måndag 2 oktober 2017

Majoritet islänningar tycker ny grundlag är viktig

En majoritet av islänningarna anser att det är viktigt att införa en ny grundlag under nästa mandatperiod. Piratpartiets och Socialdemokraternas väljare är mest positiva till en ny grundlag. Mest skeptiska är Självständighetspartiets sympatisörer. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.

För fem år sedan sade en majoritet av islänningarna ja till huvuddragen i en ny grundlag. Men den rödgröna regering som drev frågan gav upp inför valet 2013. Tiden blev för knapp och det parlamentariska stödet för knappt för att förslaget skulle kunna drivas igenom.

Sedan dess har frågan hamnat allt längre ner på dagordningen. De senaste åren är det bara Piratpartiet som har visat stort engagemang för en ny grundlag.

Inför valet 2013 klubbade alltinget ett beslut som gjorde det möjligt att godkänna en ny grundlag under den kommande mandatperioden. Normalt måste förändringar i grundlagen godkännas av alltinget vid två tillfällen med ett val emellan.

När alltinget i tisdags för sista gången samlades inför nyvalet stod Piratpartiet och Socialdemokraterna bakom ett liknande förslag. Det gick ut på att grundlagsfrågan på nytt skulle bli föremål för en folkomröstning. Förslaget togs dock inte upp på dagordningen utan röstades ned med 41 röster mot 13.

Innan hade statsminister Bjarni Benediktsson lagt fram ett kompromissförslag. Enligt det skulle grundlagen ses över under de tre kommande mandatperioderna. Förslaget fick stöd av flera partiledare, men det gick inte att skapa enighet för att ta upp frågan i alltinget. Det starkaste motståndet kom från Piratpartiet som ansåg att förändringstakten var alldeles för långsam.

I tisdags gjorde Piratpartiets Birgitta Jónsdóttir sin sista dag i alltinget. Det stod då klart att kampen för en ny grundlag inte gett resultat. Hon skrev på Facebook att det var ett "oerhört sorglig" slut på hennes åtta och ett halvt år i parlamentet.

Men hela 56 procent av islänningarna anser att det är viktigt att en ny grundlag blir verklighet redan nästa mandatperiod. Det är 23,5 procent som svarar att frågan är oviktig medan 20,5 procent säger att den varken har stor eller liten betydelse.

Skillnaderna mellan olika väljargrupper är stora. Pensionärer, boende i huvudstadsregionen och kvinnor lägger större vikt vid frågan än andra. Bland islänningar i åldern 30 till 49 år, boende på landsbygden och män är intresset mindre.

Bland Piratpartiets sympatisörer är det 92 procent som uppger att frågan är viktig. Samma uppfattning har 91 procent av Socialdemokraternas väljare. Motsvarande siffra inom Gröna vänstern är 76 procent, inom Framstegspartiet 40 procent, inom Renässans 39 procent och inom Självständighetspartiet 15 procent.

Hos anhängare till Självständighetspartiet och Framstegspartiet är det fler som svarar att frågan har liten betydelse - 46 procent respektive 36 procent. Inom Renässans är andelen 39 procent - alltså lika många som säger att en ny grundlag är av stor vikt. Hos Gröna vänstern är det 21 procent som uppger att frågan är oviktig, hos Socialdemokraterna 9 procent och hos Piratpartiet 8 procent.