyckas bilda majoritet kan läget förändras.

En koalition mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Socialdemokraterna är inte heller något drömscenario för någon av de inblandade, men det skulle kunna bli ett alternativ om andra vägar visar sig oframkomliga. Ett sådant samarbete skulle rimligtvis hamna i den politiska mittfåra som en hel del väljare efterfrågar.

En annan avgörande fråga är hur förra årets försök att bilda regering påverkat partierna. Då var det parlamentariska läget ungefär lika splittrat som det väntas bli i dag. Många hade då svårt att acceptera några långtgående kompromisser. Kanske kan attityder och förväntningar nu ha blivit mer realistiska. Annars är det svårt att se hur det ens ska vara möjligt att bilda majoritet.

En joker i leken skulle kunna bli Folkets parti. Stödet för partiet är nu runt fyra procent, men partiledaren Inga Sælands insats i gårdagens slutdebatt i RÚV kan ha förbättrat chanserna att klättra över spärren.

Folkets parti ingår varken i Katrín Jakobsdóttirs eller Bjarni Benediktssons drömregering. I valrörelsen har partiet lovat stora välfärdssatsningar utan tydliga finansieringsbesked. Dessutom har åtminstone Bjarni Benediktsson nu upplevt hur det kan vara att samarbeta med nybildade partier utan regeringserfarenhet och med begränsad politisk erfarenhet.

När Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid bildade regering efter förra valet var det ingen som var entusiastisk. Inte ens inom de tre partierna var detta en koalition som någon egentligen ville ha. Det finns en uppenbar risk att en liknande regering blir resultatet av dagens val.

Frågan är om en sådan regering också skulle gå samma öde till mötes. Politikernas lösning kan inte gärna bli ännu ett nyval. Om alltinget ska kunna återvinna väljarnas förtroende är det nödvändigt att hitta en väg ut ur låsta positioner och regeringskriser.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Självständighetspartiet störst i tre sista mätningarna

Självständighetspartiet är störst på Island. Partiet har i de tre sista opinionsmätningarna ett klart försprång mot Gröna vänstern. Samtidigt hamnar både Folkets parti och Ljus framtid under femprocentsspärren. Däremot ser Renässans ut att kunna rädda flera mandat i alltinget. Nybildade Centerpartiet har också ett tryggt avstånd till spärren.

Bara en gång har Självständighetspartiet slutat tvåa i ett isländskt parlamentsval. Det var 2009 som Socialdemokraterna i finanskraschens kölvatten lyckades bryta dominansen. Med två veckor kvar till dagens val såg det ut som att Gröna vänstern skulle kunna bli störst. Men Självständighetspartiet har både gått i kapp och förbi.

I valrörelsen har partiledaren Bjarni Benediktsson gång på gång talat om Självständighetspartiet som den enda kraften mot en vänsterregering. Han har också varnat för skattehöjningar från vänstern. Det är uppenbarligen retorik som har fungerat.

Även om Självständighetspartiet lyckas locka tillbaka många väljare går partiet ändå mot ett ganska dåligt val. Allt pekar på att Bjarni Benediktsson i sitt tredje val som partiledare kommer att göra partiets störst i alltinget - men historiskt sett kommer stödet att vara svagt.

Självständighetspartiet får 25,3 procent i den sista mätningen från Gallup inför valet. Stödet har ökat med 2,7 procentenheter sedan förra veckans mätning. Samtidigt tappar Gröna vänstern hela 6 procentenheter till 17,3 procent.

Socialdemokraterna ökar med 2,2 procentenheter till 15,5 procent. Centerpartiet vinner 0,3 procentenheter och får nu 9,7 procent. Piratpartiet går framåt 0,2 procentenheter till 9 procent. Framstegspartiet klättrar 1,5 procentenheter till 8,9 procent. Och Renässans ökar med 2,4 procentenheter till 8,2 procent.

Fortfarande ser Folkets parti ut att ha femprocentsspärren inom räckhåll. Stödet minskar dock med 1,7 procentenheter till 4 procent. Ljus framtid ökar visserligen med 0,3 procentenheter, men har bara 1,5 procent av väljarna bakom sig. Att partiet skulle klara spärren förefaller osannolikt.

Det här skulle ge Självständighetspartiet sjutton mandat, Gröna vänstern tolv mandat, Socialdemokraterna elva mandat, Centerpartiet, Piratpartiet och Framstegspartiet sex mandat var och Renässans fem mandat.

I den sista mätningen från MMR är avstånden mellan partierna mindre - och det gäller även övriga fem partier som klarar spärren. Skillnaderna mellan Socialdemokraterna, Framstegspartiet, Centerpartiet och Piratpartiet är inte större än att de ligger inom den statistiska felmarginalen.

Här får Självständighetspartiet 21,3 procent, en tillbakagång med 1,6 procentenheter jämfört med den mätning som slutfördes fyra dagar tidigare. Men Gröna vänstern backar ännu mer. Partiet förlorar 3,3 procentenheter till 16,6 procent.

Bland de övriga fem partierna som ligger över femprocentsspärren är gapen inte stora. Socialdemokraterna minskar med 1 procentenhet till 12,5 procent, Framstegspartiet vinner 3,1 procentenheter till 11,7 procent, Centerpartiet tappar 0,9 procentenheter till 11,4 procent, Piratpartiet ökar med 1,7 procentenheter till 11 procent och Renässans klättrar 2,6 procentenheter till 8,1 procent.

Det är alltså samma sju partier som tar sig över spärren. Närmast under spärren finns Folkets parti med 4,4 procent, en nedgång med 0,3 procentenheter. Ljus framtid får 2,2 procent, en uppgång med 0,9 procentenheter.

Utanför alltinget är också Folkfronten med 0,5 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter, och Gryning med 0,4 procent, en minskning med 0,7 procentenheter.

Självständighetspartiet är även störst i den mätning som Zenter publicerade i går. Partiet får där 22,5 procent jämfört med 19,6 procent för Gröna vänstern. Därefter följer Socialdemokraterna med 14,7 procent, Framstegspartiet och Piratpartiet med 9,6 procent var, Renässans med 7,1 procent, Folkets parti med 4,3 procent, Ljus framtid med 1,9 procent, Folkfronten med 0,4 procent och Gryning med 0,3 procent.

Stödet för den avgående regeringens tio ministrar är lågt. Enligt en undersökning utförd av Maskína är andelen missnöjda större än andelen nöjda för varje minister. Men skillnaderna mellan olika ministrar är stora.

I botten finns finansminister Benedikt Jóhannesson. Bara 10,8 procent är nöjda med honom medan 65,4 procent är missnöjda med hur han sköter sitt jobb. I topp finns utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson. Men inte heller han har någon anledning att jubla över siffrorna. Det är 31,4 procent som är missnöjda och 27,3 procent som är nöjda.

För miljöminister Björt Ólafsdóttir är 36,7 procent missnöjda och 25,9 procent nöjda, för socialminister Þorsteinn Víglundsson 31 procent missnöjda och 25,6 procent nöjda, för hälso- och sjukvårdsminister Óttarr Proppé 51,1 procent missnöjda och 20,3 procent nöjda, för statsminister Bjarni Benediktsson 63,5 procent missnöjda och 19,1 procent nöjda, för fiske- och jordbruksminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir 48,3 procent missnöjda och 19,1 procent nöjda, för justitieminister Sigríður Á. Andersen 64,3 procent missnöjda och 18,5 procent nöjda, för näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir 28,6 procent missnöjda och 18,4 procent nöjda, för kultur- och utbildningsminister Kristján Þór Júlíusson 47,9 procent missnöjda och 14,2 procent nöjda och för kommun- och kommunikationsminister Jón Gunnarsson 49,4 procent missnöjda och 14,1 procent nöjda.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Helt enkelt eftersom vi känner till vad som har varit och hur ledarna för Självständighetspartiet och Framstegspartiet har fått känna på hur svårt det kan vara att arbeta med Centerpartiets ordförande. ... Men man vet aldrig vad som kanske kan hända efter flera veckors regeringskris. Om så blir fallet skulle dessa partier kunna komma överens, men jag tror att det är mycket liten sannolikhet för att Sigmundur [Davíð Gunnlaugsson] skulle leda en sådan regering."

Baldur Þórhallsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i Vísir om möjligheterna för en koalitionsregering mellan Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Centerpartiet och Folkets parti.

fredag 27 oktober 2017

Partibyte utan adressbyte för Centerpartiets ledare

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fortsätter att vara folkbokförd på en plats där han knappt satt sin fot. Men den bonde som hyr ut huset i Jökulsárhlíð på östra Island följde inte med honom från Framstegspartiet till Centerpartiet. Jónas Guðmundsson låter dock honom ändå ha tillgång till ett hus utan att betala hyra.

Inför alltingsvalet 2013 såg det ut som att Framstegspartiets dåvarande ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson riskerade att bli utan plats i parlamentet. Han var då bosatt i Reykjavík, en kommun där stödet för Framstegspartiet av tradition varit svagt.

I stället sökte han sig till Jökulsárhlíð på östra Island. Där - på landsbygden ett par mil utanför Egilsstaðir - är stödet för Framstegspartiet betydligt starkare.

Bonden Jónas Guðmundsson på gården Hrafnabjörg 3 lät Sigmundur Davíð Gunnlaugsson folkbokföra sig i ett av husen. Det är dock en plats han ytterst sällan besöker. I somras hyrdes huset ut till semesterfirare från sjuksköterskefacket utan att han ändrade folkbokföringsadressen.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson bor numera tillsammans med hustrun Anna Sigurlaug Pálsdóttir i en villa i Garðabær. Inte heller den flytten gjorde att han ändrade folkbokföringsadress.

Även i alltingsvalet 2016 kandiderade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson för Framstegspartiet i den nordöstra valkretsen. Efter att ha lämnat partiet och grundat Centerpartiet håller han fast vid den nordöstra valkretsen även i morgondagens val.

Jónas Guðmundsson har till skillnad från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte lämnat Framstegspartiet. Avhoppet har inte fått honom att ändra sin syn på att kostnadsfritt låta Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ha tillgång till ett hus. Han säger i Fréttablaðið att partibytet inte förändrat hans syn på politikern:
"Jag och Sigmundur har redan från hans början i politiken alltid varit bundsförvanter. ... Jag har inte begärt utträde ur Framstegspartiet och gått med i det nya partiet, men vi är lika mycket kamrater för det. Sigmundur är fortfarande välkommen här och är naturligtvis registrerade på en kandidatlista här i valkretsen."
Här kan du läsa mer om turerna kring Sigmundur Davíð Gunnlaugssons folkbokföringsadress.

Minst tre partier krävs för ny majoritet på Island

En tydlig vänstersväng kan vänta Island i morgondagens val. Men ändå kan det bli en fortsatt regering till höger. För att bilda majoritet krävs minst tre partier. Och för att det ska kunna bli en regering med vänsterprofil behövs en koalition med minst fyra partier. Det visar en opinionsmätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Självständighetspartiet har de senaste veckorna gått i kapp och förbi Gröna vänstern i kampen om positionen som Islands största parti. Men det är osäkert om partiet kommer att ingå i nästa regering. Den isländska vänstern ser ut att gå framåt i morgondagens val - och där ser det ut att på förhand vara enklare bilda majoritet.

Men för en majoritet med vänsterprofil krävs i dagsläget minst fyra partier. Självständighetspartiet kan klara sig med två koalitionspartner - men frågan är om de personliga motsättningarna är för stora för att partiet skulle sätta sig i en regering med Centerpartiet och Framstegspartiet.

Självständighetspartiet får nu 24,5 procent, en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med förra veckans mätning. Gröna vänstern har stöd av 20,2 procent av väljarna, en tillbakagång med 3 procentenheter.

Medvinden för Socialdemokraterna ser ut att ha avtagit. Partiet får nu 15,3 procent, en nedgång med 0,3 procentenheter.

Centerpartiet backar 0,5 procentenheter till 9,3 procent. Piratpartiet ökar 0,6 procentenheter till 8,8 procent.

Renässans fortsätter att öka efter partiledarbytet. Stödet är nu 8,3 procent, en ökning med 2,6 procentenheter.

Framstegspartiet ser däremot att gå mot partiets sämsta valresultat genom tiderna. Nu får partiet 7,9 procent, en uppgång med 0,8 procentenheter.

Folkets parti ser ut att med ganska knapp marginal missa alltingets femprocentsspärr. Stödet för partiet är 4,2 procent, en ökning med 0,9 procentenheter.

För Ljus framtid blir läget allt dystrare. Partiet backar 0,2 procentenheter till 1,3 procent.

Om detta hade varit ett valresultat hade Självständighetspartiet fått sjutton mandat, Gröna vänstern fjorton mandat, Socialdemokraterna tio mandat, Centerpartiet och Piratpartiet sex mandat var och Renässans och Framstegspartiet fem mandat var.

Den kanske troligaste koalitionen med vänsterprofil vid ett sådant utfall är en regering bestående av Gröna vänstern, Socialdemokraterna, Piratpartiet och Framstegspartiet.

En regering som lutar åt höger - med Självständighetspartiet, Centerpartiet, Framstegspartiet och Renässans - förefaller mindre trolig både på grund av personliga motsättningar och politiska skillnader. Ska Självständighetspartiet bilda majoritet lär det snarare bli genom ett samarbete med antingen Gröna vänstern eller Socialdemokraterna. Och båda partierna vill hellre se en vänsterregering.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Självständighetspartiet går förbi Gröna vänstern

  Självständighetspartiet tar ett stort kliv framåt samtidigt som Gröna vänstern tar ett rejält kliv bakåt. Nu återtar Självständighetspartiet ställningen som störst i landet. Samtidigt har Socialdemokraterna ett fast grepp om positionen som Islands tredje största parti. Varken Ljus framtid eller Folkets parti klarar spärren till alltinget. Det visar en opinionsmätning utförd av Fréttablaðið.

Av tradition brukar tveksamma väljare återvända till Självständighetspartiet i valrörelsens slutskede. Så ser det ut att bli även i år. För tio dagar sedan hade Gröna vänstern ett rejält försprång till Självständighetspartiet - men nu är rollerna ombytta.

Nu får Självständighetspartiet 24,1 procent, en ökning med 1,9 procentenheter. Samtidigt förlorar Gröna vänstern 7,8 procentenheter till 19,2 procent. Även om Självständighetspartiet går framåt är alltså huvudförklaringen till skiftet ett minskande stöd för Gröna vänstern. De senaste dagarna har Självständighetspartiet gång på gång attackerat partiet för att vilja höja skattetrycket.

Efter förra valet diskuterades det inom Socialdemokraterna både namnbyte och nedläggning. Även om väljarstödet alltjämt är långt ifrån de nivåer som krävs för att nå ambitionen om att bli statsbärande är tonläget nu helt annorlunda. Partiet får 14,3 procent, en uppgång med 3,9 procentenheter.

Nybildade Centerpartiet fortsätter att ligga stabilt över femprocentsspärren. Partiet får 9,6 procent, en tillbakagång med 1,1 procentenheter.

Inte heller för Piratpartiet har det skett några stora förändringar de senaste tio dagarna. Stödet sjunker med 0,6 procentenheter till 9,4 procent.

Ledarbytet ser ut att ha gett önskad effekt för Renässans. Den uppåtgående trenden för partiet fortsätter. Renässans har stöd av 7,5 procent av väljarna, en ökning med 2,5 procentenheter.

Däremot ser splittringen inom Framstegspartiet ut att göra så att partiet gör sitt sämsta val någonsin. Det är nu bara 6,2 procent som sympatiserar med Framstegspartiet, en nedgång med 1,3 procentenheter.

Både Folkets parti och Ljus framtid befinner sig alltjämt under femprocentsspärren. Folkets parti närmar sig spärren efter att ha ökat med 0,7 procentenheter till 4,4 procent. För Ljus framtid ser dock hoppet ut att vara ute. Stödet minskar med 0,2 procentenheter till 1,9 procent.

Sju partier klarar alltså spärren enligt Fréttablaðið. Om detta hade varit ett valresultat hade det gett Självständighetspartiet sjutton mandat, Gröna vänstern fjorton mandat, Socialdemokraterna tio mandat, Centerpartiet sju mandat, Piratpartiet sex mandat, Renässans fem mandat och Framstegspartiet fyra mandat.

Någon tvåpartiregering med egen majoritet i alltinget är alltså inte möjlig. För att Gröna vänstern ska kunna regera i majoritet utan Självständighetspartiet krävs stöd från minst tre andra partier. För att Självständighetspartiet ska kunna utesluta Gröna vänsterns behövs en koalition med minst två andra partier. Och för att undvika att något av dessa två partier ska sitta i regeringen behöver de övriga fem partierna gå ihop för att kunna bilda majoritet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Självständighetspartiet har inte erkänt eller talat om att här har varit något moraliskt tillkortakommande eller spricka i förtroendet mellan folk och parlament i mycket stora frågor, och har skakat på huvudet i stora frågor som grundlag och folkomröstning om EU. Dessutom tillkommer ekonomiska förslag som tecknar en framtid som är totalt motsatt mot det vi siktar på så jag ser ingen grund för det."

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, i Fréttablaðið om förutsättningarna för ett regeringssamarbete med Självständighetspartiet.

torsdag 26 oktober 2017

Ofrivillig kandidat för Folkets parti i valet på Island

När Folkets parti tillkännagav namnen på listan i den sydvästra valkretsen blev Steinunn Halldóra Axelsdóttir rejält förvånad. Hon var själv en av kandidaterna - trots att hon inte säger sig ha gett klartecken för att ställa upp i valet. Av valmyndigheten fick hon beskedet att det inte gick att dra tillbaka kandidaturen. Det rapporterar Stundin.

Beskedet om nyval gav partierna bara knappt sex veckor till förberedelser. Många partier valde därför att ställa upp med ungefär samma listor som i valet för ett år sedan. Bara Piratpartiet höll provval i samtliga valkretsar.

Det korta tidsutrymmet var särskilt besvärligt för små och nya partier som inte har samma organisation som de större och mer etablerade partierna. Folkets parti lyckades ändå samla kandidater i samtliga sex valkretsar.

Men en av kandidaterna säger själv att hon hamnat på listan mot sin egen vilja. Det är Steinunn Halldóra Axelsdóttir, som är nummer sju på Folkets partis lista i den sydvästra valkretsen, som i Stundin uppger att hon aldrig varit intresserad av att kandidera. Hennes enda kontakt med partiet var när hon i början på oktober stötte på några medlemmar:
"Vi pratade om ditt och datt. ... Innan jag sade adjö uppgav de att de letade efter unga och begåvade människor och ville absolut att jag skulle kandidera."
Steinunn Halldóra Axelsdóttir berättar i Stundin att Folkets partis politik inte tilltalar henne. För att vara vänlig sade hon ändå att hon skulle tänka på saken. Hon lät dem också ta hennes namn och andra uppgifter. Men enligt Steinunn Halldóra Axelsdóttir ska hon ha påpekat att hon inte sagt ja till att kandidera.

När partiet tillkännagav listan för den sydvästra valkretsen hittade alltså Steinunn Halldóra Axelsdóttir sitt eget namn på den. När hon kontaktade valmyndigheten fick hon beskedet att hon inte kunde avstå från att kandidera utan att hela listan ogiltigförklarades. Så långt ville hon inte gå. Hon säger i Stundin att hon fick en ursäkt från Folkets parti:
"De beklagade detta och bad innerligt om ursäkt. Detta verkar ha berott på något missförstånd hos dem - å ena sidan mellan dem som jag talade med och å andra sidan mellan dem som sammanställde kandidatlistan. ... Jag vill inte förstöra för de andra som kandiderar på riktigt."
Listan i den sydvästra valkretsen toppas av Guðmundir Ingi Kristinsson. För många är han känd som en av de flitigaste demonstranterna utanför alltinget under åren efter finanskraschen.

Här kan du läsa mer om Folkets parti.

Gröna vänstern överlägset största parti i Reykjavík

I Reykjavík har Gröna vänstern ett stort försprång till Självständighetspartiet. Socialdemokraterna och Piratpartiet kämpar om att vara tredje största parti. Och i den isländska huvudstaden är stödet för både Ljus framtid och Framstegspartiet långt ifrån att räcka till några platser i alltinget. Det visar en mätning utförd av Vísir.

Väljarna i Reykjavík brukar inte rösta som väljarna utanför huvudstadsregionen. I Reykjavík är ofta vänstern starkare än vad den är på landsbygden. Samma sak gäller Piratpartiet. Samtidigt har Framstegspartiet länge haft mycket svårt att locka storstadsväljare.

Trenden ser ut att hålla i sig även i lördagens val. Gröna vänstern får hela 30,1 procent, en ökning med 10,8 procentenheter jämfört med alltingsvalet i oktober 2016. Partiet är därmed klart störst i Reykjavík.

Självständighetspartiet förlorar positionen som störst i kommunen. Partiet har 18,7 procent av väljarna bakom sig, en minskning med 6,3 procentenheter.

Piratpartiets nedgång och Socialdemokraternas uppgång gör att partierna nu är jämnstora. Socialdemokraterna får 13,2 procent, en ökning med 7,8 procentenheter, medan Piratpartiet backar 5,4 procentenheter till 13,1 procent.

Centerpartiet bildades för bara några veckor sedan som en utbrytning ur Framstegspartiet, men har redan stöd av 7,2 procent av väljarna i Reykjavík. Det är anmärkningsvärt eftersom siffran är högre än Framstegspartiets i förra valet.

Både Renässans och Folkets parti får 5,4 procent. För Renässans innebär det en minskning med 6,8 procentenheter och för Folkets parti en ökning med 1,2 procentenheter.

Såväl Ljus framtid som Framstegspartiet har förlorat en stor del av sina väljare under det senaste året. Framstegspartiet får nu 3,6 procent, en tillbakagång med 3 procentenheter, och Ljus framtid får 2,4 procent, en nedgång med 5 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Här är kändisarna som kandiderar i isländska valet

Två fotbollsspelare som skulle kunna ta en plats i den isländska VM-truppen, några av landets mest hyllade författare, flera folkkära skådespelare, kända musiker och framstående konstnärer. Det är några av alla de kändisar som kandiderar till alltinget. Och flera kända namn står tillräckligt högt upp på listorna för att faktiskt kunna väljas in i parlamentet.

Totalt är det 1 244 personer som kandiderar till alltinget i lördagens val. På listorna finns 682 män och 562 kvinnor.

De mest jämställda listorna har Renässans, Socialdemokraterna och Gröna vänstern. Den största manliga dominansen finns hos Centerpartiet och Folkfronten - som kandiderar i fyra av sex valkretsar - medan kvinnorna är i knapp majoritet hos Ljus framtid och Självständighetspartiet. Även Gryning - som bara ställer upp i en valkrets - har fler kvinnor på listan.

På listorna finns mängder av olika yrken representerade. Bland de mer udda yrkestitlarna märks bland annat vagabonder, pizzabud, arkeologer, konservatorer, operasångare, teologer och personliga tränare. Betydligt vanligare titlar är lärare, jurister, studenter, sjömän, vd:ar och bönder.

Men det finns också gott om kändisar på listorna. På Självständighetspartiets listor finns två professionella fotbollsspelare som båda har en viss chans att slå sig in i VM-truppen.

Rúrik Gíslason, som finns på trettonde plats i södra Reykjavík, är en mittfältare som representerar Nürnberg i den tyska andradivisionen. Han var med i truppen i de två avslutande kvalmatcherna mot Turkiet och Kosovo, men fick då ingen speltid. Mittfältaren Davíð Þór Viðarsson är nu tillbaka på Island där han representerar FH. Han spelade senast med landslaget i februari i en vänskapslandskamp mot Mexiko. I valet har han elfte plats på listan i den sydvästra valkretsen.

Den sista platsen på en lista brukar gå till en trotjänare som lämnat politiken. Ett nytt parti som Piratpartiet har av förklarliga skäl få veteraner som kan hedras på detta sätt. På hedersplatsen i norra Reykjavík finns författaren och presidentkandidaten Elísabet Jökulsdóttir och i sydväst tidigare chefredaktören Jónas Kristjánsson.

Kött Grá Pje är en av Islands populäraste rappare. Han har också debuterat som författare. Atli Sigþórsson - som är Kött Grá Pjes riktiga namn - har fjortonde plats på Gröna vänsterns lista i södra Reykjavík. Längre ner på samma lista finns författaren Úlfar Þormóðsson. Den internationellt kände performancekonstnären Ragnar Kjartansson är nummer nio i norra Reykjavík. På nittonde plats på samma lista finns artisten Sigríður Thorlacius.

Gröna vänstern har inte bara kändisar på listorna i Reykjavík. Nummer tretton i sydväst är författaren Kristín Helga Gunnarsdóttir, som också är ordförande för författarförbundet Rithöfundasamband Íslands. På tjugofjärde plats på samma lista finns regissören Grímur Hákonarson, som fick ett stort genombrott även internationellt med långfilmen Hrútar. Nummer åtta på listan i den södra valkretsen är Gunnar Þórðarson, som haft en lång karriär som musiker i bland annat Trúbrot och Rió Trió. Berglind Häsler har spelat med bland annat Prins Póló och Skakkamanage. Hon är nummer sex i den nordöstra valkretsen.

Men det verkliga författarpartiet är Socialdemokraterna. På valbar plats finns några av landets mest kända och uppskattade författare. Guð­mundur Andri Thors­son - känd framför allt för sina krönikor i Fréttablað­ið­ och flera hyllade romaner - toppar listan i den sydvästra valkretsen. På samma lista är barnboksförfattaren Margrét Tryggvadóttir nummer två. Nummer sju är författaren och skådespelaren Gunnar Helgason och på tionde plats finns skådespelaren Hjálmar Hjálmarsson.

Gunnar Helgason är bror till Hallgrímur Helgason, en av de isländska författare som har en stor läsekrets även i utlandet. Brodern är nummer åtta på listan i norra Reykjavík. Några platser bakom sig har han skådespelaren Edda Björgvinsdóttir, Birgir Þórarinsson - mer känd som Biggi veira - från GusGus - och musikern, journalisten och poporaklet Dr. Gunni, Gunnar Lárus Hjálmarsson.

Musiker finns det också ganska gott om på Ljus framtids listor. Partiledaren Óttarr Proppé är sångare i Ham och toppkandidat i norra Reykjavík - och två av hans bandkamrater kandiderar även de till alltinget, men långt ifrån valbar plats. Sigurður Björn Blöndal, som också representerar partiet i kommunfullmäktige i Reykjavík, är på sista plats i norra Reykjavík. Och Sigurjón Kjartansson har tjugofjärde plats i den sydvästra valkretsen.

En annan kommunpolitiker i Reykjavík är skådespelaren Ilmur Kristjánsdóttir. Hon är nummer åtta på Ljus framtids lista i södra Reykjavík. 

Renässans har liksom Piratpartiet inte riktigt några egna veteraner inom politiken. På sista plats i södra Reykjavík finns Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och ledare för Självständighetspartiet. I sydväst finns operasångaren Ólöf Kolbrún Harðardóttir och entreprenören Kristín Pétursdóttir långt bak på listan. Närmare valbar plats är skådespelaren Birna Hafstein, som är nummer åtta i norra Reykjavík.

Hos Framstegspartiet, Centerpartiet och Folkets parti är det glesare med kändisar - och i synnerhet med kändisar från kulturvärlden. Som Biggi lögga gjorde sig Birgir Örn Guðjónsson känd som en frispråkig polis. Han är nummer tre på Framstegspartiets lista i södra Reykjavík.

Centerpartiet har Jón Hjaltalín Magnússon på sjunde plats i norra Reykjavík. Han har både varit en framgångsrik handbollsspelare och basat över handbollsförbundet Handknattleikssamband Íslands. Nummer fjorton på listan i den södra valkretsen är tidigare tv-meteorologen Sigurður Þ. Ragnarsson - mer känd som Siggi stormur.

Karl Berndsen har gjort sig känd som något av en stilguru. Han är nummer sju på Folkets partis lista i norra Reykjavík.

Här kan du läsa mer om de kändisar som kandiderade till alltinget i förra årets val.

Dagens citat

"Människor är otroligt trötta på kronans instabila kurs. ... Om syftet med att behålla kronan är att hålla några värdeladdade nationalistiska tal på 17 juni om kronans betydelse så räcker det inte långt för allmänheten. Kronan har varit ett dyrt skämt för oss."

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans, i Vísir om partiets syn på den isländska kronan.

onsdag 25 oktober 2017

Kampanjlåt vill rösta bort Bjarni Benediktssons maffia



Rösta bort Bjarni Benediktssons gamla maffia med skatteparadisbolag, skumraskaffärer, lagbrott och korruption. Det är budskapet i Verum Samfó, en kampanjlåt signerad några av alla de kändisar från kultur- och nöjeslivet som kandiderar för Socialdemokraterna i lördagens val. Texten är skriven av författaren Hallgrímur Helgason och låten framförs av Birgir "Biggi veira" Þórarinsson från GusGus och Gunnar Lárus "Dr. Gunni" Hjálmarsson.

Här kan du läsa mer om Socialdemokraternas kändiskandidater.

Färdigröstat på Flatey - alla sex öbor deltog i nyvalet

Först 33 mil med bil från Patreksfjörður till Stykkishólmur. Sedan färjan över Breiðafjörður för ett snabbt strandhugg på Flatey. Därefter färjan till Brjánslækur för att köra sista sträckan tillbaka till Patreksfjörður. Så gick det till när de sex bofasta på Flatey röstade i alltingsvalet. Och deltagandet var hundraprocentigt, rapporterar Fréttablaðið.

Det är 248 502 islänningar som är röstberättigade i lördagens val till alltinget. På Flatey i Breiðafjörður bor sex av dem. De utgör också det totala antalet året runt-boende på ön.

Färjetrafiken till Stykkishólmur gör att öborna uträttar det mesta av sina ärenden på orten. Det är också från Stykkishólmur som leveranser av livsmedel, post och andra förnödenheter kommer.

Men Flatey tillhör inte kommunen Stykkishólmsbær. I stället tillhör Flatey liksom en mängd andra öar i fjorden Reykhólahreppur. Till tätorten Reykhólar - som i sin tur tillhör regionen Västfjordarna - finns ingen färjetrafik. Och färjan angör inte Reykhólar i Västfjordarna utan Brjánslækur, en liten hamn som ligger fjorton mil från orten.

Därför har öborna de senaste åren tagit upp kampen för ett kommunbyte. Det finns ett missnöje med Reykhólahreppur. Öborna anser inte att kommunen bryr sig om Flatey. Som ett svar på kritiken har Reykhólahreppur börjat ha personal på ön under högsommaren när över hundra personer lever på Flatey.

Att tillhöra Reykhólahreppur innebär alltså att även tillhöra Västfjordarna. Därför är det distriktspolismästaren i regionen som har hand om förtidsröstningen till alltingsvalet. Hade Flatey i stället ingått i Stykkishólmsbær hade förtidsröstningen hanterats av distriktspolismästaren i Vesturland som har sitt huvudkontor just i Stykkishólmur.

På Flatey genomfördes förtidsröstningen redan i torsdags. I stället för att öborna skulle behöva ta sig till en vallokal på fastlandet kom distriktspolismästaren till ön för ett blixtsnabbt röstande. Men vägen dit var allt annat än blixtsnabb.

Färjan Baldur, som seglar över Breiðafjörður, stannar under vintern bara på Flatey på väg från Stykkishólmur till Brjánslækur. Färjan går dessutom bara en gång om dagen. Därför kunde distriktspolismästarens anställda inte bara åka tur och retur från Brjánslækur.

I stället fick de köra från Patreksfjörður till Stykkishólmur - en sträcka på 33 mil. De åkte klockan 9 på morgonen och var framme lagom till färjan lade ut klockan 15. Efter 90 minuters segling gick de i land på Flatey.

I vanliga fall gör Baldur ett kort stopp på Flatey för att släppa av och på passagerare och för att hämta och lämna gods. Men den här gången stannade färjan lite längre. I Bryggjubúðin, en liten sommaröppen butik inrättad i ett gammalt fryshus, öppnades en vallokal.

Samtliga sex röstberättigade var på plats för att rösta. Medan röstningen pågick låg färjan och väntade. Så fort alla hade röstat fortsatte den mot Brjánslækur. En av de utsända från distriktspolismästaren var Bergrún Halldórsdóttir. Hon säger i Fréttablaðið att alla ställde upp för att öborna skulle kunna rösta hemma på Flatey:
"När vi kom in i Bryggjubúðin med valmaterial hade vallokalen ställts i ordning och invånarna röstade snabbt. ... Detta är naturligtvis ett stort avstånd för oss och därför var det fantastiskt att besättningen ombord Baldur väntade på att väljarna blev klara med att rösta så att vi kunde åka med båten direkt till Brjánslækur."
Turen till Flatey i torsdags var inte den enda långa resan för distriktspolismästaren i Patreksfjörður. I fredags fick invånarna i Þingeyri möjlighet att rösta på samma sätt och i måndags var det dags för Reykhólar. Dessutom inrättas tillfälliga vallokaler på flera äldreboenden, sjukhus och vårdcentraler.

Folkets parti och Ljus framtid under spärren till alltinget

Både Folkets parti och Ljus framtid hamnar nu under femprocentsspärren till alltinget. Sju partier ser ut att få mandat i valet på lördag. Självständighetspartiet är fortfarande större än Gröna vänstern, men avståndet är fortsatt inte större än att det ligger inom felmarginalen. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

För andra mätningen i följd är Självständighetspartiet störst på Island. Stödet för partiet är 22,9 procent, en ökning med 3 procentenheter jämfört med den väljarbarometer som slutfördes fem dagar tidigare.

Avståndet till tvåan Gröna vänstern ligger alltjämt inom den statistiska felmarginalen. Gröna vänstern får nu 19,9 procent, en uppgång med 0,8 procentenheter.

Socialdemokraterna behåller positionen som tredje största parti med 13,5 procent. Det är dock en minskning med 2,3 procentenheter.

Gapet till fyran Centerpartiet ligger även den inom felmarginalen. Centerpartiet har stöd av 12,3 procent av väljarna, en ökning med 1,3 procentenheter.

Stödet för Piratpartiet sjunker till 9,3 procent, en tillbakagång med 2,6 procentenheter. Det är partiets sämsta siffra hos MMR på drygt tre år.

Framstegspartiet får 8,6 procent, en uppgång med 0,6 procentenheter.

Även Renässans klarar spärren med 5,5 procent. Stödet minskar dock med 1,2 procentenheter. Avståndet till femprocentsspärren ligger inom felmarginalen.

För första gången på fyra månader hamnar Folkets parti utanför alltinget. Partiet har nu 4,7 procent av väljarna bakom sig, en nedgång med 0,6 procentenheter

Ljus framtid har däremot långt upp till spärren. Partiet får nu 1,8 procent, en ökning med 0,2 procentenheter. Siffran är den näst sämsta hos MMR i Ljus framtids historia.

Gryning får 1,1 procent, en uppgång med 0,6 procentenheter, medan stödet för Folkfronten ligger still på 0,3 procent.

Det är nu 25,7 procent av islänningarna som står bakom den avgående koalitionen mellan Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid. Stödet för regeringen ökar med 1,9 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Vi vill inte ansöka om medlemskap i EU, men vi har sagt att vi är beredda att hålla en folkomröstning och vi har faktiskt också sagt att det är lämpligt om det finns intresse för det."

Katrín Jakobsdóttir, ledare för Gröna vänstern, i Vísir om partiets hållning i EU-frågan.

tisdag 24 oktober 2017

Rikspolitiken avgör hur islänningarna röstar i valet

De frågor som ett parti driver på riksplanet har störst betydelse när islänningarna väljer vad de ska rösta på. Tre av fyra svarar att de rikspolitiska frågorna är allra viktigast. Det är bara en minoritet som tycker att kandidaterna eller programmet i den egna valkretsen har större tyngd. Det visar en mätning utförd av Félagsvísindastofnun på uppdrag av Morgunblaðið.

Hela 72 procent rankar politiken för hela landet som den viktigaste faktorn när de bestämmer sig för vilket parti de ska rösta på i lördagens nyval. Ingen annan faktor är i närheten av att ha samma avgörande betydelse.

Bara 8 procent uppger att frågorna i den egna valkretsen har störst betydelse. Vidare är det 10 procent som säger att kandidaterna i den egna valkretsen är viktigast medan 10 procent svarar att kandidaterna i hela landet väger tyngst.

Glitnir vill belägga alla isländska medier med munkavle

Inte bara Stundin ska förbjudas att rapportera om statsminister Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir. Bankens konkursbo kräver inför Héraðsdómur Reykjavíkur att förbudet utvidgas till samtliga isländska medier. Glitnir vill också tvinga Stundin att återlämna alla dokument som läckts från den kraschade banken.

Förra måndagen anlände distriktspolismästaren till Stundins redaktion i Reykjavík tillsammans med en advokat som representerade Glitnirs konkursbo. Myndigheten gick med på Glitnirs begäran att förbjuda Stundin och samarbetspartnern Reykjavík Media att rapportera om statsminister Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir.

Avslöjandena gjordes med hjälp av dokument som läckts från Glitnir. Distriktspolismästaren sade nej till begäran att dokumenten skulle överlämnas till Glitnir och att tidigare publiceringar skulle raderas.

Munkavlen på Stundin ska nu prövas i domstol. Det står klart sedan Glitnirs konkursbo i går inledde processen vid Héraðsdómur Reykjavíkur. Själva rättsprocessen inleds nästa tisdag.

Glitnir begär nu ett betydligt mer långtgående förbud. Bankens konkursbo vill inte bara förbjuda Stundin och Reykjavík Media att rapportera om uppgifter som finns i de läckta dokumenten. Förbudet ska också utvidgas till samtliga isländska medier.

Utvidgningen är sannolikt ett svar på att RÚV i lördags publicerade uppgifter från samma läcka. Även här rörde det sig om Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir i samband med finanskraschen för nio år sedan. Uppgifterna visade hans kontakter med banken från 2003 och framåt. Där fanns också information om hur han använde ett bolag i ett skatteparadis för sina affärer.

Vidare kräver Glitnir att Stundin och Reykjavík Media ska överlämna allt material till konkursboet. Och de får inte medverka till att andra redaktioner får del av materialet och använder det som underlag för nya publiceringar.

Däremot har Glitnir ännu inte beslutat om motsvarande process även mot RÚV.

Glitnir kommer dock inte att rikta motsvarande krav mot The Guardian, en redaktion som samarbetade med Stundin och Reykjavík Media om det första avslöjandet. Beskedet kommer efter kontakter med The Guardian. Skälen bakom beslutet är inte kända, men sannolikt har Glitnir fått kännedom om att tidningen inte planerar några nya publiceringar baserade på läckan.

Rättsprocessen innebär alltså att Stundin inte kan fortsätta rapportera om Bjarni Benediktssons affärer förrän efter nyvalet nu på lördag. Om förbudskravet inte får gehör hos Héraðsdómur Reykjavíkur överväger tidningen att stämma Glitnir.

Rapporteringen om statsministerns affärer före finanskraschen fortsätter att väcka starka känslor. Biskop Agnes M. Sigurðardóttir sade i går i Morgunblaðið att det var oetiskt att publicera uppgifter från läckta dokument. Utspelet fick kritik från en rad politiker - och Stundins styrelseordförande Reynir Traustason såg det som anledning att begära utträde ur statskyrkan.

En rad partikamrater till Bjarni Benediktsson fortsätter att hävda att publiceringarna är ett sätt att sabotera för Självständighetspartiet inför valet. På Facebook skriver tidigare alltingsledamoten Sigurður Kári Kristjánsson att RÚV inte borde ha använt sig av samma underlag som Stundin förbjudits att nyttja samt att det rör sig om ett politiskt motiverat angrepp. Han hävdar också att han själv såväl som Bjarni Benediktsson i sitt arbete som alltingsledamöter alltid arbetade för allmänhetens bästa och inte för Glitnirs bästa.

Som en markering mot det föreläggande som stoppar Stundin från att publicera nya uppgifter om Bjarni Benediktssons affärer var förstasidan till fredagens tidning helt svart.

Här kan du läsa mer om munkavlen på Stundin.