lördag 28 oktober 2017

Renässans och Framstegspartiet kan få nyckelroller

Minst tre partier ser ut att behöva gå ihop för att det ska gå att bilda majoritet på Island. Men troligt är att nästa regering kommer att bestå av fyra partier. Självständighetspartiet kommer att bli största parti i dagens val - men Gröna vänstern har något bättre förutsättningar att bilda majoritet. Renässans och Framstegspartiet kan få nyckelroller i regeringsbildningen.

När Island går till val i dag är det i ganska fint väder och med rekordhög förtidsröstning. Vädret kommer alltså inte att orsaka problem för rösträkningen när valsedlarna ska transporteras till de olika valmyndigheterna - något som annars inte är sällsynt när det gäller ensligt belägna platser som Mjóifjörður, Grímsey och Árneshreppur.

De stora vallokalerna har öppet mellan 9 och 22 lokal tid. En timme efter stängning brukar det finnas ganska bra prognoser för utgången.

Men i år är det sannolikt att det dröjer längre. Skälet är att det är så jämnt mellan olika partier att några få röster kan få stor inverkan på mandatfördelningen. Så var det även exempelvis 2013 när Piratpartiet länge såg ut att precis missa femprocentsspärren, men tog sig över gränsen för mandat när förtidsrösterna - som räknas sist - räknades.

Förtidsröstningen har varit större än normalt. Det behöver inte betyda något för valdeltagandet. Att förtidsröstningen ökar har länge varit en trend - och det gjorde den även 2016 när rekordfå islänningar röstade i alltingsvalet.

På Island finns inte riktigt någon tradition för minoritetsregeringar. Inte heller finns det riktigt någon tradition för koalitioner med mer än två partier. Men det skulle mycket väl kunna bli resultatet av ett val där det inte finns några självskrivna regeringsalternativ.

Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson och Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir är de enda realistiska statsministerkandidaterna. Han kommer sannolikt att leda det största partiet - men hon kommer förmodligen ha bättre förutsättningar att bilda majoritet.

Ett troligt regeringsalternativ är Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Piratpartiet ihop med Framstegspartiet eller Renässans. Katrín Jakobsdóttir var inför förra valet mycket skeptisk till att samarbeta med Piratpartiet, men så kräsen kommer hon inte att kunna vara den här gången om hon ska kunna bilda en regering med vänsterprofil.

Men motståndet handlade också om personliga motsättningar. Katrín Jakobsdóttir kommer att ha lättare att samarbeta med Piratpartiet nu när Helgi Hrafn Gunnarsson är centralfigur i stället för Birgitta Jónsdóttir.

Om inte landsbygdsfalangen lyckas bli tongivande kommer Gröna vänstern inte ha några svårigheter att samarbeta med Socialdemokraterna.

Både Framstegspartiet och Renässans kan komma att få nyckelroller. På förhand är det dessa två partier som har lättast att samarbeta såväl åt höger som åt vänster. Att Katrín Jakobsdóttir skulle samarbeta med bägge är inte sannolikt eftersom de två står så långt ifrån varandra när det gäller fiske- och jordbrukspolitiken.

Framstegspartiet känns som en troligare samarbetspartner för Gröna vänstern. Där blir fiske- och jordbruksfrågorna inga problem - men frågan är hur det skulle påverka Socialdemokraterna och Piratpartiet.

Självständighetspartiet får förmodligen svårare att bilda regering. De politiska skillnaderna mellan Framstegspartiet och Centerpartiet - två tänkbara samarbetspartier - är små, men de personliga motsättningarna mellan dessa två enorma.

Bjarni Benediktsson var allt annat än förtjust i Sigmundur Davíð Gunnlaugsson när Självständighetspartiet och Framstegspartiet regerade ihop mellan 2013 och 2016. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har inte tappat någon svansföring sedan han hoppat av för att bilda Centerpartiet.

Dessutom ser sig Sigmundur Davíð Gunnlaugsson i någon mån alltjämt som Framstegspartiets rättmätige ledare. Hans relation till Sigurður Ingi Jóhannsson, som besegrade honom i en jämn omröstning om ordförandeskapet, är långt under fryspunkten. Och det är knappast en strid som Bjarni Benediktsson vill få med sig i en regering.

Bjarni Benediktsson skulle kunna vända sig till Renässans och Framstegspartiet. Men det räcker knappast för att bilda majoritet. Han skulle även kunna försöka få med Socialdemokraterna i ett samarbete - även om många inom Självständighetspartiet fortfarande ogillar hur koalitionen mellan de två partierna sprack 2009.

Socialdemokraterna vill helst regera åt vänster. Och partiet är ingen drömpartner för Bjarni Benediktsson. Men om det går några veckor utan att någon är i närheten av att lyckas bilda majoritet kan läget förändras.

En koalition mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Socialdemokraterna är inte heller något drömscenario för någon av de inblandade, men det skulle kunna bli ett alternativ om andra vägar visar sig oframkomliga. Ett sådant samarbete skulle rimligtvis hamna i den politiska mittfåra som en hel del väljare efterfrågar.

En annan avgörande fråga är hur förra årets försök att bilda regering påverkat partierna. Då var det parlamentariska läget ungefär lika splittrat som det väntas bli i dag. Många hade då svårt att acceptera några långtgående kompromisser. Kanske kan attityder och förväntningar nu ha blivit mer realistiska. Annars är det svårt att se hur det ens ska vara möjligt att bilda majoritet.

En joker i leken skulle kunna bli Folkets parti. Stödet för partiet är nu runt fyra procent, men partiledaren Inga Sælands insats i gårdagens slutdebatt i RÚV kan ha förbättrat chanserna att klättra över spärren.

Folkets parti ingår varken i Katrín Jakobsdóttirs eller Bjarni Benediktssons drömregering. I valrörelsen har partiet lovat stora välfärdssatsningar utan tydliga finansieringsbesked. Dessutom har åtminstone Bjarni Benediktsson nu upplevt hur det kan vara att samarbeta med nybildade partier utan regeringserfarenhet och med begränsad politisk erfarenhet.

När Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid bildade regering efter förra valet var det ingen som var entusiastisk. Inte ens inom de tre partierna var detta en koalition som någon egentligen ville ha. Det finns en uppenbar risk att en liknande regering blir resultatet av dagens val.

Frågan är om en sådan regering också skulle gå samma öde till mötes. Politikernas lösning kan inte gärna bli ännu ett nyval. Om alltinget ska kunna återvinna väljarnas förtroende är det nödvändigt att hitta en väg ut ur låsta positioner och regeringskriser.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.