Rättsprocessen mot Geir H. Haarde bröt inte mot mänskliga rättigheter. Inget under vägen fram till rättegången var orättfärdigt eller partiskt. Det fastslår Europadomstolen för mänskliga rättigheter som prövat fallet mot Islands tidigare statsminister. Geir H. Haarde skriver i ett uttalande att han respekterar domstolens beslut, men att han ändå ser sig som segrare.I kölvattnet av 2008 års finanskrasch tillsattes en parlamentarisk utredning av krisen. Där pekades flera tidigare ministrar ut som ansvariga för beslut som skulle kunna strida mot isländsk lag. En av dessa ministrar var Geir H. Haarde, som var statsminister när de isländska storbankerna kollapsade.
Med 33 röster mot 30 sade alltinget i september 2010 ja till att dra Geir H. Haarde inför landsdomstol, en rättslig instans som aldrig tidigare använts sedan den inrättades 1905. Med knappa majoriteter kunde tre andra tidigare ministrar undvika åtal.
Geir H. Haarde åtalades på fyra punkter. Samtliga gick ut på att han visat försumlighet som statsminister genom att inte agera efter de varningar han fick om bankernas kritiska situation. Under hela rättegången sade han sig vara oskyldig till alla anklagelser.
På tre punkter friades Geir H. Haarde, men han fälldes för att ha brutit mot grundlagen eftersom han inte kallat till regeringssammanträden om läget på finansmarknaden. Isländsk lag säger att den som är statsminister är skyldig att hålla särskilda möten om frågor av stor betydelse.
Han fälldes alltså på en formalitet. Frågorna diskuterades i regeringen, men inte på det sätt som grundlagen föreskriver. Geir H. Haarde slapp dock straff. Han behövde heller inte stå för några rättegångskostnader.
Geir H. Haarde vände sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Han ansåg att hela rättsprocessen var bristfällig i grunden. Enligt Geir H. Haarde handlade det om ett politiskt motiverat åtal där domstolen inte var objektiv. Dessutom var åtalspunkterna så vagt formulerade att han inte ansåg sig ha kunnat ana att hans agerande skulle kunna betraktas som lagvidrigt.
Men Europadomstolen anser i en dom som föll i går alltså att isländska staten inte kränkt Geir H. Haardes mänskliga rättigheter. Inget i själva processen var orättfärdigt. Inte heller var domstolen partisk eller lagvidrig. Lagen om ministeransvar var också tillräckligt tydlig och det var Geir H. Haardes ansvar att känna till sina skyldigheter som statsminister.
Europadomstolen har heller inga invändningar mot landsdomstolens tolkning av isländsk lag. Situationen som Island stod inför 2008 var tveklöst en så viktig fråga att den i sig borde ha varit föremål för regeringssammanträden. Att läget på finansmarknaderna var känsligt och att särskilda möten skulle ha kunnat bidra till ökad osäkerhet gjorde inte att han kunde bortse från denna skyldighet.
Geir H. Haarde hävdar att frågorna diskuterades under andra sammanträden. Europadomstolen gör inte samma tolkning. Av den bevisning som finns gör den bedömningen att sammanträdesprotokollen inte stödjer hans uppfattning.
Nu har Geir H. Haarde tre månader på sig att överklaga domen. Han skriver dock i ett uttalande att han accepterar Europadomstolens utslag. Men han skriver också att han ändå ser sig som en segrare. Inte minst eftersom flera av de beslut som han då fattade senare visade sig vara riktiga:
"Landsdomstolens beslut att fria mig från de allvarligaste anklagelserna som riktades mot mig har störst betydelse för mig. Sakligt vann jag processen i landsdomstolen. Mot bakgrund av att jag fälldes utan straff för en mindre punkt i fallet ansåg jag mig vara skyldig att få ett avgörande från Europadomstolen för mänskliga rättigheter om alltinget med sin rättsprocess och sitt åtal brutit mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter. I första hand ansåg jag det vara viktigt att låta pröva om det var förenligt med nutida krav på processrätt att alltingsledamöter fungerade som åklagare och att en majoritet av domarna utsågs genom ett politiskt val. Europadomstolen för mänskliga rättigheter kom fram till slutsatsen att isländska staten inte hade brutit mot bestämmelser i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Jag respekterar det utfallet."
Prövningen i Europadomstolen tog fem år. Under denna tid har alltinget inte tagit några steg för att avskaffa landsdomstolen - trots att det sannolikt finns en majoritet för ett sådant beslut.
De tre partiledarna i det som ser ut att bli Islands nya regering - Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson, Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir och Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson, säger till RÚV att lagen om ministeransvar för ses över och att landsdomstolen bör avskaffas eller få ett förändrat uppdrag.
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, skriver i ett blogginlägg att alltinget bör anta ett uttalande om att det var fel att åtala Geir H. Haarde. Han tänker lägga ett sådant förslag när alltinget samlas på nytt - något som väntas ske i början på december.
Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.
