måndag 16 oktober 2017

Elva partier ställer upp i nyvalet på Island

Elva olika partier ställer upp i nyvalet på Island om knappt två veckor. De sju partierna i alltinget samt Folkets parti och Centerpartiet har listor i samtliga sex valkretsar. Folkfronten och Gryning kandiderar inte i hela landet. Och Isländska folkfrontens listor underkänns av valmyndigheten - och polisanmäls för misstänkt urkundsförfalskning.

I alltingsvalet för ett år sedan var det tolv partier som kandiderade till den isländska riksdagen. Den här gången blir det elva partier som ställer upp.

De sju partierna i alltinget - Självständighetspartiet, Gröna vänstern, Piratpartiet, Renässans, Framstegspartiet, Ljus framtid och Socialdemokraterna - har listor i samtliga sex valkretsar. Det har också nybildade Centerpartiet och Folkets parti, som i förra valet blev största parti utanför parlamentet.

Folkfronten går till val i fyra valkretsar: den nordöstra valkretsen, den sydvästra valkretsen samt norra och södra Reykjavík. Partiet har det yngsta toppnamnet i hela valet i den sydvästra valkretsen. Där toppas listan av den 19-åriga studenten Erna Lína Örnudóttir Baldvinsdóttir.

Gryning tog centralt beslutet att inte ställa upp i alltingsvalet, men lämnade ändå dörren öppen för regionavdelningar att kandidera. Partiets avdelning i den södra valkretsen väljer nu att ändå delta i valet. Det är den enda valkretsen där Gryning går till val.

Den nordvästra valkretsen är Islands minsta och det är också där som färst partier ställer upp. Där kan väljarna bara rösta på de sju partier som i dag är representerade i alltinget samt Centerpartiet och Folkets parti. I övriga fem valkretsar finns tio partier att välja mellan.

De nio partier som går till val i hela landet har 34 manliga och 20 kvinnliga toppkandidater. Gröna vänstern och Ljus framtid är de enda partierna som har fler kvinnor än män överst på listorna. Renässans har en jämn könsfördelning. Övriga partier har fler män än kvinnor.

Den manliga dominansen är störst inom Självständighetspartiet, Centerpartiet och Folkets parti. Dessa tre partier har fem manliga och en kvinnlig toppkandidat.

Isländska folkfronten lämnade när tiden gick ut i fredags in fyra listor - i norra och södra Reykjavík, i den sydvästra valkretsen och i den södra valkretsen. Men i lördags drogs samtliga fyra listor tillbaka. Beskedet kom sedan de olika valmyndigheterna hittat en rad falska underskrifter.

För att få kandidera till val i alltinget är det nödvändigt att samla in namnteckningar från medborgare. Antalet nödvändiga underskrifter varierar efter valkretsens storlek.

De regionala valmyndigheterna noterade att en rad av namnteckningarna på Isländska folkfrontens olika listor skrivits av vad som tycktes vara en och samma person. När de kontaktade slumpvis utvalda undertecknare var det många som förnekade att de skulle ha skrivit på någon sådan lista.

Valmyndigheterna kommer nu att polisanmäla händelsen för misstänkt urkundsförfalskning. Isländska medier sökte under helgen förgäves partiledningen för kommentarer. Den enda som uttalade sig var Geir Harðarson, som skulle toppa Isländska folkfrontens lista i den sydvästra valkretsen. Han förnekade i RÚV att partiledningen skulle ha godkänt falska underskrifter:
"Det var många som arbetade med kandidaturen och vi tog emot listorna i god tro."
Det är inte första gången som just Isländska folkfronten har problem med att samla in tillräckligt många namnteckningar för att kunna ställa upp i val. I alltingsvalet i oktober 2016 var målet även då att ställa upp i fyra valkretsar. Efter en konflikt mellan partiledningen och två toppkandidater blev det bara två valkretsar. Då anklagade ledningen avhopparna för att ha stulit underskrifter.

Inte heller är det första gången som en kandidatur underkänns på grund av förfalskade underskrifter. Senast det hände var i presidentvalet 2012. Då var det 53 av 77 påstådda undertecknare i den nordvästra valkretsen som förnekade att de hade skrivit på för Ástþór Magnússon.

Utredningen om misstänkt urkundsförfalskning pågick i tre år innan den lades ned 2015. Ástþór Magnússon hördes som vittne. Misstankarna riktades mot en person som jobbade för hans kandidatur, men ledde aldrig till åtal.

Urkundsförfalskning är ett brott som kan ge upp till åtta års fängelse. Kristín Edwald, ordförande för valmyndigheten, säger till RÚV att systemet med underskrifter behöver förändras. Hon vill att alla undertecknare ska få ett meddelande om att deras namn finns med på en rekommendationslista innan valmyndigheterna behandlar listorna. På så sätt ska fusk kunna upptäckas i ett tidigare skede:
"Om man uppvisar ett förfalskat dokument i juridiska mellanhavanden så är det urkundsförfalskning, och sedan är frågan vem som bär ansvar för det, vilka som visste att detta var förfalskat och vilka som uppvisade det. Så det är en annan fråga var straffansvaret kan ligga."
Misstankarna mot Isländska folkfronten gäller samtliga valkretsar där partiet lämnade in listor. I ytterligare två fall - i sydväst och i södra Reykjavík - finns misstankar om förfalskade underskrifter. Här rör det sig enligt valmyndigheten om enstaka namn där partierna ändå hade tillräckligt antal underskrifter för att få listorna godkända.

Här kan du läsa mer om opinionsläget inför valet.