Oberoende massmedier är viktigt. Det anser sju av åtta islänningar. Men det är bara en av åtta som tycker att de isländska medierna faktiskt är oberoende. Inställningen till olika inhemska medier är också splittrad. Däremot motsätter sig en majoritet av islänningarna en privatisering av Ríkisútvarpið, RÚV. Det visar en opinionsundersökning utförd av Maskína.
Efter finanskraschen riktades skarp kritik mot de isländska medierna. I rapporten från den parlamentariska kriskommissionen ansågs de ha försummat den granskande rollen. I stället fungerade de inte sällan som okritiska reklamkanaler för företag.
Många journalister har också vittnat om en stämning på redaktionerna där ifrågasättande journalistik var oönskad. Den som hade frågor om bankernas expansion kunde anklagas för att vara illojal. På flera redaktioner fanns också chefer med stark koppling till näringslivet - och dessa stoppade ofta publiceringar som hade kunnat vara ofördelaktiga för vissa företag.
Då som nu ägs flera stora mediehus av personer och bolag som har egna intressen i utgivningen. De privatägda medierna på Island är i regel förlustaffärer. Men ägare - som ofta har koppling till fisket eller jordbruket - anser uppenbarligen att det finns andra faktorer som väger tyngre. De kan till exempel räkna med ledarsidor som delar deras åsikter.
En mediefråga som ofta kommer upp är en privatisering av det statliga public service-bolaget Ríkisútvarpið, RÚV. Inom Självständighetspartiet finns det flera tunga politiker som anser att RÚV bör privatiseras.
Men det är inte en uppfattning som delas av majoriteten. Hela 66,6 procent vill inte privatisera bolaget medan 16,1 procent svarar att en privatisering bör ske. Resterande 17,3 procent är varken positivt eller negativt inställda till en privatisering.
Åsikterna om RÚV skiljer sig åt mellan olika väljargrupper. Bland Självständighetspartiets sympatisörer är det 32,1 procent som säger ja till en privatisering. Mest negativt inställda till att kapa de statliga banden till public service-bolaget är Socialdemokraternas väljare. Där är hela 76,4 procent starka motståndare till att privatisera RÚV.
Det är bara 1,4 procent av islänningarna som är nöjda med de inhemska massmedierna. Men det är också bara 4,4 procent som uppger att de är mycket missnöjda. Det är 15,7 procent som är ganska missnöjda och 9,5 procent som svarar att deras åsikter skiljer sig stort mellan olika medier. Och det är 21,7 procent som säger sig vara ganska nöjda.
Det är bara 1,4 procent av islänningarna som är nöjda med de inhemska massmedierna. Men det är också bara 4,4 procent som uppger att de är mycket missnöjda. Det är 15,7 procent som är ganska missnöjda och 9,5 procent som svarar att deras åsikter skiljer sig stort mellan olika medier. Och det är 21,7 procent som säger sig vara ganska nöjda.
Den största gruppen är de islänningar som varken är särskilt nöjda eller särskilt missnöjda. Denna andel är 47,3 procent.
Missnöjet med de isländska medierna är störst bland anhängare till Piratpartiet.
Få islänningar ställer sig bakom påståendet om att medierna är oberoende. Bara 1,8 procent uppger att de är mycket fristående från ägarintressen och 10,6 procent tycker att de är ganska fristående.
Det är betydligt fler som svarar att de isländska medierna inte är oberoende. Det är 13,2 procent som anser att de är mycket beroende av ägarintressen och 33,6 procent som upplever att de är ganska beroende. Vidare är det 17,4 procent som säger att åsikterna skiljer sig mellan olika medier.
Hela 65,8 procent svarar att mediernas självständighet är mycket viktig. Ytterligare 21,6 procent tycker att den är ganska viktig. Bara 7 procent säger att oberoendet är oviktigt och 0,9 procent att det är ganska betydelselöst. Resterande 4,8 procent anser att självständigheten är varken viktig eller oviktig.
Det är framför allt Gröna vänsterns och Ljus framtids sympatisörer som lägger vikt vid mediernas självständighet från ägarintressen. Oberoendet har minst betydelse för anhängare till Renässans.
Här kan du läsa mer om förtroendet för isländska medier.
