Dagens bonuscitat

"Men min erfarenhet är att arbeta med dem som man är oense med får en att växa. Politiker med en splittrande diskurs som har som mål att dela in människor i grupper och förse dem med positiva och negativa etiketter allt eftersom vad tjänar deras intressen är politiker som vill bygga murar. Deras mål är ofta att splittra och undergräva de demokratiska värderingar som har säkrat stora framsteg när det gäller mänskliga rättigheter, välstånd och trygghet. Sällan har det därför varit viktigare att visa att det är möjligt att ta hänsyn till olika ståndpunkter, kompromissa och arbeta tillsammans mot gemensamma mål - tvärs över partigränser - för hela samhällets välstånd. Så tryggar vi ett samhälle för oss alla."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir skriver i Morgunblaðið om Gröna vänsterns regeringssamarbete med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Få islänningar vill förbjuda försäljning av fyrverkerier

Försäljningen av fyrverkerier är en fråga som splittrar islänningarna. Men det är få som vill förbjuda fyrverkerier helt och hållet. Däremot är det ungefär lika många som vill ha obegränsad försäljning som i dag och som vill införa någon typ av restriktioner. Det visar en opinionsundersökning utförd av Maskína.

I år är det 50 år sedan Landsbjörg började att sälja nyårsfyrverkerier på Island. Intäkterna från försäljningen är en av de viktigaste intäktskällorna för den frivilliga räddningstjänsten. Landsbjörg är klart störst på marknaden. Varje år importeras omkring 500 ton fyrverkerier till Island.

Men de senaste åren har nyårsfyrverkerierna börjat ifrågasättas. I Reykjavík uppmanar kommunen känsliga att hålla sig inomhus på nyåret eftersom den enorma mängden fyrverkerier som avfyras försämrar luftkvaliteten avsevärt. Och för att öka säkerheten i centrum har kommunen inrättat platser för avfyrningen.

Debatten har fått Landsbjörg att i år lansera ett sätt att stödja räddningstjänstens arbete utan att köpa fyrverkerier. Nu går det även att köpa ett skott som planteras utanför Þorlákshöfn till våren. Plantering av skog kan bland annat motverka erosion. Statsminister Katrín Jakobsdóttir köpte det första skottet.

Islänningarna själva är kluvna till fyrverkerier. Hela 45,4 procent vill inte förändra dagens system eller införa några restriktioner. Men 28,1 procent anser att fyrverkerier bara ska säljas till ordnade uppvisningar och 19,8 procent tycker att det ska finnas begränsningar för hur stora mängder som en person får köpa. Och 6,6 procent förespråkar ett totalförbud mot fyrverkerier.

Män, islänningar bosatta utanför Reykjavík, invånare med enbart grundskoleutbildning och personer i åldern 40 till 49 år är mest positiva till dagens system. Kvinnor, boende i Reykjavík, personer med högskoleutbildning och islänningar i åldern 30 till 39 år vill i större utsträckning begränsa försäljningen.

Den som inte befinner sig i Reykjavík men ändå vill följa nyårsaftonens fyrverkerier kan se Iceland Naturallys direktsändning på Facebook.

Ordförande i Reykjavík lämnar Centerpartiet efter skandal

Viðar Freyr Guðmundsson lämnar posten som ordförande för Centerpartiet i Reykjavík. Och han gör det på grund av missnöje med partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han kritiserar honom för att ha ägnat för mycket tid åt sina egna affärer och för lite tid åt att leda partiet. Det skriver Viðar Freyr Guðmundsson på Facebook.

Tidigare i år valdes Viðar Freyr Guðmundsson till ordförande i Centerpartiets kommunförening i Reykjavík. I vårens kommunalval stod han på sjätte plats på partiets lista i Reykjavík. Men nu väljer han alltså att hoppa av uppdraget som ordförande.

En längre tids missnöje med Sigmundur Davíð Gunnlaugssons ledarskap är skälet till avhoppet. Han skriver att partiarbetet har stora strukturella brister. Här ligger Centerpartiet enligt Viðar Freyr Guðmundsson långt efter andra partier. Därför avsäger han sig ordförandeskapet:

"Anledningarna är ett långvarigt missnöje med partiets organisationsstruktur och sakfrågearbete. Som har uppenbarats till exempel i samband med Klausturfallet och hur det togs itu med detta. Det behövs tydligare ansvarskedjor och mer demokratiska processer i arbetet så att det är möjligt att hantera svåra frågor som kan uppstå och även för att bedriva traditionellt demokratiskt partiarbete. Jag har deltagit i eller följt hur olika partier driver sitt arbete och tyvärr anser jag att det saknas åtskilligt för att Centerpartiet ska vara jämbördigt med vissa andra partier när det gäller organisering av partiets sakfrågearbete som helhet. Det gick liksom att bortse från detta inledningsvis när partiet var nytt och det var knappast rättvist att jämföra med partier som hade varit verksamma i närmare hundra år. Men jag ser ingen bättring av detta på horisonten."

Beslutet att avgå kommer en dryg månad efter avslöjandet om hur Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och tre andra centerpartister på baren Klaustur i Reykjavík bland annat hånade och smutskastade kvinnor och olika minoritetsgrupper samt skröt om kohandel med ambassadörsposter.

Viðar Freyr Guðmundsson skriver inget om skandalen i sig. Däremot hävdar han i en kommentar på Facebook att Sigmundur Davíð Gunnlaugssons hantering av den understryker bristerna i hans ledarskap:

"Om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hade varit bättre på att leda partiet och inte bara hållit på att ägna sig åt sina egna saker så hade vi tveklöst inte haft dessa problem i dag. Ordförande till namnet men väldigt liten reell inblandning i arbetet."

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur.

Dagens citat

Illustration: Veðurstofa Íslands

"Det var förstås som om en mycket stor bil körde på huset. ... Som det alltid är när man upplever jordskalv så tänker man främst: 'Hur stort blir det? Är det nära oss eller långt bort? Är det störst här eller någon annanstans?'"

Aldís Hafsteinsdóttir, kommunchef i Hveragerði, i Vísir om söndagens jordskalv som hade sitt epicentrum strax söder om staden - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"This system has been built in the last 100 years by a nation of 355,000 people and now we have 2.5 million tourists on the roads, so obviously the strain on the system has increased dramatically."

Bergþóra Þorkelsdóttir, generaldirektör för Vegagerðin, i Sky News om hur turismen påverkar det isländska vägnätet med anledning av den olycka vid bron över Núpsvötn som krävde tre människoliv - läs mer här.

Jordskalv skakade sydvästra Island i natt

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett kraftigt jordskalv skakade sydvästra Island i natt. Skalvet hade en magnitud på 4,4 och hade sitt epicentrum nära Skálafell på Hellisheiði. Skalvet kändes i bland annat Reykjavík, Keflavík, Selfoss, Hveragerði och Borgarfjörður. Det följdes av en serie mindre efterskalv. Inga rapporter finns om några skador till följd av skalvet.

Klockan var 2.56 i natt när ett kraftigt jordskalv inträffade vid Skálafell på Hellisheiði söder om Hveragerði. Skalvet uppmättes till 4,4 och skedde på 5,9 kilometers djup.

Skalvet var tillräckligt stort för att störa nattsömnen på en rad platser på sydvästra Island. Det kändes i bland annat Hveragerði, Selfoss, Þorlákshöfn, Reykjavík, Keflavík och Borgarfjörður.

Det stora skalvet följdes av ett fyrtiotal mindre efterskalv under natten och morgonen. Det kraftigaste efterskalvet hade en magnitud på 2,1.

Det finns inga rapporter om några skador i samband med skalvet. Inte heller finns det något som tyder på att skalvet skulle förebåda fler stora skalv. Jordskalv i området är mycket vanliga eftersom det ligger i en sprickzon på gränsen mellan kontinentalplattorna.

Majoritet i Västfjordarna säger ja till laxodling

Nästan hälften av islänningarna säger ja till laxodling till havs i Västfjordarna. Men bland boende i regionen står en knapp majoritet bakom utbyggnaden. Ungefär lika många anser att negativa konsekvenser på miljön kan accepteras om det rör sig om hållbart nyttjande av en naturresurs. Det visar en undersökning som utförts av Gallup på uppdrag av Vestfjarðastofa.

Utbyggnaden av laxodling till havs i Västfjordarna har under 2018 varit en av de hetaste inrikespolitiska frågorna. En överprövningsnämnd rev i höstas upp de tillstånd som Arctic Sea Farm och Fjarðalax hade för odlingar på 17 500 ton i Patreksfjörður och Tálknafjörður.

Men regeringen accepterade inte beslutet. Den införde ett system med tillfälliga tillstånd som kan gälla upp till tjugo månader. Utbyggnaden av laxodlingen - som har ett starkt stöd inom regeringspartierna - fortgår nu som planerat.

Kritiken mot laxodlingen i havskassar handlar bland annat om hotet mot den vilda laxen. Redan finns det många exempel på odlingslax som tagit sig ut ur kassarna och upp i några av Islands bästa laxälvar. Kritikerna befarar att den vilda laxen snart kan vara historia om inte odlingen stoppas eller flyttas till slutna kassar eller upp på land.

Frågan om laxodling delar islänningarna. 46,3 procent är positivt inställd till laxodling till havs i Västfjordarna. 29,6 procent anser att den är negativ medan 24,1 procent tycker att den varken är bra eller dålig.

Motståndet är starkast i Reykjavík och i huvudstadsregionen. På landsbygden är fler positiva till laxodlingen. I den nordvästra valkretsen - som Västfjordarna tillhör - är 54 procent positiva, 22 procent negativa och 24 procent varken eller.

Hela 46,7 procent uppger dessutom att negativa konsekvenser för miljön är försvarliga om det rör sig om ett hållbart nyttjande av en naturresurs. Det är 26,9 procent som inte tycker att miljön kan offras till förmån för utnyttjande av naturtillgångar. Resterande 26,4 procent är neutrala i frågan.

Även här är motståndet starkast i Reykjavík med omnejd. I övriga landet är det betydligt fler som anser att utnyttjandet av naturresurser är viktigare. I den nordvästra valkretsen säger 54 procent ja, 16 procent nej och 31 procent varken eller.

Fiskodling är också något ganska många numera förknippar med Västfjordarna. I en öppen fråga där deltagarna fick nämna de tre första sakerna som de förknippar med regionen hamnade fiskodling på sjunde plats med 6,7 procent.

Den vanligaste associationen var dåliga vägar och kommunikationer som nämndes av 24,3 procent. Därefter följde Ísafjörður med 22,8 procent, naturskönhet med 16,4 procent, skönhet med 14,9 procent, fjäll med 10,9 procent och fiske med 7,8 procent.

Här kan du läsa mer om laxodling i Västfjordarna.

Dagens citat

Foto: Heilbrigðisstofnun Suðurlands

"Den här bron är smal och den är väldigt lång. Man försöker köra upp på den försiktigt för man kan kanske förvänta sig viss isbildning eller liknande. Om utländska turister eller de som är ovana att köra här i landet förbereder sig tillräckligt väl för att åka över en sådan bro vet jag inte - om de helt enkelt känner till eller inser detta."

Auðbjörg Brynja Bjarnadóttir, sjuksköterska i Kirkjubæjarklaustur, i Morgunblaðið om den olycka på bron över Núpsvötn som krävde tre människoliv - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Often it’s what you can see from a lighthouse that’s the highlight but Hilmar has reinvented Akranesviti – built in 1944, and gazing down on a smaller, older lighthouse a short distance away – as an arts venue. The acoustics inside are wondrous and the sustain so memorable that it hosts intimate concerts and recording sessions, as well as being used for art projects."

Robert Hull skriver i The Guardian om fyren i Akranes.

Färre islänningar använder mobilen när de sitter vid ratten

Den olagliga användningen av mobiltelefon i bilen fortsätter att minska. Det är nu bara 34 procent av förarna som bryter mot lagen och talar i telefon samtidigt som de kör. Nästan lika vanligt är det att personer kollar olika digitala karttjänster när de sitter vid ratten. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Allt färre islänningar talar alltså i telefon när de kör. Nu är det 34 procent som uppger att de trotsat lagen någon gång under det senaste året. Det motsvarar en nedgång med hela 13 procentenheter på bara ett år.

Samtidigt är det allt fler som i stället använder handsfree när de sitter vid ratten. Det är nu 49 procent som har handsfree-samtal medan de kör. Det är en ökning med 5 procentenheter. Dessutom innebär det att det är första gången som det är fler som använder handsfree än som använder mobiltelefonen ändå.

Även när det gäller andra aspekter är det allt färre som använder mobilen samtidigt som de kör. Nu svarar 16 procent att de läser eller skriver mejl och liknande, en nedgång med 4 procentenheter. Ytterligare 6 procent surfar på nätet när de sitter vid ratten, en tillbakagång med 3 procentenheter. Och 6 procent tar foton från förarsätet, en minskning med 3 procentenheter.

Bara 1 procent spelar datorspel när de kör. Det är dock en ökning med 1 procentenhet.

Vidare är det 22 procent - en minskning med 1 procentenhet - av förarna som svarar att de inte på något sätt använder mobiltelefonen.

Kvinnor, pensionärer och islänningar bosatta på landsbygden väljer ofta bort mobilen helt och hållet vid ratten. Män, boende i huvudstadsregionen och unga islänningar har svårare att lägga bort telefonen.

Här kan du läsa mer om isländska bilisters användning av mobiltelefon.

Ny tunnel är varmaste platsen på Island

När Vaðlaheiðargöng öppnades för trafik kortades inte bara avståndet mellan Akureyri och Egilsstaðir på ringvägen. Island fick också en ny plats som skulle kunna sätta värmerekord. I den nyöppnade tunneln är det nämligen 21 till 26 grader varmt även under vintern. Skälet till den ständiga värmeböljan är varmvatten som strömmar intill tunneln.

Tunnlar ingår inte i de platser där Veðurstofa Íslands mäter temperaturer. Annars hade sannolikt Hvalfjarðargöng varit Islands varmaste plats ända sedan invigningen 1998. Längst in i tunneln brukar temperaturerna som lägst ligga omkring 10 grader. Ett av skälen till de höga temperaturerna är att det bland annat finns en källa med 64 grader varmt vatten vid tunneln.

Nyligen öppnades Vaðlaheiðargöng för trafik. Här följer varmvatten tunnelns sträckning under ett betydligt längre avsnitt. Sedan den 7 478 meter långa tunneln invigdes har flera bilister reagerat på värmen inne i tunneln. Valgeir Bergmann, vd för tunnelbolaget Vaðlaheiðargöng hf, säger i Morgunblaðið att värmeböljan i tunneln är här för att stanna:

"Allmänt är det så i tunnlar på Island att frosten inte når mer än omkring en halv kilometer in och oftast ligger temperaturen på runt 10 grader."

Men förutsättningarna i Vaðlaheiðargöng gör alltså att den tunneln slår nya värmerekord - även om det inte rör sig om några rekord som får plats i Veðurstofa Íslands statistik.

Invigningen av Vaðlaheiðargöng innebär också att ringvägen kortas med 16 kilometer. Den gamla sträckningen över Víkurskarð kommer att hållas öppen för trafik. Avgiften för att använda tunneln blir 1 500 isländska kronor från och med den 2 januari 2019.

Här kan du läsa mer om Vaðlaheiðargöng.

Dagens citat

"På Island är denna gråzon enormt stor för här är det få som har alla sina intäkter från musik. Och då behöver människor göra vissa uppoffringar. Vissa arbetar lika mycket med egen konst och så musikunderhållning som är i form av egenföretagande. Andra arbetar med något helt annat jobb vid sidan av det kreativa och så vidare."

Arnar Eggert Thoroddsen, doktorand i sociologi, i Morgunblaðið om sin avhandling som handlar om hur många isländska artister sett till inkomsterna balanserar på gränsen mellan att vara professionella musiker och amatörer.

Turister körde 635 miljoner kilometer på isländska vägar

Allt fler turister hyr bil under vistelsen på Island. Under 2017 körde de tillsammans 635 miljoner kilometer på de isländska vägarna. Under högsäsongen kör de turister som hyr bil varje dag sammanlagt 2 700 varv längs ringvägen runt Island. Det visar en rapport som tagits fram på uppdrag av Vegagerðin.

Hela 61 procent av de turister som besökte Island under 2017 hyrde bil under någon del av vistelsen. Det vanligaste besöksmålet var Geysir. Nästan lika populära var Þingvellir och - i synnerhet under sommaren - Jökulsárlón.

Det är fortfarande somrarna som dominerar. Även om turismen till Island blivit jämnare fördelad över året är det färre som hyr bil under vinterhalvåret. Hela 51 procent av den totala hyrbilssträckan körs under juni, juli och augusti. Bara 14 procent körs under november, december, januari och februari.

Tillsammans körde turisterna 635 miljoner kilometer på de isländska vägarna under 2017 - en ökning med 18 procent jämfört med 2016. Utländska bilister har blivit ett allt vanligare inslag i trafiken. När motsvarande undersökning gjordes 2009 svarade turister bara för 90 miljoner kilometer om året.

Flest hyrbilsturister kommer i augusti. Då kör de i snitt 3,8 miljoner kilometer om dagen - något som motsvarar 2 700 varv runt ringvägen.

Katrín Jakobsdóttir förnekar handel med ambassadörsjobb

Katrín Jakobsdóttir har som partiledare för Gröna vänstern aldrig deltagit i någon kohandel med ambassadörsposter. Och det ligger inget i tidigare utrikesministern Gunnar Bragi Sveinssons uppgifter om att han skulle ha lyckats tysta kritik mot utnämningen av Geir H. Haarde till ambassadör genom att ge en motsvarande post till en av hennes partikamrater. Det säger hon i Kvennablaðið.

Under barrundan på Klaustur i Reykjavík den 20 november i år skröt Gunnar Bragi Sveinsson om hur han som utrikesminister hade kohandlat med ambassadörsposter. Han hävdade att han hade säkrat ett framtida ambassadörsjobb åt sig själv genom att utse Geir H. Haarde till ambassadör i USA.

Utnämningen av den tidigare statsministern Geir H. Haarde var enligt Gunnar Bragi Sveinsson en tjänst åt Självständighetspartiet. Han skulle alltså ha blivit utlovad motsvarande tjänst av partiledaren Bjarni Benediktsson.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, som var statsminister i den regering där Gunnar Bragi Sveinsson var utrikesminister, bekräftade under festkvällen att det var så det hade gått till. Efteråt förnekade Gunnar Bragi Sveinsson att det hade förekommit någon kohandel med ambassadörsposter. Han hävdade då att det han sade på Klaustur inte var sant.

Bägge kallades till alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd för att höras om vad de själva sade under barrundan. Men Gunnar Bragi Sveinsson och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson valde att bojkotta sammanträdet eftersom de ansåg att nämnden utnyttjades för politiska syften. De ansåg sig inte heller skyldiga att närvara.

Under barrundan berättade Gunnar Bragi Sveinsson dessutom att utnämningen av Geir H. Haarde var kontroversiell i vissa läger. För att tysta kritik från Gröna vänstern sade han att han samtidigt valt att utse Árni Þór Sigurðsson till ambassadör. Han hävdade att han därmed lyckades undvika kritik från Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir genom att ge motsvarande uppdrag till en av hennes partikamrater.

Katrín Jakobsdóttir förnekar att det skulle ha funnits någon uppgörelse om att utse Árni Þór Sigurðsson till ambassadör. Hon säger i Kvennablaðið att Gunnar Bragi Sveinsson informerade henne om utnämningen. Han berättade inte då om att han även skulle utse Geir H. Haarde till ambassadör. Det fick hon veta först genom medierna:

"Jag var inte delaktig i beslutet att utse Árni Þór Sigurðsson till posten som ambassadör och agerade inte efter en post som ambassadör för hans räkning. Utnämningen av dessa personer till ambassadörer var utrikesministerns ansvar på det sätt som lagen föreskriver. Jag har i min politiska karriär aldrig deltagit i någon 'handel' med ambassadörsposter."

Även Árni Þór Sigurðsson har tidigare förnekat att han skulle ha fått uppdraget som en del i något slags överenskommelse mellan partierna om fördelningen av ambassadörsposter. Också Bjarni Benediktsson har förnekat att han skulle ha gjort upp med Gunnar Bragi Sveinsson om en gentjänst för utnämningen av Geir H. Haarde.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur.

Tre turister döda i bilolycka - körde av bro över Núpsvötn

Foto: Heilbrigðisstofnun Suðurlands

Tre brittiska turister omkom och fyra skadades svårt i går morse i en bilolycka. De körde av bron över Núpsvötn och kraschade sju meter ned på älvstranden. Ringvägen var avstängd i flera timmar efter olyckan. Bron över Núpsvötn har tidigare klassats som en av de farligaste längs ringvägen. Körbanan blir lätt hal och räckena står inte emot större fordon.

Larmet kom klockan 9.42 i går morse. En Toyota Landcruiser hade kört av ringvägen på bron över Núpsvötn mitt emellan Skaftafell och Kirkjubæjarklaustur på den isländska sydkusten. Fordonet hade störtat nedför brokanten och hamnat på älvstranden. Fallhöjden var cirka sju meter. Det uppger Heilbrigðisstofnun Suðurlands i ett pressmeddelande.

Sju personer färdades i bilen. Samtliga var brittiska medborgare med indiskt ursprung. Det rörde sig om två familjer. Det var två bröder som reste med sina fruar och barn. De två vuxna kvinnorna och ett av barnen omkom i olyckan. Polisen bekräftade i går kväll uppgifterna om de omkomna på Facebook.

En polis och en sjuksköterska från Kirkjubæjarklaustur kom snabbt till olycksplatsen. De kunde konstatera att tre personer omkommit i kraschen. De övriga fyra i bilen var svårt skadade. De skadade fördes med helikopter till sjukhus i Reykjavík. En kranbil kallades till platsen för att lyfta upp bilen från älvstranden. De döda behövde klippas ut ur fordonet.

Sjuksköterskan Auðbjörg Brynja Bjarnadóttir säger till RÚV att det direkt var uppenbart att det rörde sig om en allvarlig olycka med svåra konsekvenser. Det första hon gjorde var att skaffa sig en uppfattning om läget och informera räddningstjänsten om behovet. Hon säger att de första intrycken från olycksplatsen var förskräckliga:

"Det stod ganska klart när vi kom dit att det rörde sig om en stor olycka och att det var en mycket allvarlig olycka. Det syntes på bilen och på människorna som hade kunnat ta sig ut."

Utöver helikoptern ryckte räddningstjänst från Vík í Mýrdal, Hvolsvöllur, Selfoss och Höfn ut för att arbeta på olycksplatsen. Eftersom avstånden är stora tog det tid innan det fanns tillräckligt med personal på plats.

Olycksorsaken är inte känd. Rannsóknarnefnd samgönguslysa kommer att besöka olycksplatsen i dag som ett första steg i en utredning av olyckan.

Den 420 meter långa bron över Núpsvötn på Skeiðarársandur har länge klassats som en av de mest trafikfarliga på ringvägen. Bron byggdes 1973. Den är enfilig med utskott. De största säkerhetsbristerna är beläggningen och broräckena.

Om bron över Núpsvötn hade byggts i dag hade den inte uppfyllt säkerhetskraven. Räckena är inte tillräckligt starka för att hålla kvar större fordon på vägbanan. I dag byggs nya broar på Island med räcken som är tillräckligt starka för att förhindra avkörningar.

Vägbanan består av ett trägolv som belagts med metall. Det rådde inte halka på platsen i går, men det var blött och då kan metallbeläggningen bli väldigt hal.

Gårdagens olycka är den andra svåra olyckan på bron i år. I somras kolliderade två fordon på den enfiliga bron.

Olyckan är dessutom en av de svåraste i Islands historia. Bilolyckor med tre dödsoffer har enligt RÚV nu inträffat vid nitton tillfällen. Tre gånger har bilolyckor krävt fyra människoliv.

De senaste åren har trafiken på ringvägen ökat kraftigt på grund av turismen. Gårdagens olycka blev en ny start för debatten om de säkerhetsrisker som inte minst de många enfiliga broarna utgör. Trafiksäkerhetsexperten Ólafur Guðmundsson säger till Vísir att bristerna på några av de mest trafikerade broarna är väl kända. Ett antal andra viktiga broar har även de räcken som inte står emot större fordon:

"Det behöver göras en stor kraftansträngning och arbeta målmedvetet med detta. Vi känner nu till vilka dessa platser är och vi känner till vilka broar det är som har dessa svagheter. Det finns inget annat att göra än att ta tag i att ordna detta. Det tar inte lång tid. Visst, det kostar en del pengar men ni ser konsekvenserna nu."

Guðmundur Valur Guðmundsson vid Vegagerðin säger till Vísir att det under 2000-talet skett fjorton olyckor på bron över Núpsvötn. Av dessa har två varit allvarliga. Han anser att den befintliga bron behöver ersättas - och inte bara för de ökade trafikvolymerna. Att det är den näst längsta bron i landet med utskott som förbryllar vissa turister gör saken extra angelägen:

"Denna olycka ökar trycket ytterligare på att arbeten i denna regionen påskyndas. Vegagerðin har fokuserat på att påskynda dem på grund av ökande trafik och brons längd. Man kan säga att den har varit en flaskhals i vägnätet."

Både den brittiska och den indiska ambassaden i Reykjavík har deltagit i att bland annat informera anhöriga till de omkomna. Släktingar och vänner till dem ska redan vara på väg till Island. De fyra skadade vårdas på akutavdelning på sjukhus i Reykjavík.

Polisen stängde av trafiken längs ringvägen i flera timmar på grund av olyckan. När bron kunde öppnas på nytt var det med begränsad framkomlighet eftersom arbetet med att reparera räcket fortfarande pågick. Det fanns ingen väg runt olycksplatsen utan trafiken stannade helt. Det uppger polisen i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om enfiliga broar längs ringvägen.

Dagens citat

"Det har blivit omkring 800 kremeringar i år vilket absolut är ett rekord. I Fossvogskirkjugarður är en majoritet av jordfästningarna urnor. Antalet utgör omkring 50 procent hos Kirkjugarðar Reykjavíkur."

Kári Aðalsteinsson, trädgårdschef vid Kirkjugarðar Reykjavíkur, i Vísir om att allt fler i Reykjavík väljer kremering framför traditionell begravning.

Þorsteinn Víglundsson talar mest i alltinget

I 637 minuter stod Renässans Þorsteinn Víglundsson i alltingets talarstol under höstsessionen. Det gjorde honom till höstens flitigaste talare. Det statsråd som oftast stod i talarstolen var finansminister Bjarni Benediktsson. Mest sällsynt av de 63 ledamöterna var Framstegspartiets Silja Dögg Gunnarsdóttir med bara 15 minuter i talarstolen.

Under vårsessionen i alltinget var Renässans Þorsteinn Víglundsson den tredje flitigaste talaren. Under hösten var det samma politiker som oftast ställde sig i talarstolen. Þorsteinn Víglundsson talade allra mest med 637 minuter i talarstolen. Han höll 78 anföranden och gjorde 134 anmärkningar - vilket även det var flest på hela hösten.

Tvåa var Centerpartiets Birgir Þórarinsson med 582 minuter, trea Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson med 528 minuter, fyra Framstegspartiets Willum Þór Þórsson med 513 minuter och femma Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson med 471 minuter. Det gjorde finansminister Bjarni Benediktsson till det statsråd som talade mest.

Minst talade Framstegspartiets Silja Dögg Gunnarsdóttir. Hon gjorde bara två anföranden under hösten och talade i sammanlagt 15 minuter.

Inga Sæland: Uteslutna hade redan lämnat Folkets parti

Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason hade i praktiken redan lämnat Folkets parti och anslutit sig till Centerpartiet när de ertappades under en barrunda på Klaustur i Reykjavík. Det säger Folkets partis ledare Inga Sæland i Útvarp Saga. Redan innan de två skandalpolitikerna uteslöts ska arbetet i Folkets partis alltingsgrupp ha varit lamslaget.

På kvällen den 20 november gick Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason till baren Klaustur ett stenkast från alltinget i Reykjavík. De hade sällskap av fyra centerpartister. Där försökte de fyra locka över duon till Centerpartiet. Partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson erbjöd Ólafur Ísleifsson posten som gruppledare.

En av centerpartisterna kallade Folkets partis ledare Inga Sæland för "en galen fitta". Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason protesterade inte. I stället använde de samma ord för att beskriva henne. Men under barrundan - som spelades in av visselblåsaren Bára Halldórsdóttir - sade de aldrig rent ut att de ville lämna Folkets parti och ansluta sig till Centerpartiet.

Bara ett par dagar efter att skandalen briserat uteslöts Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason ur Folkets parti. Hela partistyrelsen - med undantag för en ledamot - ansåg att de hade gjort sig skyldiga till partiskadlig verksamhet. Ingen av de två uteslutna hade dock några planer på att lämna sina platser i alltinget.

Att politiker utesluts är på Island något mycket sällsynt. Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att han måste gå mycket långt tillbaka i tiden för att hitta några exempel. Héðinn Valdimarsson sparkades ut ur socialistiska Folkpartiet 1938 och 1933 uteslöts Hannes och Jón Jónsson ur Framstegspartiet.

Eva H. Önnudóttir, docent i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att hon inte lyckats hitta några beslut om uteslutningar sedan Island blev republik 1944:

"Det finns dock gott om exempel på att politiker kanske inte har stöttat sitt parti eller en regering som deras parti har ingått i. Så om vi ser till republikens tid så saknar detta motstycke."

Nu hävdar Inga Sæland att både Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason i praktiken hade lämnat Folkets parti för Centerpartiet redan innan skandalen på Klaustur. Hon säger till Útvarp Saga att de inte hoppat av formellt. Arbetet i den egna partigruppen i alltinget hade inte fungerat på en längre tid:

"Det var mycket som hade hänt innan och det hade gjorts många försök att hålla ihop detta vilket hade varit det bästa alternativet, men de hade i praktiken sedan länge redan gått över till Centerpartiet. Som jag säger så var det mycket som hade hänt och alltingsgruppen var i praktiken inte funktionsduglig på grund av detta och därför var detta slutresultatet."

Inga Sæland uppger att hon tidigare inte berättat detta eftersom det rörde sig om interna angelägenheter i partiet. Hittills har inte Ólafur Ísleifsson och Karl Gauti Hjaltason anslutit sig till Centerpartiet. De sitter kvar i alltinget som politiska vildar.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur.

Skandalpolitiker överklagar - anklagar avslöjare för lögn

Bára Halldórsdóttir var ute efter att spionera när hon satte sig inom hörhåll från fyra centerpartister på baren Klaustur i Reykjavík. Därför vänder de sig nu till Landsréttur med en begäran om att få samla bevis för en rättsprocess. Under politikernas barrunda spelade Bára Halldórsdóttir in hur de bland annat hånade kvinnor och misshandelsoffer.

När centerpartisterna Anna Kolbrún Árnadóttir, Bergþór Ólason, Gunnar Bragi Sveinsson och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson drack sig berusade på baren Klaustur den 20 november talade de fritt. De uttryckte sig kvinnofientligt, hånade offer för misshandel, skröt om kohandel med ambassadörsposter, härmade personer som har funktionsnedsättningar och våldtäktsanklagade andra politiker.

De tre männen berättade dessutom om sina sexfantasier om kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir. De beskrev henne samtidigt som illojal och sade sig vilja sänka hennes politiska karriär eftersom hon inte följt med utbrytarna från Framstegspartiet över till Centerpartiet.

Gunnar Bragi Sveinsson och Bergþór Ólason - som fällde några av de grövsta kommentarerna - har tagit en paus från politiken. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Anna Kolbrún Árnadóttir sitter kvar i alltinget och har inga planer på att lämna sina platser.

Några dagar efter att deras samtal avslöjats i medierna trädde visselblåsaren Bára Halldórsdóttir fram. Hon berättade att hon gått in på Klaustur för att ta en kopp kaffe i väntan på en repetition. När hon hörde hur de folkvalda uttryckte sig började hon spela in samtalen med sin mobiltelefon.

De fyra centerpartisterna förbereder nu en rättsprocess mot Bára Halldórsdóttir. De har beskrivit inspelningarna som ett intrång i den personliga integriteten. De har också sagt att de kan komma att begära skadestånd.

Som ett första steg i en sådan rättsprocess vände de sig till Héraðsdómur Reykjavíkur med en begäran om att bevis skulle samlas in trots att det inte fanns något beslut om en rättsprocess. De trodde att Bára Halldórsdóttir hade medhjälpare och hade handlat med uppsåt. Begäran fick nej. Domstolen ansåg att hemmasnickrade teorier inte var tillräckliga skäl för att gå med på begäran.

Nu vänder de sig genom advokaten Reimar Pétursson till Landsréttur. I överklagandet hävdar de enligt Stundin att Bára Halldórsdóttir inte talar sanning och att hennes uppgifter saknar trovärdighet. De tror dessutom alltjämt att hon hade något slags medhjälpare:

"Allt detta pekar på att när svarande kom till Klaustur så hade hon kommit dit med det förutbestämda målet att spionera och spela in kärandes samtal. Hon agerade lugnt. Hon stannade på platsen så länge som i fyra timmar. Hon hade dock sagt att hon var på väg till en repetition av en föreställning som skulle ha premiär två dagar senare utan att detta förhindrade att hon blev sittande länge med inspelningarna."

Centerpartisterna hävdar bland annat att hon förberett sig genom att ta med sig turistbroschyrer in på baren. De ska hon ha använt för att ge sken av att hon läste och för att kunna dölja mobiltelefonen som hon använde för inspelningarna.

Bára Halldórsdóttir säger till Eyjan att anklagelserna är grundlösa. Hon har tidigare sagt att hon plockade upp några broschyrer vid Klausturs entré för att ha något att bläddra i medan hon drack sitt kaffe:

"Nej, de försöker bara skapa något slags konspiration som möjligen kan rättfärdiga hårdheten och hur hårt de tänker driva denna sak eftersom det skulle se bättre ut för dem om så vore fallet. Men så är det naturligtvis inte."

Det var till en repetition med Rauða skáldahúsið som Bára Halldórsdóttir var på väg. Margrét Erla Maack, som själv deltagit i ett antal föreställningar, skriver på Facebook att centerpartisterna inte förstår konceptet. Därför förstår de inte heller att det inte var underligt att hon kunde hoppa över en repetition så nära en föreställning.

Eftersom det rör sig om en kabaré bidrar de medverkande med sina egna nummer. Därför behöver de inte heller övas i grupp. Då Bára Halldórsdóttir redan framträtt vid ett antal tillfällen var det inte nödvändigt för henne att delta.

Rauða skáldahúsið skriver på Facebook att det rörde sig om repetitioner för det sjunde framförandet av en föreställning. Den var främst tänkt för nybörjare. Bára Halldórsdóttir hade varit med från början och kunde därför hoppa över den utan att det påverkade förutsättningarna för framförandet.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur.

Dagens citat

"Detta är bara ett beslut som en självständig och suverän nation tar om sitt medlemskap i internationella sammanslutningar och det finns faktiskt inte mer att säga om det. Detta är bara japanernas beslut som de tar efter sina egna förutsättningar och utifrån det har man förståelse för deras beslut."

Fiskeminister Kristján Þór Júlíusson i RÚV om Japans beslut att tillåta kommersiell valfångst.

Isländska spöknätter får premiär i SVT

Foto: RÚV

För två år sedan visade RÚV serien Reimleikar ('Spökerier'). Med start i kväll visas den i SVT med titeln Isländska spöknätter. Där ger sig programledaren Bryndís Björgvinsdóttir ut på jakt efter berättelser om allt från spöken och alver till hemsökta platser och vardagsritualer. Samtliga sex avsnitt går också att se på SVT Play.

Folklivsforskaren och författaren Bryndís Björgvinsdóttir har de senaste åren synts ofta i olika program i RÚV. Hon har också undervisat vid Háskóli Íslands och Listaháskóli Íslands. Men det var som initiativtagare till uppropet Kæra Eygló Harðar – Sýrland kallar som hon fick mest uppmärksamhet. Uppropet riktade sig till dåvarande socialministern Eygló Harðardóttir med en uppmaning om att ta emot fler flyktingar från kriget i Syrien.

Bryndís Björgvinsdóttir har skrivit en rad böcker. Den senaste, Krossgötur – álfatrú, álfabyggðir og bannhelgi á Íslandi, utkom just före jul och handlar om islänningarnas förhållande till folktro och övernaturliga fenomen. Tillsammans med fotografen Svala Ragnarsdóttir reste hon runt Island för att samla in berättelser om bland annat alvstenar och andra platser förknippade med tabun.

Med start i kväll visar alltså SVT serien Reimleikar från 2016. Programmet har fått den svenska titeln Isländska spöknätter. Det första avsnittet visas i SVT 2 klockan 23.25. Det går dessutom i repris vid flera tillfällen och samtliga sex avsnitt finns på SVT Play.

I programserien möter Bryndís Björgvinsdóttir islänningar som berättar om möten med övernaturliga fenomen. Avsnitten handlar bland annat om spöken, alver och småfolk, om hemsökta platser, alvstenar och vandringssägner samt om folktro, vidskeplighet och andlighet. Hon söker svar på många av de frågor som ligger bakom upplevelserna hos olika experter.

Här kan du läsa mer om Bryndís Björgvinsdóttirs upprop för flyktingar från Syrien och här kan du läsa mer om hennes studier av de speciella regler som omger midvinterfesten þorrablót i Bolungarvík.

Försökte ta sig över Kjölur i småbil - körde fast i is

Foto: Björgunarfélagið Blanda

Trots att de bara hyrt en liten Hyundai försökte några utländska turister gena från norra till södra Island över höglandet. Strax söder om Hveravellir tog det stopp. Då körde de fast i snö och is på höglandsvägen Kjölur. Räddningstjänst från Blönduós ryckte ut för att undsätta de strandsatta turisterna.

Höglandsvägen Kjölur är bara öppen några månader om året. Den gör det möjligt att ta en genväg från norra till södra Island. I norr börjar vägen vid älven Blanda sydost om Blönduós. I söder slutar den strax norr om Gullfoss.

Kjölur är i regel i något av en tvättbräda. Men den innehåller inte längre några vadställen. Det gör att - om förhållandena är gynnsamma - det faktiskt går att köra Kjölur med en vanlig personbil. Inga isländska biluthyrare tillåter dock att kunderna ger sig ut på Kjölur med annat än fyrhjulsdrivna fordon med hög markfrigång.

Att ta sig från norr till söder med en liten personbil kan alltså vara möjligt. Men inte så här sent på året. Det fick några turister erfara som i torsdags tänkte köra från norra till södra Island över Kjölur. Målet var Gullfoss och Geysir.

Eftersom det är tidigt på vintern och den hittills varit ganska mild lyckades de köra ända till Hveravellir. Men strax söder om Hveravellir tog det stopp. Då körde de fast i en snöig och isig sträcka.

De strandsatta turisterna undsattes av räddningstjänsten Björgunarfélagið Blanda. De såg till så att turisterna kunde ta sig till befolkade trakter. Enligt räddningsarbetarna hade de ingen aning om att Kjölur inte är som vilken väg som helst och att den inte hålls öppen under vintern.

Häktad för bilinbrott i Reykjavík - tar sig in i Dacia Duster

En man misstänks för omkring 70 bilinbrott i centrala Reykjavík - och han har bara brutit sig in i turistfavoriten Dacia Duster. Inbrotten har pågått ända sedan i somras. Mannen sitter nu häktad men nekar till alla anklagelser. Han misstänks ha kommit över värdesaker som datorer och fotoutrustning. En del av stöldgodset har återfunnits.

Dacia Duster är ett av de populäraste hyrbilsvalen bland turister till Island. Men sedan i somras har just denna modell varit särskilt utsatt för inbrott i centrala Reykjavík. Polisen misstänker nu enligt Vísir att en man har brutit sig in i omkring 70 bilar av denna typ under nästan fyra månaders tid.

Mannen greps den 20 november i Reykjavík. Då fastnade han på övervakningsbilder och kunde identifieras efter ett bilinbrott. Han bröt sig in i en Dacia Duster och stal en bärbar dator ur bilen.

Vid gripandet hade mannen den stulna datorn med sig. Han hade också utrustning som kan användas till bilinbrott. Mannen hävdade att han hade hittat datorn i en papperskorg vid Hallgrímskirkja.

Han häktades vid Landsréttur för ytterligare fem inbrott. Andra övervakningsbilder visade hur samma man den 18 november tog sig in i en Dacia Duster. Han stal fotoutrustning, drönare, datorer och kameror till ett värde av 1,7 miljoner isländska kronor. Dessutom stal han pass och id-handlingar. Delar av stöldgodset överlämnades direkt till väntande personer. Bara delar av stöldgodset har återfunnits.

Samma dag polisanmäldes ett bilinbrott där kameror, fotoutrustning, datorer och en Ipad stals till ett värde av 350 000 isländska kronor. När mannen greps hade han just denna Ipad och ett minneskort från samma inbrott i sin ryggsäck. Han hävdade att han fått surfplattan av en vän.

Även den 12 november misstänks mannen för två olika inbrott. Vid ett av inbrotten stals kläder. När han greps för att senare släppas samma dag hade mannen den stulna rocken på sig. Även denna gång påstod han att han hade fått den som en gåva. Vid gripandet hade han dessutom med sig värdesaker från det andra inbrottet, bland annat en klocka av märket Casio.

Mannen sitter nu häktad till mitten av januari nästa år. Eftersom han misstänks ha fortsatt begå brott trots att han sedan tidigare misstänks för andra bilinbrott ansåg domstolarna att det fanns skäl att häkta mannen.

Eftersom just Dacia Duster är mycket populär som hyrbil körs den i stor utsträckning av turister. Det betyder också att den ofta står parkerad med mängder av värdesaker i bagaget. Det tros vara därför som mannen inriktat sig på denna modell.

Här kan du läsa häktningsbeslutet från Landsréttur.

Dagens citat

"If anyone had told me in the darkest period of 2009 and early 2010 that Iceland would be where it is today, I wouldn’t have believed them. ... We put heavy burdens on the wealthy, which was the right thing to do. But despite our best efforts, a lot of people were hurt and there are still wounds to be healed."

Steingrímur J. Sigfússon, alltingets talman samt tidigare finansminister och partiledare för Gröna vänstern, i Euromoney om Islands hantering av finanskraschen.

Dagens bonuscitat

"Det var nästan bara män. Det fanns bara två kvinnor där inne. Mycket av män som hade suttit länge i alltinget. De var som om de var hemma hos sig och varandras vänner fast de hade grälat i talarstolen. Därför var stämningen där ganska bra. Man hade respekt för varandra."

Ellert B. Schram, som valdes in i alltinget 1971 och som nyligen som 79-åring blev den äldsta ledamoten någonsin, i DV om hur alltinget fungerade då - läs mer här.

Expert: Isländska julgranar kan ta över marknaden

Om bara tio år skulle inhemska julgranar kunna täcka hela efterfrågan på levande granar och konkurrera ut importerad nordmannsgran. Men för det krävs en investering på 15 miljoner isländska kronor om året. Därefter kan näringsgrenen stå på egna ben. Det säger Brynjar Skúlason, skogsgenetiker vid Skógræktin, till RÚV.

I år är det enligt MMR vart tredje isländskt hushåll som har levande gran. Årligen säljs omkring 50 000 levande granar på Island inför julen. Av dessa är var femte odlad på Island. Majoriteten importeras från bland annat Danmark.

Den vanligaste importerade sorten på Island är nordmannsgran, som i bland annat i Sverige brukar säljas som kungsgran.

Brynjar Skúlason, skogsgenetiker vid Skógræktin, säger till RÚV att det vore lätt för isländska odlare att möta efterfrågan och därmed minska eller eliminera importbehovet. Men för att det ska bli möjligt behöver de inhemska skogsägarna inledningsvis ett statligt stöd:

"Jag tror att med 15 miljoner i några år så skulle vi kunna få i gång en julgransodling så att vi skulle kunna, ska vi säga, täcka efterfrågan på Island för julgranar. ... Så efter tio år så skulle jag tro att grenen skulle kunna bli hållbar om vi sköter detta väl."

Handeln med levande julgranar omsätter ungefär 425 miljoner isländska kronor om året. Att investera 150 miljoner på tio år skulle enligt Brynjar Skúlason snart kunna betala sig. Julgransodling är dessutom lönsammare än att odla träd som blir timmer.

Här kan du läsa mer om julgranar på Island.

Två av tre islänningar äter rökt lamm på juldagen

Varmrökt lammkött, hangikjöt, fortsätter att vara den stora favoriten på juldagen. Men det är klart färre i år som väljer rökt lamm som huvudrätt. Traditionen med hangikjöt är starkast bland islänningar bosatta på landsbygden, höginkomsttagare och personer som har fyllt 50 år. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Ända sedan MMR 2010 började ställa frågor om islänningarnas matvanor under julhelgen har varmrökt lamm, hangikjöt, dominerat. Några äter hangikjöt redan på julafton men det är på juldagen som det rökta lammet av många betraktas som omistligt.

I år är det 68,6 procent som äter hangikjöt till huvudrätt, en nedgång med 3,4 procentenheter jämfört med 2017. Det är dessutom den näst lägsta siffran sedan 2010.

Det finns dock ingen direkt utmanare till det varmrökta lammköttet. Kassler - som varannan islänning äter på julafton - hamnar nu på 8,8 procent av tallrikarna, en nedgång med 0,2 procentenheter. Därefter följer kalkon med 3,9 procent - vilket är samma nivå som förra året, annat lammkött än hangikjöt med 3,6 procent, en ökning med 0,3 procentenheter, vegetariskt eller veganskt med 3 procent, en minskning med 0,2 procentenheter, samt fisk och skaldjur med 2,1 procent, en uppgång med 1,3 procentenheter.

Växer mest gör kategorin övrigt med 2,1 procentenheter till 10 procent. Där ingår gås, ren, kyckling, nötkött, ripa, fläsk och anka.

Traditionen med hangikjöt är starkast bland höginkomsttagare, boende på landsbygden och personer som har fyllt 50 år. Kassler äts oftare av män, pensionärer och glesbygdsbefolkning. Vegetariska och veganska rätter äts oftare av kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år och av låginkomsttagare. Något ur kategorin övrigt är vanligare bland personer mellan 18 och 49 år, boende i huvudstadsregionen och medelinkomsttagare.

De som vurmar mest för lammkött är sympatisörer till Folkets parti. Hela 80 procent äter hangikjöt i dag - och ytterligare 16 procent äter annat lammkött. Rökt lamm är nästan lika populärt bland Framstegspartiets och Centerpartiets anhängare.

Kassler på juldagen är mest utbrett bland Självständighetspartiets väljare. Sympatisörer till Självständighetspartiet och Piratpartiet är de som oftast väljer kalkon. Vegetariskt och veganskt föredras i störst utsträckning bland anhängare till Piratpartiet, Gröna vänstern och Renässans.

Här kan du läsa mer om juldagsmaten på Island.

Dagens citat

"Om en drönare syns till i luften nära flygplatsen påbörjas det att berätta för kaptener ombord i de flyg som är på väg till Keflavík om att drönare har synts till nära flygplatsen. Därefter tas det kontakt med polis och detta meddelas."

Guðjón Helgason, informationsansvarig vid flygplatsbolaget Isavia, i Morgunblaðið om vilka rutiner som finns om drönare skulle dyka upp vid flygplatsen i Keflavík.

Dagens bonuscitat

"Jag kämpar för konservburksfria jular på Island. ... Jag förstår inte denna fixering vid burkmat. Det är inget fel med burkmat i sig men att tillaga årets största måltid, själva julmåltiden, och bara bjuda på rödbetor ur burk, rödkål ur burk, Oras ärtor ur konservburk och ananas ur konservburk till kasslern är för mig oförståeligt. Waldorfsalladen är kanske det enda som inte kommer ur en konservburk."

Kristinn Guðmundsson, som är programledare för matprogrammet Soð, i DV om att många av tillbehören till den traditionella isländska julmaten serveras direkt ur burkar och konserver.

Majoritet islänningar fortsätter välja plastgran

Även i år finns det en plastgran i en majoritet av de isländska hushållen. Men traditionerna när det gäller just valet av gran förändras inte nämnvärt från år till år. Vart tredje hushåll har en levande gran. Och vart åttonde hushåll har ingen gran alls. Det är framför allt pensionärer som helt avstår från julgran. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Efter finanskraschen minskade andelen islänningar som hade en äkta gran i hemmet till jul. Men de fem senaste jularna har den levande granen behållit sin ställning. Inte heller har plastgranen tappat mark. Det är dock något fler som avstår från gran.

I år finns det en plastgran i 54,5 procent av de isländska hushållen, en nedgång med 0,3 procentenheter jämfört med 2017. Andelen som har en levande julgran sjunker lika mycket till 31,9 procent.

I stället är det alltså grannobbarna som ökar något. Den här julen är det 13,6 procent som inte har någon gran hemma, en ökning med 0,6 procentenheter.

Det är framför allt pensionärer, medelinkomsttagare och personer bosatta i huvudstadsregionen som ratar gran. På landsbygden, bland höginkomsttagare och hos islänningar i åldern 30 till 49 år finns det fler som har gran.

Piratpartiets väljare är minst intresserade av gran. Flest granentusiaster finns bland Socialdemokraternas sympatisörer.

Socialdemokraternas anhängare är också de som i störst utsträckning väljer levande gran. Platsgran är vanligast i hem där det röstas på Folkets parti.

Här kan du läsa mer om julgran på Island.

Kassler vanligast på tallriken i isländska hem på julafton

Varannan islänning äter kassler till huvudrätt i dag. Det är en sed som är starkast på landsbygden och bland låg- och medelinkomsttagare. Men mattraditionerna på julafton fortsätter att vara stabila med bara små förändringar mellan åren. Lammkött tappar dock popularitet. I stället är det allt fler som äter fläskkött. Det visar en undersökning av MMR.

Kassler håller ställningen som den vanligaste varmrätten på julafton. Ända sedan MMR 2010 började fråga islänningarna om vad som hamnar på tallrikarna under julen har det varit omkring hälften som valt kassler just på julafton.

I år är det 49,4 procent som tänker äta kassler, en ökning med 2,5 procentenheter jämfört med förra året. Näst populärast är kalkon som hamnar på 8,8 procent av tallrikarna, en uppgång med 0,5 procentenheter.

Den varmrätt som tappar mest i popularitet är lammkött som inte är rökt. I dag hamnar lamm på 8,7 procent av jultallrikarna, en nedgång med 4,3 procentenheter. Därefter följer ripa med 7,7 procent, en minskning med 0,5 procentenheter. Nötkött är precis som förra året valet för 5,2 procent på julafton. Och andelen som föredrar fläskkött ökar med 1,4 procentenheter till 4,5 procent.

Dessutom är det 15,8 procent - en uppgång med 0,5 procentenheter - som uppger att de kommer äta något annat. I kategorin övrigt ingår fisk och skaldjur, gås, vegetariskt, rökt lamm, ren, kyckling och anka.

Kassler äts i synnerhet bland låg- och medelinkomsttagare och på landsbygden. Det är också något fler män än kvinnor som väljer kassler på julafton.

Kalkon är vanligare bland kvinnor, i huvudstadsregionen och bland medelinkomsttagare. Lamm konsumeras i större utsträckning av kvinnor och boende i glesbygden. Ripa är populärare bland män, pensionärer och medelinkomsttagare.

Något ur kategorin övrigt hamnar oftare på tallriken hos män, boende i huvudstadsregionen och höginkomsttagare.

Folkets partis väljare är mest förtjusta i kassler. De uppskattar också kalkon mest tillsammans med Självständighetspartiets sympatisörer. Lamm går bäst hos Framstegspartiets anhängare medan Gröna vänsterns väljare är de som tycker bäst om ripa.

Här kan du läsa mer om islänningarnas favoritmat på julafton.

Dagens citat

"Jag har blivit helt otroligt trött på detta eviga gnäll från turistnäringen som inte ser annat än dystra tider. Deras ända sätt för att vara på rätt sida om nollan är att höja, höja och höja."

Þórarinn Ævarsson, vd för Ikea på Island, i Fréttablaðið om prissättningen på restauranger och andra företag inom turistindustrin.

Dagens bonuscitat

"Turister som kommer hit i december söker efter vinterns naturskönhet, norrsken och firande. Detta är en verklig upplevelse och det är otroligt mycket service i gång. Julafton och nyårsafton och dessa dagar som vi betraktar som helgdagar har blivit som vilken måndag som helst inom turistnäringen. Det finns nog att göra."

Jóhannes Þór Skúlason, vd för turismorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, i RÚV om turismen till Island under jul- och nyårshelgerna.

Ljustjuven är Islands populäraste tomte för fjärde året i rad

Ljustjuven Kertasníkir behåller ställningen som den populäraste av de tretton isländska jultomtarna. Det är 29 procent som har Kertasníkir som sin favorittomte. Nästan lika populär är grytslickaren Stúfur som får 25 procent. Trea är dörrsmällaren Hurðaskellir. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Fyra jular i följd har MMR frågat islänningarna om deras favoriter bland de tretton jultomtarna. Och hittills har undersökningen gett samma resultat på de tre översta platserna.

Ljustjuven Kertasníkir vinner även i år. Det är 29 procent som säger att Kertasníkir är favoriten, en nedgång med 1 procentenhet jämfört med 2017. Kertasníkir är den trettonde och sista jultomten och kommer därför på själva julafton. Han försöker stjäla talgljusen eftersom han helst vill äta upp dem i stället för att se dem brinna.

Stúfur behåller andra platsen med 25 procent, en minskning med 4 procentenheter. Stúfur är den minsta av jultomtarna och kommer den 14 december. Han kastar sig över grytor, kastruller och pannor och slickar i sig de rester som finns kvar.

Hurðaskellir är precis som förra året trea på listan med 13 procent. Hurðaskellir klampar in den 18 december. Ingen brukar kunna undgå hans ankomst. Det han gillar bäst är nämligen att smälla i dörrarna mitt i nätterna så att de boende vaknar när de sover som djupast.

Därefter följer fårtrakasseraren Stekkjarstaur med 7 procent (en ökning med 2 procent), fönstertjuven Gluggagægir med 5 procent (+1), köttjuven Ketrókur med 5 procent (-2), skyrvraket Skyrgámur med 4 procent (oförändrat), mjölkmonstret Giljagaur med 3 procent (+1), korvkonnässören Bjúgnakrækir med 3 procent (+1), storsniffaren Gáttaþefur med 2 procent (oförändrat), matskålsslickaren Askasleikir med 2 procent (+1), slevslickaren Þvörusleikir med 1 procent (oförändrat) och kastrullslickaren Pottaskefill med 1 procent (oförändrat).

Kertasníkir och Stúfur är betydligt populärare bland kvinnor. Män är mer förtjusta i Bjúgnakrækir, Gluggagægir och Hurðaskellir.

Här kan du läsa mer om de isländska jultomtarna.

Jäst rocka äts främst av män på isländska landsbygden

Var tredje islänning äter jäst rocka i dag på Þorláksmessa. Traditionen är starkast bland äldre och på den isländska landsbygden. Det är dessutom betydligt fler män än kvinnor som tänker äta rocka under dagen. Den starkt luktande jästa fisken har få anhängare bland unga islänningar. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Þorláksmessa - som infaller i dag den 23 december - är av tradition den dag då det äts jäst rocka. Rätten kan sägas vara en isländsk motsvarighet till surströmming. Den känns nämligen igen på den säregna lukten. Den gör också att många föredrar att äta rocka på restaurang i stället för att tillaga den i hemmet.

Rocka är dock ingen tradition för alla. Det är alltjämt en minoritet som äter rocka i dag. Nu uppger 35,3 procent att den jästa fisken kommer att finnas på tallriken under dagen, en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med förra julen.

I år återhämtar sig alltså intresset för rocka något jämfört med 2017. Då gjordes den lägsta noteringen sedan MMR 2011 började fråga islänningarna om matvanorna dagen före julafton. Rockan var populärast 2013 då 42,1 procent var beredda att stå ut med lukten för att få i sig den jästa fisken.

Intresset för att äta rocka varierar mellan olika grupper. Fisken är betydligt populärare bland män, pensionärer och islänningar bosatta på landsbygden. Färre är entusiasterna bland kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år och boende i huvudstadsregionen.

Det är i år färre kvinnor som väljer rocka till huvudrätt. Däremot är det fler män som tänker sätta i sig fisken under dagen.

Mest traditionsbundna är Centerpartiets väljare. Där svarar hela 54 procent att de kommer att äta rocka i dag. Minst förtjusta är Piratpartiets sympatisörer. Bland piratanhängarna är det bara 22 procent som kommer att konsumera rocka.

Här kan du läsa mer om konsumtionen av rocka.

Dagens citat

"Jag tycker att det har visat sig mycket tydligt att folket var mycket förorättat. Om vi kanske ska hitta något positivt i detta så tror jag att det är de starka reaktionerna - hur folket reagerar på detta och bara säger: 'Nej tack, vi slår inte in på den här vägen.'"

Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir i RÚV om reaktionerna på den intervju hon gjorde sedan tre centerpartister på baren Klaustur i Reykjavík avslöjats med att ha diskuterat politisk hämnd mot och sexfantasier om henne - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Det har varit otroligt bra väder i höst och det är naturligtvis ideala omständigheter för jäsning av rocka. Rockan jäser bäst när det är fem till åtta grader varmt. Rockan är egentligen supergiftig. Den har aldrig varit lika jäst som i år."

Fiskhandlaren Kristján Berg i Morgunblaðið om förutsättningarna inför morgondagen då många islänningar traditionsenligt äter jäst rocka - läs mer här.

Allt färre islänningar skickar julhälsningar

Bara tre av tio islänningar skickar traditionella julkort i år. Elektroniska julhälsningar är nu nästan lika populära som vanliga julkort. Samtidigt är det allt färre som skickar någon typ av julhälsningar. Hälften av islänningarna skriver inga julkort alls. Och det är framför allt unga som ratar julhälsningar. Det visar en undersökning utförd av MMR.

När MMR 2015 för första gången frågade islänningarna om deras julkortsvanor var det bara 33 procent som helt avstod från att skicka några hälsningar. Och hela 46,8 procent skrev enbart traditionella julkort.

Fyra år senare har andelen islänningar som postar traditionella julkort nästan halverats. Nu är det 26,3 procent som skriver julkort, en nedgång med 7,3 procentenheter jämfört med 2017. Samtidigt sjunker andelen islänningar som skickar både traditionella och elektroniska hälsningar till 5 procent, en minskning med 3 procentenheter.

Att skicka elektroniska hälsningar blir allt vanligare. Nu skickar 19,2 procent digitala julkort, en ökning med 6,1 procentenheter.

Men det mest anmärkningsvärda är kanske att det nu bara är hälften som skickar någon typ av julhälsning. Hela 49,4 procent skriver inga julkort över huvud taget - en uppgång med 4,2 procentenheter.

Julkort är till stor del en generationsfråga. I åldern 18 till 29 år är det bara 26 procent som skickar någon typ av julkort. Bland islänningar som har fyllt 68 år skriver 71 procent något slags kort.

Män och invånare i huvudstadsregionen är mindre flitiga julkortsskrivare. Bland boende på landsbygden och kvinnor är det fler som skickar julhälsningar.

Här kan du läsa mer om julkort på Island.

Tillagning av jäst rocka i hemmet kan vara skäl till vräkning

Stanken av jäst rocka kan fastna och dröja sig kvar i flera månader - och dessutom tvinga fastighetsägaren att byta ut mattor och måla om väggarna. Och om det finns ett förbud mot att tillaga rocka i bostaden kan den som bryter mot det vräkas. Det säger Sigurður Helgi Guðjónsson, ordförande för Húseigendafélagið, till Vísir.

Þorláksmessa firas på Island den 23 december. Då högtidlighålls minnet av Þorlákur Þórhallsson som var biskop på Skálholt mellan 1178 och 1193. Han utsågs 1984 till Islands skyddspatron av katolska kyrkan.

Fram till reformationen 1550 var rocka ganska vanlig föda på Island. I dag äts den framför allt just på Þorláksmessa. Men den jästa fisken är inte något för alla. Lukten av rocka avskräcker många. Därför är det också vanligt att de som äter rocka konsumerar den på restaurang. På så sätt slipper de lukten i hemmet.

Men somliga tillreder den jästa rockan i bostaden. Och det är något som inte bara skapar tillfälligt missnöje i form av stank. Den kan nämligen sitta kvar i fastigheten i månader. Sigurður Helgi Guðjónsson, ordförande för fastighetsägarorganisationen Húseigendafélagið, säger till Vísir att det ibland behövts radikala metoder för att få bort lukten:

"I ett hus här vid Grettisgata [i Reykjavík] kokades rockan så ordentligt att det luktade i alla gemensamma utrymmen fram på våren. Det behövdes bytas ut mattor och måla om. Detta är naturligtvis en terroristattack mot de stackars människorna och kan inte tolereras."

Den som ger upphov till sådan lukt kan också få betala för saneringen. För att undvika sådana bekymmer kan de boende tillsammans komma överens om att förbjuda tillagning av rocka i bostäderna. Sigurður Helgi Guðjónsson säger till Vísir att den som bryter mot förbudet riskerar vräkning:

"Majoriteten kan fatta beslut om att det inte får kokas rocka i huset om det orsakar obehag eller störningar. Om någon bryter mot det förbudet kan den ha försatt sig i problem. Det är möjligt att kräva att den flyttar eller säljer sin bostad."

Just i år är det troligt att det är fler som tillagar rockan hemma i köket. Eftersom dagen före julafton inträffar på en söndag är det sannolikt färre som äter rocka på restaurang. Den erbjuds ofta som dagens rätt på många lunchrestauranger.

Här kan du läsa mer om traditionen att äta jäst rocka dagen före julafton.

Dagens citat

"Ja, vi blir otroligt många denna jul. Jag tror att vi blir uppemot sextio. Men det är dock en del som åker mellan jul och nyår. ... Vi var nere på elva i höstas. Så vi är glada för varje person som kommer till Grímsey och firar jul med oss. Så är det julbord här i [går] kväll och kul på Þorláksmässan. Då träffas vi vid lunch och äter rocka tillsammans i bygdegården. Så det är mycket samvaro här över julen."

Öbon Ragnhildur Hjaltadóttir i RÚV om årets julfirande på Grímsey.

Turister nära att drunkna på Reynisfjara - igen

Visa det här inlägget på Instagram

Follow the Power of @nature 🌊WAIT FOR IT... insane waves/weather! This place is no joke and these people don’t pay attention to the warning signs 🏴‍☠️ Thankfully everyone got back up safely and they are ok 💦 Black sand beach in Reynisfjara, Iceland. Video by @erica_mengouchian #nature

Ett inlägg delat av Nature (@nature) 18 Dec 2018 kl. 1:48 PST

Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal är inte bara en av Islands populäraste turistattraktioner. Det är också en av landets farligaste platser. Här utsätter sig ständigt turister för livsfara genom att trotsa varningsskyltarna och gå långt ut på stranden. När det plötsligt kommer en lömsk och kraftig våg som når betydligt längre upp hamnar de i det iskalla vattnet.

Ständigt rapporteras det om nya drunkningstillbud vid Reynisfjara. De senaste åren har ett par turister omkommit när de överraskats av vågorna och drunknat när de dragits med ut till havs.

Flera olyckstillbud har fastnat på film. Ovan ser du hur vågor överraskar turister och är nära att spola ut dem i Atlanten.