måndag 27 november 2017

Besked om ny regering på Island kommer i dag

I dag kommer beskedet om Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet tänker bilda regering. De senaste veckornas förhandlingar avslutades i går med en skål. Efter lunch samlas partiernas alltingsgrupper för att ta ställning till ett förslag till regeringsförklaring. Men de tre partierna behöver också få klartecken från partistyrelserna.

Förhandlingarna mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet avslutades i går kväll i statsministerbostaden på Tjarnargata i Reykjavík. Enligt RÚV gick det utifrån att se hur förhandlarna skålade i mousserande vin innan de lämnade byggnaden.

Partiledarna Bjarni Benediktsson, Katrín Jakobsdóttir och Sigurður Ingi Jóhannsson deltog inte i skålandet. De träffas nu på förmiddagen för att hitta lösningar på de frågor som återstår. Där ingår bland annat att fördela ministerposter och departement mellan de tre partierna.

Då ska också förslaget till regeringsförklaring göras färdigt. Det presenteras klockan 13 för alltingsgrupperna. De får då ta ställning till resultatet av förhandlingarna mellan de tre partierna.

Om de säger ja blir nästa steg att kalla till möte med partiernas styrelser. Dessa möten kommer att hållas i mitten på veckan - troligtvis på onsdag kväll. Blir det ja även där kommer den nya regeringen att tillträda i nästa vecka. Då kommer också det nya alltinget att samlas för första gången sedan valet.

På fredag den 1 december är det 99 år sedan Island fick suveränitet från Danmark. Planen är att den nya regeringens första konselj - som hålls på Bessastaðir under ledning av president Guðni Th. Jóhannesson - ska hållas då.

Ett av de första besluten för det nyvalda alltinget blir budgeten för 2018. Eftersom regeringen får så lite tid på sig med budgetarbetet kommer propositionen att innehålla få stora nyheter. I stället blir det sannolikt något av en tjänstemannabudget med små förändringar jämfört med årets budget. På vissa punkter kommer regeringen att göra förändringar av symbolisk karaktär för att visa vilken politik de avser att föra under de fyra kommande åren.

Frågor som ryktas ha varit svåra att lösa är miljöpolitiken och skattesystemet. Här står Gröna vänstern och Självständighetspartiet mycket långt ifrån varandra. För Gröna vänstern blir det närmast omöjligt att sätta sig i en regering som utlovar skattesänkningar och fortsatt utbyggnad av vattenkraften för att förse storskalig industri med elektricitet.

Hur dessa lösningar ser ut är inte känt. Inte heller har särskilt mycket annan information om förhandlingarna läckt ut. De diskussioner som partierna inte har lyckats hålla hemliga gäller fördelningen av ministerposter.

Klart är att Katrín Jakobsdóttir blir statsminister och att Bjarni Benediktsson blir finansminister. Självständighetspartiet har ännu inte gett upp hoppet om att utöka antalet ministrar i regeringen från dagens elva till tolv. Det skulle kunna ge partiet sex ministerposter medan Gröna vänstern och Framstegspartiet får tre var.

Det har under förhandlingarnas gång talats om att dela upp finansdepartementet - något som i så fall skulle ske mot en majoritet av de anställdas vilja. Här skulle regeringen annars kunna hitta den tolfte ministern.

Blir det inte så kommer Bjarni Benediktsson att lägga förnyad tyngd bakom kravet på att Självständighetspartiet får utse talman. Här är annars Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon en stark kandidat.

Katrín Jakobsdóttir är den som kommer att ha svårast att övertyga sina egna om att gå i koalition. Två av elva ledamöter i alltingsgruppen - Rósa Björg Brynjólfsdóttir och Andrés Ingi Jónsson - röstade nej till att inleda förhandlingar med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Visserligen är de inte nödvändiga för någon majoritet i alltinget, men om de inte ställer sig bakom ett regeringssamarbete innebär det en avsevärd prestigeförlust för Katrín Jakobsdóttir.

Dessutom behöver Katrín Jakobsdóttir ett ja från partistyrelsen. Att en majoritet kommer att följa hennes linje är givet. Frågan är bara hur stort motståndet är. Här kan Rósa Björg Brynjólfsdóttirs och Andrés Ingi Jónssons hållning ha stor betydelse. Om de inte anser att Gröna vänstern får igenom tillräckligt mycket av sin politik i en koalition kan de göra det lättare för andra att gå emot partiledaren.

Katrín Jakobsdóttir har helt enkelt inte råd med särskilt mycket oenighet. Även en minoritet skulle kunna fälla regeringssamarbetet. Om hon redan nu går försvagad in i en regering har hon bekymmer som kan komma att växa under mandatperioden.

Visserligen är Gröna vänstern i dag ett parti som är betydligt mer enigt än när det regerade ihop med Socialdemokraterna mellan 2009 och 2013. Men det är också en period som många inte vill återuppleva. De fyra åren kantades av interna konflikter och avhopp. De ständiga stridigheterna präglade också regeringssamarbetet där partiledningens ansträngningar mot slutet till stor del handlade om att försöka hålla ihop partiet och att inte förlora majoriteten i alltinget.

Katrín Jakobsdóttir behöver därför sin partipiska redan nu. En bred uppslutning bakom samarbetet är nödvändig. Men att använda partipiskan är också förenat med stora risker. Inom partistyrelsen ryktas det redan om ett stort missnöje med olika typer av påtryckningar riktat mot ledamöter som är tveksamma till att regera ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Rósa Björg Brynjólfsdóttir och Andrés Ingi Jónsson skulle kunna ge sådana röster styrka och legitimitet genom att säga nej till regeringsförklaringen. Det är dock knappast något enkelt beslut. Ett sådant steg innebär att de senaste veckornas förhandlingar varit bortkastade samtidigt som de bidrar till en avsevärd försvagning av Katrín Jakobsdóttirs ställning.

För Gröna vänstern finns i dag få andra regeringsalternativ. Inviterna från Socialdemokraterna, Piratpartiet och Renässans kvarstår. Men det politiska läget behöver nog bli ännu mer låst för att Gröna vänstern - om det skulle bli ett nej till Självständighetspartiet och Framstegspartiet - skulle kunna inleda förhandlingar med andra partier om de diskussioner som nu avslutats inte får tillräckligt stöd.

Här kan du läsa mer om regeringsförhandlingarna.