fredag 1 december 2017

En skräll i Katrín Jakobsdóttirs första regering

Foto: Stjórnarráðið
Guðmundur Ingi Guðbrandsson var den stora skrällen när Katrín Jakobsdóttir i går presenterade sin regering. Miljöorganisationen Landvernds vd blir nu Islands miljöminister. Han fick frågan först kvällen innan regeringen presenterades. Debut som statsråd gör också Framstegspartiets Ásmundur Einar Daðason. Han blir socialförsäkrings- och jämställdhetsminister.

De flesta namnen var redan kända och för andra namn handlade det bara om vilka poster de skulle få. Men Katrín Jakobsdóttir valde alltså ett otippat och oprövat namn som miljöminister. Uppdraget går till Guðmundur Ingi Guðbrandsson, vd för miljö- och naturskyddsorganisationen Landvernd.

Regeringen får alltså en minister som inte sitter i alltinget. Guðmundur Ingi Guðbrandsson har dock varit medlem i Gröna vänstern ända sedan partiet bildades. Han har också varit kampanjledare för partiet.

Katrín Jakobsdóttir motiverade valet med att hon ville gå utanför alltingsgruppen för att inte försvaga den. Två av partiets ledamöter - Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir - röstade nej till regeringsförklaringen. Eftersom hon inte anser sig kunna räkna med dem i arbetet i nämnderna kunde hon förbättra förutsättningarna för övriga ledamöter att hinna med arbetet genom att utse en utomparlamentarisk minister.

Förmodligen är det inte hela förklaringen. Utöver Steingrímur J. Sigfússon - som blir talman - är det få i Gröna vänstern som har någon längre erfarenhet av rikspolitiken. Och den kanske hetaste interna kandidaten till en ministerpost, Lilja Rafney Magnúsdóttir, är en traditionell landsbygdspolitiker som sällan har engagerat sig i de frågor som hör hemma i något av Gröna vänsterns departement.

Det var först i onsdags på eftermiddagen som Guðmundur Ingi Guðbrandsson fick frågan om han kunde tänka sig att bli miljöminister. Som medlem i partiet kunde han delta vid det partistyrelsemöte där regeringsförklaringen presenterades. Katrín Jakobsdóttir ringde honom på nytt på onsdagskvällen. Då talade de om vad uppdraget skulle innebära.

Nästa kontakt hade de vid lunchtid under gårdagen. Därefter fattades beslutet. Då var det bara tio minuter tills listan över regeringens nya ministrar blev offentlig.

Valet av Guðmundur Ingi Guðbrandsson har en viss symbolik. Att välja en företrädare för en miljöorganisation signalerar att Gröna vänstern vill prioritera frågorna. Han nämnde själv i RÚV mål som skapandet en nationalpark på det isländska höglandet, ambitionen att sänka utsläppen under EU:s nivåer och stoppet av ytterligare utbyggnad av vattenkraft.

Gröna vänsterns tredje minister blir som väntat Svandís Svavarsdóttir. Hon blir hälsovårdsminister - vilket sannolikt är ett av de tuffaste uppdragen sett till det utbredda missnöjet med långa vårdköer och försämrad tillgänglighet efter de besparingar som gjordes i finanskraschens kölvatten. Regeringen har dock utlovat en storsatsning på just vården.

Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannsson blir kommunikations- och kommunminister. Vice ordföranden Lilja Alfreðsdóttir blir kultur- och utbildningsminister. Och Ásmundur Einar Daðason - som är den enda i regeringen förutom Guðmundur Ingi Guðbrandsson som saknar ministererfarenhet - blir socialförsäkrings- och jämställdhetsminister.

Bjarni Benediktsson väljer i princip samma ministrar för Självständighetspartiet som i förra regeringen. Själv blir han finansminister medan Sigríður Á. Andersen fortsätter som justitieminister, Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir fortsätter som turism-, industri- och innovationsminister och Guðlaugur Þór Þórðarson fortsätter som utrikesminister.

I valet mellan Kristján Þór Júlíusson och Jón Gunnarsson - som bägge var ministrar i den förra regeringen - var det den senare som drog nitlotten. Kristján Þór Júlíusson blir fiske- och jordbruksminister. Jón Gunnarsson lämnade alltingsgruppens möte innan det avslutats i besvikelse.

Jón Gunnarsson var inte den enda som var missnöjd med Bjarni Benediktssons val. Även denna gång blev den södra valkretsen utan minister från Självständighetspartiet. Precis som när Bjarni Benediktsson fattade samma beslut för ett knappt år sedan protesterade Páll Magnússon, toppnamn i den södra valkretsen, mot utnämningarna. Han ville själv ha en plats i regeringen.

Förmiddagens möte med Gröna vänsterns alltingsgrupp blev inte lika turbulent som onsdagskvällens partistyrelsemöte. Både Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir meddelade att de tänkte stanna kvar i Gröna vänstern och i alltingsgruppen. De ställde sig även bakom de egna ministrarna och sade sig respektera att en majoritet röstat för regeringsförklaringen.

Men Katrín Jakobsdóttir kommer inte att kunna räkna med deras stöd. Bägge sade också att de avsåg att rösta efter egen övertygelse. De kan alltså komma att rösta emot regeringens linje. I praktiken betyder det att regeringspartierna har 33 i stället för 35 av 63 mandat i alltinget.

Självständighetspartiet får - med undantag för att Katrín Jakobsdóttir blir statsminister - de tyngsta departementen. I regeringsförklaringen finns dock tydliga spår av kompromisser där partiet har fått ge med sig. Det gäller inte bara miljöfrågorna. Höjningarna av kapitalinkomstskatten och utsläppsavgifter bär Gröna vänsterns prägel.

Det talas också mycket om jämställdhet, transparens och ökat stöd till brottsoffer - något som låter som ett eko av det som utlöste höstens regeringskris. Nya arbetsmetoder ska införas i alltinget där regeringen utlovar mer dialog med oppositionen.

Spår av kompromisser visar sig på flera andra sätt. I flera frågor där de tre regeringspartierna har olika uppfattningar tillsätts tvärpolitiska arbetsgrupper. Det gäller bland annat energipolitiken, innovationsfrågor och en grundlagsreform.

Också Gröna vänstern har tvingats till eftergifter. I regeringsförklaringen står det att Nato-medlemskapet utgör en grundpelare i Islands försvar och utrikespolitik. Det är en skrivning som knappast hade funnits i en mer vänsterbetonad regering. Den signalerar också att Gröna vänstern inte kommer att driva utträdeskravet i regeringsställning.

Andra beslut som märks är slopad bokmoms, sänkt inkomstskatt för låginkomsttagare och stegvis avskaffande av inflationsindexerade lån.

Katrín Jakobsdóttir blir som 41-åring republiken Islands fjärde yngsta statsminister genom tiderna. Yngst var Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som kom till makten 2013 då han var 38 år. Hon är den andra kvinnan som blir regeringschef. Först var socialdemokraten Jóhanna Sigurðardóttir mellan 2009 och 2013.

Här kan du läsa mer om Islands nya regering.