tisdag 10 oktober 2017

Överklagar domen för mordet på Birna Brjánsdóttir

Thomas Møller Olsen överklagar domen för mordet på Birna Brjánsdóttir till Hæstiréttur Íslands. Nyligen dömdes han till nitton års fängelse - ett av de strängaste straff som utdömts på Island under de senaste årtiondena. Och enligt en forskare i juridik finns det en rad frågetecken kring gripandet av Thomas Møller Olsen.

I januari i år försvann 20-åriga Birna Brjánsdóttir efter en utekväll i Reykjavík. Åtta dagar senare hittades hon död på stranden vid Selvogur. Kroppen bar spår efter grov misshandel. Hon hade slagits med knytnävar i ansiktet flera gånger och utsatts för stryptag som nästan tog hennes liv.

Obduktionen visade att hon drunknat. Gärningsmannen slog henne medvetslös. Sedan kastade han Birna Brjánsdóttir i vattnet efter att ha klätt av henne och gjort sig av med såväl kläder som andra tillhörigheter.

Bilder från övervakningskameror gjorde att polisen snabbt kom att intressera sig för en hyrbil som disponerades av två grönländska sjömän. Polar Nanoq, den trålare de arbetade på, låg i hamn i Hafnarfjörður när Birna Brjánsdóttir försvann.

I bilen fanns spår av grov misshandel. Hos Thomas Møller Olsen fanns dna-bevisning som kopplade honom till Birna Brjánsdóttir. Ombord båten fanns hennes körkort och hans fingeravtryck. På hennes kängor fanns hans dna. Och det var hennes blod som fanns i bilen.

Thomas Møller Olsen dömdes nyligen till nitton års fängelse för mordet på Birna Brjánsdóttir och för grovt narkotikabrott. Straffet är ett av de längsta som utdömts på Island under de senaste årtiondena.

Mord brukar ge sexton års fängelse. Straffvärdet för narkotikasmugglingen är två års fängelse. Men rätten ansåg att det inte fanns något som talade till Thomas Møller Olsens fördel. Han undanröjde bevis och kom hela tiden med nya berättelser. I den sista - som han lade fram under rättegången - försökte han lägga skulden för mordet på en kollega.

Under rättegången nekade han till mordet. Han medgav att han fört ombord 23,4 kilo cannabis på Polar Nanoq, men ansåg inte att något straff skulle utdömas. Skälet var att det var polisen som förde in narkotikan på isländskt territorium. Detta resonemang underkändes av rätten.

Nu överklagar Thomas Møller Olsen domen till Hæstiréttur Íslands. Om fallet inte hinner avgöras före årsskiftet går målet i stället till Landsréttur, en ny domstol som tas i bruk i januari nästa år.

Där är det inte osannolikt att skuldfrågan kan falla på själva gripandet av Thomas Møller Olsen. Det säger Bjarni Már Magnússon, docent i juridik vid Háskólinn í Reykjavík, till RÚV. Han är expert på internationell rätt och anser att Héraðsdómur Reykjaness undvek att ta ställning till själva gripandet:
"Skälet är att man går ombord ett fartyg utanför territorialvattnet, inom den så kallade ekonomiska zonen. Isländska staten har först och främst allmän jurisdiktion inom territorialvattnet och så viss jurisdiktion inom den ekonomiska zonen, mest känt är till exempel fiskebrott."
När isländsk polis gick ombord Polar Nanoq befann sig trålaren 90 sjömil från land. Territorialvattengränsen är 12 sjömil medan den ekonomiska zonen sträcker sig 200 sjömil från land.

Bjarni Már Magnússon säger till RÚV att domstolar är skyldiga att behandla lagligheten i ett gripande. Han hävdar att det inte spelar någon roll att Polar Nanoqs kapten själv valde att vända tillbaka mot Island när det framkommit att personer ombord kunde ha något med Birna Brjánsdóttirs försvinnande att göra:
"Om så vore fallet hade kaptenen kunnat bestämma att kineser hade jurisdiktion i fallet, men det är helt enkelt inte så."
Enligt Bjarni Már Magnússon har det tidigare hänt att Hæstiréttur Íslands friat just för att gripanden skett utanför isländsk jurisdiktion. Men att dessa domar skulle kunna tillämpas på Thomas Møller Olsen avfärdar Jón H. B. Snorrason, som var åklagare när gripandet gjordes. Han säger till RÚV att gripandet gått rätt till:
"Och tingsrättens utfall var att det inte fanns några fnurror på tråden i denna sak som på något sätt hade inverkan på domen. Det kan ofta ske i olika fall att något utförande av tvångsåtgärder går utöver proportionalitetsprincipen och det kan leda till skadeståndsskyldighet för staten. Detta har ingen inverkan på bevisbedömningen och domens utfall."
Jón H. B. Snorrason säger också att grönländska myndigheter gett sitt godkännande till gripandet. Om så vore fallet, skriver Bjarni Már Magnússon på Facebook, undrar han varför åklagaren inte lade fram några sådana dokument eller redogjorde för godkännandet i samband med rättegången.

Här kan du läsa mer om domen mot Thomas Møller Olsen.