Nu kommer #metoo-uppropen till Island

Hundratals vittnesmål om allt från trakasserier till våldtäkter. De senaste dagarna har #metoo-uppropet nått Island. En lång rad kvinnor inom politiken och scenkonsterna berättar nu - till största delen anonymt - om olika typer av övergrepp. Men den blivande statsministern Katrín Jakobsdóttir har inte ställt sig bakom uppropet.

Det var i fredags som 136 kvinnliga politiker anonymt berättade om hur de i olika sammanhang utsatts för kränkningar av manliga kolleger. Inga förövare pekades ut med namn, men där sades finnas allt från kommunpolitiker till ministrar. Berättelserna omfattar allt från sexistiska och nedlåtande kommentarer till våldtäkter.

I måndags var det 62 kvinnliga skådespelare samt film- och teaterarbetare som på samma sätt vittnade om olika typer av övergrepp. Även här handlar berättelserna inte sällan om grova övergrepp.

Ännu fler kvinnor har i upprop gått ut och uppmanat män att ta ansvar för den kultur som gör så att kränkningarna kan fortsätta. Katrín Jakobsdóttir - som sannolikt blir Islands nästa statsminister - undertecknade inte det upprop som över 300 kvinnliga politiker skrev under. Där fanns annars en lång rad ministrar, partiledare och alltingsledamöter.

Att Katrín Jakobsdóttirs namn saknades kommenterades av Sóley Tómasdóttir, som länge representerade Gröna vänstern i kommunfullmäktige i Reykjavík. Hon skrev på Twitter att det var "sorgligt" att Katrín Jakobsdóttir inte ställt sig bakom uppropet.

Katrín Jakobsdóttir svarade på Twitter att hon den senaste tiden inte haft mycket tid åt sociala medier på grund av regeringsförhandlingarna. Annars hade hon skrivit under uppropet.

Arbetslösheten på Island ökar - och väntas fortsätta stiga

För sjätte månaden i följd låg arbetslösheten på Island i oktober under 2 procent. Men den ökade något jämfört med september. Det var i synnerhet på landsbygden som fler blev utan jobb i oktober. Den största ökningen skedde på Suðurnes och i Norðurland vestra. Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten fortsätter att stiga i november.

En sjömansstrejk fick arbetslösheten på Island att stiga i januari och februari - men sedan dess har den varit klart lägre än under 2016. Och det betyder i sin tur att 2017 är året med den lägsta arbetslösheten sedan finanskraschen drabbade landet för nio år sedan.

Nu har i sex månader i följd färre än 2 procent av islänningarna varit utan jobb. I oktober var arbetslösheten 1,9 procent, en uppgång med 0,1 procentenheter jämfört med september. Siffran är dock den näst lägsta sedan kraschen.

Vinnumálastofnun räknar med en fortsatt ökning under november. Anledningen till att fler blir arbetslösa är att säsongsjobb inom främst byggsektorn och turistnäringen försvinner.

Den största ökningen skedde i Norðurland vestra och på Suðurnes - och det är också på Suðurnes som den största andelen arbetslösa finns. I oktober var 2,4 procent arbetslösa i regionen, en ökning med 0,3 procentenheter. I Reykjavíkområdet var arbetslösheten oförändrad på 2 procent. Lika hög var den i Norðurland eystra där den steg med 0,1 procentenheter.

I en enda region - Vesturland - sjönk arbetslösheten under oktober. Den minskade med 0,1 procentenheter till 1,4 procent. I Västfjordarna låg den still på 1,6 procent, I Suðurland ökade den med 0,1 procentenheter till 1,4 procent, i Austurland var den oförändrad med 1,2 procent och i Norðurland vestra steg den med 0,3 procentenheter till 0,9 procent.

Arbetslösheten fortsätter att vara högre bland utländska medborgare. Där var det 4 procent som stod utanför arbetsmarknaden - alltså en dubbelt så hög andel som bland islänningar. En majoritet av de arbetslösa utlänningarna är polska medborgare.

Gapet mellan isländska och utländska medborgare ökar eftersom islänningar får jobb i större utsträckning. Sjunker gör däremot gapet mellan män och kvinnor. Fortfarande är det vanligare att kvinnor står utan jobb - 2,2 procent mot 1,7 procent för männen - men under oktober ökade arbetslösheten bland män samtidigt som den minskade bland kvinnor.

För ett år sedan klassades 25 procent som långtidsarbetslösa - något som de betyder att de inte haft något jobb på minst ett halvår. Den andelen har nu krympt till 22 procent.

Ungdomsarbetslösheten är alltjämt lägre än bland islänningar i allmänhet. I oktober var det bara 1,5 procent av personer i åldern 18 till 24 år som inte hade något jobb.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

I dag får Island ny regering - oenighet i Gröna vänstern

Island får i dag en ny regering med Katrín Jakobsdóttir som statsminister. Men beslutet att gå i koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet delar Gröna vänstern. Två alltingsledamöter röstade nej till regeringsförklaringen. Besked om de blir kvar i partiet kan komma under ett möte med alltingsgruppen på morgonen.

När Socialdemokraterna och Gröna vänstern regerade ihop mellan 2009 och 2013 försvagades Gröna vänstern undan för undan av avhopp i protest mot regeringens Europapolitik. Dåvarande statsministern Jóhanna Sigurðardóttir beskrev de ledamöter hos koalitionspartnern som avvek från partilinjen som vildkatter.

Katrín Jakobsdóttir har inte ens hunnit tillträda som statsminister innan hon fått två vildkatter att hantera. Regeringsförklaringen klubbades i går kväll vid ett partistyrelsemöte där 75 personer röstade ja, femton personer röstade nej och tre personer avstod från att rösta.

Debatten under mötet var bitvis stormig. Två av Gröna vänsterns alltingsledamöter röstade nej till regeringsförklaringen. Varken Andrés Ingi Jónsson eller Rósa Björk Brynjólfsdóttir anser sig kunna stödja den politik regeringen tänker föra.

Andrés Ingi Jónsson meddelade sitt beslut strax före omröstningen. Han publicerade då hela sitt anförande på Facebook. Där förklarade Andrés Ingi Jónsson att han inte ansåg att en koalition med Självständighetspartiet inte var det bästa för Gröna vänstern:

"Jag är övertygad om att Katrín Jakobsdóttir blir en jättebra statsminister och jag önskar henne allt gott inför de uppgifter som väntar, men jag är inte övertygad om att detta är rätt regering för henne eller Gröna vänstern. Jag ser för stora brister i regeringsförklaringen och kommer därför inte att stödja den. ... Har vi förutsättningar att lita på partiet som utnyttjade offren i fall kopplade till upprättelse och försökte att tysta dem? Ska vi inleda ett samarbete med ett parti som bröt mot lagen vid utnämningen av domare till landsrätten? Är det möjligt att förlita sig på en överenskommelse med ett parti som senast i september vid alltingets avslutning vände sig mot en överenskommelse och röstade nej mot att ge flyktingbarn tak över huvudet?"

Saker som Andrés Ingi Jónsson saknade i regeringsförklaringen var bland annat ställningstaganden när det gällede privatisering av sjukvård, utbyggnad av vattenkraft och andra energikällor samt Nato-medlemskapet.

Rósa Björk Brynjólfsdóttir efterlyste liknande saker. Hon talade också om utökat flyktingmottagande och biståndspolitik. Hon hävdade att Gröna vänstern lagt sig platt för Självständighetspartiet på flera viktiga områden.

Andrés Ingi Jónsson har tidigare sagt att han trots motståndet mot regeringsförklaringen kan tänka sig att stanna kvar inom partiet. Rósa Björk Brynjólfsdóttir har ännu inte uttalat sig i frågan. Ingen av dem har heller sagt om de skulle stödja regeringen vid en misstroendeförklaring. Deras framtid inom Gröna vänstern kan avgöras vid morgonens möte med alltingsgruppen.

Motståndet är inte tillräckligt starkt för att äventyra koalitionen. Men det undergräver Katrín Jakobsdóttirs ställning som partiledare. Hittills har hon lyckats hålla ihop ett parti där splittringen mellan olika falanger ofta varit stor. Nu står även hon inför utmaningen att hålla ihop Gröna vänstern i ett regeringssamarbete som många på förhand motsätter sig.

Katrín Jakobsdóttir säger till RÚV att hon är nöjd med såväl regeringsförklaringen som utfallet av gårdagens omröstning. Men hon medger att oenigheten försvagar partiet:

"Vi har nått avsevärd framgång i denna överenskommelse. Jag anser också att det är ett mycket bättre alternativ för Gröna vänstern att sitta vid regeringens bord - för att inte tala om att leda en ny regering i detta land. Det anser jag är ett otroligt bra resultat så naturligtvis håller jag inte med om deras [Andrés Ingi Jónssons och Rósa Björk Brynjólfsdóttirs] slutsats."

Sett till debatten i partiet var utgången bättre än väntat. Det säger Katrín Jakobsdóttir i Morgunblaðið. Hon räknar inte med Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir som en del av regeringsunderlaget. De styr nu över sig själva. Hennes uppfattning är att regeringen nu kommer att ha 33 i stället för 35 mandat i alltinget:

"Jag tyckte att debatten på detta möte var mycket bra. Vissa deklarerade att de var emot regeringssamarbetet, men avsåg ändå att fortsätta arbeta med oss i partiet och jag uppskattar det."

Självständighetspartiet och Framstegspartiet tog i går kväll enhälliga beslut om att ställa sig bakom regeringsförklaringen.

Den avgående regeringen träffas en sista gång klockan 13.30 i dag under ett möte med president Guðni Th. Jóhannesson på Bessastaðir. Därefter samlas den nya regeringen för första gången hos presidenten klockan 15.

Under förmiddagen hålls alltså möten med alltingsgrupperna. Där kommer inte bara Andrés Ingi Jónssons och Rósa Björk Brynjólfsdóttirs framtid inom Gröna vänstern att diskuteras. Där kommer också ministrarna i den nya regeringen att presenteras. Ministrarna börjar jobba på sina departement i morgon.

Namnen på flera av de blivande ministrarna har ännu inte läckt ut. Klart är att Gröna vänstern får statsministerns departement (Katrín Jakobsdóttir), hälsovårdsdepartementet samt miljödepartementet (Svandís Svavarsdóttir och ytterligare en minister), Framstegspartiet får kultur- och utbildningsdepartementet (Lilja Alfreðsdóttir), kommunikations- och kommundepartementet samt välfärdsdepartementet (Sigurður Ingi Jóhannsson och ytterligare en minister) och Självständighetspartiet får finansdepartementet (Bjarni Benediktsson), utrikesdepartementet (Guðlaugur Þór Þórðarson), justitiedepartementet (Sigríður Á. Andersen), fiske- och jordbruksdepartementet (Jón Gunnarsson eller Kristján Þór Júlíusson) samt industri-, innovations- och turismdepartementet (Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadottir). Talman blir Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon.

Regeringsförklaringen presenteras vid en presskonferens som börjar klockan 10. Där undertecknas den också av de tre partiledarna Katrín Jakobsdóttir, Bjarni Benediktsson och Sigurður Ingi Jóhannsson.

Att ledamöter redan från början inte stödjer den egna regeringen är sällsynt men inte unikt. När Självständighetspartiet 1944 bildade koalition med Socialistpartiet var det fem ledamöter som vägrade backa upp regeringen eftersom de ansåg att den förde kommunister till makten. Ingen av de fem lämnade dock Självständighetspartiet.

Den underligaste regeringsbildningen hittills skedde 1980. Då valde Självständighetspartiets vice ordförande Gunnar Thoroddsen att gå i koalition med Framstegspartiet och Folkalliansen. Partiledaren Geir Hallgrímsson stod inte bakom beslutet utan gick i stället i opposition tillsammans med en majoritet av Självständighetspartiets ledamöter.

Splittringen ledde inte till några utträden ur partiet. Alltingsgruppens möten var dock inte sällan allt annat än konventionella. När de ledamöter som tillhörde oppositionen diskuterade frågor där de motsatte sig regeringens politik fick gruppen dela på sig. När de var överens kunde de däremot hålla gemensamma möten.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Skyr slog helt enkelt igenom här i Finland för ungefär fem till sex år sedan. Nu är konsumtionen av skyr per invånare högst i alla länder om Island räknas bort."

Kristín Aðalbjörg Árnadóttir, Islands ambassadör i Finland, i Vísir om försäljningen av skyr i Finland.

Ny jordskalvssvärm vid Askja

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett sextiotal jordskalv inträffade vid Askja i går. Skalvserien beror sannolikt på magmarörelser. Men det finns inga tecken på att jordskalven skulle förebåda ett vulkanutbrott. Skalven var små och skedde på större djup. Gårdagens kraftigaste skalv hade en magnitud på blygsamma 2,0. Flera jordskalvssvärmar har inträffat i samma område tidigare i år.

Askja är en av de isländska vulkaner som sakta kan röra sig mot ett utbrott. De senaste åren har det funnits åtskilliga tecken på magmarörelser. Det handlar främst om jordskalvssvärmar som visar att magma är i rörelse.

Vid femtiden i går morse började en ny jordskalvssvärm. Skalven skedde vid Askja, Dyngjufjöll och Herðubreið. Aktiviteten var som mest intensiv i fyra timmar. Totalt inträffade ett sextiotal jordskalv i området under gårdagen. Majoriteten skedde på djup mellan fyra och tio kilometer.

Det största jordskalvet i går hade en magnitud på 2,0. Inga skalv följdes av några rörelser i jordskorpan som skulle kunna kopplas till nära förestående vulkanisk aktivitet.

Här kan du läsa mer om Askja.

Ovanligt varmt på hela Island i oktober

Oktober var en ovanligt varm månad på hela Island. Och i Kvísker i sydost uppmättes årets högsta temperatur - hela 22,1 grader - så sent som den 27 oktober. Men månaden bjöd också på låga temperaturer på höglandet. Högsta medeltemperaturen hade Surtsey. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Över hela Island var årets oktober betydligt varmare än genomsnittet. I Kvísker på sydöstra Island registrerades till och med årets varmaste dag den 27 oktober. Då uppmättes 21,3 grader i väderstationen vid gården med samma namn och 22,1 grader i Vegagerðins mätstation vid ringvägen.

För Kvísker var det alltså en ovanligt sen värmebölja som drog in i slutet på oktober. Det är också den högsta temperaturen som någonsin uppmätts på Island just denna dag på året. Det var dessutom månadens högsta temperatur i hela landet.

Den högsta medeltemperaturen i oktober hade Surtsey. Där var snittet 8,1 grader. Kallast var det i Sandbúðir med 0,2 grader. I bebyggelse var det kyligast i Grímsstaðir á Fjöllum med 3,1 grader.

Månadens lägsta temperatur uppmättes den 17 oktober då det var -10,5 grader vid Brúarjökull. Samma dag registrerades också den lägsta temperaturen i befolkade områden. Då var det -10 grader i Möðrudalur.

I stora delar av landet går årets oktober till historien som en av de tio varmaste någonsin. Men i allmänhet var det något varmare under oktober 2016.

I Reykjavík var medeltemperaturen 6,9 grader, vilket var 2,5 grader över snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var det 6,7 grader (+2,8), i Bolungarvík 6,5 grader (+3,0), på Grímsey 6 grader (+3,0), i Akureyri 6,1 grader (+3,1), i Egilsstaðir 5,7 grader (+2,6), i Dalatangi 7,1 grader (+2,6), i Teigarhorn 6,9 grader (+2,4), i Höfn 6,7 grader (+2,3), i Stórhöfði på Hemön 7,1 grader (+2,0), i Hveravellir 2 grader (+3,2) och i Árnes 5,4 grader (+1,9).

På västra Island var det ovanligt torrt. I Reykjavík föll 42,1 millimeter nederbörd och i Stykkishólmur 22,7 millimeter. I bägge städerna var det mindre än hälften av den normala mängden. I Akureyri noterades genomsnittliga 54,1 millimeter nederbörd.

När det gäller soltimmar var förhållandena omvända. I Reykjavík registrerades normala 82,6 soltimmar medan antalet i Akureyri bara var 22,5 soltimmar - vilket var mindre än hälften av genomsnittet.

2017 ser ut att bli ännu ett år med temperaturer långt över genomsnittet. I Akureyri är medeltemperaturen de tio första månaderna hela 6,2 grader. Det är 2,1 grader över snittet - och den näst varmaste inledningen på ett år sedan 1939. I Reykjavík är årets tio första månader de femte varmaste någonsin. I den isländska huvudstaden var medeltemperaturen för perioden 6,7 grader, vilket var 1,6 grader över genomsnittet.

I både Reykjavík och Akureyri har det under 2017 fallit något mer nederbörd än vanligt.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

I eftermiddag avgörs det om Island får en ny regering

I dag avgörs det om Island får en ny regering och Katrín Jakobsdóttir blir ny statsminister. Under dagen ska de tre koalitionspartierna rösta om den regeringsförklaring som förhandlats fram. Där märks bland annat höjd kapitalinkomstskatt, införandet av en stabilitetsfond och ökade kostnader för turister att besöka Island.

Katrín Jakobsdóttir, ledare för Gröna vänstern, fick i går det formella uppdraget av president Guðni Th. Jóhannesson att bilda regering. Hon ägnade en stor del av gårdagen åt enskilda möten med ledamöterna i den egna alltingsgruppen. Liknande möten höll även Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson och Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson.

Under mötena diskuterades innehållet i regeringsförklaringen och fördelningen av ministerposter. Det står nu klart att det blir elva ministrar i regeringen. Självständighetspartiet har inte lyckats övertyga Framstegspartiet och Gröna vänstern om att inrätta ytterligare en ministerpost.

Flera blivande ministrar är kända - men inte bekräftade - sedan tidigare. Att Bjarni Benediktsson inte har sex ministerposter innebär att han ställs inför valet mellan Jón Gunnarsson och Kristján Þór Júlíusson som statsråd nummer fem. Det är en kamp som Kristján Þór Júlíusson förmodligen går segrande ur - trots magra resultat under senaste mandatperioden.

I övrigt väljer Bjarni Benediktsson - som blir finansminister - samma ministrar som sist. Det innebär alltså att Guðlaugur Þór Þórðarson blir utrikesminister, Sigríður Á. Andersen justitieminister och Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadottir näringsminister.

Sigurður Ingi Jóhannsson väljer sannolikt jobbet som fiske- och jordbruksminister medan Lilja Alfreðsdóttir blir kultur- och utbildningsminister. Framstegspartiets tredje ministerval har inte läckt ut.

Inte heller namnet på Gröna vänsterns tredje minister är känt. Rykten gör dock gällande att Lilja Rafney Magnúsdóttir är en stark kandidat. Utöver Katrín Jakobsdóttir som statsminister får även Svandís Svavarsdóttir en ministerpost.

I eftermiddag samlas de tre partistyrelserna för att ta ställning till ett regeringssamarbete. För Självständighetspartiet och Framstegspartiet är besluten inte särskilt problematiska.

Inom Framstegspartiet är attityden mycket positiv. Sigurður Ingi Jóhannsson lyckades styra regeringsbildningen på ett sådant sätt som gjorde att det egna partiet fick en nyckelroll i mitten mellan två ytterlighetspartier. Även regeringsförklaringen har fått ett positivt bemötande.

I Självständighetspartiets led är attityden inte riktigt lika positiv. Stödet för Bjarni Benediktsson är starkt och ingen kommer på något sätt att motsätta sig regeringssamarbetet. Partiet får trots allt regera vidare - vilket sett till det svaga valresultatet är något slags seger. Men det som irriterar vissa är att Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon - som länge varit något av en ärkefiende - nu väntas få uppdraget som talman i alltinget.

För Katrín Jakobsdóttir väntar däremot en rysare. Utgången är i någon mån given - hon kommer att få med sig en majoritet av styrelsen på att gå i koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Men om motståndet blir betydande försvagar det hennes ställning avsevärt.

I centrum står alltingsledamöterna Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir. Det är långt ifrån säkert att de kommer att sluta upp bakom Katrín Jakobsdóttir. I så fall krymper i praktiken regeringens majoritet från 35 till 33 av totalt 63 mandat.

Om det blir ett ja hos alla tre partier samlas den avgående regeringen en sista gång hos Guðni Th. Jóhannesson på Bessastaðir på torsdag. Därefter samlas den nya regeringen hos presidenten. Den första konseljen - ett möte mellan regeringen och presidenten - hålls på fredag. Då är det på dagen 99 år sedan Island fick suveränitet från Danmark.

De första detaljerna om regeringsförklaringen har nu sipprat ut. Kjarninn berättar om en rad punkter i överenskommelsen.

Det blir en höjning av kapitalinkomstskatten - något som tveklöst kommer att betraktas som en seger inom Gröna vänstern. Den höjs från 20 till 22 procent. Detta beräknas ge ett tillskott på 2,5 miljarder isländska kronor i statskassan.

För turister kommer Island att bli ett ännu dyrare besöksmål. Den nya regeringen skrotar den momshöjning riktad mot turistindustrin som den förra regeringen ville införa. Men utländska gäster ska ändå betala mer. Regeringen vill införa en avgift för inresor och utresor. Exakt hur avgiften ska se ut ska diskuteras i samråd med turistnäringen.

Skatten på övernattningar - som nu är en fast avgift på 100 isländska kronor per natt - förändras även den. Pengarna ska nu gå till den kommun där besökaren övernattar i stället för till staten. Dessutom blir skatten proportionell i stället för fast. Den som övernattar på dyrare ställen får alltså betala en högre avgift än den som övernattar på billigare ställen.

Regeringen vill inrätta en stabilitetsfond. Hit ska aktieutdelning från exempelvis energibolag slussas. Fonden ska användas för att minska skillnaderna mellan hög- och lågkonjunktur.

Tanken är att många satsningar ska finansieras genom att minska det egna kapitalet i de statligt ägda Landsbanki och Íslandsbanki. Bankerna ska också privatiseras. Intäkterna från försäljningen - där regeringen gärna vill se utländska köpare - ska gå till att minska statsskulden.

Inget av de tre partierna är särskilt intresserade av att förändra grundlagen. Lösningen blir att tillsätta en tvärpolitisk nämnd som utreder frågan. En liknande nämnd ska också undersöka behovet av förändringar av utlänningslagen.

Andra nyheter är att föräldraledigheten stegvis ska utökas från dagens nio till tolv månader, att en vitbok över rekonstruktionen av de finansiella systemen tas fram och att det snarare ska satsas på en tryggare energiförsörjning i stället för en utbyggnad av vattenkraften. Det blir ingen flytt av ansvaret för centralbanken Seðlabanki Íslands utan det ligger kvar hos statsministern.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Det är lite märkligt om det är så att partierna längst till höger och längst till vänster kan komma överens om en politik i till exempel sjukvårdsfrågor, där det ena partiet har ägnat sig mycket åt att privatisera och låta den privata sektorn ta hand om hälso- och sjukvården och det andra inte alls vill något sådant."

Gunnar Bragi Sveinsson, gruppledare i alltinget för Centerpartiet, i Vísir om en koalition mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet.

Kampanjfilm blir verklighet på oväntat sätt

Rösta på Katrín Jakobsdóttir. Så löd budskapet från den internationellt kände konstnären Ragnar Kjartansson inför alltingsvalet. Han kandiderade också själv för Gröna vänstern. Men en av de kampanjfilmer där budskapet framfördes har nu nästan blivit verklighet - men med det egna partiet i en oväntad roll.

Filmen är inspelad i statsministerbostaden på Tjarnargata i Reykjavík. Där skålar Självständighetspartiet i champagne efter att bland annat ha höjt lägstalönen. Därefter kommenterar Ragnar Kjartansson scenariot - och säger att det troliga är att en regering med Självständighetspartiet i stället snart spricker efter en ny skandal där ledande företrädare gynnat närstående.

I söndags kväll var det Gröna vänstern som skålade med Självständighetspartiet och Framstegspartiet i statsministerbostaden. Om det blir någon satsning på de islänningar som tjänar minst eller om regeringen kollapsar redan till våren återstår att se. Men det blir en regering som kommer att innehålla både Katrín Jakobsdóttir och Bjarni Benediktsson, Självständighetspartiets ledare med en rad uppmärksammade affärer i bagaget.

Varannan vill se Katrín Jakobsdóttir som statsminister

Katrín Jakobsdóttir är den som varannan islänning vill se som landets nästa statsminister. Trots att Bjarni Benediktsson leder ett större parti är det betydligt färre som vill att han ska leda Island. Undersökningen har utförts av Zenter på uppdrag av anhängare till Katrín Jakobsdóttir. Frågan är om den lyckas övertyga medlemmar inom Gröna vänstern som inte vill regera med Självständighetspartiet.

Gröna vänstern ser ut att vara på väg in i ett regeringssamarbete med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Men att regera ihop med Självständighetspartiet är ett steg som väcker starka känslor. Att gå i koalition med det parti som traditionellt varit Gröna vänsterns huvudmotståndare är för många medlemmar otänkbart.

Debatten fortsätter att vara het. På Facebook vänder sig partiets vice ordförande Edward Hákon Huijbens till medlemmarna. Han skriver att en regering med Självständighetspartiet inte är någon önskedröm. I trepartikoalitionen är det uppenbart att Gröna vänstern inte kommer att kunna driva igenom alla sina hjärtefrågor.

Edward Hákon Huijbens uppmanar medlemmarna att försöka se positivt på den kommande regeringsförklaringen. Målet är att satsa på samhällsuppbyggnad. Det är också viktigt för alltinget att återvinna väljarnas förtroende. Hans förhoppning är att trepartiregeringen ska kunna skapa den politiska stabilitet som är nödvändig.

I söndags anklagade alltingsledamoten Kolbeinn Óttarsson Proppé på Facebook politiker från Renässans och Socialdemokraterna för "oförskämda angrepp" på Katrín Jakobsdóttir. Han tillhör själv de politiker inom Gröna vänstern som tydligt tagit ställning för en regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Svar kom bland annat från Renässans Pawel Bartoszek, Socialdemokraternas Mörður Árnason, Einar Kárason och Guðmundur Andri Thorsson och Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson och Helgi Hrafn Gunnarsson.

En gemensam nämnare för kritiken mot Kolbeinn Óttarsson Proppé var att Gröna vänstern under valrörelsen argumenterat för en vänsterkoalition. I stället vände de sig till huvudmotståndaren utan att - enligt vissa av kritikerna - fullt ut ha försökt bilda en regering till vänster. Framstegspartiets Eygló Harðardóttir hoppades däremot att Katrín Jakobsdóttir skulle kunna förena olika krafter och skapa en politik som hade ett brett folkligt stöd.

Katrín Jakobsdóttirs största bekymmer kan bli att övertyga en stor majoritet av medlemmarna om att bilda koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Utan ett starkt stöd är det tveksamt om hon ens kan sätta sig i en sådan regering.

Kanske är det därför som anhängare inom Gröna vänstern nu går ut med en undersökning om Katrín Jakobsdóttirs popularitet. Opinionsmätningen har utförts av Zenter. Berglind Häsler, som själv kandiderade för Gröna vänstern i senaste valet, säger till Vísir att hon har orubbat förtroende för Katrín Jakobsdóttir i samarbetet med Självständighetspartiet.

Om resultatet kan övertyga de tveksamma återstår att se. Men klart är att Katrín Jakobsdóttir är den som flest islänningar vill se som nästa statsminister. Hela 49,5 procent av dem som besvarar frågan föredrar henne som ny statsminister.

Katrín Jakobsdóttir är särskilt populär bland kvinnor, bland studenter, bland låginkomsttagare, bland unga islänningar och bland personer bosatta i Reykjavíkområdet.

Trots att Bjarni Benediktsson leder ett betydligt större parti är det bara 20,5 procent som föredrar Självständighetspartiets ordförande som nästa statsminister. Sigurður Ingi Jóhansson, ledare för Framstegspartiet, får 10,2 procent.

Vidare är det 7,6 procent som förespråkar Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som statsminister, 5,5 procent som väljer Socialdemokraternas Logi Már Einarsson, 3,1 procent som föredrar Renässans Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, 2 procent som nämner Piratpartiets Þórhildur Sunna Ævarsdóttir och 1,7 procent som vill se Folkets partis Inga Sæland.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Katrín Jakobsdóttir får uppdraget att bilda regering

Katrín Jakobsdóttir får i dag av president Guðni Th. Jóhannesson uppdraget att bilda regering. I morgon får de tre koalitionspartierna ta ställning till den regeringsförklaring som förhandlats fram. Om alla säger ja påbörjas arbetet med att ta fram en ny budget. Då kan också regeringen tillträda redan på torsdag.

Klockan 10.30 i dag anländer Katrín Jakobsdóttir till Guðni Th. Jóhannessons residens på Bessastaðir. Där kommer Gröna vänsterns ledare få det formella uppdraget att bilda regering. Att det är just hon som är kallad till presidenten bekräftar i praktiken att hon är den som är tilltänkt som statsminister.

Den regeringsförklaring som förhandlats fram under de senaste veckorna presenterades i går översiktligt för de tre partiernas alltingsgrupper. Samtliga koalitionspartier - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - har kallat till styrelsemöten i morgon eftermiddag. Där får de säga ja eller nej till regeringsförklaringen.

Inom Självständighetspartiet och Framstegspartiet väntas inget annat än bred uppslutning bakom innehållet. För Katrín Jakobsdóttir är läget annorlunda. Hon kommer med all sannolikhet att få stöd av en klar majoritet - men frågan är om de kritiska rösterna blir tillräckligt starka för att utgöra ett verkligt bekymmer.

När Gröna vänstern inledde regeringsförhandlingarna var det två i den egna alltingsgruppen - Rósa Björk Brynjólfsdóttir och Andrés Ingi Jónsson - som röstade nej. Bägge säger till RÚV att de ännu inte tagit ställning till regeringsförklaringen. Det gör de först under morgondagens partistyrelsemöte.

Inga detaljer har läckt ut om innehållet. Men det sägs att det i regeringsförklaringen i allmänna ordalag talas om vikten av politisk stabilitet. Det talas också om satsningar på hälso- och sjukvård, utbildning, infrastruktur och glesbygd. Det totala skattetrycket kommer inte att öka.

Den nya regeringen får elva ministrar. Självständighetspartiet får fem ministerposter och Framstegspartiet och Gröna vänstern tre ministerposter var. Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon - som suttit i alltinget i 34 år - utses sannolikt till talman. Beslutet ryktas ha föregåtts av långa diskussioner med Självständighetspartiet som gärna ville välja en av de egna till uppdraget.

Tre ordförandeposter i alltingets nämnder går inte till regeringspartier. De nämnder som de vill släppa ifrån sig är tillsyns- och konstitutionsnämnden, välfärdsnämnden och miljö- och kommunikationsnämnden. Ordförandeposterna brukar fördelas efter partiernas storlek - vilket betyder att de går till Centerpartiet, Socialdemokraterna och Piratpartiet.

Om regeringssamarbetet får klartecken kan den nya regeringen tillträda redan på torsdag. Då presenteras också de nya ministrarna. Under dagen håller de tre partiledarna enskilda möten med ledamöterna för att diskutera just ministerposterna.

Ett möte hölls i går även med ledarna för de fem övriga partierna i alltinget. Där diskuterades det kommande arbetet. Resultatet blev att alltinget sannolikt samlas för första gången den 15 december.

De tre koalitionspartierna ställde den blivande oppositionen inför två alternativ. Det ena var att sammankalla alltinget redan till den 1 december. Då skulle regeringen inte hinna ta fram någon egen budgetproposition. I stället skulle den presentera det förslag som lades fram av den förra regeringen men som aldrig klubbades.

Det förslaget stod alltså Självständighetspartiet, Renässans och Ljus framtid bakom. De nya koalitionspartierna skulle inte lägga fram propositionen oförändrad utan med vissa ändringsförslag och en ny inledning som skulle presentera vilka frågor de vill fokusera på under mandatperioden.

Men oppositionen sade nej. De föredrog en helt ny budget att ta ställning till. En sådan tar längre tid att ta fram. Därför är det alltså troligt att det dröjer ytterligare drygt två veckor innan alltinget kan samlas.

Den sena budgeten medför i sin tur att alltingets ledamöter knappast kan räkna med att ta julledigt långt före julafton. En annan fråga som regeringen vill lösa direkt gäller lagen om upprättelse. Möjligheten att få upprättelse - som var den fråga som utlöste regeringskrisen och tvingade fram nyvalet - avskaffades nyligen.

Beslutet togs utan det traditionella samrådet med jurister. Det innebär att det i nuläget är omöjligt för vissa personer som avtjänat fängelsestraff att få vissa medborgerliga rättigheter. Lagen ställer krav på obefläckat rykte för att exempelvis sitta i bolagsstyrelser, kandidera till allmänna val och arbeta som advokat.

Det som röstades bort av alltinget före nyvalet var möjligheten till upprättelse. Men lagkravet på obefläckat rykte kvarstår. Innan den bestämmelsen förändrats är vissa rättigheter alltså utom räckhåll för vissa fängelsedömda. Det är en lucka i lagen som regeringen vill åtgärda så snart som möjligt.

Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.

Dagens citat

"Så naiv jag var. Allt detta prat om jämställdhet och Gröna vänstern påbörjar regeringsförhandlingar med ett parti med män på tre av fyra av sina alltingsplatser. Allt detta prat om korruption och Gröna vänstern bjuder in ett parti med Panamaprinsen på kommandobryggan till regeringssamarbete. Allt detta prat om transparens och Gröna vänstern bjuder upp ett mörkläggningsparti till dans. Och vissa av Gröna vänsterns väljare har fortfarande förtroende för Katrín Jakobsdóttir och hennes alltingsgrupp. Förtroende för dem till vad? Att stå för sina principer? Det tåget har lämnat stationen. Även om det inte blir något av denna regering så har Gröna vänstern sålt sin själ."

Símon Vestarr skriver i Stundin om varför han inte längre sympatiserar med Gröna vänstern efter regeringsförhandlingarna med Självständighetspartiet.

Kampanjmånad mot onödiga engelska lånord i isländska

Den informella isländskan är full av importer från engelskan. Även i mer vårdat språk finns mängder av engelska lånord. Men alla uppskattar inte utvecklingen. Några av dem samlas nu i en grupp på

Facebook. Där diskuterar de inte bara isländska ersättningar för vad de anser vara onödiga engelska lån. De vill också göra november till en månad för språklig purism.

Tanken bakom att göra november till Hreintungumánuður - en månad för språkpurism - är att få talare att reflektera över sitt språk. Enligt medlemmarna i Facebook-gruppen finns det i många fall fullgoda isländska ersättningsord för många vanliga engelska lån.

I gruppen kan medlemmarna själva föreslå sådana isländska ord och uttryck. Där märks till exempel straumbreytir (ordagrant 'strömförändrare'; ordet används redan i betydelsen 'transformator') för game-changer, snjallræði (ordet används redan i betydelsen 'snilleblixt') för lifehack, vera með á nótunum ('vara med på noterna') för be up to speed och vit sé í einhverju ('något har vett') för meika sens (make sense).

Professor sågar teori om vulkanisk aktivitet i Öræfajökull

Avsmältningen som skapat en ny kaldera i Öræfajökull beror med största sannolikhet på vulkanisk aktivitet och inte på jordvärme. Det hävdar Ólafur Flóvenz, geofysiker vid Íslenskar orkurannsóknir. Skälet är att det inte skulle finnas något geotermiskt område i Öræfajökull. Men teorin döms ut som orimlig av geofysikern Magnús Tumi Guðmundsson.

För tio dagar sedan höjde Almannavarnir beredskapen vid Öræfajökull. Beslutet togs sedan en ny kaldera bildats på glaciärens topp. Det hade också kommit en rad rapporter om svavellukt i glaciärälven Kvíá, som börjar vid en av Öræfajökulls utloppsglaciärer.

Nu ser avsmältningen ut att vara på väg tillbaka till normala nivåer. Allt är dock inte som vanligt vid Öræfajökull. Under helgen inträffade ett tjugotal jordskalv i fjället. Samtliga var små och hade epicentrum öster om glaciärtoppen Hvannadalshnjúkur. Skalven kan vara ett tecken på magmarörelser i berget.

Förklaringen till den avsmältning som bildat en ny kaldera är - enligt Almannavarnir och de experter som myndigheten anlitar - ett geotermiskt område i Öræfajökull. Här skapas vattenånga som smälter det omkring 500 meter tjocka istäcket och får glaciärens yta att sjunka ihop.

Men det är inte en förklaring som Ólafur Flóvenz, geofysiker vid Íslenskar orkurannsóknir, tror på. Han anser att det med all säkerhet i stället rör sig om vulkanisk aktivitet. Att något annat än magma som kommit i kontakt med is skulle ligga bakom avsmältningen håller han för osannolikt.

Ólafur Flóvenz lanserar sin teori i ett blogginlägg. Han skriver att landhöjningen och jordskalven är tecken på att magma strömmar in i vulkanens magmakammare. Och för att den ska kunna skapa en kaldera på det sätt som nu skett behöver den komma långt upp i berget för att möta is.

Kalderan skulle alltså ha kunnat bildas av ett vulkanutbrott som inte var tillräckligt kraftigt eller långvarigt för att kunna tränga igenom istäcket. Den korta vulkaniska aktiviteten visade sig enligt Ólafur Flóvenz genom avsmältningen på Öræfajökulls topp.

Hans bedömning är att sur och trögflygande liparitmagma nu finns just under själva kratern. I så fall kan också ett utbrott som når ytan komma mycket snart - men aktiviteten skulle också kunna vara över för den här gången. Ólafur Flóvenz hävdar dessutom att det inte finns några kända geotermiska områden i Öræfajökull.

Men Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, håller inte alls med. Han dömer ut Ólafur Flóvenz teori som osannolik. Mönstret av jordskalv pekar inte på att magma skulle ha stigit så högt i berget.

Han anser i stället att allt talar för att kalderan bildats av geotermisk värme. Han säger till RÚV att inga data talar för att avsmältningen ska vara en konsekvens av vulkanisk aktivitet:

"Vi anser att det är i det närmaste uteslutet. Dessa kommentarer eller funderingar som har framkommit är relevanta rent allmänt sett, men när förhållandena i Öræfajökull granskas och det som vi vet om Öræfajökull och de händelser som nu pågår där så måste denna tolkning anses som mycket osannolik eftersom det inte finns några data som stödjer den men mängder av data som talar emot den."

Att magma strömmar in i Öræfajökulls magmakammare håller även Magnús Tumi Guðmundsson med om. Men att det skulle röra sig om ett fjäll som är kallt - och alltså helt skulle sakna geotermisk aktivitet - är felaktigt. En sänka bildad av just sådan värme har funnits på samma plats som kalderan åtminstone sedan de tidigast tillgängliga satellitbilderna från 1973.

Sänkan är ett resultat av en ständig avsmältning. Och den hade enligt Magnús Tumi Guðmundsson inte varit möjlig om det inte fanns jordvärme i berget. Han säger till RÚV att annat som stödjer detta är rapporter om svavellukt vid Öræfajökulls krater och en liten kaldera vid utloppsglaciären Kvíárjökull. Även analyser av smältvattnet i Kvíá understryker detta:

"De visar väldigt tydligt att det inte finns några tecken på magmatisk gas i detta vatten. Detta är geotermiskt vatten. ... Allt tyder på att detta är jordvärme från intrusion på avsevärt djup och att det i princip har öppnats ett hål till ett geotermiskt område som har haft begränsad genomströmning till ytan."

Ólafur Flóvenz teori fick direkt efterverkningar för företag verksamma inom turistindustrin. Arrangörer av olika turer i området fick enligt Morgunblaðið både avbokningar och många telefonsamtal med frågor om eventuell vulkanisk aktivitet i Öræfajökull efter att den uppmärksammats i medierna.

I kväll och i morgon bitti hålls informationsmöten om utvecklingen i Öræfajökull för lokalbefolkning.

Här kan du läsa mer om Öræfajökull.

Besked om ny regering på Island kommer i dag

I dag kommer beskedet om Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet tänker bilda regering. De senaste veckornas förhandlingar avslutades i går med en skål. Efter lunch samlas partiernas alltingsgrupper för att ta ställning till ett förslag till regeringsförklaring. Men de tre partierna behöver också få klartecken från partistyrelserna.

Förhandlingarna mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet avslutades i går kväll i statsministerbostaden på Tjarnargata i Reykjavík. Enligt RÚV gick det utifrån att se hur förhandlarna skålade i mousserande vin innan de lämnade byggnaden.

Partiledarna Bjarni Benediktsson, Katrín Jakobsdóttir och Sigurður Ingi Jóhannsson deltog inte i skålandet. De träffas nu på förmiddagen för att hitta lösningar på de frågor som återstår. Där ingår bland annat att fördela ministerposter och departement mellan de tre partierna.

Då ska också förslaget till regeringsförklaring göras färdigt. Det presenteras klockan 13 för alltingsgrupperna. De får då ta ställning till resultatet av förhandlingarna mellan de tre partierna.

Om de säger ja blir nästa steg att kalla till möte med partiernas styrelser. Dessa möten kommer att hållas i mitten på veckan - troligtvis på onsdag kväll. Blir det ja även där kommer den nya regeringen att tillträda i nästa vecka. Då kommer också det nya alltinget att samlas för första gången sedan valet.

På fredag den 1 december är det 99 år sedan Island fick suveränitet från Danmark. Planen är att den nya regeringens första konselj - som hålls på Bessastaðir under ledning av president Guðni Th. Jóhannesson - ska hållas då.

Ett av de första besluten för det nyvalda alltinget blir budgeten för 2018. Eftersom regeringen får så lite tid på sig med budgetarbetet kommer propositionen att innehålla få stora nyheter. I stället blir det sannolikt något av en tjänstemannabudget med små förändringar jämfört med årets budget. På vissa punkter kommer regeringen att göra förändringar av symbolisk karaktär för att visa vilken politik de avser att föra under de fyra kommande åren.

Frågor som ryktas ha varit svåra att lösa är miljöpolitiken och skattesystemet. Här står Gröna vänstern och Självständighetspartiet mycket långt ifrån varandra. För Gröna vänstern blir det närmast omöjligt att sätta sig i en regering som utlovar skattesänkningar och fortsatt utbyggnad av vattenkraften för att förse storskalig industri med elektricitet.

Hur dessa lösningar ser ut är inte känt. Inte heller har särskilt mycket annan information om förhandlingarna läckt ut. De diskussioner som partierna inte har lyckats hålla hemliga gäller fördelningen av ministerposter.

Klart är att Katrín Jakobsdóttir blir statsminister och att Bjarni Benediktsson blir finansminister. Självständighetspartiet har ännu inte gett upp hoppet om att utöka antalet ministrar i regeringen från dagens elva till tolv. Det skulle kunna ge partiet sex ministerposter medan Gröna vänstern och Framstegspartiet får tre var.

Det har under förhandlingarnas gång talats om att dela upp finansdepartementet - något som i så fall skulle ske mot en majoritet av de anställdas vilja. Här skulle regeringen annars kunna hitta den tolfte ministern.

Blir det inte så kommer Bjarni Benediktsson att lägga förnyad tyngd bakom kravet på att Självständighetspartiet får utse talman. Här är annars Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon en stark kandidat.

Katrín Jakobsdóttir är den som kommer att ha svårast att övertyga sina egna om att gå i koalition. Två av elva ledamöter i alltingsgruppen - Rósa Björg Brynjólfsdóttir och Andrés Ingi Jónsson - röstade nej till att inleda förhandlingar med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Visserligen är de inte nödvändiga för någon majoritet i alltinget, men om de inte ställer sig bakom ett regeringssamarbete innebär det en avsevärd prestigeförlust för Katrín Jakobsdóttir.

Dessutom behöver Katrín Jakobsdóttir ett ja från partistyrelsen. Att en majoritet kommer att följa hennes linje är givet. Frågan är bara hur stort motståndet är. Här kan Rósa Björg Brynjólfsdóttirs och Andrés Ingi Jónssons hållning ha stor betydelse. Om de inte anser att Gröna vänstern får igenom tillräckligt mycket av sin politik i en koalition kan de göra det lättare för andra att gå emot partiledaren.

Katrín Jakobsdóttir har helt enkelt inte råd med särskilt mycket oenighet. Även en minoritet skulle kunna fälla regeringssamarbetet. Om hon redan nu går försvagad in i en regering har hon bekymmer som kan komma att växa under mandatperioden.

Visserligen är Gröna vänstern i dag ett parti som är betydligt mer enigt än när det regerade ihop med Socialdemokraterna mellan 2009 och 2013. Men det är också en period som många inte vill återuppleva. De fyra åren kantades av interna konflikter och avhopp. De ständiga stridigheterna präglade också regeringssamarbetet där partiledningens ansträngningar mot slutet till stor del handlade om att försöka hålla ihop partiet och att inte förlora majoriteten i alltinget.

Katrín Jakobsdóttir behöver därför sin partipiska redan nu. En bred uppslutning bakom samarbetet är nödvändig. Men att använda partipiskan är också förenat med stora risker. Inom partistyrelsen ryktas det redan om ett stort missnöje med olika typer av påtryckningar riktat mot ledamöter som är tveksamma till att regera ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Rósa Björg Brynjólfsdóttir och Andrés Ingi Jónsson skulle kunna ge sådana röster styrka och legitimitet genom att säga nej till regeringsförklaringen. Det är dock knappast något enkelt beslut. Ett sådant steg innebär att de senaste veckornas förhandlingar varit bortkastade samtidigt som de bidrar till en avsevärd försvagning av Katrín Jakobsdóttirs ställning.

För Gröna vänstern finns i dag få andra regeringsalternativ. Inviterna från Socialdemokraterna, Piratpartiet och Renässans kvarstår. Men det politiska läget behöver nog bli ännu mer låst för att Gröna vänstern - om det skulle bli ett nej till Självständighetspartiet och Framstegspartiet - skulle kunna inleda förhandlingar med andra partier om de diskussioner som nu avslutats inte får tillräckligt stöd.

Här kan du läsa mer om regeringsförhandlingarna.

Dagens citat

"Nu får trovärdigheten ge vika på förhand. Jag står inte bakom Gröna vänstern politiskt för fem öre. Köper inte det gröna snacket eftersom deras handlingar vittnar om något annat, tror inte på männen när de talar om feminism men ger inte med sig en tum efter sig själva och 34 år i alltinget."

Björt Ólafsdóttir, tidigare miljöminister och alltingsledamot för Ljus framtid, varnar på Facebook Gröna vänstern för att gå i koalition med Självständighetspartiet.

Dagens bonuscitat

"Jag hade varit borgmästare, jag hade varit Självständighetspartiets kommunalråd i Reykjavík, jag hade varit fullmäktigeledamot i många år, jag hade varit Självständighetspartiets vice vd, hade varit aktiv i politiken i ungefär arton år när jag bestämde mig för att kandidera till Självständighetspartiets ordförande. Då bokade en ung kille från ungdomsförbundet till det parti jag tillhör och satte sig mitt emot mig och ville diskutera med mig om att jag borde förstå hur långt jag kunde gå. Han var ungefär 25 år yngre än mig och han ville väcka min uppmärksamhet på att man nu kanske borde sätta sig ned och fundera över hur högt upp man kunde gå på denna stege. Jag är inte säker på att han hade haft ett sådant samtal med en 45 år gammal man."

Hanna Birna Kristjánsdóttir i RÚV om sina erfarenheter av hur kvinnor behandlas inom isländsk politik.

Björt Ólafsdóttir ny partiledare för Ljus framtid

Björt Ólafsdóttir är Ljus framtids nya partiledare. Hon valdes utan motkandidat vid partiets extra årsmöte i Reykjavík i går. Ny styrelseordförande är Theodóra Sigurlaug Þorsteinsdóttir. Hon fick en majoritet av rösterna och besegrade motkandidaterna Nichole Leigh Mosty och Ágúst Már Garðarsson.

Efter Ljus framtids usla valresultat valde både partiledaren Óttarr Proppé och styrelseordföranden Guðlaug Kristjánsdóttir att avgå. En ny ledning valdes därför i går vid ett extra årsmöte på Hótel Cabin i Reykjavík.

Björt Ólafsdóttir, tidigare miljöminister och alltingsledamot i drygt fyra år, var den enda som kandiderade till uppdraget som partiledare. Hon valdes alltså - precis som företrädaren Óttarr Proppé - utan motkandidat.

Hon blir därmed Ljus framtids tredje ledare. Ingen av dem har vunnit någon omröstning bland medlemmarna om uppdraget. Såväl Björt Ólafsdóttir som Óttarr Proppé valdes enhälligt utan att någon annan kandiderade. Och Guðmundur Steingrímsson, som var Ljus framtids första ledare, gav i praktiken uppdraget till sig själv och blev sedan omvald av flera årsmöten utan någon motkandidat.

Ny styrelseordförande är Theodóra Sigurlaug Þorsteinsdóttir. Hon valdes med 55 procent av rösterna. Motkandidater var tidigare alltingsledamoten Nichole Leigh Mosty och Ágúst Már Garðarsson, som haft vissa förtroendeuppdrag både för Bästa partiet och Ljus framtid i Reykjavík.

Även Theodóra Sigurlaug Þorsteinsdóttir har suttit i alltinget. Hon bestämde sig redan före den regeringskris som utlöste nyvalet för att lämna rikspolitiken och i stället ägna sig på heltid åt kommunpolitiken i Kópavogur.

Här kan du läsa mer om ledarskiftet inom Ljus framtid.

Vill göra kollektivtrafik synligare på flygplatsen i Keflavík

Det bör bli lättare för turister att åka kollektivt från flygplatsen i Keflavík till Reykjavík. I dag är det svårt att hitta till busshållplatsen och turerna skyltas inte i terminalbyggnaden. Det anser Samband sveitarfélaga á Suðurnesjum. Men flygplatsbolaget Isavia vill inte utlova några bättre platser. För sådana betalar privata bolag stora summor.

Billigaste bussresan från flygplatsen i Keflavík till Reykjavík är med Strætó, den kollektivtrafik som Samband sveitarfélaga á Suðurnesjum står bakom i regionen. En enkel biljett med linje 55 kostar 1 760 isländska kronor. Den som reser med Grayline Airport Express betalar 2 400 kronor och Reykjavík Excursions tar 2 500 kronor - men då går resan också ungefär 20 minuter snabbare.

Att det går att åka kollektivt mellan Reykjavík och Keflavík är inget som annonseras i flygplatsterminalen. Inte heller finns det någon skyltning till busshållplatsen. Den ligger 200 meter från utgången till terminalen.

Busstrafiken har inte varit någon ekonomisk framgång. Antalet passagerare ökar långsamt, men linjen går fortfarande med förlust. Det bolag som driver trafiken har sagt upp avtalet - något som håller på att utvecklas till en juridisk dispyt eftersom det inte finns någon uppsägningsklausul i det.

Berglind Kristinsdóttir, vd för Samband sveitarfélaga á Suðurnesjum, säger i Fréttablaðið att hon vill att busstrafiken ska bli mer synlig inne i terminalen. Hon vill också att bussarna ska kunna hämta passagerare närmare flygplatsbyggnaden:

"Vi har efterfrågat att bli synliga för som läget är nu är vi den bäst bevarade hemligheten om att det erbjuds kollektivtrafik till flygplatsen."

Men några bättre belägna hållplatser är inte aktuellt. Det säger Guðni Sigurðsson, informationsansvarig vid Isavia, i Fréttablaðið. De två bolag som har hållplatser närmast terminalen betalar dyrt för detta. Och om Strætó vill synas bättre i terminalen finns det annonsplats att köpa. Han håller inte med om att kollektivtrafiken skulle behandlas sämre än andra:

"Strætó får mer än andra företag som inte har några speciella avtal."

Här kan du läsa mer om busstrafik till och från Keflavík.

Dagens citat

"Jag tror helt säkert att detta blir en svår vinter för många biluthyrare. Det antal hyrbilar som finns nu är för stort sett till efterfrågan."

Steingrímur Birgisson, vd för biluthyraren Höldur/Bílaleiga Akureyrar, i Morgunblaðið om att det nu finns 26 293 hyrbilar på Island - vilket utgör 15 procent av hela flottan.

Dagens bonuscitat

"Man kan säga att vi har erbjudit denna möjlighet längre än vi borde ha gjort. Nu har läget blivit sådant att vi inte anser oss kunna fortsätta längre med denna produktion."

Kristján Geir Gunnarsson, marknads- och försäljningsansvarig för boktryckeriet Oddi, i Vísir om att företaget efter nyår slutar producera inbundna böcker eftersom den starka isländska kronan gör produktionen för dyr jämfört med utländska tryckerier.

Islands tidiga historia ska locka turister till Dalabyggð

Pionjärer på Atlanten och krigiska hövdingar ska locka fler turister till Dalabyggð. Vínlandssetur i Búðardalur får 40 miljoner isländska kronor i bidrag för en utställning om isländska vikingars seglingar till Grönland och Nordamerika. I regionen finns dessutom planer på besöksmål kopplade till islänningasagorna och sturlungatiden.

Dalabyggð på västra Island är en kommun där avgörande händelser utspelade sig under århundradena efter att ön befolkats. Här bodde sjöfararna Leifur Eiríksson och Eiríkur rauði, här levde personer från islänningasagorna som Guðrún Ósvífursdóttir och Guðmundur heljarskinn, här fanns historieskrivaren Sturla Þórðarson och här har Sturlungaätten sina rötter.

Nu är tanken att den rika historien ska locka turister till Dalabyggð. Hittills har kommunen inte fått samma uppsving av turismen som till exempel grannregionerna Snæfellsnes och Borgarfjörður.

Vínlandssetur i Búðardalur får nu 40 miljoner isländska kronor i statligt bidrag. Förebilden är Landnámssetur Íslands i Borgarnes. Dit kommer dagligen hundratals besökare för att se utställningar om hur regionen befolkades och om Egill Skallagrímsson. Förhoppningen är att kunna göra något liknande med berättelserna om de första resorna till Grönland och Nordamerika.

Dalabyggð är en kommun där antalet invånare minskar. Kommunchefen Sveinn Pálsson säger till RÚV att han hoppas att Vínlandssetur ska kunna bidra till att vända utvecklingen:

"Vi tror att detta ämne kan vara intressant för både turister och islänningar också och kan göra så att fler har vägarna förbi Dalir och att turismen kan utvecklas runt det och även annat folkliv."

En annan som vill utveckla turismen i regionen är Svavar Gestsson, tidigare alltingsledamot och minister. Även han vill använda bygdens historia för att locka besökare. Han säger till Vísir att det finns en rad platser som är av intresse för turister. En tanke är att skapa en slags ringled med olika stopp längs vägen:

"Jag har kallat denna cirkel den gyllene historiecirkeln eftersom det här faktiskt finns historia i varenda tuva."

Ett steg vore att skapa en utställning om Sturla Þórðarson på Staðarhóll i Saurbær, en gård som i dag ligger öde. Sturla Þórðarson var den som skrev ned en rad av de berättelser och händelser som präglade det tidiga Island.

Björt Ólafsdóttir vill leda Ljus framtid

Björt Ólafsdóttir vill bli ny partiledare för Ljus framtid. Och Nichole Leigh Mosty vill bli partiets styrelseordförande. De är hittills de enda kandidaterna till uppdragen när Ljus framtid i dag håller extra årsmöte i Reykjavík. Den tidigare ledningen avgick efter partiets fiaskoval där Ljus framtid förlorade samtliga mandat i alltinget.

I alltingsvalet fick Ljus framtid bara 1,22 procent av rösterna. Partiet förlorade fem av sex väljare jämfört med valet för ett år sedan. Partiet lyckades heller inte försvara något av de fyra mandaten i alltinget.

Efter fiaskot avgick både partiledaren Óttarr Proppé och styrelseordföranden Guðlaug Kristjánsdóttir. I dag håller Ljus framtid ett extra årsmöte i Reykjavík för att välja ny ledning.

Björt Ólafsdóttir vill bli partiets nya ledare. Hon representerade Ljus framtid i alltinget från 2013 till 2017. Det sista året var hon miljöminister. I september 2016 kandiderade hon till uppdraget som styrelseordförande men förlorade knappt mot Eva Einarsdóttir.

Nichole Leigh Mosty vill bli ny styrelseordförande. Hon valdes in i alltinget för Ljus framtid i valet i oktober 2016. Mellan 2014 och 2016 hade hon förtroendeuppdrag för partiet i Reykjavík.

Hittills är de tidigare alltingspolitikerna de enda kandidaterna till posterna. Kandidater kan dock anmäla sig ända fram till årsmötet börjar klockan 11 i dag.

Här kan du läsa mer om Ljus framtid.

Dagens citat

"Politik bör handla om jämförelse mellan olika vägar och olika politik. Så behöver det ha viss inverkan när väljarna väljer en politik framför en annan, men här blir det just mer av samma sak. Mer av det som enligt min mening har varit politikens problem de senaste åren. Politiker går in i valrörelsen med vissa prioriteringar, men så efter valet bildar de vad som skulle kunna kallas en sammansvärjning mot väljarna om att hitta den minsta gemensamma nämnaren och fördela ämbeten mellan sig i stället för att kämpa för den politik som utlovats."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, i Vísir om en regering mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet.

Avhoppare bildar nytt lokalparti i Kópavogur

Ett nytt parti kämpar om väljarnas röster i vårens kommunalval i Kópavogur. Ómar Stefánsson är en av initiativtagarna. I tolv år representerade han Framstegspartiet i kommunen. Nu har han lämnat partiet och vill skapa ett parti som arbetar för invånarnas bästa. Arbetsnamnet är För Kópavogur. Det rapporterar Morgunblaðið.

Mellan 2002 och 2014 satt Ómar Stefánsson i kommunfullmäktige i Kópavogur för Framstegspartiet. Där gjorde han sig känd som en liberal kraft. Inte minst var han tongivande inom den kommunförening som riktade skarp kritik mot tidigare partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugssons främlingsfientliga utspel.

Efter att ha lämnat fullmäktige begärde Ómar Stefánsson också utträde ur Framstegspartiet. Nu bildar han ett nytt parti. Arbetsnamnet är För Kópavogur. Han säger i Morgunblaðið att det behövs ett parti som har fokus på lokala frågor som nybyggen och fritidsaktiviteter för ungdomar. Han ska ha kontaktats av en rad invånare om att grunda ett nytt parti:

"Detta är människor från överallt, människor som har kontaktat mig och människor som jag haft kontakt med med målet att arbeta för en kandidatur till kommunfullmäktigevalet under nästa år. Vissa har tidigare varit verksamma inom politiken och andra inte."

Ett första möte om För Kópavogur har hållits. Partiets politik ska nu utformas inför valet i maj nästa år.

Stigande temperaturer kan ge fler utbrott i Öræfajökull

Risken för ett vulkanutbrott i Öræfajökull är inget som skapar rädsla hos lokalbefolkningen. Men den senaste tidens aktivitet kan göra att det blir ett stopp för vandringsturer till Hvannadalshnjúkur, Islands högsta berg. Mycket pekar också på att varmare temperaturer kan bidra till att det blir fler utbrott i just Öræfajökull.

Den senaste tidens aktivitet i Öræfajökull ser nu ut att avta. Inga jordskalv registrerades under gårdagen. Och flödena i glaciärälven Kvíá sjunker tillbaka mot normala nivåer. Almannavarnir har dock inte blåst av den förhöjda beredskapen i området.

Utöver jordskalv är den mest påtagliga förändringen vid Öræfajökull den nya kaldera som bildats i kratern. Härifrån kommer det geotermiska smältvatten som når Atlanten genom Kvíá. Avsmältningen gör att istäckets tyngd minskar och att landhöjningen ökar. Det kan också underlätta för magma att röra sig mot ytan.

Island tros vara på väg in i en period där vulkanutbrott vid Vatnajökull blir allt vanligare. En bidragande orsak är de stigande temperaturerna. Historiskt finns ett samband mellan temperaturer och utbrott. Det uppger forskare vid universitetet i Leeds i en studie publicerad i tidskriften Geology.

Forskarna har studerat vulkanutbrott på Island för 4 500 till 5 500 år sedan. Då var klimatet inne i en kallare period - och då minskade också antalet utbrott. Men när det blev varmare och glaciärerna drog sig tillbaka blev utbrotten fler.

Hjalti J. Guðmundsson kom tidigare fram till liknande slutsatser i sin doktorsavhandling i geografi. I en kartläggning av utbrotten i Öræfajökull de senaste 10 000 åren kunde han enligt Morgunblaðið konstatera att sannolikheten för vulkanutbrott ökade i takt med temperaturhöjning och avsmältning.

Men lokalbefolkningen bär inte på någon rädsla för ett utbrott i Öræfajökull. G. Stígur Reynisson, kyrkoherde i Hofskirkja, säger i Fréttablaðið att alla invånare han talet med tar utvecklingen med ro:

"Människor är väldigt lugna. De har någonstans accepterat att detta händer om det händer och då får man ta tag i det."

Eyþór Sigurðsson på gården Hof säger i Fréttablaðið att personer som bor nära Öræfajökull inte har något annat val än att hålla sig lugna och följa utvecklingen:

"Jag tror att de flesta fortfarande bara är lugna. Det finns inte så mycket annat att göra."

Nökkvi Reyr Guðfinnsson, som jobbar på vägstoppet i Freysnes, är av samma uppfattning. Han säger i Fréttablaðið att han inte hetsar upp sig över något eventuellt utbrott:

"Om detta händer så händer det bara. Man får inte låta sig skrämmas av dessa saker."

Förändringar kan det däremot bli för Ferðafélag Íslands. Föreningen arrangerar varje år flera vandringar till Hvannadalshnjúkur, Islands högsta fjäll som ligger i Öræfajökull. Leden upp till toppen går just vid kratern där det nu bildats en ny kaldera.

Styrelseledamoten Helgi Jóhannesson säger i Morgunblaðið att det kan bli aktuellt att ställa in turer om det osäkra läget fortsätter. Han jämför situationen vid Öræfajökull med Hekla, en vulkan som är redo för ett utbrott:

"Hekla är dock ett mycket lägre fjäll och det finns möjlighet att komma undan om något händer. Det tar lång tid att vandra från toppen av Hvannadalshnjúkur ned till bebyggelse och det är inte ens säkert att det skulle rädda dig om du hade en översvämning efter dig."

Här kan du läsa mer om utvecklingen vid Öræfajökull.

Geir H. Haarde förlorar strid mot isländska staten

Rättsprocessen mot Geir H. Haarde bröt inte mot mänskliga rättigheter. Inget under vägen fram till rättegången var orättfärdigt eller partiskt. Det fastslår Europadomstolen för mänskliga rättigheter som prövat fallet mot Islands tidigare statsminister. Geir H. Haarde skriver i ett uttalande att han respekterar domstolens beslut, men att han ändå ser sig som segrare.

I kölvattnet av 2008 års finanskrasch tillsattes en parlamentarisk utredning av krisen. Där pekades flera tidigare ministrar ut som ansvariga för beslut som skulle kunna strida mot isländsk lag. En av dessa ministrar var Geir H. Haarde, som var statsminister när de isländska storbankerna kollapsade.

Med 33 röster mot 30 sade alltinget i september 2010 ja till att dra Geir H. Haarde inför landsdomstol, en rättslig instans som aldrig tidigare använts sedan den inrättades 1905. Med knappa majoriteter kunde tre andra tidigare ministrar undvika åtal.

Geir H. Haarde åtalades på fyra punkter. Samtliga gick ut på att han visat försumlighet som statsminister genom att inte agera efter de varningar han fick om bankernas kritiska situation. Under hela rättegången sade han sig vara oskyldig till alla anklagelser.

På tre punkter friades Geir H. Haarde, men han fälldes för att ha brutit mot grundlagen eftersom han inte kallat till regeringssammanträden om läget på finansmarknaden. Isländsk lag säger att den som är statsminister är skyldig att hålla särskilda möten om frågor av stor betydelse.

Han fälldes alltså på en formalitet. Frågorna diskuterades i regeringen, men inte på det sätt som grundlagen föreskriver. Geir H. Haarde slapp dock straff. Han behövde heller inte stå för några rättegångskostnader.

Geir H. Haarde vände sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Han ansåg att hela rättsprocessen var bristfällig i grunden. Enligt Geir H. Haarde handlade det om ett politiskt motiverat åtal där domstolen inte var objektiv. Dessutom var åtalspunkterna så vagt formulerade att han inte ansåg sig ha kunnat ana att hans agerande skulle kunna betraktas som lagvidrigt.

Men Europadomstolen anser i en dom som föll i går alltså att isländska staten inte kränkt Geir H. Haardes mänskliga rättigheter. Inget i själva processen var orättfärdigt. Inte heller var domstolen partisk eller lagvidrig. Lagen om ministeransvar var också tillräckligt tydlig och det var Geir H. Haardes ansvar att känna till sina skyldigheter som statsminister.

Europadomstolen har heller inga invändningar mot landsdomstolens tolkning av isländsk lag. Situationen som Island stod inför 2008 var tveklöst en så viktig fråga att den i sig borde ha varit föremål för regeringssammanträden. Att läget på finansmarknaderna var känsligt och att särskilda möten skulle ha kunnat bidra till ökad osäkerhet gjorde inte att han kunde bortse från denna skyldighet.

Geir H. Haarde hävdar att frågorna diskuterades under andra sammanträden. Europadomstolen gör inte samma tolkning. Av den bevisning som finns gör den bedömningen att sammanträdesprotokollen inte stödjer hans uppfattning.

Nu har Geir H. Haarde tre månader på sig att överklaga domen. Han skriver dock i ett uttalande att han accepterar Europadomstolens utslag. Men han skriver också att han ändå ser sig som en segrare. Inte minst eftersom flera av de beslut som han då fattade senare visade sig vara riktiga:

"Landsdomstolens beslut att fria mig från de allvarligaste anklagelserna som riktades mot mig har störst betydelse för mig. Sakligt vann jag processen i landsdomstolen. Mot bakgrund av att jag fälldes utan straff för en mindre punkt i fallet ansåg jag mig vara skyldig att få ett avgörande från Europadomstolen för mänskliga rättigheter om alltinget med sin rättsprocess och sitt åtal brutit mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter. I första hand ansåg jag det vara viktigt att låta pröva om det var förenligt med nutida krav på processrätt att alltingsledamöter fungerade som åklagare och att en majoritet av domarna utsågs genom ett politiskt val. Europadomstolen för mänskliga rättigheter kom fram till slutsatsen att isländska staten inte hade brutit mot bestämmelser i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Jag respekterar det utfallet."

Prövningen i Europadomstolen tog fem år. Under denna tid har alltinget inte tagit några steg för att avskaffa landsdomstolen - trots att det sannolikt finns en majoritet för ett sådant beslut.

De tre partiledarna i det som ser ut att bli Islands nya regering - Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson, Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir och Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson, säger till RÚV att lagen om ministeransvar för ses över och att landsdomstolen bör avskaffas eller få ett förändrat uppdrag.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, skriver i ett blogginlägg att alltinget bör anta ett uttalande om att det var fel att åtala Geir H. Haarde. Han tänker lägga ett sådant förslag när alltinget samlas på nytt - något som väntas ske i början på december.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.

Dagens citat

"Vi får mindre för varje turist och naturligtvis är det inte vårt mål. Vi har tillsammans med myndigheterna arbetat med marknadsföring för att få hit turister till landet som betalar bättre - som är beredda att stanna längre, göra mer och njuta mer. Det tycks sett till denna utveckling inte som att vi får dessa turister."

Helga Árnadóttir, vd för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, säger till Vísir att den genomsnittliga turisten stannar allt kortare tid och lägger allt mindre pengar på nöjen och restaurangbesök.

Nio av tio islänningar använder Facebook

Facebook är klart störst bland sociala medier på Island. Hela 92 procent av islänningarna använder Facebook. Mycket populära är också Snapchat och Instagram - som bägge dessutom växer. Däremot tappar Twitter användare. Och dejtningappen Tinder har slutat växa. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Det är inte många islänningar över 18 år som inte finns på Facebook. Jämfört med andra sociala medier har Facebook i dag en blygsam utvecklingstakt - men så finns också islänningar i allmänhet på sajten. Det är nu 92 procent av islänningarna som har Facebook.

Näst populärast är Snapchat - som nyttjas av 62 procent - följt av Instagram, en app som 44 procent av islänningarna använder. Vidare är det 28 procent som finns på Pinterest, 20 procent som finns på Twitter, 17 procent som finns på Linkedin och 7 procent som finns på Tinder.

Både Snapchat och Instagram fortsätter att locka nya användare. Däremot minskar andelen islänningar som använder Twitter. Dejtningappen Tinder har varken växt eller krympt.

Här kan du läsa mer om islänningar och sociala medier.

Gröna vänsterns väljare vill undvika Självständighetspartiet

Stödet för Gröna vänstern dalar - och en majoritet av partiets sympatisörer anser att Självständighetspartiet är det sämsta alternativet att bilda regering med. Däremot har Självständighetspartiets väljare en mer positiv inställning till att regera ihop med Gröna vänstern. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Gröna vänsterns beslut att inleda regeringsförhandlingar med Självständighetspartiet och Framstegspartiet har väckt starka känslor. Hundratalet missnöjda medlemmar har lämnat partiet i protest. Partiledaren Katrín Jakobsdóttir fick heller inte med sig hela alltingsgruppen på förhandlingarna.

I MMR:s första väljarbarometer efter valet minskar också stödet för Gröna vänstern. Det är nu 13 procent som sympatiserar med partiet, vilket jämfört med valresultatet innebär ett tapp på 3,9 procentenheter.

I stället tar Socialdemokraterna över positionen som näst största parti. Stödet ökar med just 3,9 procentenheter - alltså lika mycket som Gröna vänstern förlorat.

Självständighetspartiet har däremot inte förlorat nämnvärt på regeringsförhandlingarna. Partiet får 24,4 procent, vilket är 0,8 procentenheter lägre än i alltingsvalet.

Även övriga förändringar är små. Centerpartiet får 10,5 procent, vilket motsvarar en tillbakagång med 0,4 procentenheter, Piratpartiet får 9,9 procent, en uppgång med 0,7 procentenheter, Framstegspartiet får 9,5 procent, en minskning med 1,2 procentenheter, Folkets parti får 8,4 procent, en ökning med 1,5 procentenheter, och Renässans får 6,5 procent, en nedgång med 0,2 procentenheter.

Övriga partier har stöd av 1,8 procent, vilket är 0,3 procentenheter lägre än i valet för tre veckor sedan.

Gröna vänsterns väljare är de som är mest missnöjda efter valet. Det är bara 60 procent som då lade sin röst på partiet som hade gjort samma val i dag. Motsvarande siffra för Socialdemokraterna är 91 procent, Självständighetspartiet 89 procent, Piratpartiet 81 procent, Centerpartiet och Renässans 77 procent, Folkets parti 75 procent och Framstegspartiet 66 procent.

De som nu har övergett Gröna vänstern går i första hand till Socialdemokraterna. Andra tidigare väljare föredrar nu i stället Piratpartiet och Folkets parti.

Självständighetspartiet är dessutom det parti som Gröna vänsterns sympatisörer helst vill hålla utanför en regering. Hela 57 procent säger att Självständighetspartiet är det parti som det är viktigast att inte släppa in i en koalition. Ingen svarar Framstegspartiet - det tredje partiet i de regeringsförhandlingar som just nu pågår.

Däremot har Självständighetspartiets väljare en mindre negativ syn på Gröna vänstern. Det är 6 procent som uppger att det har högsta prioritet att hålla Gröna vänstern utanför regeringen. Bara 1 procent anger Framstegspartiet. Hela 63 procent svarar Piratpartiet.

Piratpartiets anhängare är än mer skeptiska gentemot Självständighetspartiet. Här är det 68 procent som förespråkar att partiet inte ska ingå i nästa regering.

Framstegspartiets sympatisörer är mer splittrade i frågan. Här anger 30 procent Piratpartiet, 24 procent Centerpartiet och 15 procent Självständighetspartiet. Bara 2 procent svarar Gröna vänstern.

Bland övriga partier är Centerpartiet det parti som Socialdemokraternas och Renässans anhängare helst vill slippa i en regering, Centerpartiets väljare vill i sin tur i första hand undvika Piratpartiet medan Folkets partis sympatisörer är mest negativt inställda till Självständighetspartiet.

Här kan du läsa mer om valresultatet.

Ny utrymningsplan klar för vulkanutbrott i Öræfajökull

Illustration: Almannavarnir

Vid ett utbrott i Öræfajökull ska alla som befinner sig mellan Svínafell i väster och Kvíá i öster ta sig till samlingsplatser i närområdet. Om det blir ett stort nedfall av vulkanaska uppmanas människor att hålla sig inomhus eller i sina bilar. Alla mobiltelefoner som befinner sig mellan Lómagnúpur och Jökulsárlón får sms från polisen om att utrymma området.

En ny utrymningsplan för ett vulkanutbrott i Öræfajökull presenterades i går av Almannavarnir. Om ett utbrott ser ut att vara nära förestående ska området evakueras i förväg. Men om utbrottet kommer snabbt och oväntat gäller den nya planen.

Vid ett utbrott skickas sms till samtliga mobiltelefoner som befinner sig mellan Lómagnúpur i väster och Jökulsárlón i öster. I meddelandet uppmanar polisen samtliga att omedelbart lämna området eftersom risken för ett vulkanutbrott är akut. Meddelandet skickas på isländska och engelska.

I praktiken delas denna sträcka av sydkusten in i två olika huvudzoner. Den inre zonen avgränsas av Svínafell i väster och Kvíá i öster. I den yttre zonen är hotet inte lika akut och risken att bli avskuren av översvämningar betydligt mindre. Här ska personer som befinner sig i området köra mot antingen Kirkjubæjarklaustur eller Höfn.

Den som befinner sig i den inre zonen kan på grund av översvämningsrisken inte räkna med att kunna lämna det drabbade området. Den inre zonen är i sin tur indelad i tre olika områden. De som befinner sig här tar sig till samlingsplatser vid gårdarna Svínafell 1, Hof 1 eller Hnappavellir 2. Där inväntar de vidare instruktioner från myndigheterna.

Strax utanför den inre zonen - vid Skaftafell och Kvísker - finns säkra samlingsplatser längs ringvägen. Hit skickas också polis för att hjälpa till med utrymningen. Räddningstjänsten stänger ringvägen vid Lómagnúpur och Jökulsárlón. Ingen får utan tillstånd fortsätta in i evakueringszonen. Räddningstjänsten hjälper även till med utrymningen.

I både Höfn och Kirkjubæjarklaustur öppnas hjälpcenter. Ambulanser kommer att finnas i beredskap vid Núpur i väster och vid Hrollaugsstaðir i öster.

Det är inte troligt att översvämningar drabbar hela den inre zonen. Men då vattenmassorna kan ta flera olika vägar går det inte att garantera säkerheten på några platser inuti zonen.

I utrymningsplanen uppmanas personer som befinner sig i området att stanna inomhus eller i sina fordon om det blir ett kraftigt nedfall av vulkanaska.

Vidare understryks betydelsen av att följa myndigheternas uppmaningar. Om det kommer ett krav på utrymning måste det följas. Vid en akut risk för människoliv får ingen som inte har tillstånd stanna kvar i området. Det handlar alltså om en total evakuering där ingen kommer att ha möjlighet att ta med sig tillhörigheter som inte redan är färdigpackade.

En utrymning från den inre zonen väntas ta minst 35 minuter. Samtidigt kan översvämningar nå ringvägen och bebyggelse bara 20 minuter från utbrottets början.

Sedan oktober har omkring 150 jordskalv registrerats vid Öræfajökull. Det kraftigaste hade en magnitud på 3,5. Under gårdagen skedde sju mindre skalv. Det största uppmättes till 1,5.

Den senaste veckan har det funnits en påtaglig lukt av svavel i glaciärälven Kvíá. Även den elektriska ledningsförmågan har varit högre än normalt. Förändringarna beror på smältvatten från ett geotermiskt område på glaciärens topp. Flödet i Kvíá är nu på väg att sjunka tillbaka. Före helgen var det 10 kubikmeter i sekunden, men i går hade det halverats.

I Öræfajökulls krater har en ny kaldera bildats som en följd av geotermisk aktivitet. De sprickor som nu är synliga i kratern sträcker sig mot Kotárjökull - och det är samma plats som 1727 års utbrott inträffade på.

Den förhöjda beredskapen i området har inte förändrats. Om inga nya tecken på vulkanisk aktivitet är det troligt att den sänks inom de närmaste dagarna. I dagsläget finns inget som tyder på att utbrott skulle vara nära förestående.

Här kan du läsa mer om Öræfajökull.

Dagens citat

"Samtalets innehåll innebär att det inte är på grund av ämnet som jag har varit emot dess publicering, utan på grund av att det är oacceptabelt för en statsminister - vem det än är - att ens samtal med statens tjänstemän spelas in utan ens vetskap för senare publicering."

Geir H. Haarde, tidigare statsminister, säger till Vísir att han aldrig tillfrågades av Morgunblaðið om publiceringen av hans samtal om nödlånet till Kaupþing med tidigare centralbankschefen Davíð Oddsson - läs mer här.

Hundar och katter välkomna på isländska restauranger

Hundar och katter kan nu få följa med in på isländska matställen. Det är upp till restaurangägarna om djur ska tillåtas i lokalerna. De behöver inte söka tillstånd, men det är nödvändigt att meddela myndigheterna. Restauranger där hundar och katter är tillåtna måste också visa det tydligt för gästerna. Beslutet togs av avgående miljöministern Björt Ólafsdóttir.

Det är nu fritt fram för restaurangägare att tillåta gästerna att ta med sig hundar och katter i lokalerna. Det finns inte längre något regelverk som stoppar husdjuren. I stället blir det upp till ägare av privata matställen att avgöra om hundar och katter ska släppas in.

Flera villkor måste uppfyllas för att djuren ska få följa med. Ett sådant beslut måste restaurangägaren meddela Heilbrigðiseftirlitið. Beslutet måste också finnas väl synligt för kunderna. Många har till exempel informerat gäster genom anslag på ytterdörren.

Hundar och katter i lokalerna får inte äventyra livsmedelssäkerheten. Och de kan bara tillåtas i privatägda restauranger. På matställen som ägs av myndigheter - som på sjukhus - blir förbudet kvar eftersom gästerna här ofta inte kan välja någon annan plats att äta på.

Beslutet togs av avgående miljöministern Björt Ólafsdóttir. Hon tillkännagav planerna vid Ljus framtids årsmöte i september i år.