tisdag 21 november 2017

Förhöjd beredskap vid Öræfajökull kan avvecklas i dag

Översvämningar från Öræfajökull kan bli enorma 100 000 kubikmeter vatten i sekunden. Och det är den enda vulkanen där människor skållats av hett smältvatten från ett utbrott. Men ingen anmärkningsvärd aktivitet noterades under gårdagen. Svaren från de prover som togs i lördags väntas under veckan. Beredskapen kan avvecklas i dag.

Den senaste tidens utveckling i Öræfajökull fortsätter att ha hög prioritet hos en rad isländska myndigheter. Men ingen anmärkningsvärd aktivitet registrerades under gårdagen. Bara ett litet jordskalv noterades under hela dygnet. Under natten mot tisdagen registrerades inga skalv.

Ett oväder som drar in över sydöstra Island vid lunchtid i dag ställer dock till det för myndigheterna. Vid Öræfajökull räknar Veðurstofa Íslands med kraftigt snöfall och vindstyrkor på upp till 40 sekundmeter i byarna.

Ovädret gör att det informationsmöte som var planerat till i kväll i stället hålls senare i veckan. Där skulle myndigheterna informera lokalbefolkning om den senaste utvecklingen. Ovädret gör också att det tar längre tid för personal från Veðurstofa Íslands att placera ny mätutrustning i området runt Öræfajökull.

Analys av de prover som togs under lördagens expedition pågår. Resultat väntas under veckan. Det uppger Veðurstofa Íslands i ett pressmeddelande. Under gårdagen hölls även ytterligare ett möte med företrädare för olika myndigheter.

Arbetet med att ta fram en beredskapsplan och en ny evakueringsplan pågår. Klart är dock att översvämningar från Öræfajökull kan nå bebyggelse så snabbt som tjugo minuter efter ett utbrotts början. Inom detta område allra närmast glaciären ligger bland annat små samlingar av gårdar som Hof, Fagurhólsmýri, Hofsnes, Svínafell och Hnappavellir.

Risk för översvämningar finns inom ett 340 kvadratkilometer stort område från Skaftafell i väster till Kvíárjökull i öster.

Inom evakueringszonen bor 120 personer. Antalet övernattande i området kan under turistsäsongen vara så många som 800 personer. Dessutom kan ytterligare flera tusen personer befinna sig där på genomresa. Vid stora och kraftiga översvämningar riskerar alltså hundratals att bli avskurna från omvärlden.

Över Öræfajökulls krater ligger ett 500 meter tjockt istäcke. Vid ett utbrott i själva kratern kan översvämningarna nå enorma 100 000 kubikmeter i sekunden. Ett utbrott i någon av utloppsglaciärerna innebär sannolikt översvämningar på omkring 10 000 kubikmeter i sekunden.

Såväl ringvägen som flera gårdar riskerar att hamna under vatten i översvämningarna. Under 1362 års utbrott - som skapade 10 kubikkilometer tefra - omkom 250 till 400 personer. Utbrottet bedöms vara det största i Europa efter Vesuvius år 79.

Det andra utbrottet i Öræfajökull sedan Island befolkades inträffade 1727. Det är unikt eftersom det finns rapporter om att smältvattnet var så hett att människor skållades av det när vattenmassorna nått låglandet.

Den nya kaldera som bildats vid Öræfajökulls topp visar att det under sommaren eller hösten tillkommit en ny värmekälla i form av ett geotermiskt aktivt område. Kalderan fanns enligt satellitbilder inte där i slutet av oktober, men på bilder från den 8 november i år syns tydliga sprickor i glaciären.

Inget pekar dock på att något utbrott skulle vara nära förestående. Visserligen är det troligt att ett utbrott kommer - men det är något som kan dröja många år.

Skälen till att utbrottet sannolikt dröjer är flera. Öræfajökull ligger ganska långt från den hetfläck som finns i Atlanten. Berget är kallt. Det gör att det tar tid för magma att röra sig mot toppen. Sådana magmarörelser föregås i regel av långa serier av jordskalv som sakta förflyttar sig från stora djup mot ytan. Några sådana jordskalvssvärmar pågår inte vid Öræfajökull.

Den förhöjda beredskap som infördes i fredags kan hävas redan i dag om inga nya händelser inträffar vid Öræfajökull. Beredskapen innebär att polis och Veðurstofa Íslands har personal på plats i området dygnet runt. Polis finns där för att vid behov kunna påbörja en evakuering medan Veðurstofa Íslands gör manuella mätningar av gas och konduktivitet vid glaciärälven Kvíá.

Fortfarande finns en påtaglig lukt av svavel i Kvíá. Älvvattnets elektriska ledningsförmåga är fortsatt hög. Det innebär att smältvatten från den nya kalderan fortsätter att strömma ut i Kvíá.

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att det kan dröja länge innan det kommer något utbrott från Öræfajökull. Det är heller inte säkert att det faktiskt blir något utbrott. Han jämför med Eyjafjallajökull där de första jordskalvssvärmarna som utgjorde säkra tecken på magmarörelser inträffade redan 1994. Själva utbrottet kom först 2010:
"Detta kan vara en lång process. Den kan också upphöra och somna. Så kan detta ta veckor, månader och till och med år. Eyjafjallajökull tog sexton år från att den först började dra till sig uppmärksamhet tills det kom ett utbrott. Tiden får utvisa detta. Huvudsaken är att vara beredd på att detta kan hända och att alla planer är i ordning."
Det är heller inte säkert att Öræfajökull fungerar ungefär som Eyjafjallajökull. Men Magnús Tumi Guðmundsson säger till RÚV att det är ett tänkbart scenario. Han säger till Vísir att tidsperspektivet knappast är dagar, veckor eller månader - utan det handlar troligtvis om längre tid än så innan ett utbrott kan bli aktuellt.

Ármann Höskuldsson, vulkanolog vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att även han tror att det rör sig om åtminstone flera månader innan det kan komma ett utbrott. Han är dock övertygad om att Öræfajökull nu är på väg mot ett utbrott:
"Vi vet att det har börjat. Den gör sig redo för ett utbrott. Det står helt klart. Så får det bara visa sig hur lång tid den behöver på sig för att vakna. Detta är en stor och väldig vulkan. Ligger ganska långt från hetfläcken. Det är en kall och inte en varm vulkan. Så för att magman ska ta sig upp rör det sig om en kraftansträngning. Det betyder att jordskalvsaktiviteten behöver öka avsevärt. Det är dock mycket svårt att säga något om hur lång tid det tar. Eyjafjallajökull tog 16 till 18 år. Det kan mycket väl vara så att det inte tar Öræfajökull mer än några månader att komma till ett utbrott, men det kommer att visa sig."
Ett utbrott i Öræfajökull behöver heller inte producera aska. Det kan enligt Ármann Höskuldsson i stället bli ett utbrott som producerar lava. Han säger i Morgunblaðið att han vid ett explosivt utbrott inte tror att askpelaren kan bli så hög som 1362 då den beräknas ha stigit omkring 30 till 40 kilometer upp ur kratern.

En sådan askpelare kollapsar - vilket gör att aska sprids över ett stort område. Och när den heta askan kommer i kontakt med glaciärens istäcke smälter det och hett smältvatten forsar nedför Öræfajökulls branta sluttningar:
"När vi ser till historien ser vi att den å ena sidan har ganska basiska utbrott, som bildar lava, av liknande storleksgrad som det utbrott som vi såg vid Fimmvörðuháls [2010]. Men om utbrottet sträcker sig upp i glaciären så blir det ett explosionsutbrott. Sannolikt blir inte askpelaren i ett sådant vulkanutbrott lika hög som år 1362, utan snarare fyra till tio kilometers höjd."
Här kan du läsa mer om Öræfajökull.