I dag avgörs det om Island får en ny regering och Katrín Jakobsdóttir blir ny statsminister. Under dagen ska de tre koalitionspartierna rösta om den regeringsförklaring som förhandlats fram. Där märks bland annat höjd kapitalinkomstskatt, införandet av en stabilitetsfond och ökade kostnader för turister att besöka Island.Katrín Jakobsdóttir, ledare för Gröna vänstern, fick i går det formella uppdraget av president Guðni Th. Jóhannesson att bilda regering. Hon ägnade en stor del av gårdagen åt enskilda möten med ledamöterna i den egna alltingsgruppen. Liknande möten höll även Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson och Framstegspartiets Sigurður Ingi Jóhannsson.
Under mötena diskuterades innehållet i regeringsförklaringen och fördelningen av ministerposter. Det står nu klart att det blir elva ministrar i regeringen. Självständighetspartiet har inte lyckats övertyga Framstegspartiet och Gröna vänstern om att inrätta ytterligare en ministerpost.
Flera blivande ministrar är kända - men inte bekräftade - sedan tidigare. Att Bjarni Benediktsson inte har sex ministerposter innebär att han ställs inför valet mellan Jón Gunnarsson och Kristján Þór Júlíusson som statsråd nummer fem. Det är en kamp som Kristján Þór Júlíusson förmodligen går segrande ur - trots magra resultat under senaste mandatperioden.
I övrigt väljer Bjarni Benediktsson - som blir finansminister - samma ministrar som sist. Det innebär alltså att Guðlaugur Þór Þórðarson blir utrikesminister, Sigríður Á. Andersen justitieminister och Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadottir näringsminister.
Sigurður Ingi Jóhannsson väljer sannolikt jobbet som fiske- och jordbruksminister medan Lilja Alfreðsdóttir blir kultur- och utbildningsminister. Framstegspartiets tredje ministerval har inte läckt ut.
Inte heller namnet på Gröna vänsterns tredje minister är känt. Rykten gör dock gällande att Lilja Rafney Magnúsdóttir är en stark kandidat. Utöver Katrín Jakobsdóttir som statsminister får även Svandís Svavarsdóttir en ministerpost.
I eftermiddag samlas de tre partistyrelserna för att ta ställning till ett regeringssamarbete. För Självständighetspartiet och Framstegspartiet är besluten inte särskilt problematiska.
Inom Framstegspartiet är attityden mycket positiv. Sigurður Ingi Jóhannsson lyckades styra regeringsbildningen på ett sådant sätt som gjorde att det egna partiet fick en nyckelroll i mitten mellan två ytterlighetspartier. Även regeringsförklaringen har fått ett positivt bemötande.
I Självständighetspartiets led är attityden inte riktigt lika positiv. Stödet för Bjarni Benediktsson är starkt och ingen kommer på något sätt att motsätta sig regeringssamarbetet. Partiet får trots allt regera vidare - vilket sett till det svaga valresultatet är något slags seger. Men det som irriterar vissa är att Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon - som länge varit något av en ärkefiende - nu väntas få uppdraget som talman i alltinget.
För Katrín Jakobsdóttir väntar däremot en rysare. Utgången är i någon mån given - hon kommer att få med sig en majoritet av styrelsen på att gå i koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Men om motståndet blir betydande försvagar det hennes ställning avsevärt.
I centrum står alltingsledamöterna Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir. Det är långt ifrån säkert att de kommer att sluta upp bakom Katrín Jakobsdóttir. I så fall krymper i praktiken regeringens majoritet från 35 till 33 av totalt 63 mandat.
Om det blir ett ja hos alla tre partier samlas den avgående regeringen en sista gång hos Guðni Th. Jóhannesson på Bessastaðir på torsdag. Därefter samlas den nya regeringen hos presidenten. Den första konseljen - ett möte mellan regeringen och presidenten - hålls på fredag. Då är det på dagen 99 år sedan Island fick suveränitet från Danmark.
De första detaljerna om regeringsförklaringen har nu sipprat ut. Kjarninn berättar om en rad punkter i överenskommelsen.
Det blir en höjning av kapitalinkomstskatten - något som tveklöst kommer att betraktas som en seger inom Gröna vänstern. Den höjs från 20 till 22 procent. Detta beräknas ge ett tillskott på 2,5 miljarder isländska kronor i statskassan.
För turister kommer Island att bli ett ännu dyrare besöksmål. Den nya regeringen skrotar den momshöjning riktad mot turistindustrin som den förra regeringen ville införa. Men utländska gäster ska ändå betala mer. Regeringen vill införa en avgift för inresor och utresor. Exakt hur avgiften ska se ut ska diskuteras i samråd med turistnäringen.
Skatten på övernattningar - som nu är en fast avgift på 100 isländska kronor per natt - förändras även den. Pengarna ska nu gå till den kommun där besökaren övernattar i stället för till staten. Dessutom blir skatten proportionell i stället för fast. Den som övernattar på dyrare ställen får alltså betala en högre avgift än den som övernattar på billigare ställen.
Regeringen vill inrätta en stabilitetsfond. Hit ska aktieutdelning från exempelvis energibolag slussas. Fonden ska användas för att minska skillnaderna mellan hög- och lågkonjunktur.
Tanken är att många satsningar ska finansieras genom att minska det egna kapitalet i de statligt ägda Landsbanki och Íslandsbanki. Bankerna ska också privatiseras. Intäkterna från försäljningen - där regeringen gärna vill se utländska köpare - ska gå till att minska statsskulden.
Inget av de tre partierna är särskilt intresserade av att förändra grundlagen. Lösningen blir att tillsätta en tvärpolitisk nämnd som utreder frågan. En liknande nämnd ska också undersöka behovet av förändringar av utlänningslagen.
Andra nyheter är att föräldraledigheten stegvis ska utökas från dagens nio till tolv månader, att en vitbok över rekonstruktionen av de finansiella systemen tas fram och att det snarare ska satsas på en tryggare energiförsörjning i stället för en utbyggnad av vattenkraften. Det blir ingen flytt av ansvaret för centralbanken Seðlabanki Íslands utan det ligger kvar hos statsministern.
Här kan du läsa mer om regeringsbildningen.
