Fyra av fem islänningar anser att utgivning av böcker på isländska bör få statligt stöd. Och lika många tycker att det är viktigt att utländsk litteratur översätts till isländska. En majoritet läser också främst böcker på isländska. Det är framför allt unga islänningar som oftare föredrar böcker på andra språk. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Miðstöð íslenskra bókmennta.
Förutsättningarna för utgivningen av litteratur på isländska har debatterats mycket den senaste tiden. Färre läser böcker och förlagen kämpar mot vikande försäljning. För att förbättra villkoren planerar regeringen att redan under nästa år avskaffa bokmomsen som i dag är 11 procent.
Trots en nedåtgående trend har litteraturen fortfarande en stark ställning i samhället. Hela 77,5 procent anser att det är viktigt att isländsk litteratur kan få statligt stöd. Bara 7,1 procent uppger att sådant stöd saknar betydelse medan 15,4 procent varken är positivt eller negativt inställda.
Kvinnor, islänningar bosatta i huvudstadsregionen och personer mellan 18 och 24 år är i större utsträckning än andra positiva till statligt stöd.
Det finns också en stark opinion för att nya utländska böcker översätts till isländska. Det är 80,7 procent som tycker att översättningar är viktiga. Endast 3,6 procent säger att översättningar inte spelar någon roll. Resterande 15,7 procent är varken för eller emot.
Här är det kvinnor, pensionärer och islänningar bosatta på landsbygden som lägger störst vikt vid översättningar från främmande språk till isländska.
Isländska är det språk som dominerar läsningen - men det är också många som läser böcker på andra språk. Enligt Zenter är det 28,9 procent som enbart läser böcker på isländska, 36,7 procent som främst läser på isländska, 17,5 procent som konsumerar lika mycket litteratur på isländska som på andra språk, 15,6 procent som oftare föredrar böcker på främmande språk och 1,3 procent som bara läser på andra språk än isländska.
Litteratur på isländska har en starkare ställning bland kvinnor, hos islänningar i åldern 55 till 64 år och bland landsbygdsbefolkning. Böcker på främmande språk lockar i synnerhet läsare i åldern 18 till 34 år.
Litteratur på isländska har en starkare ställning bland kvinnor, hos islänningar i åldern 55 till 64 år och bland landsbygdsbefolkning. Böcker på främmande språk lockar i synnerhet läsare i åldern 18 till 34 år.
