söndag 22 juli 2018

Dagens bonuscitat

"Att åka på besök till dem som barn var som att resa bakåt i tiden. Men jag förstod inte direkt att detta var oerhört ovanligt. Jag trodde att vissa bara bodde så. Där fanns ingen elektricitet, rinnande vatten, toalett, telefon eller något. De hade en vedspis - det var all teknik. Där fanns några egentillverkade möbler som en gungstol täckt av mattor som de hade vävt. Sängarna var några plankor som morfar satte ihop med skinn från getter som de hade slaktat."

Ásdís Halla Bragadóttir, barnbarn till Blómey Stefánsdóttir och Óskar Magnússon, i DV om hur paret mellan 1973 och 1984 bodde i en enkel stuga vid Hellisheiði mellan Reykjavík och Hveragerði.

Kallaste juli i Reykjavík på hela 2000-talet

Hittills har temperaturen i Reykjavík i juli varit den lägsta på hela 2000-talet. Snittet fram till 20 juli var bara 9,9 grader - vilket är två grader lägre än medelvärdet för det senaste årtiondet. Under månadens inledning var det dessutom ovanligt blött och ovanligt solfattigt i den isländska huvudstaden. Det skriver meteorologen Trausti Jónsson i ett blogginlägg.

I förra veckan hade Reykjavík för första gången sedan i april två dagar i följd med sol. Juli ser ändå ut att bli en månad som inte blir lika varm eller solig som under en genomsnittlig sommar.

Medeltemperaturen till och med 20 juli var 9,9 grader. Så sval har inte månadens början varit på hela 2000-talet. Det är dock inget rekord. Kallast var julis inledning 1885 med ett snitt på 8,2 grader. Varmast var det 2009 med ett snitt på 13,5 grader.

Men det är alltså avsevärt svalare än normalt. Snittet är 2 grader lägre än under det senaste årtiondet och 0,6 grader lägre än jämförelseperioden 1961 till 1990.

Soltimmarna var under månadens tjugo första dagar bara 56 - vilket är under hälften av det genomsnittliga antalet. Soligast var det 1957 med 201,4 soltimmar och solfattigast 1921 med 28,6 soltimmar.

Däremot har det hittills varit blötare än vanligt i Reykjavík. Under de tjugo första dagarna föll 43,3 millimeter regn.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Återlämnar Falkorden i protest mot Pia Kjærsgaard

Elísabet Ronaldsdóttir återlämnar Falkorden i protest mot att Pia Kjærsgaard fått samma utmärkelse. På Facebook skriver hon att hon inte vill tillhöra samma riddarklubb som Nordens farligaste rasist. Elísabet Ronaldsdóttir anser också att det är viktigt att markera mot rasism. Själv fick hon Falkorden 2016 för sitt arbete inom filmindustrin.

En av de senaste årtiondenas mest framgångsrika isländska filmarbetare är Elísabet Ronaldsdóttir. Hon har klippt Hollywood-filmer som Deadpool 2, Atomic Blonde och John Wick. Hon har också vid flera tillfällen jobbat med regissören Baltasar Kormákur och klippt filmer som Contraband och Djúpið samt tv-serien Ófærð.

I januari 2016 tilldelades hon Falkorden av dåvarande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. Elísabet Ronaldsdóttir fick den för sitt arbete inom filmindustrin. Utmärkelsen går till personer som på olika sätt gjort viktiga insatser för Island.

Ett år senare var det dags för Pia Kjærsgaard. När president Guðni Th. Jóhannesson besökte Danmark blev hon storriddare av Falkorden, en utmärkelse som brukar tilldelas talmän i de andra nordiska länderna.

Att Pia Kjærsgaard fått Falkorden uppmärksammades på nytt i samband med att hon var hedersgäst under firandet av unionsavtalet med Danmark på Þingvellir. Någon som inte kände till att den också gått till Pia Kjærsgaard var Elísabet Ronaldsdóttir. Därför återlämnar hon nu i protest den egna utmärkelsen.

Elísabet Ronaldsdóttir skriver på Facebook att hon inte vill tillhöra samma riddarklubb som "den förmodligen farligaste och mest charmerande rasisten i nordisk politik". Hon säger att beslutet var nödvändigt trots att hon var mycket stolt över att ha fått Falkorden:
"Det har alltid varit ett behov, men nu är det nödvändigt att ta tydlig ställning mot den rasism och fascism som sprider sig som en löpeld både genom Europa och Nordamerika och har därför beslutat att skicka tillbaka min Falkorden."
Det är inte första gången som utmärkelsen återlämnas i protest. Morgunblaðið rapporterade 1987 om hur Sir Peter Scott, som 1971 av dåvarande presidenten Kristján Eldjárn hade fått Falkorden för sitt arbete med naturvård, på grund av Islands valfångst - som då sades bedrivas i vetenskapligt syfte trots att köttet såldes för konsumtion till bland annat Japan - inte längre ville ha utmärkelsen.

På nationaldagen den 17 juni 1987 kallade Sir Peter Scott till en presskonferens där han meddelade att utmärkelsen återlämnats till dåvarande presidenten Vigdís Finnbogadóttir.

Här kan du läsa mer om protesterna mot Pia Kjærsgaard.

Dagens citat

Foto: Kú
"Detta förklaras av att det inte produceras en tillräcklig mängd av ekologisk mjölk här i landet. ... Detta är den första osten som vi producerar med mjölk från utlandet. Man kan därför säga att det rör sig om försöksverksamhet och detta har börjat bra."

Guðni Þór Sigurjónsson, vd för det isländska mejeriet Kú, i DV om att företaget tillverkar vitmögelosten Glaðningur av ekologisk mjölk importerad från Sverige.

lördag 21 juli 2018

Dagens bonuscitat

"Det är ett skäl till bekymmer att lakrits finns överallt. Du kan knappt gå ut och äta utan att få lakrits i såsen på lammköttet, lakrits i efterrätten eller lakrits i ölet som dricks till maten. Det finns nu lakrits överallt och det är hälsofarligt."

Helga Ágústa Sigurjónsdóttir, professor och expert på hormonkörtel- och ämnesomsättningssjukdomar, i Morgunblaðið om islänningarnas konsumtion av lakrits.

Kött från skjuten blåvalskorsning går inte på export

Foto: Hard to Port
Köttet från den blåvalskorsning som nyligen sköts utanför Faxaflói kommer inte att gå på export. Det säger Kristján Loftsson, vd för Hvalur, i Morgunblaðið. Trots att det inte var olagligt att jaga en korsning av blåval och sillval är det tveksamt om köttet skulle få säljas till utlandet. Sådan handel skulle kunna bryta mot Cites-konventionen.

Den tjugoandra valen som sköts av Hvalur i år blev föremål för internationell uppmärksamhet. Utländska experter hävdade att det kunde röra sig om en blåval. Isländska myndigheter liksom Hvalurs vd Kristján Loftsson ansåg däremot att utseendet tydde på att det rörde sig om en korsning mellan blåval och sillval.

Hafrannsóknastofnuns dna-test av djuret visade att det var en korsning mellan de två arterna. Modern var blåval och fadern sillval. Eftersom isländsk lag inte säger något om ett förbud mot jakt på korsningar kommer myndigheterna inte att utreda händelsen vidare.

Blåvalskorsningen styckades på samma sätt som de sillvalar som landats vid valfångststationen i Hvalfjörður. Djuret bedöms ha vägt mellan 60 och 80 ton.

De senaste åren har Japan varit den enda exportmarknaden för kött från sillval. Men köttet från blåvalskorsningen kommer inte att säljas till utlandet. Det säger Kristján Loftsson i Morgunblaðið:
"Det planeras inte att exportera köttet utomlands."
Även om det inte var olagligt att skjuta djuret är det tveksamt om det hade varit tillåtet att exportera köttet. Både Island och Japan har anslutit sig till Cites-konventionen som förbjuder handel med utrotningshotade arter som blåval.

En sådan fråga skulle enligt Vísir kunna hamna hos Fiskistofa. Företrädare för myndigheten uppger att export till Japan inte skulle vara tillåten. Däremot skulle kött från blåvalskorsningen kunna säljas till något land som inte anslutit sig till Cites-konventionen.

Eyþór Björnsson, generaldirektör för Fiskistofa, säger i Morgunblaðið att myndigheten inte ansvarar för något beslut om export är tillåten eller inte. I stället blir det upp till myndigheterna i mottagarlandet att avgöra om kött från blåvalskorsningen får föras in eller inte.

Här kan du läsa mer om den skjutna blåvalskorsningen.

Talman får kritik för uttalande om Pia Kjærsgaard

Det var Pia Kjærsgaards åsikter och inte hennes roll som talman i folketinget som var skälet till protesterna. Det säger piratpartisten Björn Leví Gunnarsson och socialdemokraten Helga Vala Helgadóttir. Därför kritiserar de talmannen Steingrímur J. Sigfússon som hävdat att de ringaktat den danska hedersgästen under firandet på Þingvellir.

Bara en halvtimme innan bussarna skulle avgå mot Þingvellir bestämde sig Piratpartiet i onsdags för att bojkotta firandet av hundraårsdagen av undertecknandet av unionsavtalet med Danmark. Skälet var att Pia Kjærsgaard, talman i folketinget och grundare av Dansk folkeparti, skulle hålla ett tal inför alltinget. Socialdemokraten Helga Vala Helgadóttir protesterade genom att lämna firandet när hon talade.

Att Pia Kjærsgaard skulle tala insåg många alltingsledamöter först i tisdags. Guðjón S. Brjánsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, säger till Vísir att inbjudan av folketingets talman diskuterades i alltingets presidium redan i augusti 2017. Få verkar dock ha haft kännedom om att talmannen är Pia Kjærsgaard.

Protesterna kom som en överraskning för Steingrímur J. Sigfússon. Han höll inte alls med om att han skulle ha försökt dölja att det rörde sig om Pia Kjærsgaard. I ett pressmeddelande beklagade han att politiker genom att på olika sätt bojkotta ceremonin visat ringaktning för folketingets talman - och i förlängningen för Danmark.

I danska medier sågs uttalandet som en ursäkt till Pia Kjærsgaard. Han hävdade också att det var en minoritet som stod bakom protesterna mot henne.

Men det är en tolkning av protesterna som får skarp kritik. Helga Vala Helgadóttir skriver på Facebook att hon vill att Steingrímur J. Sigfússon ändrar sina formuleringar i uttalandet. Att hon lämnade firandet hade inget med respekten för folketinget att göra. I stället var det ett sätt att demonstrera mot Pia Kjærsgaards syn på flyktingar och invandrare.

Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, sågar även han Steingrímur J. Sigfússons tolkning av protesterna. Han skriver på Facebook att det även för Steingrímur J. Sigfússon måste ha varit uppenbart att partiets beslut att bojkotta firandet var en manifestation mot Pia Kjærsgaards åsikter och inte mot hennes roll som talman i folketinget.

Socialdemokraternas partiledare Logi Már Einarsson säger till Vísir att det var självklart att på olika sätt markera mot den politik Pia Kjærsgaard företräder. Eftersom firandet också var en del av alltingets arbete anser han att det var naturligt att framföra partiets åsikter. Själv tog han i sitt tal ställning mot rasism och främlingsfientlighet - och han översatte just denna passage till danska.

Här kan du läsa mer om turerna kring firandet på Þingvellir.

Dagens citat

"Först och främst var det nordkaparen. Men vid 1800-talets mitt togs de första stegen mot att jaga fenval: sillval, sejval och blåval. Men det visade sig vara svårt eftersom fenvalarna är ett mycket svårare objekt än nordkaparna. Nordkaparna är liksom lite knubbiga och feta och då har de naturligtvis egenheten att flyta när de dödas. Men fenvalarna sjunker så det behövdes mer utrustning för att få tag på dem."

Smári Geirsson, som skrivit en bok om valfångstens historia, i DV om jakten på val på Island under 1800-talet.

fredag 20 juli 2018

Två dagar i rad med solsken i Reykjavík

Både i måndags och tisdags sken solen över Reykjavík. Det var första gången sedan i april som den isländska huvudstaden haft sol två dagar i följd. Det var dessutom riktigt soligt i början på veckan. Bara under dessa två dagar noterades totalt 27,6 soltimmar - vilket var mer än de femton första dagarna tillsammans i juli.

Hittills har årets sommar i Reykjavík varit blöt och kall. I måndags var 2018 års varmaste dag i Reykjavík. Då var det 14,2 grader.

I måndags var solen framme i 13,4 timmar. Solskenet fortsatte i 14,2 timmar i tisdags. Med totalt 27,6 soltimmar på två dagar sågs solen till mer än under de femton första dagarna i juli. Då noterades bara 18,1 soltimmar.

Det var alltså första gången på tre månader som Reykjavík hade två soldagar i rad. Det räcker dock knappast för att årets juli ska kunna bli lika solig som samma månad förra året. Under juli 2017 var antalet soltimmar i Reykjavík totalt 188,2.

Här kan du läsa mer om sommarvädret i Reykjavík.

Talman: Protest mot Pia Kjærsgaard visade ringaktning

Beslutet att markera mot Pia Kjærsgaards närvaro var i praktiken ett sätt att visa ringaktning mot Danmark. Det anser alltingets talman Steingrímur J. Sigfússon. Men debatten om hans danska kollegas deltagande under hundraårsfirandet av unionsavtalet på Þingvellir fortsätter att väcka starka känslor. Flera hävdar också att festligheterna var enbart för Islands politiska elit.

När alltinget i onsdags samlades på Þingvellir för att fira hundraårsdagen av undertecknandet av unionsavtalet med Danmark var Pia Kjærsgaard en av de utländska gästerna. I sin roll som folketingets talman höll hon ett tal där hon hyllade banden mellan Danmark och Island och ländernas gemensamma historia.

Pia Kjærsgaards närvaro fick Piratpartiet att bojkotta hela ceremonin. Socialdemokraten Helga Vala Helgadóttir deltog i firandet men gick när Pia Kjærsgaard höll sitt tal. Samtliga protesterade mot den politik hon drivit i Dansk folkeparti. Pia Kjærsgaard pekades ut som en rasist som förstärkt motsättningar i samhället. Därför ansåg de att hennes deltagande stred mot tanken på ett firande som skulle ena islänningarna.

Markeringarna mot Pia Kjærsgaard fortsatte under kvällen när gästerna firade på Hótel Saga i Reykjavík. Även då lämnade Helga Vala Helgadóttir sin plats när Pia Kjærsgaard höll ett tal till deltagarna. Innan firandet började skrev hon på Facebook att Pia Kjærsgaard skadade festligheterna eftersom hon genom sin attityd till invandrare och flyktingar gjort sig skyldig till hat mot andra människor.

Pia Kjærsgaard var först omedveten om uppmärksamheten kring hennes närvaro. På Facebook skrev hon att det var en ära och en glädje att få representera Danmark under firandet. Hon sade i TV2 att hon först efter själva ceremonin börjat följa debatten. Hon ansåg att bojkotten i praktiken blev en manifestation mot Danmark:
"Det er korrekt, at piratpartiet ikke ville deltage, men jeg kan jo ikke rigtig gøre for, at der er nogen, der er uopdragne og ikke fatter, at når man inviterer Folketingets formand og ikke mig selv, så det er i virkeligheden ikke en ydmygelse af mig. Det går også udover Danmark. Det er et skævt forhold, som Piratpartiet lægger til Danmark, og det er selvfølgelig uacceptabelt."
Bojkotten var enligt Pia Kjærsgaard inget större bekymmer eftersom hon i Politiken beskriver Piratpartiet som obetydligt. Hon var mer förvånad och besviken över Socialdemokraternas agerande. Hon kallar partiets världsbild verklighetsfrämmande men anser att hon i första hand blivit en del i ett inrikespolitiskt spel:
"Jeg kom til Island i min egenskab af formand for Folketinget og for at repræsentere Danmark på en festdag for Island og holde en tale blottet for partipolitik, og så kommer der alle de elendige bemærkninger om mig, som jo dermed rammer hele Danmark. Det er hovedrystende."
Steingrímur J. Sigfússon, alltingets talman, skriver i ett pressmeddelande att Pia Kjærsgaard var inbjuden i sitt uppdrag som folketingets talman. Eftersom det var 1918 års unionsavtal mellan länderna som firades hade hon som Danmarks representant en speciell roll under firandet:
"Alltingets talman beklagar att den danska riksdagens talman har utnyttjats för att kasta skugga över firandet och låter sig tro att det är en minoritetsståndpunkt att det är lämpligt att visa den danska talmannen ringaktning när hon besöker oss och representerar det danska folketinget och det danska folket."
Att Pia Kjærsgaard skulle medverka framkom i ett pressmeddelande som gick ut för tre månader sedan. Hennes namn ska dock inte ha nämnts i alltingets presidium. Det var först i tisdags som Piratpartiet och Renässans insåg vem det var som skulle företräda Danmark under firandet.

Jón Þór Ólafsson, alltingsledamot och representant för Piratpartiet i presidiet, efterlyser i en fråga till Steingrímur J. Sigfússon information om inbjudan till Pia Kjærsgaard. Þorsteinn Víglundsson, som företräder Renässans i nämnden och i alltinget, säger till Vísir att beslutet att låta folketingets talman hålla ett tal borde ha föregåtts av diskussion med tanke på vem som just nu innehar ämbetet.

Piratpartiets beslut om att bojkotta högtidligheterna på Þingvellir togs bara några timmar innan de skulle börja. En som inte tyckte att det bästa valet var att inte vara på plats var Einar Brynjólfsson, partiets representant i den nämnd som planerat firandet. Han skriver på Facebook att hans förslag i stället var att partiets ledamöter borde ha markerat mot Pia Kjærsgaard under själva firandet. Därmed skulle Piratpartiet ha kunnat visa respekt för Islands självständighetskamp.

Hela ceremonin ifrågasätts på olika sätt. Guðmundur Andri Thorsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, skriver på Facebook att firandet inte gjorde något för att förbättra alltingets anseende hos allmänheten. I stället satt han och huttrade medan minuterna kröp fram samtidigt som Almannagjá, den stig som ska vara allmänhetens väg till Þingvellir, var avspärrad för några få.

Författaren Hallgrímur Helgason ifrågasätter på Facebook också det symboliska att stänga Almannagjá. Han skriver att det var sorgligt att se hur få som ville följa firandet på plats. Det var dock symptomatiskt för sprickan mellan alltinget och folket. Han vände sig också mot att "Nordens mest kända rasist" bjudits in.

Redaktören och författaren Illugi Jökulsson skriver i Stundin att onsdagens firande var enbart för den politiska eliten. Genom att stänga Almannagjá visade den tydligt att allmänheten inte var välkommen att delta på samma villkor.

Ólafur Páll Jónsson, professor i filosofi vid Háskóli Íslands, skriver i Stundin att han ofta tvivlat på Islands självständighet. Pia Kjærsgaards närvaro utgjorde för honom "ett levande bevis" för det positiva att inte längre vara under danskt styre eftersom hon förespråkar en uppdelning mellan "herre och slav":
"Det är nästan som om det danska tinget hade bestämt sig för håna det isländska med anledning av jubileet."
Björn Þorfinnsson beskriver i en ledare i DV hela tillställningen som förnedrande för det isländska folket. Den kostade onödigt mycket pengar samtidigt som den bara var av intresse för ryggdunkande politiker. Han skriver vidare att Steingrímur J. Sigfússon måste befinna sig i ett tillstånd av total förnekelse i sitt försvar av inbjudan till Pia Kjærsgaard. Men också de politiker som protesterade skämde enligt Björn Þorfinnsson. Piratpartiet reagerade sent medan Helga Vala Helgadóttir åtminstone hade ett sinne för dramatik.

Firandet på Þingvellir är även ämnet för dagens ledare i Morgunblaðið. Piratpartiet anklagas där för brist på både hyfs och vett. Helga Vala Helgadóttir sägs vara en politiker som enligt typiskt vänstermaner inte kan acceptera andra åsikter än de hon själv förespråkar. Därför borde hon enligt ledarskribenten hellre ha stannat hemma.

Här kan du läsa mer om firandet på Þingvellir.

Skjuten val var korsning mellan blåval och sillval

Foto: Hard to Port
Det var en korsning mellan sillval och blåval som landades i Hvalfjörður den 7 juli. Beskedet innebär att det rör sig om en jakt som inte är förbjuden. Hade det varit en blåval som skjutits hade ansvariga riskerat böter eller fängelse eftersom arten är skyddad. Valfångstens framtid kommer att bli en svår fråga för regeringen i höst.

Den 7 juli landades en skjuten val vid fångststationen i Hvalfjörður som snabbt fick internationell uppmärksamhet. Djuret fotograferades av Hard to Port, en organisation som vill stoppa Islands valfångst. Företrädare för organisationen hävdade att det kunde röra sig om olaglig jakt.

Enligt Hard to Port rörde det sig antingen om en blåval eller om en korsning mellan en blåval och en sillval. Organisationens tolkning av regelverket var att det i bägge fallen skulle röra sig om otillåten jakt eftersom blåvalen är skyddad.

Men det var alltså ingen blåval som sköts. I stället var det en korsning mellan blåval och sillval där modern var blåval och fadern var sillval. Det konstaterar Hafrannsóknastofnun i ett pressmeddelande efter att ha dna-testat djuret.

Korsningar mellan blåval och sillval är sällsynta. Det djur som landades för snart två veckor sedan var den femte på Island sedan 1983. Det hade kännetecken typiska för bägge arterna. Den övre delen - och den del som var synlig när djuret sköts - var karaktäristisk för sillval både till färg och ryggfena. Även färgmönstret på huvudet var sillvalens. Färgmönstret på buken var däremot typiskt för blåval. Samma sak gällde barderna i munnen.

Djurets utseende fick ändå sjutton experter - däribland Marianne Rasmussen, föreståndare för Háskóli Íslands valforskningscentrum i Húsavík - att i ett öppet brev hävda att det sannolikt var en blåval. Trots att djuret haft uppenbara drag typiska för sillval har också en rad utländska medier gjort gällande att det varit troligt att det faktiskt rört sig om en blåval.

Beskedet om att det var en korsning innebär att isländska myndigheter inte kommer att gå vidare med någon utredning av jakten. Jakt på sillval är tillåten medan jakt på blåval är olaglig eftersom arten är skyddad. Isländsk lag säger inget om korsningar mellan arterna. Därför betraktas det som tillåtet att jaga sådana korsningar.

Om djuret hade varit en blåval hade jakten varit olaglig. Brottet hade då enligt isländsk lag kunnat ge böter eller - om brottet hade betraktats som grovt - upp till sex månaders fängelse. Det hade också gett myndigheterna rätt att konfiskera utrustning som använts i samband med jakten.

Korsningen var det tjugoandra djuret för säsongen som sköts av Hvalur, det enda isländska företag som bedriver jakt på sillval. Kristján Loftsson, vd för Hvalur, har hela tiden varit övertygad om att det rört sig om en korsning. Han har också sagt att besättningen som sköt valen har lång erfarenhet och kan skilja mellan blåval och sillval. Att det här djuret sköts berodde på att det från ytan såg ut som en sillval.

Den jakt på sillval och vikval som nu pågår utgår från kvoter som utfärdades för en femårsperiod från 2013 till 2018. Statsminister Katrín Jakobsdóttir har sagt att hon vill utvärdera Islands valfångst innan något beslut tas om fortsatt jakt.

Frågan kommer att bli besvärlig för regeringen. Gröna vänstern har vid upprepade tillfällen tagit ställning mot valfångst. Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson - som av partiet hämtades till uppdraget direkt från miljöorganisationen Landvernd - har enligt Stundin avböjt intervjuer om jakten.

Men både Självständighetspartiet och Framstegspartiet - de två övriga regeringspartierna - anser att jakten ska fortgå. De betraktar valfångst som ett hållbart nyttjande av naturresurser. Vidare anser de att bestånden av sillval och vikval i isländska vatten är så stora och stabila att de inte hotas av fortsatt jakt.

Alla försök att avskaffa jakten kommer att bli en stridsfråga mellan regeringspartierna. Det är svårt att se hur Gröna vänstern efter alla utspel som gjorts mot fortsatt valfångst ska kunna utfärda nya jaktkvoter. Men det är ännu svårare att föreställa sig att Självständighetspartiet - som har mycket starka kopplingar till fiskeindustrin - skulle acceptera ett jaktstopp.

Det är inte osannolikt att frågan är så politiskt laddad att den skulle kunna spräcka regeringen. Självständighetspartiet och Framstegspartiet kan knappast backa utan att riskera en plågsam svekdebatt från egna kärnväljare och medlemmar. För Gröna vänstern har frågan nästan lika stort symbolvärde. En reträtt - i form av fortsatt jakt - skulle urholka bilden av partiet som en grön kraft och uppfattas som ett svek av många medlemmar och sympatisörer.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Dagens citat

"Nu har lönerna höjts något enormt och med den starkare isländska kronan upplever vi, precis som andra exportnäringar, naturligtvis försämrad konkurrenskraft. ... I takt med att kronan har stärkts har turistens konsumtionsmönster förändrats. Den stannar kortare tid, gör inte lika mycket, åker inte på lika stora, dyra och långa utflykter och inte lika långt ut på landsbygden. Så landsbygden har också känt av dessa förändringar mycket."

Helga Árnadóttir, vd för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, i Vísir om kostnadslägets inverkan på turismen till Island.

torsdag 19 juli 2018

Om jämställdhet och att vara kvinna på Island



Island har de senaste åren rankats som världens mest jämställda land. Många kvinnor i ledande ställning, ett förhållandevis litet lönegap mellan könen och ett jämställdhetstänkande som genomsyrar samhället är några av de faktorer som spelar in. Australiska Dateline besökte nyligen Island för ett längre reportage om just jämställdhet och hur det är att vara kvinna - och man - i öriket. Du ser det ovan.

Import av hund till Island stoppad - nekas skadestånd

En lettisk hundägare fick inte bara vända hem från Island utan att få föra in hunden i landet. Hundägaren får heller inte rätt efter att ha överklagat Matvælastofnuns beslut till näringsdepartementet. Enligt departementet gjorde myndigheten rätt som stoppade importen. Ägaren kan nämligen ha sökt tillstånd för en hund - men försökt importera en annan.

Den 12 juni 2017 landade en lettisk hundägare på flygplatsen i Keflavík. Med på resan fanns en tik av rasen whippet. Ägaren hade tidigare sökt och fått tillstånd för importen. Innan avfärd skickade ägaren bland annat nödvändiga intyg över vaccinationer och sjukdomar.

Men vid ankomsten till Keflavík upptäcktes ett problem direkt i karantänstationen. Hundens chipp stämde nämligen inte överens med den märkning som fanns på all annan dokumentation.

Ägaren kontaktade både uppfödaren och den veterinär som tagit fram alla dokument inför importen. Veterinären försäkrade att dokumentationen faktiskt gällde den hund som nu fanns på flygplatsen i Keflavík. Förklaringen till att chippet inte överensstämde med registret skulle kunna förklaras av en förväxling med ett syskon från samma kull vid märkningstillfället.

Matvælastofnun ansåg att det fanns en risk att mannen sökt tillstånd för att importera en hund, men därefter ha fört med sig en annan hund till Island. Bristerna gjorde att hunden inte kunde föras in i landet. Ägaren fick ett dygn på sig att återvända till Lettland. Under hela tiden fick hunden vistas på karantänstationen.

Hundägaren överklagade myndighetens beslut till näringsdepartementet. Ägaren hävdade att Matvælastofnuns agerande var oproportionerligt och att situationen hade kunnat lösas på ett annat sätt. Ägaren krävde därför också skadestånd från myndigheten och isländska staten.

Departementet anser att Matvælastofnun agerat korrekt. Villkoren för importen var inte uppfyllda. Därför kunde inte införseln beviljas. Det är hundägarens ansvar att se till så att all dokumentation är korrekt och tillgänglig. Enligt näringsdepartementet ska införsel stoppas om det råder minsta tvivel. Annars riskerar smittsamma sjukdomar att föras in i landet.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet.

Island firar hundraårigt unionsavtal med politisk splittring


Det var hundraårsdagen när Island skulle visa enighet och hylla självständighet. Men i stället präglades firandet av unionsavtalet med Danmark av politisk splittring och protester. Att Pia Kjærsgaard, grundare av Dansk folkeparti, fick hålla tal under ceremonin på Þingvellir gjorde att Piratpartiet bojkottade festligheterna.

Den 18 juli 1918 tog Island ett avgörande steg mot självständighet. I ett unionsavtal med Danmark fick Island bestämmanderätt i alla inrikespolitiska frågor. Kvar fanns den danska kungen som statsöverhuvud och danskt ansvar för utrikespolitik och gränsskydd.

Avtalet klubbades sedan genom beslut i alltinget och i en folkomröstning. När det trädde i kraft den 1 december samma år var århundraden av dansk överhöghet historia.


För att fira suveräniteten samlades alltinget i går på Þingvellir. Tanken var att visa enighet genom att enhälligt besluta om två satsningar - dels inrättandet av en fond för barnkultur, dels bygget av ett nytt forskningsfartyg. Samtliga åtta partier i alltinget stod bakom förslagen.

Men försöket att hålla ihop över partigränserna sprack. Ett knappt dygn före firandet på Þingvellir blev det i vidare kretsar känt att Pia Kjærsgaard, grundare av Dansk folkeparti och talman i folketinget, skulle hålla ett tal. Det skulle bli det första talet på många år från en utländsk politiker i alltinget.

Beskedet fick den politiska enigheten att rämna. Bara ett par timmar innan firandet skulle börja meddelade Piratpartiet att de tänkte bojkotta hela ceremonin. Skälet var Pia Kjærsgaards närvaro. I ett uttalande skriver partiets alltingsgrupp att hon representerar ett av de mest människofientliga partierna i Norden. Eftersom det inte finns någon tradition för att låta utländska politiker tala till alltinget var det en onödig inbjudan från talmannen Steingrímur J. Sigfússons sida:
"Pia Kjærsgaard bjöds in till alltinget på grund av det ämbete som hon innehar. Faktumet att grundaren av ett av de mest människofientliga partierna i de nordiska länderna är talman i den danska riksdagen är i sig ett stort skäl till bekymmer. Att en politiker som inte sitter i alltinget och som har arbetat så ihärdigt för att underblåsa splittring och utlänningshat som Pia Kjærsgaard har gjort erbjuds att hålla ett hederstal under ett högtidligt möte som skulle förena oss islänningar bortsett från vår tro och ursprung är en skandal."
Men det var inte bara Piratpartiet som protesterade. Helga Vala Helgadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, lämnade firandet när Pia Kjærsgaard talade. Hon liksom Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson bar knappar som det stod Nej till racisme på.

Agerandet fick kritik. Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, kallade på Facebook Piratpartiets beslut för en grov oartighet riktad mot folketinget. Gunnar Bragi Sveinsson, alltingsledamot för Centerpartiet, använde på Facebook samma ord om Helga Vala Helgadóttir. Han anklagade henne dessutom för hyckleri och föreslog att hon skulle rikta sin populism mot Socialdemokraternas danska systerparti.

Steingrímur J. Sigfússon hävdade att Pia Kjærsgaard enbart var inbjuden i rollen som talman i folketinget. Skälet till inbjudan var att just Danmark var den andra parten i unionsavtalet. Att hon skulle tala under firandet framgick bland annat i ett pressmeddelande från den 20 april i år.

Inte minst Piratpartiets ledamöter verkade inte ha känt till detta. I stället ska de ha insett vem hedersgästen var först i tisdags. Jón Þór Ólafsson, en av piratpartisterna i alltinget, skrev i ett blogginlägg att Steingrímur J. Sigfússon inte på något annat sätt meddelat att Pia Kjærsgaard skulle medverka trots att det hållits en rad möten sedan beslutet togs. Han anklagade vidare Steingrímur J. Sigfússon för att ha kommit med informationen så sent att det inte skulle vara möjligt att dra tillbaka inbjudan till henne.

Flera uttalanden kunde också tolkas som avståndstaganden från Pia Kjærsgaard. Samtliga närvarande partiledare höll ett tal under ceremonin. Socialdemokraternas Logi Már Einarsson översatte en passage till danska - och det var just det avsnitt av talet där han talade om vikten av att ta ställning mot rasism. Även Renässans Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir nämnde kampen mot rasism och för öppna gränser och internationell handel på ett sätt som kunde tolkas som en kommentar om Pia Kjærsgaards närvaro.


Pia Kjærsgaard möttes även av några demonstranter på plats. En man höll upp ett plakat där Steingrímur J. Sigfússon uppmanades att skämmas för att ha bjudit in henne. En annan man efterlyste den nya grundlag som det folkomröstades om redan för sex år sedan men som hittills inte blivit verklighet.


Guðný Þóra Guðmundsdóttir och Sara S. Öldudóttir, som är kuratorer för konstfestivalen Cycle, protesterade genom att hålla upp isländska flaggor där färgerna rött och blått ersatts av vitt. Genom den helvita flaggan ville de manifestera för fred och mot nationalism. Även deras manifestation var en markering mot Pia Kjærsgaard.


Två män omhändertogs av polis under firandet. En av dem var uppe på västra sidan av Almannagjá utrustad med en megafon och siren. Där försökte han störa de tal som hölls av partiledarna på scenen. Mannen gick bland annat till angrepp mot Pia Kjærsgaard och kallade henne rasist och nazist. De två männen släpptes efter att de förts bort från Almannagjá.

Även på vägen mot Þingvellir protesterades det mot Pia Kjærsgaards deltagande i firandet. På vägmärken hade det satts upp plakat där hon kallades rasist och där hon uppmanades att åka hem till Danmark.


Enigheten sprack alltså. Eftersom de sex piratpartisterna i alltinget inte var på plats röstades förslagen om en barnkulturfond och ett nytt forskningsfartyg igenom med 57 röster i stället för 63 röster. Anmärkningsvärt är att fartygsbygget - som beräknas kosta 3,5 miljarder isländska kronor - är ofinansierat. När Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, tidigare i år frågade om just ett nytt sådant fartyg fick han beskedet att det inte fanns några pengar.

Även beslutet att ge ut praktverk om den isländska litteraturhistorien och Þingvellir i isländsk bildkonst blev omstridda. Uppdraget gick till Hið íslenska bókmenntafélag och innebär ett bidrag på 25 till 30 miljoner isländska kronor. Åtta andra förlag kritiserade i en debattartikel i Morgunblaðið att ingen annan fått möjlighet att komma med förslag på projektet.


Förutom regeringen och alltinget var en rad andra hedersgäster på plats. Där fanns tidigare ministrar, presidenter och alltingsledamöter. Där fanns också ambassadörer och andra utländska representanter. Sverige företräddes av ambassadören Håkan Juholt. Han garderade sig med ett paraply - som han inte behövde använda - och var den enda av de utländska gästerna som vinkade till publiken. Håkan Juholt gick i sällskap med Storbritanniens ambassadör Michael Nevin.


Det var betydligt glesare i publiken än vad alltinget hade trott. Omkring 350 personer följde firandet på plats. Alltinget hade räknat med upp till 7 000 åskådare. Många av de parkeringsplatser som gjorts i ordning förblev oanvända.

Däremot blev firandet dyrare än beräknat. När högtidligheterna planerades troddes notan landa på cirka 45 miljoner isländska kronor. Nu blir kostnaden i stället runt 80 miljoner.


Stämningen på Þingvellir var ändå god. En som gladde besökarna var Dorrit Moussaieff, hustru till tidigare presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. Hon fick spontant med sig en isländsk fårhund från en man i publiken som fick följa med under promenaden fram till scenen. I går firades även den isländska fårhundens dag.

De största applåderna fick presidenten Guðni Th. Jóhannesson. När han förklarade mötet avslutet tågade gästerna tillbaka genom Almannagjá för att fortsätta firandet.

Här kan du se gårdagens firande i sin helhet.

Dagens citat

"Antalet turister är en faktor, men inte alls den viktigaste, och oavsett om det är en ökning eller om vi håller på att nå balans så är antalet turister inte det som har all betydelse. Utan snarare att vi tittar på spridningen och nöjdheten när de kommer, invånarnas nöjdhet, konsumtion, vistelsetid, allt detta."

Näringsminister Þórdís Kolbrún Gylfadóttir Reykfjörð i RÚV om att ökningen av antalet turister som besöker Island har stannat av.

onsdag 18 juli 2018

Isländsk bonde slår hö i frost mitt i sommaren



Vid tvåtiden i går natt stannade bonden Unnsteinn Hermannsson till och tittade förundrat på resultatet av de senaste timmarnas arbete. Gräset han hade slagit på vallen i Laxárdalur utanför Búðardalur var täckt av frost. Och på traktorn hade delar frusit till is.

Till skillnad från svenska bönder har isländska kollegor inte kunnat klaga på torka. På västra Island har sommaren hittills varit såväl ovanligt blöt som ovanligt kall. Under gårdagen var det dock som mest omkring 15 grader och sol i Unnsteinn Hermannssons trakter - vilket gjorde tisdagen till en av årets varmaste dagar.

Kyligare var det i måndags. På nätterna är det visserligen inte helt ovanligt att temperaturerna sjunker under noll även under sommaren. Det brukar dock främst ske på höglandet och på gårdar på högre höjd.

I videon ovan kan du följa Unnsteinn Hermannssons förvåning över upptäckten att det var frost i det gräs han nyss slagit.

Här kan du läsa mer om sommarvädret på Island.

Minister ger pengar till snöröjning till Ingjaldssandur

Vintrarna i Ingjaldssandur kan bli lite mindre ensliga för Elísabet Anna Pétursdóttir. Efter att departementet sagt nej öronmärker nu kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson 240 000 isländska kronor för snöröjning till Ingjaldssandur. Men pengarna räcker inte för att hålla vägen öppen hela vintern.

På gården Sæból i Ingjaldssandur i Västfjordarna bor Elísabet Anna Pétursdóttir. Hon är den enda som är bofast i Ingjaldssandur. Hennes son är också skriven på gården, men under större delen bor han inackorderad i Ísafjörður där han går på gymnasiet.

Vägen till Ingjaldssandur hålls inte öppen under vintrarna. Ofta är sträckan över Sandsheiði oframkomlig i närmare ett halvår.

När sonen gick i grundskolan i Flateyri öppnades vägen ibland under vintrarna. För att sonen nu ska kunna besöka hemmet på helgerna får han gå eller åka skoter över heden. Då bär han också med sig de förnödenheter som Elísabet Anna Pétursdóttir annars inte skulle kunna få hem.

Ingjaldssandur är en av Islands mest isolerade platser. Nyligen vände sig kommunen Ísafjarðarbær till kommunikationsdepartementet med en begäran om snöröjning under vintern. Svaret blev nej. Departementet ansåg sig inte ha råd att hålla vägen öppen.

Ísafjarðarbær efterlyste också en framtidslösning för Ingjaldssandur. Enligt kommunen var det oförsvarligt från statens sida att inte göra några som helst ansträngningar för att en året runt-boende skulle ha vägförbindelse med omvärlden.

Kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson öronmärker nu 240 000 isländska kronor åt snöröjning av vägen. Bidraget kommer från de medel som han som minister förfogar över.

Beslutet är dock inte den framtidslösning som Ísafjarðarbær önskat. Pengarna räcker inte för att hålla vägen öppen ens en gång i veckan under en hel vinter. Däremot kan de kanske räcka till att öppna den några få gånger under vinterhalvåret.

Här kan du läsa mer om Ingjaldssandur.

Angrep muslimsk ledare i Reykjavík - döms för misshandel

Beväpnad med ett nästan tre meter långt armeringsjärn gick 39-åringen till attack mot Karim Askari. När han hamnat på marken fortsatte 39-åringen att misshandla Karim Askari genom att slå honom i ansiktet och på överkroppen. Nu döms 39-åringen för misshandel som inträffade utanför en muslimsk församlingslokal i Reykjavík.

I juni 2016 tvingades Menningarsetur múslima á Íslandi, Islands näst största muslimska samfund, lämna lokalerna på Skógarhlíð i Reykjavík. Flytten var resultatet av en utdragen hyrestvist med Stofnun múslima á Íslandi, den stiftelse som äger byggnaden.

När Stofnun múslima á Íslandi köpte lokalerna var förhållandena till Menningarsetur múslima á Íslandi goda. Samfundet fick använda lokalerna för en hyra som närmast kan beskrivas som symbolisk. Lokalerna nyttjades bland annat som moské.

Efter strider om både personer och trosinriktning slutade det alltså med att Stofnun múslima á Íslandi sparkade ut Menningarsetur múslima á Íslandi ur lokalerna. Vräkningen blev våldsam. Tumult uppstod när uppretade medlemmar från Menningarsetur múslima á Íslandi attackerade personer från Stofnun múslima á Íslandi.

En av de personer som drabbades var Karim Askari, ledare för Stofnun múslima á Íslandi. Utanför byggnaden på Skógarhlíð attackerades han av en 39-årig man. Mannen använde ett 285 centimeter långt armeringsjärn som tillhygge. Han använde det som ett vapen när han gick till attack mot Karim Askari.

Mannen slog Karim Askari med armeringsjärnet vid flera tillfällen. När han hamnat på marken fortsatte misshandeln. 39-åringen slog honom med knytnävarna i ansiktet och på överkroppen. Han slet och rev också i Karim Askaris kläder.

Polis var redan på plats för att övervaka vräkningen av Menningarsetur múslima á Íslandi. De kunde därför ganska snabbt stoppa misshandeln. Dessutom filmades delar av angreppet av isländska medier som hade kommit för att rapportera från vräkningen.

Under rättegången i Héraðsdómur Reykjavíkur erkände 39-åringen misshandeln. Han döms nu till 60 dagars fängelse. Han slipper dock avtjäna straffet om han inte gör sig skyldig till ny brottslighet inom två år. Han ska också stå för rättegångskostnader på 143 200 isländska kronor.

Det är inte första gången som 39-åringen döms för våldsbrott. 2015 dömdes han till böter för misshandel och brott mot barnavårdslagen. Och 2007 fick han 30 dagars villkorlig dom för misshandel.

Här kan du läsa mer om dispyten mellan de muslimska organisationerna och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"These buildings are a miracle. ... Our winters are very dark and trees don't grow as fast. ... People had to rely on driftwood from Russia and Scandinavia. ... The path to modernity that Europe took 200 to 300 years to achieve, we leaped through in 20 to 30 years. ... We moved from the turf houses into modern houses in one jump."

Arkitekten Hildigunnur Sverrisdóttir i CNN om isländska torvhus.

tisdag 17 juli 2018

122 utlänningar folkbokförda i samma hus i Reykjavík

I en villa på 322 kvadratmeter i Árbær i Reykjavík är 122 utländska medborgare folkbokförda. På en annan adress i samma stadsdel har 38 utlänningar skrivit sig. Och på en adress i Ásbrú i Reykjanesbær finns 75 utländska medborgare. Gemensamt för dem är att många har kopplingar till företag som ägs av Gamma. Det rapporterar DV.

De senaste åren har antalet utlänningar som anställs av isländska bemanningsföretag ökat kraftigt. Störst är Elja som har drygt 500 anställda. Under 2016 hade bolaget - som då bara var ett år gammalt - enligt DV intäkter på 860 miljoner isländska kronor.

Bostadssituationen på sydvästra Island är svår. Det gäller inte minst utlänningar som kommer till landet utan något kontaktnät och som i regel tjänar betydligt mindre än islänningar som utför samma jobb. DV berättar om en anställd hos Elja som betalar 75 000 isländska kronor i månaden för ett rum på tio kvadratmeter som delas med ytterligare en person.

Mannen bor i ett hus i Árbær i Reykjavík som ägs av ett bolag som kontrolleras av investeringsfonden Gamma. I villan - som är 322 kvadratmeter stor - har 122 utländska medborgare skrivit sig. I en annan fastighet i samma stadsdel har 38 utlänningar sin folkbokföringsadress. I ett hus i Ásbrú i Reykjanesbær finns 92 utlänningar.

I nitton fastigheter med ägarkoppling till Gamma finns enligt DV totalt 506 utländska medborgares folkbokföringsadresser. Många av dem jobbar alltså för Elja, ett bolag som även det har starka ägarkopplingar till Gamma.

Ja till samgående mellan kommuner i Reykjavíkområdet

En knapp majoritet säger ja till ett samgående mellan kommunerna i huvudstadsregionen. Men försprånget för ja-sidan är knappt. Och det är bara i Reykjavík och Kópavogur som förespråkarna av en sammanslagning är fler. I övriga fyra kommuner är nej-sidan starkare. Det visar en opinionsmätning utförd av Maskína.

Frågan om att slå ihop kommunerna i huvudstadsregionen dyker då och då upp i debatten. Kommunerna samarbetar redan bland annat om kollektivtrafiken. I praktiken fungerar de också som en enda region eftersom många reser mellan kommunerna för jobb, skola och fritidsaktiviteter.

I huvudstadsregionen finns flera av Islands största kommuner. Ett vanligt argument mot en sammanslagning är att Reykjavík - enligt de övriga kommunerna - skulle riskera att bli för dominerande. Från Reykjavík hörs det däremot ibland att grannkommunerna utnyttjar mycket bidragsfinansierad verksamhet i huvudstaden - som kultur och fritid - utan att betala för sig.

Till regionen räknas i regel sju kommuner: Reykjavík med 126 041 invånare, Kópavogur med 35 970 invånare, Hafnarfjörður med 29 412 invånare, Garðabær med 15 709 invånare, Mosfellsbær med 10 556 invånare, Seltjarnarnes med 4 575 invånare och Kjósarhreppur med 221 invånare. I Maskínas undersökning ingår dock inte Kjósarhreppur.

Det är en knapp majoritet i regionen som säger ja till ett samgående. 51,6 procent tycker att de sex kommunerna ska gå ihop medan 48,4 procent anser att de även i framtiden ska vara självständiga kommuner.

Attityderna till en sammanslagning skiljer sig kraftigt mellan de olika kommunerna. I Reykjavík är det hela 62,2 procent som vill se en union. I Kópavogur är stödet för ett samgående lika starkt som i regionen som helhet, alltså 51,6 procent.

I övriga fyra kommuner är det en minoritet som skulle välkomna en fusion. I Mosfellsbær är det 37,9 procent som säger ja, i Hafnarfjörður 28,7 procent, i Garðabær 19 procent och i Seltjarnarnes 17,9 procent.

Anmärkningsvärt är att det är just i Seltjarnarnes som motståndet är starkast. Här bor de som tjänar mest i hela regionen och kommunen har en stämpel som något av en gräddhylla. När Jón Gnarr var borgmästare i Reykjavík mellan 2010 och 2014 beskrev han närmast Seltjarnarnes som en snyltarkommun.

Jón Gnarr föreslog också - även om det var oklart hur mycket allvar han menade med det - att invånare i Seltjarnarnes skulle betala en vägtull för att få köra in i Reykjavík. Eftersom Seltjarnarnes ligger på en udde med Reykjavík som enda granne hade det i praktiken blivit en avgift som de hade fått betala varje gång de skulle lämna den egna kommunen.

Piratpartiets väljare är mest positiva till ett samgående mellan de sex kommunerna. Där är det 72,4 procent som säger att de är för en sammanslagning. Därefter följer Framstegspartiet med 61,2 procent, Gröna vänstern med 59,7 procent, Socialdemokraterna med 57,5 procent, Renässans med 51,9 procent, Centerpartiet med 45,8 procent, Folkets parti med 45,3 procent och Självständighetspartiet med 29,5 procent.

Män, höginkomsttagare och personer med enbart grundskoleutbildning säger i större utsträckning än andra ja till ett samgående. Kvinnor och personer i åldern 18 till 29 år är mer negativa.

Deltagarna fick också själva lista vilka kommuner de helst skulle vilja se gå ihop. Där var det 30,9 procent som nämnde samtliga sex kommuner. Reykjavík och Seltjarnarnes svarade 9,2 procent, Kópavogur, Hafnarfjörður och Garðabær 4,6 procent samt Hafnarfjörður och Garðabær 2,8 procent. 

Souvenirbutik i konkurs med över 200 miljoner i skulder

Först bommades butikerna igen efter obetalda skatter. Snart öppnade de på nytt men med ett annat organisationsnummer. Därefter såldes alla butiker till Penninn. Nu står det klart att souvenirbutikskedjan The Viking går i konkurs med obetalda fordringar på över 200 miljoner isländska kronor.

The Viking har sedan starten 1999 varit en av de souvenirbutiker som kämpat om turisternas shoppingbudget. Som mest hade kedjan sju butiker i landet. Vid årsskiftet hade antalet bantats till tre, varav två i Reykjavík på Hafnarstræti och Skólavörðustígur och en i Akureyri på Hafnarstræti.

Nu står det klart att bolaget Hóras - som länge stod bakom The Viking - går i konkurs. I konkursboet fanns inga tillgångar. Fordringarna uppgick till 204 miljoner isländska kronor.

Att allt inte stod rätt till visade sig klockan 16.34 den 17 januari i år. Då anlände polis till The Vikings lokaler i Akureyri. På uppmaning från Tollstjóri - den isländska myndighet som ser till så att vissa skatter som exempelvis moms betalas - förseglades butiken.

Samma dag stängdes också de två butikerna i Reykjavík. De förseglades dock inte. När RÚV frågade en anställd om varför det var stängt var svaret att det pågick en inventering - något som inte var sant.

Under en längre tid hade The Viking inte betalat skatter. Under 2017 gjorde distriktspolismästaren i Reykjavík tre försök till utmätningar. Sista gången var i september då skatteskulderna uppgick till 1,3 miljoner isländska kronor. Även 2011, 2013 och 2016 gjordes försök till utmätningar som inte var framgångsrika.

Butikerna var stängda i två veckor. Under denna tid klagade Sigurður Guðmundsson, ägare av Hóras och grundare av The Viking, i DV på myndigheternas agerande. Han hävdade att åtgärderna var för drastiska och allt skulle ordna upp sig. Sigurður Guðmundsson ansåg att polisen kommit in i butikerna som om det skulle ha funnits blod på golvet och ett allvarligt brott hade begåtts.

Därefter öppnade butikerna på nytt. Då var det bolaget H-fasteignir som var det momsregistrerade bolag som stod på kvittona. Även detta var ett bolag som kontrollerades av Sigurður Guðmundsson.

Nästa nyhet om The Viking kom den 12 april. Då meddelades att Penninn - som är en jätte på den isländska souvenir- och bokmarknaden - köpte de tre butikerna. De drivs nu vidare under namnet The Viking. I köpet ingick såväl driften som varulagret.

Sigurður Guðmundsson skrev i ett inlägg på Facebook att han i samband med försäljningen påbörjade ett nytt kapitel i sitt liv. Hur mycket Penninn betalade för butikerna är inte känt.

Men klart är alltså att han lämnar det gamla ägarbolaget Horás bakom sig. Eftersom bolaget i samband med ägarskiftet tömdes på tillgångar får fordringsägarna ingenting av kraven på 204 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa mer om The Viking.

Dagens citat

"Det som är intressant med Kalle-tidningarna och serier i allmänhet är att de utgör något slags mellansteg mellan talspråk och skriftspråk. ... På så sätt lärde sig de som läste Kalle ett annat slags ordförråd."

Auður Hauksdóttir, professor i danska vid Háskóli Íslands, i RÚV om Kalle Ankas betydelse för unga islänningars kunskaper i danska - en serie som länge lästes översatt till just danska i stället för isländska.

måndag 16 juli 2018

Årets varmaste dag i Reykjavík - bara 14,2 grader

14,2 grader var det i Reykjavík klockan 8 i går morse. Det var årets hittills högsta temperatur i den isländska huvudstaden. Den tidigare toppnoteringen var 13,4 grader. Nu väntar dock några dagar med den sol som under sommaren har varit en ovanligt sällsynt gäst i Reykjavík. Sedan i maj har vädret präglats av stora mängder nederbörd.

Den 11 augusti 2004 sattes ett nytt värmerekord i Reykjavík. Då var det 24,8 grader - den hittills högsta temperaturen i staden. I år har sommaren hittills inte varit i närheten av så höga temperaturer.

Men i går morse klockan 8 steg temperaturen till den högsta i år. Då var det 14,2 grader i Reykjavík. Det tidigare rekordet för 2018 var 13,4 grader.

Andra delar av landet har dock fått uppleva betydligt högre temperaturer. Redan den 29 maj var det 24,3 grader i Ásbyrgi. Nästan lika varmt var det den 29 juni i Neskaupstaður. Då uppmättes 24,2 grader.

Under maj, juni och juli har Reykjavík bara haft sju dagar helt utan nederbörd. Till och med onsdag väntas det dock bli en hel del sol. På torsdag drar nästa stora regnväder in över Reykjavík.

Här kan du läsa mer om sommarvädret på Island.

Okänd son får rätt till hela arvet från fadern

Två år efter en mans bortgång ogiltigförklaras hans testamente. Arvet värt 97 miljoner isländska kronor går nu till mannens enda barn, en 67-årig man. Att det var hans son fastställdes genom dna-test efter mannens bortgång. I rätten kunde de tio arvingarna i testamentet styrka att mannen känt till att han hade en son.

För två år sedan avled en äldre man bosatt på västra Island. Han var inte gift och var heller inte registrerad som far till något barn. Därför fördelades arvet mellan de tio personer som nämndes i det testamente som mannen skrev 2004.

Efter mannens bortgång begärde en man född 1951 att ett dna-test skulle genomföras för att fastställa om han var son till den avlidne. Testet visade att han var mannens son. I folkbokföringen ändrades uppgifterna i mars 2017.

Han hade då tidigare varit registrerad som sonen till den man som modern gifte sig med snart efter att hon avslutat förhållandet med den nu avlidne mannen. Ingen av dessa två är längre i livet. Mannen ärvde såväl sin moder som den man som senare inte visade sig vara hans biologiska far.

Efter att ha fått uppgifterna om faderskapet ändrade vände sig sonen till Héraðsdómur Vesturlands. Där krävde han hela arvet värt 97 miljoner isländska kronor.

Inför domstolen hävdade sonen att mannen inte känt till att han hade ett barn. Om han hade vetat detta hade han enligt sonen inte formulerat sitt testamente på det sätt som han gjorde 2004. Där delade tio personer på arvet. Enligt isländsk lag är det dock inte tillåtet att testamentera mer än en tredjedel till andra än make eller make och egna barn.

Under rättegången hävdade de tio arvingarna - däribland mannens syster och hennes barn samt flera nära vänner - att domstolen borde respektera mannens vilja. Dessutom hävdade de att mannen hade känt till sonens existens. Ändå skulle han alltså ha avstått från att ta med sonen i testamentet eftersom han inte var registrerad som far.

Héraðsdómur Vesturlands går på sonens linje. Enligt domstolen är det inte bevisat att mannen visste att han hade en son. Hade han vetat detta hade han heller inte fått lov att skriva ett testamente där sonen gick miste om laglotten. Sonen får därför hela arvet.

De tio personerna ska nu överlämna hela arvet till sonen. I arvet ingår en fastighet som en av dem fick i förtid tre månader innan mannen dog. Även fastigheten ska enligt domstolen ingå i dödsboet.

Men de tio blir inte bara av med arvet. De ska också stå för rättegångskostnader på 1,2 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Aktivitet i Öræfajökull typisk för vulkan på väg mot utbrott

Öræfajökull expanderar när ny magma strömmar in i vulkanens magmakammare, jordskalven fortsätter och geotermisk aktivitet finns nära ytan. Allt detta är tecken som kan tyda på att Öræfajökull är på väg mot ett utbrott. Översvämningar, vulkanaska och giftiga vulkangaser är sannolika konsekvenser vid ett utbrott.

I två års tid har aktiviteten i Öræfajökull varit betydligt mer intensiv än vanligt. Aktiviteten är typisk för en vulkan som är på väg mot ett utbrott. Det fastslår Almannavarnir efter samråd med experter från Háskóli Íslands, Veðurstofa Íslands och Íslenskar orkurannsóknir.

Det är nu åtta månader sedan beredskapen höjdes vid Öræfajökull. Den analys som gjorts av läget och av tänkbar utveckling och konsekvenser gör att den sannolikt kommer att upprätthållas.

Öræfajökull fortsätter att expandera. Förklaringen anses vara magma som på stora djup strömmar in i vulkanens magmakammare. Expansionens omfattning tyder på att ungefär 10 miljoner kubikmeter magma har kommit in i systemet. Det är ungefär lika mycket magma som flödade in i Eyjafjallajökulls magmakammare före 2010 års utbrott.

Nära ytan finns ett geotermiskt aktivt område. Här har aktiviteten minskat sedan årsskiftet, men Öræfajökull har ändå fortsatt expandera i samma takt. Att jordvärme finns så nära ytan är typiskt för isländska centralvulkaner.

Samtidigt fortsätter också jordskalven i Öræfajökull. De skalv som sker på större djup sker troligtvis i samband med att magma rör sig uppåt i berget. Än så länge tyder dock inget på att magma skulle vara nära ytan.

Allt detta är enligt analysen kännetecken för en vulkan som närmar sig ett utbrott. Men när ett sådant kan komma är omöjligt att förutsäga. Nästan lika svårt är det att förutsäga storleken på ett eventuellt utbrott. Sett till dagsläget är det troligare med ett mindre eller medelstort utbrott - ungefär som Öræfajökulls senaste utbrott 1727 - än jätteutbrottet 1362.

Men det behöver inte sluta med något utbrott. En annan tänkbar utveckling är att jordvärmen orsakar översvämningar och sprider giftiga vulkangaser.

Enorma översvämningar kan bli konsekvensen av ett utbrott eftersom vulkanen ligger under en glaciär. Om utbrottet tar sig igenom Öræfajökulls istäcke kan utvecklingen bli explosiv och vulkanaska spridas över stora områden. Även här är giftiga vulkangaser en risk.

En rad säkerhetsåtgärder har redan vidtagits. Förutom förhöjd beredskap har det tagits fram en utrymningsplan för området och invånare samt turismföretagare har informerats om läget. Nya möten ska hållas i september för att rapportera om utvecklingen. Ny mätutrustning har placerats i området. Dessutom har mobiloperatörer arbetat med att förbättra täckningen.

Här kan du läsa mer om Öræfajökull.

Dagens citat

"83 procent av studenterna har avsevärda problem med att engelskan kommer in, det vill säga att läsningen är helt och hållet på engelska men tentamen, bedömningen, är på isländska. ... Det är ett stort gap däremellan och människor inser inte att det där inte används samma engelska som på Facebook."

Hafdís Ingvarsdóttir, professor emeritus vid Háskóli Íslands, i Vísir om kurslitteratur på engelska i isländska högskolor och universitet.

söndag 15 juli 2018

Dagens bonuscitat

"Problemet är att kryssningsfartygens passagerare går hårt åt resurserna. De gör det trångt på gyllene cirkeln och åker till Blå lagunen. Man kan säga att detta är passagerare i ekonomiklass som ni låter knuffa bort passagerare i första klass. De som övernattar på hotell här i landet efterlämnar mycket pengar och de knuffas åt sidan för kryssningspassagerare. Det är absurt. Dessa passagerare gör inte av med mycket pengar. De tar bara mycket plats."

Turismrådgivaren Doug Lansky säger till RÚV att Island bör undvika turister som kommer med kryssningsfartyg eftersom han anser att de försämrar upplevelsen för besökare som spenderar mer pengar.

Ny lag stoppar folkbokföring utan husägarens kännedom

Nu ska ägaren få veta när en person folkbokför sig i en fastighet. Den nya lagen ska förhindra att personer skriver sig på adresser där de inte bor och mot ägarens vilja. Dessutom blir det bara möjlighet att folkbokföra sig i bostadshus. Möjligheten att skriva sig i fastigheter avsedda för näringsverksamhet försvinner.

Inför kommunalvalet i Árneshreppur skrev sig arton personer på tre olika adresser i kommunen. Sexton av dessa folkbokföringsflyttar underkändes. Det ansågs uppenbart att de faktiskt inte bodde på de adresser som de själva påstod. I stället kan det ha rört sig om ett försök att skaffa sig rösträtt för att påverka valutgången i kommunen.

De flesta av dessa arton personer skrev sig på ödegården Drangar. Där hävdade ägaren att de folkbokfört sig på gården utan samtycke. De var heller inte bosatta på Drangar.

En ny lag ska förhindra att personer folkbokför sig på adresser mot ägarens vilja. Den nya lagen träder i kraft vid årsskiftet.

Ägaren ska nu informeras när en person skriver sig på någon av de egna adresserna. Tidigare har ägaren inte fått veta om någon folkbokfört sig på en sådan adress. Fastighetsägaren ska kunna vända sig till folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands för att få en felaktig registrering hävd om personen faktiskt inte bor på adressen.

En annan nyhet är att det bara blir tillåtet att skriva sig på adresser som är registrerade som bostadshus. Inte längre går det att folkbokföra sig i lokaler som används för näringsverksamhet.

Dessutom blir det möjligt för gifta att folkbokföra sig på två olika adresser. Tidigare har det varit nödvändigt för gifta att söka tillstånd om att skriva sig på olika ställen. De har också behövt intyga att de varit på väg att skilja sig.

Här kan du läsa mer om turerna kring valet i Árneshreppur.

Priserna på Island är högst i hela Europa

Inte i något annat europeiskt land är det så dyrt att leva som på Island. Och det är framför allt alkohol, tobak, hemelektronik, kläder, hotell och restaurangbesök som är dyrt i landet. Island kostar för vanliga konsumenter 66 procent mer än genomsnittet i EU-länderna. Det visar statistik från Eurostat och Hagstofa Íslands.

Priserna på Island är nu högst i de 37 europeiska länder - utöver EU är också Norge, Schweiz, Turkiet, Albanien, Makedonien, Bosnien, Serbien, Montenegro och Island inkluderade - som ingår i Eurostats årliga statistik. Inte i något annat land kostar den privata konsumtionen lika mycket.

De genomsnittliga priserna på Island är 66 procent över medelvärdet i EU. Näst dyrast är Schweiz med 59 procent följt av Norge med 43 procent, Danmark med 42 procent, Luxemburg med 27 procent samt Irland och Sverige med 25 procent.

Island är dyrast i flera kategorier. Hotell- och restaurangbesök är hela 86 procent dyrare än genomsnittet. Hemelektronik kostar 48 procent mer än snittet, kläder 71 procent mer samt alkohol och tobak 128 procent mer.

I tre konsumtionskategorier är Island tredje dyrast i Europa. Det gäller livsmedel och alkoholfria där de isländska priserna ligger 56 procent över snittet. Här är både Schweiz och Norge något dyrare. Fordon kostar på Island 31 procent mer än EU-snittet. Att köpa fordon är kostsammare i Danmark och Norge.

Billigast i Europa är Makedonien. Där är prisnivån knappt en tredjedel av prisnivån på Island. Andra länder där det är billigt att leva är Bulgarien, Serbien, Rumänien, Bosnien, Albanien, Turkiet, Montenegro och Polen. Där är det framför allt kostnaderna för mat, alkohol, tobak samt hotell- och restaurangbesök som är betydligt lägre än på Island.

Dagens citat

"Jag fattade inte ens vad kritiskt tänkande var vid denna tid. När jag så började att utöva kritiskt tänkande, började att fundera varifrån information kom och om den var trovärdig så insåg jag att jag låtit mig matas med falsk information."

Örvar Harðarson, en av grundarna av islamfientliga Isländska folkfronten, säger i Stundin att han nu tar avstånd från sina tidigare åsikter eftersom de var baserade på felaktiga uppgifter.

lördag 14 juli 2018

Dagens bonuscitat

"Jag kunde nästan börja gråta. Jag tyckte att detta var ett helt förskräckligt ord och jag tyckte att Ríkisútvarpið inte borde tillåta sig att välja ord som kan såra en hel grupp människor, och jag fick många telefonsamtal - och däribland två från homosexuella män och de var bägge mycket sårade och sade: 'Om vi inte handlar på Epal utan om vi handlar på Ikea - är vi då Ikeabögar?'"

Guðrún Kvaran, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands, i Vísir om att nyordet epalhommi ('Epalbög') vann RÚV:s omröstning om årets ord 2017 - läs mer här.

Talman: Omöjligt lista alla oskrivna regler i alltinget

Att lista alla oskrivna regler och traditioner som finns i alltinget är omöjligt. Det skriver talmannen Steingrímur J. Sigfússon i ett interpellationssvar till Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson. Eftersom det rör sig just om saker som görs av hävd går det inte att ge ett uttömmande svar på frågan. Dessutom kan de förändras med tiden.

Det hade varit okonventionellt att sammanställa en förteckning av alla oskrivna regler och därmed göra dem till nedskrivna regler. Det konstaterar talmannen Steingrímur J. Sigfússon i ett svar till Björn Leví Gunnarsson. Piratpartisten ställde en fråga om vilka oskrivna regler och traditioner som fanns i alltinget.

Arbetet i alltinget styrs till stor del av olika lagar. Men ledamöternas agerande och beteende finns det inte lika många bestämmelser för. De styrs i stället av normer som utvecklats med tiden.

Steingrímur J. Sigfússon listar några av dessa oskrivna regler i sitt svar. Det gäller bland annat att hålla en minnesstund över ledamöter eller tidigare ledamöter som avlidit, att ha formell och välvårdad klädsel, att förslag från regeringen behandlas före förslag från enskilda ledamöter, att gruppledare föreslår representanter i särskilda debatter, att ledamöter tilltalas med högt ärade ledamot och att ministrar tilltalas med högt ärade minister.

Eftersom det rör sig om fenomen som vunnit hävd kan de förändras med tiden. En sådan förändring skulle till exempel kunna bli Nordens dag den 23 mars. När den firades i år hissades alla de nordiska ländernas flaggor vid alltinget. Det är något som Steingrímur J. Sigfússon tror skulle kunna ske igen - och därmed skulle firandet kunna utvecklas till en ny tradition.

Tillstånd att besöka Island kostar 7 euro

Resenärer från länder som inte ingår i EU eller deltar i Schengen-samarbetet behöver från 2021 betala en avgift på 7 euro för att besöka Island. Syftet är att förbättra säkerheten och att stoppa personer som missbrukar visumfriheten. En förhoppning är att antalet ansökningar om asyl från säkra länder ska minska. Det säger justitieminister Sigríður Á. Andersen i Morgunblaðið.

År 2021 är planen att införa ett elektroniskt resetillstånd i Schengen-området. Systemet påminner om det som finns i USA. Kostnaden väntas bli 7 euro. Avgiften ska betalas av resenärer som inte är medborgare i ett EU-land eller något av länderna som är med i Schengen-samarbetet. Tillståndet gäller i tre år.

Ansökan görs genom att fylla i ett elektroniskt formulär. Utöver uppgifter om namn, födelsedatum, födelseort, kön och nationalitet ska ansökande också uppge hur länge de tänker stanna inom Schengen-området. De ska dessutom besvara frågor om de har dömts för brott och om de har vistats i stridszoner.

Syftet med systemet är att förbättra säkerheten. Ansökningsprocessen kommer att vara kopplad till Europols databas.

En förhoppning från justitieminister Sigríður Á. Andersen är att tillstånden ska minska antalet ansökningar om asyl från medborgare i säkra länder. Hon säger i Morgunblaðið att isländska myndigheter arbetar på att utveckla systemet ihop med övriga länder inom EU och Schengen-samarbetet:
"European travel information and authorisation system syftar till att öka säkerheten inom Schengen-området där gränskontrollerna vid de yttre gränserna förstärks och blir effektivare. Det blir lättare att analysera hot mot säkerheten och dem som missbrukar sin visumfrihet in i området."
Personer under 18 år och över 70 år kommer inte att behöva betala avgiften.

Dagens citat

"Jag bodde där i en bostad som håller på att renoveras och kommer troligen att flytta tillbaka dit efter reparationerna."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, hävdar i Fréttablaðið att han faktiskt bott i den bostad i Akureyri där han är folkbokförd - läs mer här.

fredag 13 juli 2018

29 litauiska snickare folkbokförda i obebott hus i Þingeyri

Det gamla postkontoret i Þingeyri står tomt. Ändå är 29 litauiska snickare folkbokförda i huset. Där har de varit skrivna ända sedan 2016. Deras isländska arbetsgivare valde att låta dem skriva sig i Þingeyri eftersom de saknade fast bostad. Trots att ingen av dem någonsin har bott där är det enligt RÚV nu dags att flytta ut. Huset är nämligen till salu.

Hannibal Sigurvinsson är folkbokförd i det gamla postkontoret i Þingeyri i Västfjordarna. På samma adress är också 29 litauiska snickare folkbokförda. Ingen av dem bor dock i huset. De jobbar för Hannibal Sigurvinsson på sydvästra Island.

Tidigare var snickarna skrivna på olika adresser på sydvästra Island. Eftersom de hoppade mellan övernattningsställen - som inte var godkända som bostäder - såg Hannibal Sigurvinsson till så att de kunde skriva sig i Þingeyri.

Det gamla postkontoret har fungerat som de 29 snickarnas folkbokföringsadress sedan 2016. Det har gett kommunen åtskilliga miljoner i skatteintäkter.

Men nu är det snart dags att flytta. Hannibal Sigurvinsson säger till RÚV att hans bror, som äger huset, har lagt ut det till försäljning.

Enligt mäklarannonsen är huset på 416 kvadratmeter och tretton rum. Det beskrivs som ett utmärkt val för den som vill satsa på att hyra ut till turister. Prislappen är 35 miljoner isländska kronor.

Färre positiva till ny expresstrafik i Reykjavík

Nästan hälften av islänningarna vill fortfarande se ett nätverk av expresstrafik i Reykjavíkområdet. Men det är allt färre som tycker att planerna på ny och snabbare kollektivtrafik i huvudstadsregionen är en bra idé. Mest positiva till förslaget är just boende i Reykjavík. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Planerna på en ny typ av kollektivtrafik i huvudstadsregionen var en av de mest omdiskuterade frågorna under valrörelsen inför kommunalvalet i Reykjavík. I slutändan var det partier som vill införa det nya systemet - Socialdemokraterna, Renässans, Piratpartiet och Gröna vänstern - som bildade majoritet i kommunen.

I grannkommunerna är uppslutningen starkare. I flera av Reykjavíks kranskommuner driver Självständighetspartiet frågan - men i Reykjavík är partiet emot planerna.

Trots att det finns ett starkt stöd för planerna i de inblandade kommunerna finns det många frågetecken kring förslaget. Det troligaste är att det blir ett nätverk av expressbussar. Bussarna ska gå från knutpunkter i ytterområden till centrala Reykjavík. Trafiken ska gå både snabbare och oftare än dagens bussar.

För att planerna ska kunna bli verklighet krävs stora investeringar. En siffra som ofta nämns är 70 miljarder isländska kronor. Utan särskilda filer för expresstrafiken kommer projektet inte att kunna genomföras.

Men det finns fortfarande vissa som är positiva till grundtanken, men som inte anser att ett nätverk av expressbussar är rätt lösning. De vill i stället se spårbunden trafik. Då kommer prislappen att bli ännu dyrare.

Bland motståndarna i Reykjavík fanns bland annat Självständighetspartiet, Centerpartiet, Framstegspartiet och Folkets parti. De tror inte att det nya systemet är rätt metod för att lösa trafiksituationen i huvudstadsregionen. Många anser också att majoriteten i Reykjavík har orealistiska förhoppningar om att kunna minska den privata trafiken.

Trots att ja-sidan kunde bilda majoritet i Reykjavík ökar motståndet mot planerna. Det är nu 45,5 procent som vill införa det nya systemet, en nedgång 7 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för ett halvår sedan. Samtidigt är det 27,8 procent som motsätter sig planerna, en ökning med 3 procentenheter. Resterande 26,8 procent är varken för eller emot förslaget, en uppgång med 4,1 procentenheter.

Personer i åldern 18 till 39 år, höginkomsttagare och islänningar med högskoleutbildning är oftare positiva till förslaget. Medelinkomsttagare och personer som har fyllt 50 år är i större utsträckning skeptiska.

Invånare i Reykjavík är också mer entusiastiska. Även boende i kranskommunerna är ganska förtjusta i förslaget, men de ligger under riksgenomsnittet liksom personer bosatta i övriga landet.

Renässans fick efter valet inviter både från vänster och höger, men valde att i Reykjavík bilda koalition med Socialdemokraterna, Piratpartiet och Gröna vänstern. Sett till synen på kollektivtrafikens framtid var det ett lyckat val. Sympatisörer till Renässans är nämligen de mest positiva till förslaget.

Hela 80,8 procent av Renässans väljare vill att expresstrafiken blir verklighet. Bara 14 procent säger nej. Även bland anhängare till de tre andra koalitionspartierna är stödet starkt.

Bland motståndarna är det Folkets parti som sticker ut. Här är det bara 8 procent som är för systemet medan 66,4 procent motsätter sig planerna. Också hos anhängare till Självständighetspartiet, Centerpartiet och Framstegspartiet är motståndet utbrett.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i kollektivtrafiksfrågan.