Nästa kommunsamgående på Island kan bli Breiðdalshreppur och Fjarðabyggð. Efter nyår får invånarna folkomrösta om en sammanslagning. Kommunpolitikerna står bakom förslaget. För Breiðdalshreppur är förhoppningen att ett samgående ska ge ekonomisk stabilitet och förbättrad service för invånarna.Breiðdalshreppur med tätorten Breiðdalsvík på östra Island är en av de senaste årtiondenas stora förlorare på fiskekvotsystemet. Stora kvoter har sålts till andra orter. Fisket lever i dag kvar till stor del tack vare särskilda bygdekvoter som utfärdas av myndigheterna. En mängd frågetecken omger dock näringen på orten och läget är inte stabilt.
Men det är inte bara fisket som minskar i betydelse. Även bönderna i kommunen blir färre och färre. I gengäld har turismen ökat. Men ökningen är inte tillräckligt stor för att den ska skapa stabilitet på arbetsmarknaden.
De försvunna arbetstillfällena har också påverkat kommunens ekonomi. Utflyttningen har varit stor vilket medför minskade skatteintäkter. Dessutom äger kommunen tretton sociala bostäder för utsatta personer. Uthyrningen av dem är inte i närheten av att bära sig ekonomiskt.
För att försöka minska underskottet valde kommunfullmäktige efter valet 2014 att inte utse en ny kommunchef. I stället skulle den kommunala skolans rektor sköta driften i samråd med kommunalrådet.
Nästa steg kan bli ett samgående med grannkommunen Fjarðabyggð. När debatten om ett samgående tog fart i Breiðdalshreppur nämndens även Fljótsdalshérað, en annan grannkommun, som ett alternativ. Så blir det inte. Breiðdalshreppur har goda vägförbindelser med Fjarðabyggð. Till Fljótsdalshérað är Breiðdalsheiði ett hinder - och den vägsträckan är ofta oframkomlig under vintern.
Ekonomin har alltså länge varit ett problem för Breiðdalshreppur. Samtidigt flyttas allt mer ansvar från staten till kommunerna. För att kunna erbjuda förbättrad service anser ledamöterna i fullmäktige att en gemensam kommun skulle be bättre möjligheter att möta invånarnas och lagens krav.
Att valet faller just på Fjarðabyggð beror bland annat på en rapport som tagits fram av Háskólinn á Akureyri. Det handlar inte bara om det geografiska avståndet. Det finns andra fördelar med en union mellan kommunerna. En sådan är möjligheten att slå ihop skolorna i Breiðdalsvík och Stöðvarfjörður. De ska dock enligt rapporten fortsätta finnas på bägge orterna. Däremot kan de dela på administration och lektioner i vissa ämnen.
De två kommunerna är mycket olika. Fjarðabyggð hade vid årsskiftet 4 691 invånare - det tredje högsta antalet någonsin. Breiðdalshreppur hade 182 invånare - en siffra som bara varit lägre vid ett tillfälle de tjugo senaste åren.
I Fjarðabyggð finns fem tätorter. Neskaupstaður är störst med 1 470 invånare. Därefter följer Reyðarfjörður med 1 189 invånare, Eskifjörður med 997 invånare, Fáskrúðsfjörður med 705 invånare och Stöðvarfjörður med 184 invånare. Breiðdalsvík - den enda tätorten i Breiðdalshreppur - har 130 invånare.
Breiðdalshreppur är alltså betydligt mindre. Många farhågor kring ett samgående gäller just kommunens storlek. På andra platser i landet är vanliga reaktioner på liknande sammanslagningar att de mindre orterna tenderar att försvinna i storkommuner. Inte sällan flyttas viss service till större centralorter.
För Breiðdalshreppur anses ett samgående nödvändigt för att kunna få ordning på ekonomin och för att kunna fortsätta ge medborgarna god service. Kommunpolitikerna i bägge kommunerna har ställt sig bakom ett samgående. Det blir nu upp till invånarna att avgöra om det ska bli verklighet.
Förhandlingar pågår just nu mellan kommunerna. Efter årsskiftet avgörs frågan i en folkomröstning. För att ett samgående ska bli verklighet krävs att en majoritet i bägge kommunerna säger ja.
Om planerna får klartecken sker samgåendet i anslutning till kommunalvalet den 26 maj nästa år. Då får invånarna också rösta fram ledamöter till ett gemensamt kommunfullmäktige.
Inför nästa års val har det på flera håll i landet funnits långt gångna planer på sammanslagningar. Garður och Sandgerði har redan sagt ja till att gå ihop - något som betyder att antalet isländska kommuner vid årsskiftet minskar från 74 till 73.
Men på många andra håll har processen stannat av. Flera har inte hunnit tillräckligt långt i diskussionerna för att det ska vara möjligt att hinna före valet. Vissa gav närmast upp planerna i samband med höstens regeringskris. Då skapades ett politiskt vakuum som gjorde att kommunerna inte kunde få ekonomiskt stöd för att driva diskussionerna vidare.
Här kan du läsa mer om utvecklingen i Breiðdalshreppur, här kan du läsa mer om samgåendet mellan Garður och Sandgerði och här kan du läsa rapporten från Háskólinn á Akureyri.
