måndag 23 oktober 2017

Så ojämlikt fördelas mandaten i isländska valet

En röst i den nordvästra valkretsen väger dubbelt så tungt som en röst i den sydvästra valkretsen. När 248 502 islänningar går till val på lördag är obalansen mellan de sex olika valkretsarna den största hittills. Och det är landsbygden som gynnas på storstadsväljarnas bekostnad. Skillnaderna är nu så stora att de är på gränsen till att vara olagliga.

I det förslag till ny grundlag som togs fram för fem år sedan var en av de tyngsta punkterna ett förändrat valsystem. Tanken var att avskaffa de sex olika valkretsarna och låta hela Island vara en enda valkrets. Därmed skulle dagens fördelningssystem - som gynnar landsbygdsvalkretsarna - försvinna.

Förslaget ser dock inte ut att bli verklighet. Självständighetspartiet och Framstegspartiet, som bägge har starkt stöd på landsbygden, står inte bakom reformen.

När Island går till val på lördag är vissa röster mer värda än andra. En enda röst i den nordvästra valkretsen - landets minsta - motsvaras av 1,98 röster i den sydvästra valkretsen, som är landets största.

Mandatfördelningen på Island förändras inte alls i takt med befolkningsutvecklingen. Förändras i samma takt gör heller inte antalet utjämningsmandat. Det betyder att de partier som är starkast på landsbygden kan få fler mandat i alltinget än partier som är starkast i storstäderna.

Totalt är det 248 502 islänningar - varav 124 669 kvinnor och 123 833 män - som får rösta på lördag. Av dessa är 13 461 personer folkbokförda i utlandet.

I den nordvästra valkretsen finns 21 516 väljare och åtta mandat, i den nordöstra valkretsen 29 618 väljare och tio mandat, i den södra valkretsen 36 154 väljare och tio mandat, i den sydvästra valkretsen 69 498 väljare och tretton mandat, i norra Reykjavík 46 109 väljare och elva mandat och i södra Reykjavík 45 607 väljare och elva mandat.

De tre storstadsvalkretsarna - norra och södra Reykjavík samt sydväst - har två utjämningsmandat var. De tre landsbygdsvalkretsarna har ett utjämningsmandat var.

Hade mandatfördelningen varit proportionell skulle nordväst ha 5,45 mandat, nordost 7,51 mandat, syd 9,17 mandat, sydväst 17,62 mandat, norra Reykjavík 11,69 mandat och södra Reykjavík 11,56 mandat.

Den stora vinnaren på den ojämlika fördelningen är den nordvästra valkretsen och den sydvästra valkretsen är den stora förloraren. Sett till antalet väljare har nordväst 32 procent för många mandat och sydväst 36 procent för få mandat.

Även nordost och syd är vinnare med 25 respektive 8 procent fler mandat. Förlorar gör även norra och södra Reykjavík med 6 respektive 5 procent färre mandat.

Färst röstberättigade finns det i Árneshreppur. I kommunen finns det 36 väljare. I Reykjavík - där kommunen alltså delas i två valkretsar - finns totalt 91 716 röstberättigade.