onsdag 31 januari 2018

Största jordskalvet i Bárðarbunga efter vulkanutbrottet

Illustration: Veðurstofa Íslands
Det kraftigaste jordskalvet i Bárðarbunga på tre år år skedde i går kväll. Skalvet hade en magnitud på 4,9 och var det största sedan det senaste vulkanutbrottet i Bárðarbunga. Det både föregicks och följdes av en serie jordskalv - men där fanns inga tecken på vulkanisk aktivitet. Samtliga jordskalv hade epicentrum öster om vulkanens krater.

Snart är det tre år sedan det senaste vulkanutbrottet i Bárðarbunga slutade. Då hade det rasat i sex månader. Men vulkanen vilar inte. Närmast direkt efter utbrottets slut började ny magma samlas i Bárðarbungas vulkaniska system.

Jordskalv i direkt anslutning till Bárðarbungas krater är vanliga. De kopplas till magmarörelser djupt ned i berget. Inget tyder dock i dagsläget på att något utbrott skulle vara nära förestående.

Klockan 19.24 i går kväll inträffade ett jordskalv med en magnitud på 4,9. Skalvet var det största i Bárðarbunga sedan det senaste vulkanutbrottet upphörde i februari 2015.

Under gårdagen skedde ett tjugotal skalv i Bárðarbunga. Förutom det stora skalvet hade de kraftigaste jordskalven en magnitud på 3,8 och 3,7.

Det är inte första gången som stora skalv sker i Bárðarbunga sedan utbrottet. Två skalv med en magnitud på 4,7 inträffade den 27 oktober förra året. Innan dess var det största skalvet på 4,5 den 2 augusti. Ytterligare en rad jordskalv har haft en magnitud på minst 4.

Här kan du läsa mer om Bárðarbunga.

Rekordhöga stödet för Islands nya regering sjunker

Foto: Stjórnarráðið
Stödet för regeringen minskar. Men koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet är fortfarande populärare än vad någon av Islands tre senaste regeringar var vid något tillfälle. Samtidigt är stödet för Folkets parti alltjämt under femprocentsspärren till alltinget. Det visar en undersökning utförd av MMR.

I december förra året var det 66,7 procent av islänningarna som ställde sig bakom trepartikoalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det var den bästa starten för en isländsk regering sedan MMR började mäta stödet för regeringen hösten 2008.

Nu dalar stödet till 60,6 procent, en tillbakagång med 6,1 procentenheter. Trots ett kraftigt tapp på bara en månad står regeringen alltjämt starkare än vad någon av de tre senaste regeringarna gjorde vid något tillfälle.

Självständighetspartiet behåller positionen som Islands största parti. Partiet har nu i fyra månader varit större än Gröna vänstern i opinionen. Men väljarstödet backar till 22,3 procent, en nedgång med 0,9 procentenheter. Siffran är Självständighetspartiets sämsta sedan nyvalet i oktober 2017.

Avståndet till Gröna vänstern krymper och ligger nu inom den statistiska felmarginalen. Gröna vänstern får nu 18,4 procent, en ökning med 1,7 procentenheter. Uppsvinget innebär att Gröna vänstern återtar positionen som näst största parti från Socialdemokraterna.

Socialdemokraterna är nu tredje störst på Island med 14,9 procent, en nedgång med 1,9 procentenheter. Piratpartiet är landets fjärde största parti - men backar 1,2 procentenheter till 12,9 procent.

Bara några veckor före höstens nyval bröt sig flera tunga namn ut ur Framstegspartiet för att bilda Centerpartiet. Sedan valet har Centerpartiet lockat fler väljare, men nu är rollerna ombytta. Framstegspartiet ökar med 2,7 procentenheter till 11,2 procent. Samtidigt minskar Centerpartiet med 1 procentenhet till 7,7 procent.

Renässans fortsätter att hålla sig över femprocentsspärren till alltinget. Partiet får 6 procent, en uppgång med 0,3 procentenheter. Folkets parti ligger däremot fortfarande under spärren. Stödet ökar med 0,5 procentenheter till 4,2 procent.

Ljus framtid får allt längre upp till femprocentsspärren. Partiet har nu 1,3 procent av väljarna bakom sig, en tillbakagång med 0,5 procentenheter.

Utanför alltinget finns också Folkfronten med 0,6 procent, en uppgång med 0,1 procentenheter, och Gryning med 0,5 procent, en ökning med 0,4 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Inget nytt rekordår för asylsökande till Island

1 095 personer från 64 olika länder sökte asyl på Island förra året. En dramatisk minskning av antalet ansökningar under hösten gjorde att 2017 inte blev något nytt rekordår. Hälften av de asylsökande kom från Albanien och Georgien. Av de 135 personer som beviljades uppehållstillstånd var irakier den största gruppen. Det visar statistik från Útlendingastofnun.

Under 2016 var det totalt 1 132 personer som sökte asyl på Island. Det var det högsta antalet i landets historia. Det var framför allt under hösten som ansökningarna ökade dramatiskt. Bara under november 2016 kom 256 asylsökande - vilket kan jämföras med totalt 354 personer under hela 2015.

Länge såg det ut som att 2017 skulle bli ett nytt rekordår. Men under hösten anlände betydligt färre asylsökande till Island. Under november och december var antalen de lägsta under hela året.

Totalt var det 1 095 personer som sökte asyl på Island förra året. De asylsökande kom från 64 olika länder.

Hela 289 asylsökande kom från Georgien, 262 från Albanien, 110 från Irak och 53 från Makedonien. Hälften av alla ansökningar gjordes alltså av personer från två länder - och både Georgien och Albanien klassas av isländska myndigheter som säkra länder.

Ansökningarna från dessa och andra säkra länder utgjorde en majoritet under 2017. Det innebär att många ansökningar behandlades snabbt och att många utvisades efter en snabb prövning.

Män stod för 78 procent av ansökningarna medan kvinnor utgjorde 22 procent. Vuxna - alltså personer som fyllt 18 år - var 84 procent av de asylsökande jämfört med 16 procent som ännu inte fyllt 18 år.

Under året behandlades 1 292 ansökningar. Av dessa var det 135 personer som av något skäl fick stanna på Island. Flest - 38 personer - kom från Irak följt av 26 personer från Afghanistan och 21 personer från Syrien.

Georgier, albaner och makedonier har mycket små chanser att beviljas asyl. Det var 89 personer från Albanien som fick avslag under 2017, 81 från Makedonien och 76 från Georgien.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island.

Dagens citat

"Det är mycket ovanligt att turism har så stor inverkan på det ekonomiska systemet och valutakursen som här. Allmänt frågar man vilken inverkan valutakursen har på turismen, men färre funderar över vilken inverkan turismen har på valutakursen. Det finns tydliga tecken på att en av de största - om inte den största - drivkraften i kronans kursökning på senaste tiden har varit turismen själv. Den har varit huvuddrivkraften i det ekonomiska systemet."

Konráð S. Guðjónsson, ekonom vid Arion bankis analysavdelning, i Fréttablaðið om turismens inverkan på den isländska kronan.

tisdag 30 januari 2018

Turister struntar i avstängning av stigen till Gullfoss


Även under vintern är det nu dagligen tusentals turister som besöker Gullfoss. Stigen som leder fram till vattenfallet är ofta stängd denna tid på året eftersom det kan vara mycket halt - inte minst framme vid klipporna vid själva forsen. Men många besökare struntar i att stigen är stängd. I stället för att respektera avspärrningen klättrar de över grinden. I klippet ovan kan du se några som inte bryr sig om avstängningen.

Reykjavík bygger ny fyr med utsiktsplattform för turister

Illustration: Reykjavíkurborg
För första gången på över 30 år byggs en helt ny fyr på Island. Platsen blir längs Sæ­braut i Reykjavík. Den nya fyren ersätter en gammal inseglingsfyr på Stýrimannaskólinn som nu till stor del skyms av bebyggelse. Fyren ska finnas på plats redan i juni. Den kommer att omges av en utsiktsplattform avsedd för turister.

Det är 140 år sedan den första fyren byggdes på Island. Året var 1878 och platsen var Valahnúkur på Reykjanes. Ringen av fyrar runt landet blev klar 1954 i och med bygget av en fyr på Hrollaugseyjar.

I dag ansvarar Vegagerðin för 104 fyrar över hela landet. Dessutom sköter kommuner en mängd mindre fyrar.

Islands nordligaste fyr finns på Grímsey - en ö som korsas av polcirkeln norr om det isländska fastlandet - och den sydligaste på Geirfuglasker - ett skär beläget mellan Heimaey och Surtsey. Nordligast på fastlandet är fyren vid Hraunhafnartangi och sydligast fyren på Dyrhólaey.

Någon ny fyr har inte rests på över 30 år. Men redan i juni ska en ny inseglingsfyr finnas på plats vid Höfði längs Sæ­braut i Reykjavík. Den byggs strax öster om Jón Gunnar Árnasons skulptur Sólfar.

Den nya fyren ersätter en äldre inseglingsfyr som finns vid Stýrimannaskólinn. Ny bebyggelse vid Borgartún - i synnerhet höga byggnader som kom till under åren före finanskraschen 2008 - har gjort att den befintliga fyren är skymd från flera riktningar. Därför behövs en ny fyr.

Bygget sker i kommunens regi. Kostnaden är 75 miljoner isländska kronor. Hamnbolaget Faxaflóahafnir står för en tredjedel av beloppet. Beslutet har klubbats i kommunstyrelsen.

Men fyren - som blir fem meter hög - ska inte bara tjäna sjöfarten. Den byggs på en plattform som i sin tur byggs på utfyllnadsmark. Marken kommer att fungera som utsiktsplattform. Här får besökare en vy över bland annat bukten Faxaflói och fjället Esja. Själva plattformen kommer att hägnas in för att garantera besökarnas säkerhet.

Arbetet påbörjas i februari. Den nya fyren ska vara klar och tas i bruk redan i juni i år. Den kommer att se likadan ut som inseglingsfyrarna i Austurhöfn och Eyjagarður.

Samtidigt har kommunen sagt nej till en ansökan från fastighetsbolaget Reitir att bygga en 110 meter hög fyr i samma område. Fyren skulle enligt kommunen skapa en ohanterlig trafiksituation eftersom den skulle locka mängder av besökare till en plats där trafikläget redan i dag är besvärligt.

Majoritet vill ha snabb kollektivtrafik i Reykjavíkområdet

En knapp majoritet är positiv till planerna på snabbare kollektivtrafik i Reykjavíkområdet. En av fyra säger nej till planerna. Men frågan är en politisk vattendelare. Sympatisörer till Folkets parti, Centerpartiet och Självständighetspartiet är oftare än andra negativa till förslaget. Mest positiva är Socialdemokraternas och Piratpartiets väljare. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Sedan flera år tillbaka planerar kommunerna i huvudstadsregionen ett system för bättre kollektivtrafik. Både spårbunden trafik och bussar har diskuterats. I dag pekar allt på att det blir ett nät med expressbussar som enbart stannar vid stora knutpunkter. Från dessa knutpunkter går sedan bussar ut i bostadsområden.

Exakt när planerna kan bli verklighet är inte klart. Kommunerna i Reykjavíkområdet vill att staten står för en stor del av finansieringen. Inte minst behövs särskilda filer för att bussarna ska kunna köra snabbt och därmed bli ett mer lockande alternativ till att åka bil.

Expressbussarna kommer också att bli en valfråga. I Reykjavík står den styrande koalitionen - som består av Socialdemokraterna, Ljus framtid, Piratpartiet och Gröna vänstern - bakom planerna. Eyþór Arnalds, som blir Självständighetspartiets borgmästarkandidat i valet, motsätter sig däremot satsningen. Han anser att majoriteten i kommunen bedriver en bilfientlig politik.

Även inom Självständighetspartiet är frågan en vattendelare. I Reykjavíks kranskommuner är partiets företrädare betydligt mer positiva till planerna. Men i huvudstaden kommer Eyþór Arnalds sannolikt att få stöd av åtminstone Folkets parti och Centerpartiet i sin kamp mot utbyggnaden av kollektivtrafiken.

Men majoriteten i Reykjavík har också en majoritet av islänningarna bakom sig. Det är 52,5 procent som tycker att planerna på snabbare kollektivtrafik i regionen är bra medan 24,8 procent ogillar planerna. Resterande 22,7 procent är varken positiva eller negativa till förslaget.

Stödet är starkast just i Reykjavíks kommun. Där är 59,9 procent för planerna medan 24,4 procent motsätter sig utbyggnaden. I kranskommunerna säger 49,3 procent ja och 25,4 procent nej.

Kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år, personer med högskoleutbildning, låginkomsttagare och ensamstående är mer positiva till snabbtrafiken. Män, personer som fyllt 60 år och islänningar med enbart grundskoleutbildning är i större utsträckning negativa till planerna.

Attityderna mellan olika väljargrupper skiljer sig alltså kraftigt. Hela 85 procent av Piratpartiets anhängare förespråkar en satsning på expresstrafik. Samma åsikt har 82 procent av Socialdemokraternas sympatisörer, 71,7 procent av Gröna vänsterns, 66,5 procent av Renässans och 39 procent av Framstegspartiets.

Inom tre partier är det fler som är negativa än positiva till förslaget. Hela 49,9 procent av Centerpartiets väljare säger nej till planerna. Samma åsikt har 48,5 procent av Självständighetspartiets och 46,1 procent av Folkets partis anhängare.

Lägsta andelen positiva har Folkets parti. Där tycker 24,8 procent att expressbussarna är ett bra förslag. Lägsta andelen negativa återfinns inom Socialdemokraterna. Där anser bara 3,9 procent att planerna är dåliga.

Dagens citat

"Den största delen av människor som går denna led är väl utrustad och har bokat övernattning i stugor eller på campingplatser, men en snabbt växande grupp har inte bokat någondera. ... Denna grupp orsakar avsevärda svårigheter och minskar också säkerheten när vederbörandes färder inte är kända. När folk övernattar mellan stugområden på vägen kan det leda till orenlighet, skador på naturen och störa andras upplevelser."

Páll Guðmundsson, vd för Ferðafélag Íslands, i Morgunblaðið om hur allt fler utländska turister går vandringsleden Laugavegur mellan Þórsmörk och Landmannalaugar utan att vara tillräckligt förberedda.

måndag 29 januari 2018

Serie av jordskalv skakar Grímsey och Eyjafjörður

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett kraftigt jordskalv skakade Grímsey i går morse. Skalvet uppmättes till 4,1 och hade sitt epicentrum nordost om ön. Det kändes även i delar av Eyjafjörður på det isländska fastlandet. Över hundra jordskalv inträffade i närheten av Grímsey under söndagen. Jordskalv kopplade till kontinentalplattornas rörelser är vanliga i området.

Klockan 7.49 i går skakades Grímsey av ett jordskalv med en magnitud på 4,1. Skalvet kändes tydligt på ön och även i norra Eyjafjörður. Det inledde en serie på över hundra skalv bara under söndagen. Nästan samtliga skalv i den pågående jordskalvssvärmen har inträffat i havet en dryg mil nordost om Grímsey.

Det största efterskalvet under söndagen skedde klockan 8.11 och hade en magnitud på 3,4.

Jordskalvssvärmar är vanliga i regionen. De skalv som inträffade under gårdagen hade ingen koppling till vulkanisk aktivitet. I stället berodde de på kontinentalplattornas rörelser i den så kallade Tjörnessprickzonen.

Skalvserien fortsatte under måndagen men med minskande intensitet. Fram till lunch hade ett tjugotal mindre skalv inträffat nordost om Grímsey. Samtidigt inleddes en mindre jordskalvssvärm i havet väster om Kópasker.

Den senaste större jordskalvssvärmen vid Grímsey inträffade i oktober 2017.

Här kan du läsa mer om jordskalv vid Grímsey.

Isländskt öl med valtestiklar syrade i kombucha

Súrhvalur är namnet på det senaste ölet från bryggeriet Steðji i Borgarfjörður. Bland ingredienserna finns sillvalstestiklar syrade i kombucha. Ölet säljs bara under en begränsad tid. Bryggeriet har tidigare fått internationell uppmärksamhet för att använda just sillval i olika öl. Just nu finns två sillvalsöl i Vínbúðin.

Þorri - eller Torsmånad på svenska - var den fjärde vintermånaden i den gammelnordiska kalendern. I år började Þorri den 19 januari. Dagen innan började försäljningen av Þorrabjór, öl som dricks just under denna månad, i Vínbúðins butiker. De försvinner från det isländska systembolagets hyllor när månaden är över.

I år finns fjorton olika Þorrabjór hos Vínbúðin. Många bryggerier använder månaden för att testa nya smakkombinationer.

Bland årets nyheter märks 23.01.73 - ett öl bryggt till minne av vulkanutbrottet på Hemön för 45 år sedan som därför är mörkt till färgen och rökigt i smaken - och Ölvisholt frýs í æðum bjór þorra-súröl, ett öl som innehåller vassle och enligt tillverkaren därför är så surt att det får ådrorna att frysa.

Men om det är något bryggeri som blivit synonymt med underliga smaker är det Steðji i Borgarfjörður. Sedan 2014 har de lanserat säsongsöl där sillvalsmjöl och sillvalstestikel rökt över fårspillning funnits på innehållsförteckningen. Ett av dem, Hvalur 2, finns nu åter hos Vínbúðin.

Steðji har fått internationell uppmärksamhet för de öl som innehåller sillval - trots att exportmarknaden är i det närmaste obefintlig eftersom ytterst få länder tillåter införsel av produkter som innehåller sillval. Bryggeriet fick också kritik från miljö- och djurskyddsorganisationer.

Men produktionen har även varit föremål för isländska myndigheters intresse. Hvalur - det första ölet som tillverkades med ingredienser från sillval - följde inte regelverket eftersom det sillvalsmjöl som ingick inte var godkänt för mänsklig konsumtion.

Årets nyhet heter Súrhvalur - och det är sannolikt lika mycket avsett som en törstsläckare för kunderna som ett marknadsföringsknep av ett rubriktörstande mikrobryggeri. Här är det sillvalstestikel syrad i kombucha som är den udda ingrediensen.

Dagbjartur Arilíusson, ägare av Steðji, säger i Fréttablaðið att det utländska intresset för bryggeriets produkter är stort men att ingredienserna är ett problem för export. Nu finns det dock möjlighet att besöka bryggeriet och smaka på plats. Genom att använda kombucha - ett fermenterat te - hoppas han att årets nyhet Súrhvalur ska ha en positiv hälsoeffekt:
"Detta är mycket hälsosamt för matsmältningskanalen och förbättrar tarmfloran. Vi bestämde oss för att använda jästen till att göra surval och så bryggs ölet i belgisk Lambic-stil men efter våra förutsättningar. Resultatet är ett suröl där detta ger ölet lite syra. ... Vi bereder testiklar enligt en viss kvalitetsmanual och det är en mycket lång process att syra detta på rätt sätt. I allmänhet bryggs suröl med surjäst eller vilda bakterier men vi använder bara syrade testiklar och öljäst."
Precis som tidigare kommer sillvalen från Hvalur, det bolag i Hafnarfjörður som de senaste åren varit det enda som ägnat sig åt jakt på just sillval. De två sista somrarna har dock ingen valfångst bedrivits av Hvalur eftersom företaget har samlat på sig ett enormt köttberg av sillval som det inte finns någon marknad för.

Súrhvalur kostar 432 isländska kronor för en flaska med 33 centiliter. Alkoholhalten är 5,2 procent.

Här kan du läsa mer om Steðji.

Eyþór Arnalds leder Självständighetspartiet i Reykjavík

Eyþór Arnalds är överlägsen vinnare i Självständighetspartiets provval i Reykjavík. I det kommande kommunalvalet blir han partiets kandidat till borgmästarposten. Segern innebär att Självständighetspartiet kommer att ledas av en politiker som kommer att kämpa för att planerna på ny kollektivtrafik skrotas och att ett nytt universitetssjukhus inte byggs vid Hringbraut.

I lördagens provval i Reykjavík fick Eyþór Arnalds en majoritet av rösterna. Totalt deltog 3 885 av Självständighetspartiets medlemmar. Eyþór Arnalds fick enligt ett pressmeddelande 2 320 röster följt av Áslaug María Friðriksdóttir med 788 röster, Kjartan Magnússon med 460 röster, Vilhjálmur Bjarnason med 193 röster och Viðar Guðjohnsen med 65 röster.

Segern i provvalet innebär att Eyþór Arnalds toppar Självständighetspartiets lista i kommunalvalet den 26 maj. Han blir också partiets borgmästarkandidat. Övriga platser på valsedeln avgörs genom beslut i partiets kommunförening.

Med fyra månader kvar till valet har Eyþór Arnalds en svår uppgift framför sig. Självständighetspartiet har varit borta från makten i Reykjavík två mandatperioder i följd. I dagsläget tyder inte mycket på att han skulle lyckas vända trenden.

Precis som Självständighetspartiet gjorde 2014 med Halldór Halldórsson hämtas en kommunpolitiker från en annan del av landet för att leda listan. Eyþór Arnalds har tidigare representerat partiet i fullmäktige i Árborg.

Huvudmotståndaren i valet blir Socialdemokraternas borgmästarkandidat Dagur B. Eggertsson. Mellan de två finns tydliga politiska konflikter. Segern för Eyþór Arnalds innebär att Självständighetspartiet kommer att driva en linje som uppskattas av partiets konservativa falang.

Eyþór Arnalds har redan sågat planerna på en utbyggnad av kollektivtrafiken genom ett system av expressbussar som trafikerar knutpunkter i Reykjavíkområdet. Från dessa knutpunkter ska sedan anslutande bussar gå in i olika bostadsområden.

Han har inte bara förklarat att han inte tror på planerna. Eyþór Arnalds hävdar dessutom att den styrande majoriteten i Reykjavík - som består av Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet - aktivt bekämpar privatbilismen.

Men i grannkommunerna är det många av Självständighetspartiets företrädare som är för satsningen på kollektivtrafik. Det gör också Áslaug María Friðriksdóttir, fullmäktigeledamot i Reykjavík som slutade tvåa i lördagens provval.

Med hänvisning till trafiksituationen vill Eyþór Arnalds inte att universitetssjukhuset ska byggas vid Hringbraut i Reykjavík. Placeringen av sjukhuset har varit en stridsfråga i många år. Här går Eyþór Arnalds åsikter inte bara på tvären mot den styrande koalitionen i Reykjavík. De går också emot regeringen - där Självständighetspartiet ingår - som vill få slut på diskussionerna om en flytt från Hringbraut för att kunna komma i gång och börja bygga sjukhuset.

Frågan är om dessa två profilfrågor kan bli några röstmagneter. Det finns tveklöst en hel del Reykjavíkbor som vill flytta sjukhuset och stoppa planerna på expressbussar. Men en majoritet är för utbyggd kollektivtrafik. Och många är så trötta på debatten om sjukhuset att de bara vill att spaden ska sättas i marken.

Under provvalskampanjen har Eyþór Arnalds haft ett starkt stöd från Morgunblaðiðs ledarsida. Själv är han den största enskilda ägaren i Árvakur, det bolag som äger tidningen, med 23 procent av aktierna.

Eyþór Arnalds sitter i dag i 26 bolagsstyrelser. Han har också aktieinnehav i en rad olika företag. Han har tidigare sagt att han kommer att lämna Árvakurs styrelse om han skulle väljas in i kommunfullmäktige. Eyþór Arnalds är också öppen för att sälja innehavet om han kan hitta en köpare.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets provval i Reykjavík.

Dagens citat

"Vår uppgift nu är att se till nästa val. ... Där tror jag att vi också har stora möjligheter att växa i styrka. Där har vi naturligtvis historien att vi från denna rörelses grundande inte har skaffat ett lika starkt fotfäste på kommunfullmäktigenivå som i rikspolitiken. Jag anser att vi måste göra vårt bästa för att förändra det i detta val, ställa upp överallt där vi kan och helst i vårt eget namn men naturligtvis med gemensamma kandidaturer där våra människor vill det och ser det som mest lovande för framgång."

Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern, sade i sitt tal under lördagens partistyrelsemöte att partiet ska satsa stort i kommunalvalen den 26 maj.

söndag 28 januari 2018

Dagens bonuscitat

"Nordanvinden hade länge varit rådande och vid denna tid var det mycket drivis i Grönlandssundet och där uppe i norr, vid östra Grönland och Svalbard och österut i Barents hav. Luften var därför iskall i ordets yttersta bemärkelse när den drog in över Island och med nordanvinden kom så all denna drivis till landet."

Meteorologen Þór Jakobsson i DV om januari 1918 på Island som är den kallaste månaden i landets historia - läs mer här.

Festivalen Iceland Airwaves gör förlust på 57 miljoner

Iceland Airwaves gjorde 2016 en förlust på 57 miljoner isländska kronor. Festivalen lockade det året inte alls lika många besökare som arrangörerna hade räknat med. Mångmiljonförlusten var enligt Fréttablaðið skälet till att Iceland Airwaves bantades 2017. Då försvann bland annat Harpa i Reykjavík som en av scenerna.

Inför 2017 års Iceland Airwaves talade arrangörerna om att återvända till festivalens rötter med fler konserter på mindre ställen. Därför användes inte Harpa i Reykjavík längre som en fast scen under festivalen. I stället flyttade Iceland Airwaves norrut till Hof i Akureyri under två dagar.

Men bakom den ändrade inriktningen låg ekonomiska skäl. Iceland Airwaves gjorde 2016 en förlust på 57 miljoner isländska kronor. Festivalledningen hade budgeterat med 10 000 besökare, men det var bara 8 500 personer som kom.

Trots storförlusten ökade intäkterna under 2016 till 215,5 miljoner isländska kronor. Året innan var intäkterna 202,2 miljoner.

Det var kostnaderna som skenade under 2016. Grímur Atlason, som är vd för festivalbolaget IA tónlistarhátíð, säger i Fréttablaðið att utgifter för hotell och flyg för artister blev betydligt dyrare på grund av den starka isländska kronan. Av samma skäl var det också färre utländska turister som besökte festivalen:
"Detta är en svår verksamhet. Detta är inte enkelt."
Inför 2017 års festival bantades kostnaderna med 80 miljoner. Förutom att plocka bort Harpa som en av scenerna bokades också färre artister till festivalen. Den senaste upplagan av Iceland Airwaves gick därför runt ekonomiskt, uppger Fréttablaðið.

Isländska landslagsspelare i ishockey stängs av för dopning

Björn Róbert Sigurðarsson och Steindór Ingason stängs av i fyra år från all idrott. Bägge är landslagsspelare och isländska mästare i ishockey. Strax före seriepremiären ertappades båda spelarna med att ha tagit anabola steroider. De förnekar att syftet ska ha varit att öka prestationsförmågan. I stället ska de ha byggt muskler för att se bättre ut under en solsemester.

Det var i början på september 2017 som kusinerna Björn Róbert Sigurðsson och Steindór Ingason var två av fyra spelare tillhörande Reykjavíkklubben UMFK Esja som testades för dopning. Bägge var tongivande i det lag som samma vår vann det isländska mästerskapet i ishockey. De har också spelat i landslaget och i utländska klubbar.

Dopningstestet gjordes strax före seriepremiären. Både Björn Róbert Sigurðsson och Steindór Ingason visade spår av anabola steroider som fanns på Íþrótta- og Ólympíusambands Íslands lista över förbjudna preparat.

Bägge erkände att de tagit dopningsklassade steroider. De hävdade dock att syftet inte var att förbättra prestationsförmågan. I stället hade de tagit dem under sommaren för att bygga muskler så att de skulle se bättre ut under en solsemester.

Men den förklaringen hjälper inte kusinerna. De stängdes först av från alla tävlingar i fyra år. Björn Róbert Sigurðsson och Steindór Ingason överklagade beslutet till det olympiska förbundets appellationsdomstol. Inte heller där tas det någon hänsyn till förklaringen.

Både Björn Róbert Sigurðsson och Steindór Ingason stängs av från all idrott till och med den 6 september 2021.

Här och här kan du läsa domarna i sin helhet.

Dagens citat

"Jag vet inte om de tänkte skrämma eller döda mig, om detta var lek eller allvar. Jag ser detta fortfarande i mina tankar, eldstrimman på berghällen. ... En sak vet jag dock och hade strimman följt mig så hade jag kluvits i två. Detta är det närmaste jag har kommit att bli två."

Magnús Ágústsson i Morgunblaðið om hur han nära Vogar på Vatnsleysuströnd under andra världskriget besköts av ett brittiskt stridsflygplan stationerat i Keflavík.

lördag 27 januari 2018

Dagens bonuscitat

"Jag har någon gång sagt att ju djupare du dyker desto högre flyger du. Denna osäkerhet eller gräns är enligt min åsikt en viss drivkraft. Ordet saga på isländska betyder allt detta - en sann historia och en roman. Detta är en rolig gräns eller kanske ingen gräns. Det som jag tycker är mest kreativt med romanen är friheten. Romanen är i den bemärkelsen en metod. Fakta finns där men du kan lika gärna hitta på dem eller spinna vidare på dem i alla riktningar. Något slags sanning finns också i bilden, men sanningen är en lika tveksam lek som exemplen visar. Därför diktar man sitt liv och annat."

Författaren Einar Már Guðmundsson i DV om hur han arbetar med verkliga händelser som inspiration till sina romaner.

Tre av fyra islänningar nöjda med Áramótaskaupið 2017



Tre av fyra tittare är nöjda med Áramótaskaupið, den nyårsrevy som har visats i RÚV ända sedan tv-sändningarna på Island började 1966. Det gör 2017 års upplaga till den näst mest uppskattade sedan MMR började mäta programmets popularitet 2011. I synnerhet unga islänningar gillade den senaste nyårsrevyn.

Redan när Ríkisútvarpið, RÚV, började sända tv på Island 1966 fanns Áramótaskaupið i tablån för nyårsafton. Sedan dess har den årliga nyårsrevyn blivit något av en institution. Programmet har alltid höga tittarsiffror. Därför är det också betydligt dyrare att köpa reklam i anslutning till Áramótaskaupið.

Áramótaskaupið börjar alltid vid 22.30 då de flesta är klara med middagen och har börjat räkna ned till tolvslaget. När programmet slutar en timme senare är det dags att klä på sig för att gå ut och titta på nyårsfyrverkerierna.

Hela 76 procent tycker att 2017 års upplaga av Áramótaskaupið var bra. Bara 10 procent anser att det var dåligt. Resterande 14 procent säger att det var en blandning av bra och dåligt.

Det innebär att 2017 års upplaga står sig bra i konkurrensen. Bara en gång sedan 2011 har Áramótaskaupið varit populärare. Det var 2013 då hela 81 procent gjorde tummen upp för programmet. Lägst betyg under de sju senaste åren fick 2012 års upplaga som bara 33 procent gillade.

Kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år, personer bosatta i huvudstadsregionen och höginkomsttagare var i större utsträckning än andra nöjda med Áramótaskaupið 2017. Missnöjet var större bland män, islänningar som fyllt 68 år och personer bosatta på landsbygden.

Áramótaskaupið delade vissa väljargrupper. Hela 89 procent av Renässans sympatisörer tycker att den senaste upplagan var bra - men samma åsikt har bara 63 procent av Folkets partis anhängare. Bara 2 procent av Renässans väljare svarar att programmet var dåligt. Men det är 19 procent av Centerpartiets sympatisörer som uppger att det var dåligt.

Här kan du läsa mer om Áramótaskaupið, ovan kan du se 2017 års upplaga och här kan du se de tio populäraste scenerna från programmet genom åren.

Räkor byter kön snabbare när bestånden minskar

När bestånden minskar byter räkor kön ett helt år tidigare. Men könsbytet innebär inte några långsiktiga fördelar. Mindre räkor producerar nämligen färre ägg. Det visar en studie av räkbestånden i Arnarfjörður, Húnaflói och Öxarfjörður. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften ICES Journal of Marine Science.

Så sent som under 1990-talets slut fanns det fortfarande stora bestånd av räkor i Húnaflói och Öxarfjörður på norra Island. Sedan dess har antalet räkor i vattnen minskat betydligt. I Arnarfjörður i Västfjordarna har däremot beståndet inte förändrats i någon större omfattning under de senaste årtiondena.

Räkor är hermafroditiska. De är först hanar men byter sedan kön till honor.

Könsbytet i Húnaflói och Öxarfjörður sker nu ett helt år tidigare än könsbytet i Arnarfjörður. Förklaringen är enligt forskarna förändringarna i beståndet. De leder i Húnaflói och Öxarfjörður att hanarna utgör en allt större andel av det totala antalet räkor.

Att könsbytet sker allt tidigare är negativt för reproduktionen. Mindre räkor producerar nämligen färre ägg. Och mindre räkor har också sämre förutsättningar för att klara sig.

Dagens citat

"När de stängs försvinner alla sjukhus från landet och det kommer inget annat förrän hundra år senare. ... Det finns inga skolor för kvinnor eller allmänheten utan bara för överklasspojkar. ... Därför är jag inte nöjd med att använda begreppet reformation - tvärtom anser jag att här rådde kaos långt efteråt."

Arkeologen Steinunn Kristjánsdóttir i RÚV om hur Island förändrades när de sista katolska klostren försvann vid tiden för reformationen under mitten av 1500-talet.

fredag 26 januari 2018

Turist frös ihjäl på isländsk glaciär efter fallolycka

Kylan blev för mycket för den 27-årige turist som nyligen hittades död vid Sandfell i Öræfi. Mannen föll när han var på väg ned från glaciären. Han kan ha försökt ta sig från Öræfajökull till Skaftafell i mörker. Sökandet efter mannen började sedan en nationalparksvärd reagerat på att en hyrbil länge stått orörd på parkeringsplatsen vid Skaftafell.

På kvällen den 23 december förra året anlände en 27-årig fransk turist till Island. Mannen hyrde en bil och körde österut längs sydkusten. Sex dagar senare parkerade han bilen vid Skaftafell. Därefter gav han sig upp på Vatnajökull. Härifrån går en populär vandringsled till Hvannadalshnjúkur, Islands högsta topp.

Vid 23-tiden den 30 december befann sig mannen på Öræfajökull nära Hvannadalshnjúkur. Därifrån var det åtta kilometer till parkeringsplatsen vid Skaftafell.

På vägen ned från glaciären föll mannen. Han lyckades inte ta sig upp efter fallet utan frös ihjäl på Vatnajökull vid Sandfell. Olyckan kan ha inträffat när han försökte gå i mörker.

Det var en nationalparksvärd i Skaftafell som reagerade på att en hyrbil stått orörd på parkeringsplatsen en längre tid. Värden kontaktade uthyraren som i sin tur kontaktade polisen. Räddningstjänsten gav sig i väg för att leta efter mannen. Han hittades död den 17 januari.

Den preliminära obduktionen visar enligt ett pressmeddelande från polisen att mannen frös ihjäl efter att ha fallit. Det finns inga misstankar om något brott i samband med mannens död.

Högsta arbetslösheten på Island på nio månader

Arbetslösheten på Island steg i december till 2,2 procent. Det är den högsta nivån på nio månader. Den ökade i samtliga regioner utom en - och det var betydligt fler män än kvinnor som förlorade sina jobb. Vinnumálastofnun förutspår att den fortsätter att stiga under de kommande månaderna - men till våren kommer den sannolikt att sjunka på nytt.

Toppen på den rådande högkonjunkturen på Island ser ut att ha passerats. Turismen kommer troligtvis inte att växa lika starkt i år som under 2017. Den starka isländska kronan fortsätter dessutom att skapa problem för exportindustrin.

Under 2018 räknar Vinnumálastofnun med att 2 500 till 3 000 nya jobb skapas. Om den prognosen slår in innebär det att totalt nästan 30 000 arbetstillfällen skapats på bara sju år - det högsta antalet i landets historia. Även om högkonjunkturen ser ut att avmattas väntas tillväxten fortsätta.

I december 2017 var arbetslösheten 2,2 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående månad. I december 2016 var motsvarande siffra 2,3 procent.

Arbetslösheten var i december den högsta på nio månader. Den ökade i samtliga regioner utom Vesturland.

Högst arbetslöshet hade alltjämt Suðurnes med 2,9 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter. Därefter följde Norðurland eystra med 2,7 procent (+0,2), Reykjavíkområdet med 2,2 procent (+0,1), Västfjordarna med 2,1 procent (+0,1), Austurland med 1,8 procent (+0,2), Suðurland med 1,7 procent (+0,1), Vesturland med 1,5 procent (-0,1) och Norðurland vestra med 1,2 procent (+0,1).

Gapet mellan könen fortsätter att minska. Arbetslösheten är nu 2,1 procent bland män och 2,3 procent bland kvinnor. För ett år sedan var 2,2 procent av männen respektive 2,7 procent av kvinnorna utan jobb.

Utländska medborgare fortsätter att vara arbetslösa i större utsträckning än isländska medborgare. Bland utlänningar var arbetslösheten 4,8 procent i december. Som tidigare är en majoritet av dem polacker.

Vinnumálastofnun räknar med att fler mister sina jobb under de närmaste månaderna. Det är bland annat inom handel, bygg, transport och turism som det finns färre arbeten under vintern. I januari kan arbetslösheten stiga upp till 2,4 procent. Från mars och framåt förutspår myndigheten att arbetslösheten sjunker på nytt.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagur B. Eggertsson vill fortsätta leda Reykjavík

Dagur B. Eggertsson är ohotad som Socialdemokraternas toppnamn i Reykjavík i vårens kommunalval. När fristen för att kandidera gick ut i går kväll fanns ingen annan kandidat till översta platsen på valsedeln. Dagur B. Eggertsson blir därmed partiets borgmästarkandidat. Upp till tolv partier överväger att ställa upp i valet.

I vårens kommunalval utökas antalet platser i kommunfullmäktige i Reykjavík från 15 till 23. Det innebär också att det går att få mandat i fullmäktige med ett lägre väljarstöd än i dag. I de isländska kommunerna finns ingen särskild spärr. I Reykjavík kommer det nu sannolikt att räcka med 4,2 procent av rösterna för att få ett mandat.

Socialdemokraterna har de fyra senaste åren regerat ihop med Ljus framtid, Piratpartiet och Gröna vänstern. Mandatperioden innan styrde Socialdemokraterna Reykjavík ihop med Bästa partiet. Då var Dagur B. Eggertsson kommunstyrelsens ordförande. Den senaste mandatperioden har han varit Reykjavíks borgmästare.

Dagur B. Eggertsson blir partiets toppkandidat även i år. När tiden för att anmäla sin kandidatur löpte ut i går kväll stod det klart att ingen utmanare fanns. I praktiken innebär det att Dagur B. Eggertsson redan nu är självskriven som Socialdemokraternas kandidat till uppdraget som borgmästare.

Socialdemokraterna har varvade listor med varannan man och varannan kvinna. Eftersom översta namnet på listan blir Dagur B. Eggertsson blir tvåan en kvinna. Den platsen kämpar Heiða Björg Hilmisdóttir och Kristín Soffía Jónsdóttir om. Bägge representerar i dag partiet i fullmäktige. Valet äger rum den 9 och 10 februari.

Tredje platsen på listan blir en kamp mellan Skúli Helgason, Hjálmar Sveinsson, Aron Leví Beck och Sabine Leskopf. De två förstnämnda sitter redan i fullmäktige medan Sabine Leskopf gått in som ersättare. Kämpar om fjärde platsen gör Dóra Magnúsdóttir, Magnús Már Guðmundsson, Sabine Leskopf och Sigríður Arndís Jóhannsdóttir.

Vem som blir Självständighetspartiets borgmästarkandidat avgörs i morgon. Fem personer gör upp om första platsen på partiets lista. Det är Áslaug María Friðriksdóttir, Kjartan Magnússon, Vilhjálmur Bjarnason, Viðar Guðjohnsen och Eyþór Arnalds.

Eyþór Arnalds är storfavorit inför morgondagens omröstning bland medlemmarna. Han har tidigare varit Självständighetspartiets toppnamn i Árborg. Han backas upp av alltingsledamöter som Óli Björn Kárason, Vilhjálmur Árnason, Páll Magnússon och Haraldur Benediktsson.

Socialdemokraterna och Självständighetspartiet kommer att slåss om att bli störst i kommunen. Tio ytterligare partier kan komma att ställa upp i valet den 26 maj. Förutom de partier som i dag sitter i fullmäktige - Ljus framtid, Piratpartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - är det sex andra partier som överväger att ställa upp.

Där finns Centerpartiet, Renässans, Islands socialistparti, Folkets parti, Folkfronten och Gryning. Men det finns frågetecken kring flera av dessa partier. Islands socialistparti, Folkets parti och Renässans har ännu inte bestämt sig - men det är troligt att åtminstone de två senare ställer upp.

Det har tidigare ryktats om att Ljus framtid och Renässans skulle undersöka möjligheterna för att kandidera tillsammans. Nu ser det mindre troligt ut. I stället är det mer sannolikt att bägge partierna ställer upp var för sig. För Ljus framtid är det inte självklart att det går att få ihop en lista.

Här kan du läsa mer om det kommande kommunalvalet i Reykjavík.

Dagens citat

"Denna gata har varit ett litet problem de senaste åren. Plattorna går sönder under de människors tyngd som går här och när det visade sig att inget skulle göras åt detta inom den närmaste tiden så bestämde sig Seyðisfjörðurborna för att ta saken i egna händer och måla den, men bara som något slags kortsiktig lösning. Men den har verkligen slagit igenom. Vi får hit turister som är i brudklänning här vid kyrkan."

Dagný Erla Ómarsdóttir, kulturansvarig i Seyðisfjörður, i RÚV om turisters reaktion på målningen av Norðurgata.

torsdag 25 januari 2018

Inga nya åtal för brott med koppling till finanskraschen

Sex rättsfall med kopplingar till finanskraschen har ännu inte fått sina slutliga avgöranden i det isländska rättsväsendet. Men några fler åtal för brott begångna i samband med krisen hösten 2008 blir det inte. Nyligen avskrevs de sista misstankarna av åklagare. Hittills har tretton åtal också gett fällande domar. Det rapporterar RÚV.

Efter finanskrisen på Island hösten 2008 startades en rad utredningar om misstänkta brott med anknytningar till kraschen. Totalt har 202 fall hamnat hos åklagare. Av dessa har sjutton gått vidare både till åtal och dom. Tretton helt eller delvis fällande domar har avkunnats medan fyra åtal slutade med frikännanden.

Ytterligare sex rättsfall med kopplingar till kraschen har ännu inte avgjorts.

Men några nya åtal blir det inte. Nyligen avskrev åklagare enligt RÚV de sista misstankarna för brott sammanflätade med krisen. Det sista åtalet med krisanknytning blir därmed misstankar om insiderbrott och trolöshet mot huvudman inom Kaupþing. Det lämnades in i september 2016.

Av de 202 fallen har åklagare lagt ned 84 fall medan ytterligare 18 lagts ned efter utredning. Vidare var det 22 fall som slogs ihop med andra fall, fyra som skickades vidare till andra myndigheter, sju som klassades som assistans till utländska myndigheter och nio som klassades som assistans till inhemska myndigheter. Ett åtal som väcktes drogs tillbaka. Det uppger RÚV.

Malmöbo i fängelse - smugglade in flyktingar till Island

En 33-årig taxichaufför från Malmö döms till fängelse på Island. Han försökte i höstas mot betalning smuggla in en familj från Irak i landet. Familjen hade tidigare nekats uppehållstillstånd i Tyskland. Efter att försöket stoppats på flygplatsen i Keflavík sökte mannen upp familjen och hotade dem för att få dem att inte vittna mot honom i Héraðsdómur Reykjaness.

Det var den 13 september förra året som mannen - en 33-årig taxichaufför bosatt i Malmö - landade på Island. Han hade då flugit från Köpenhamn till Keflavík. När mannen stoppades i tullen visade det sig att han hade leksaker och ogiltiga id-handlingar för flyktingar i Tyskland.

Mannen sade sig inte veta vad som fanns i väskan. Han bar den på uppdrag av en vän som reste med samma flyg. Vännen hade tillsammans med sin familj - fru och två döttrar - stannat för att få sig något att äta innan tullpassagen.

Familjen stoppades i tullen. De reste med rumänska pass som snart visade sig vara förfalskade.

Mannen hävdade att han inte försökt smuggla in familjen i landet. I stället hade han kontaktats av en bekant som uppmanade honom att hjälpa en familj att boka flygbiljetter till Dublin via Keflavík. Mannen köpte biljetterna och utlovades få ersättning för sina utlägg. När han såg hur billiga biljetterna till Island var köpte han en för egen räkning för att kunna hälsa på en vän.

I rätten förnekade mannen att han hade fått betalt för att smuggla in familjen i landet. Men familjemedlemmarna hade en annan historia.

De kom i kontakt med mannen när de befann sig i Tyskland och hade fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd. De ville inte resa tillbaka till Irak. Därför behövde de hjälp för att kunna ta sig till ett annat europeiskt land för att på nytt kunna söka asyl. De letade aktivt efter just en människosmugglare. Mannen som de anlitade hade själv irakiska rötter.

Familjen betalade mannen 3 000 euro. På hans uppmaning reste de till Flensburg där de träffades. Mannen ordnade ett boende åt dem för två nätter. Han försåg dem med förfalskade rumänska pass. Därefter fortsatte de till Köpenhamn. Även där övernattade de. På hotellet sade mannen i samband med incheckningen att familjen var turister. Han skötte själv alla kontakter med utomstående.

Efter att flyget från Danmark landat på Island försvann mannen. De fick inte syn på honom igen förrän de själva stoppats i tullen.

I Héraðsdómur Reykjaness vittnade familjen om att de mot betalning fått löften om att smugglas in i landet. Deras berättelse får stöd av transaktioner som gjorts på mannens bankkonto. Mannen förnekade dock att han tagit betalt för att hjälpa familjen.

Åtal mot mannen väcktes den 13 oktober förra året. Åtta dagar senare dök mannen upp på samma buss i Reykjavík som familjen. Där sade han åt dem att de skulle ändra sina vittnesmål. Han riskerade då sex års fängelse. Om det skulle bli straffet sade mannen att det skulle bli svårt för familjen att återvända till Tyskland eftersom han hade en stor familj som inte skulle förlåta dem.

Nu döms mannen till nio månaders fängelse för brott mot utlänningslagen och övergrepp i rättssak. Sex av dessa nio månader är villkorliga. Om han inte gör sig skyldig till ny brottslighet inom två år slipper han avtjäna resten av domen. Han ska också stå för rättegångskostnader på drygt 1,2 miljoner isländska kronor.

Mannen är tidigare ostraffad på Island. Han har däremot tidigare dömts för mindre brott i Sverige.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Renässans kan stå inför ny partiledarstrid

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir kan utmanas om partiledarposten i Renässans. Þorsteinn Víglundsson överväger att ställa upp i ordförandevalet. Han ska ha börjat fundera på att kandidera sedan flera partimedlemmar uppmanat honom att tänka på saken. Än så länge har inte Þorsteinn Víglundsson lämnat något besked i frågan.

Med drygt två veckor kvar till höstens alltingsval avgick Renässans partiledare Benedikt Jóhannesson. Då såg det ut som att partiet skulle förlora samtliga platser i alltinget. Opinionssiffrorna hade en längre tid balanserat på femprocentsspärren. Samtidigt fick Benedikt Jóhannesson intern kritik för svaga insatser i debatter.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir var den givna efterträdaren. Inte minst i den viktiga sydvästra valkretsen - där hon innan partibytet också var Självständighetspartiets toppnamn - hade hon en stark ställning.

Hon lyckades rädda Renässans kvar i alltinget. Men partiet backade 3,79 procentenheter jämfört med förra valet och förlorade tre av sju ledamöter. Ändå betraktades utgången som något av en seger eftersom läget länge såg hopplöst ut.

Renässans förlorade samtliga mandat i de tre landsbygdsvalkretsarna. Den sydvästra valkretsen - där Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir ledde listan - var den enda där partiet fick två mandat.

Men alla verkar inte nöjda med Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. Alltingsledamoten Þorsteinn Víglundsson har enligt Fréttablaðið uppmanats att utmana henne - trots att Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir valdes för bara drygt tre månader sedan.

Þorsteinn Víglundsson säger till Vísir att han överväger att kandidera. Han har dock inte tagit något beslut i frågan:
"Jag är medveten om denna diskussion. Både allmänt uppmuntrande ord till mig om att kandidera och även bara en debatt om att det i ett demokratiskt parti är viktigt att det finns alternativ. Att människor inte är blyga inför ett demokratiskt val på partikongressen när en förändring av partiets ledning inträffade på det sätt som skedde. ... Det är kort tid till att utforma politik och det finns i sig ingen anledning till att dröja länge med sådana funderingar. Men vi behöver naturligtvis också tänka på vad som är bäst för partiet på lång sikt. Jag kommer att ta mitt beslut på den grunden."
Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir ställer upp för omval. Hon säger till Vísir att Renässans liberala värderingar behövs inom politiken på Island:
"Det är helt klart att Renässans röst, liberala röster, behöver vara stark. Därför är det viktigt att vi sluter leden och kommer till spel starka. För regeringen kommer inte att se om den liberala sidan i det isländska samhället."
Det är inte bara ordförandeposten som kan bli en stridsfråga. Renässans måste också välja en ny vice ordförande. Jóna Sólveig Elínardóttir meddelade nyligen att hon omedelbart lämnade uppdraget som vice partiledare. En efterträdare till henne ska också väljas under partikongressen.

Här kan du läsa mer om Jóna Sólveig Elínardóttirs avhopp.

Dagens citat

"Detta är något av det mest lönsamma som samhället kan göra - det är fartkameror. Det spelar i praktiken ingen roll vad statskassan får i form av böter. Det som har betydelse är att minska olyckor på vägavsnitt. Där ligger den stora kostnaden för samhället."

Ólafur Guðmundsson vid polisen i Vesturland säger till RÚV att han vill utöka antalet fartkameror längs de isländska vägarna.

onsdag 24 januari 2018

Renässans belönar grundaren Benedikt Jóhannesson

Benedikt Jóhannesson får 2018 års upprorspris. Instiftare är Renässans ungdomsförbund - samma parti som pristagaren Benedikt Jóhannesson själv grundade och tidigare var ordförande för. Det är just denna insats som förbundet belönar. Därmed satte han enligt ett pressmeddelande allmänhetens intressen före särintressen.

I höstas bildades formellt Renässans ungdomsförbund. Ungefär samtidigt avgick Benedikt Jóhannesson som ledare för Renässans. Avhoppet kom bara veckor före nyvalet efter en rad kritiserade insatser i debatter.

I det nya alltinget fick Renässans bara fyra mandat. Efter ett år som folkvald miste Benedikt Jóhannsson sin egen plats.

Nu hyllas han av partiets ungdomsförbund. Han blir den första privatpersonen som får förbundets upprorspris. Det delas ut som en tacksamhetsbetygelse till någon som har gjort stora insatser för liberala värderingar och allmänhetens intressen.

Just att sätta allmänhetens intressen före särintressen var ett av Renässans slagord redan från början. Dessutom delade Benedikt Jóhannessons parti - kanske inte helt oväntat - de liberala värderingarna med ungdomsförbundet.

Här kan du läsa mer om Benedikt Jóhannessons avhopp.

Försökte slippa betala bostadslån genom att sälja huset

En kvinna tvingas betala 42,5 miljoner isländska kronor till makens konkursbo. När mannen inte kunde betala lånet på parets hus sålde de villan och köpte ett nytt hus. Trots att kvinnan inte hade några intäkter skrevs hela huset på henne. Héraðsdómur Reykjaness anser att mannen försökte undkomma skulden genom att ge sken av att kvinnan finansierat husköpet.

I oktober 2007 köpte en man och en kvinna en villa i Garðabær. Prislappen var 149 miljoner isländska kronor. När huset stod färdigt i maj 2009 ägde de 50 procent var.

Mannen finansierade köpet av sin andel av huset genom ett lån på 82 miljoner isländska kronor från Kaupthing i Luxemburg. Mannen arbetade själv på samma bank. Lånet beviljades utan att det skrevs några papper och utan någon säkerhet.

Lånet var ett så kallat myntkorgslån, där lånebeloppet betalades ut i isländska kronor men var kopplat till kronans kursutveckling i förhållande till olika utländska valutor. Denna typ av lån var mycket fördelaktiga före kraschen eftersom kronans stigande kurs gjorde lånen billigare för den som hade sina intäkter i isländska kronor. Efter kraschen blev effekten den motsatta.

I samband med finanskrisen sjönk kronans värde dramatiskt. Samtidigt blev mannens lån betydligt dyrare. Mannen hade inte längre möjlighet att betala av på lånet. Vid två tillfällen vände han sig till banken - som nu fått nya ägare och bytt namn till Banque Havilland - för att förhandla om villkoren, men fick nej.

Två år senare sålde paret huset i Garðabær och byggde nytt. Paret sålde villan för 133 miljoner. Efter att ha betalat skulder kopplade till själva huset fick de 85 miljoner. Hela beloppet gick in på kvinnans konto trots att de ägt huset tillsammans.

Samma år köpte paret en tomt i Garðabær. Kvinnan betalade 12 miljoner isländska kronor för tomten. Där byggde de en villa som 2016 såldes för 125 miljoner. Kvinnan stod registrerad som ensam ägare av huset. Samma år försattes mannen i personlig konkurs eftersom han inte återbetalat lånet till Banque Havilland.

Mellan 2011 och 2015 tjänade mannen 109 miljoner. Kvinnan hade under samma period inga intäkter.

Konkursförvaltaren stämde hustrun inför Héraðsdómur Reykjaness. I stämningsansökan hävdas det att husaffärerna var ett sätt att försöka smita från skulderna. Vidare sägs det ha varit helt orealistiskt att kvinnan - som nolltaxerade - skulle ha haft råd att bygga den andra villan helt för egna pengar.

Domstolen går på konkursförvaltarens linje. Enligt Héraðsdómur Reykjaness var det en skenmanöver att enbart skriva kvinnan som ägare av den andra villan. Hon har inte på något trovärdigt sätt kunnat förklara varför hela beloppet från försäljningen av den första villan - som de ägde gemensamt - skulle ha varit hennes. Inte heller har hon gett rimliga skäl till varför hon stod som ensam ägare av det andra huset.

Därför ska kvinnan nu betala mannens konkursbo hälften av de 85 miljoner som paret fick när de sålde den första villan. Utöver att betala 42 504 808 kronor plus ränta ska hon också stå för rättegångskostnader på 4,4 miljoner.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Ett dygns försening med Wow Air - blir utan ersättning

Flyget till Keflavík till Barcelona blev drygt 28 timmar försenat. Problemen började direkt efter att planet lyft från Barcelona när en fågel flög in i en motor. Därefter dröjde det ett dygn innan Wow Air hittade ett annat flygplan som kunde genomföra flygningen. Men passagerarna har ingen rätt till ersättning. Det fastslår Samgöngustofa i ett beslut.

Klockan 1.35 den 23 augusti 2016 skulle ett flyg från Barcelona ha landat i Keflavík. Men när Wow Air till sist hade lyckats genomföra flygningen var klockan 6.30 den 24 augusti. Planet landade alltså med nästan 29 timmars försening.

Planet lyfte i tid från Barcelona. Men i samband med att planet lyfte flög en fågel in i en av motorerna och gjorde den obrukbar. Att fortsätta hela vägen till Keflavík med bara en motor var inget alternativ. Därför tog flygbolaget beslutet att återvända till Barcelona.

Innan planet kunde landa behövde det cirkla över staden i en timme. Eftersom planet nyss hade lyft hade det för mycket bränsle i tankarna för att det skulle kunna gå ned på en gång.

Det stod direkt klart att det inte fanns någon snabb lösning på problemet. Samtliga resenärer transporterades därför till hotell i Barcelona. Där fick de stanna över natten.

Wow Air vände sig i mejl till olika flygbolag för att hitta ett plan som kunde genomföra turen. Inget av försöken hade någon framgång. Inget av de bolag som kontaktades hade något ledigt plan i närheten av Barcelona.

Till sist var det ett annat av Wow Airs plan som fick flyga sträckan. Valet föll på det första tillgängliga planet som inte skulle störa bolagets övriga tidtabell.

En av passagerarna vände sig till Wow Air med krav på ersättning men fick nej. Därefter vände sig passageraren till Samgöngustofa. Myndigheten har nu avslagit ersättningskravet.

Passageraren hävdade att Wow Air inte levde upp till den EU-regel som säger att ersättning ska utbetalas om förseningen överstiger tre timmar. Vidare ansåg resenären att flygbolaget inte gjorde tillräckligt för att minska förseningen.

Men det håller Samgöngustofa inte med om. Myndigheten hänvisar till domar i Europadomstolen som har kommit fram till att fåglar som flyger in i motorerna är en omständighet som flygbolag inte kan råda över. Samma argument framför också Wow Air. Eftersom fåglar är en del av naturen och inte kan kontrolleras anser sig bolaget heller inte vara skyldigt att betala ut ersättning.

Inte heller anser Samgöngustofa att Wow Air inte gjorde nog för att undsätta de strandsatta passagerarna. Flygbolaget har visat att en rad olika kontakter togs för att hitta ett flygplan som kunde hyras in för just denna avgång, men inget fanns tillgängligt. Wow Air vidtog tillräckliga åtgärder för att försöka minska konsekvenserna.

Därför avslår alltså myndigheten begäran om ersättning. Men Wow Air får också kritik. Flygbolaget har inte gett resenärerna skriftlig information om anledningen till förseningen och de har inte fått upplysningar om sina rättigheter. Samgöngustofa uppmanar Wow Air att förbättra informationen för att leva upp till lagens krav.

Här kan du läsa mer om ersättningar till Wow Airs passagerare efter förseningar.

Dagens citat

"Barðaströnd är egentligen bara strand och fjäll. Sluttningarna börjar egentligen direkt. Du kan åka lite med fyrhjuling, men du samlar inte in med varken häst eller fyrhjuling. Det är bara att vandra 30 kilometer om dagen och ha hund. Det är det enda som fungerar i denna del av landet. ... Jag använder den bara som en människa, låter den ersätta, hämta får, hitta får. Detta fungerar precis som med hunden."

Ásgeir Sveinsson, fårbonde på gården Innri Múli på Barðaströnd i södra Västfjordarna, i RÚV om hur han nu använder drönare för att samla in fåren.

tisdag 23 januari 2018

Yngst i alltinget skadad under thaiboxning i Thailand


När Bjarni Halldór Janusson satte sig i alltinget som ersättare för Renässans var han 21 år och fyra månader. Det gjorde honom till den yngsta ledamoten genom tiderna. Nu kan han åter ha blivit historisk - för det är knappast någon annan isländsk politiker som skadats under thaiboxning i Thailand.

Det var under julhelgen som Bjarni Halldór Janusson - som i våras under en kortare tid var ersättare i alltinget för Renässans - reste till Thailand. Där passade han också på att för första gången tävla i thaiboxning. Matchen slutade oavgjort.

Efter en stark inledning fick han i andra ronden en kraftig spark på ena armen. Efter att ha kommit hem till Reykjavík fick han den röntgad på sjukhus. Där visade det sig att han brutit underarmen.

I inlägget från Instagram finns bilder och film från Bjarni Halldór Janussons match.

Här kan du läsa mer om Bjarni Halldór Janusson.

Politiker från oppositionen vill skrota isländsk namnlag

Isländskt namnskick bevaras på ett ojämlikt sätt som ger vissa medborgare en särställning. Därför vill nu sex alltingsledamöter riva upp den befintliga namnlagen helt och hållet. Förslaget är att den ska ersättas med moderna regler som ger bärare och föräldrar makt över sina namn. Om det blir verklighet skrotas både förbudet mot nya släktnamn och uppdelningen i mans- och kvinnonamn.

Ännu en gång läggs nu i alltinget ett förslag om att avskaffa den befintliga namnlagen. De senaste åren har stora förändringar i isländskt namnskick varit på väg vid flera tillfällen. Hittills har förslagen strandat på regeringskriser och dödsfall.

Den som först tog initiativ till en total översyn av namnlagen var justitieminister Ólöf Nordal. I juni 2016 presenterade hon ett förslag med långtgående förändringar. Syftet var att liberalisera namnskicket och att anpassa isländsk lag efter regelverket i andra länder. Det förslaget var i sig en mer utvecklad variant av förslag som lades 2014 och 2015.

Innan Ólöf Nordal hann ta upp förslaget till debatt i alltinget insjuknade hon i cancer. Efter hennes bortgång hamnade frågan på efterträdaren Sigríður Á. Andersens bord. I ett interpellationssvar i september förra året skrev hon att ett förslag till ny namnlag var att vänta inom de närmaste månaderna.

Strax därpå följde en regeringskris och ett nyval. Sigríður Á. Andersen blev åter justitieminister, men arbetet försenades ännu en gång. I dagsläget finns inget besked om när det nya lagförslaget kan läggas fram.

Nu har sex oppositionspolitiker - fyra från Renässans, en från Piratpartiet och en från Socialdemokraterna - lagt fram ett eget förslag. Det innehåller många av de radikala förändringar som fanns i förslaget från Ólöf Nordal. Om det skulle få majoritet innebär det i praktiken en helt ny era i isländskt namnskick.

Mannanafnanefnd, den nämnd som bestämmer om nya namn ska godkännas eller inte, ska avskaffas. Enligt förslaget är det inte en särskild nämnd som ska uppfostra föräldrar när de namnger sina barn. Nämndens existens motiveras i dag bland annat med att det är viktigt att det finns en instans som stoppar namn som kan väcka anstöt eller bli besvärande för bäraren.

Det är dock ytterst sällan som några föreslagna namn underkänns av dessa skäl. Om sådana diskussioner uppstår handlar det enligt de sex oppositionspolitikerna sannolikt om andra problem hos föräldrarna.

Vidare vill de skrota kravet på att namn ska följa isländska böjnings- och stavningsregler. De vill också avskaffa uppdelningen i mans- och kvinnonamn. I dag är det bara några få förnamn som får bäras av både män och kvinnor. Om denna regel slopas kan alltså män ha förnamn som traditionellt är förknippade med kvinnor och vice versa.

Transpersoners rättigheter är ett skäl till att de sex politikerna vill avskaffa uppdelningen i mans- och kvinnonamn. Varje människas rätt att få bestämma över sitt eget namn och sin egen könstillhörighet väger enligt förslaget betydligt tyngre än värdet av att bevara det befintliga namnskicket.

Kravet på att barn ska ges namn inom sex månader från födseln försvinner inte. Men förbudet mot att ta nya släktnamn försvinner. I dag är det bara några få familjer som bär släktnamn medan majoriteten av islänningarna bär "efternamn" som är patronymikon eller metronymikon.

Här finns enligt oppositionspolitikerna en ojämlikhet som inte kan försvaras. De familjer som nu har släktnamn var sådana som tidigare hade samhälleliga eller ekonomiska privilegier. Genom att inte tillåta nya släktnamn upprätthålls ett system där olika grupper ges olika rättigheter. Det ligger i allmänhetens intresse att låta medborgarna själva råda över sina namn.

Dagens förbud mot nya släktnamn anses dessutom vara oförenligt med det moderna och mångkulturella Island.

På flera punkter går det nya förslaget längre än de förslag som tidigare lagts fram. Dels skrotas skillnaden mellan förnamn och mellannamn, dels avskaffas skyldigheten att könsbestämma efternamn. Den senare punkten medför att flickor inte längre behöver ges efternamn på -dóttir och att pojkar inte längre behöver ges efternamn på -son.

Här kan du läsa mer om tidigare förslag till förändringar av namnlagen.

Minister struntade i varningar vid utnämning av domare

Justitieminister Sigríður Á. Andersen struntade i varningar från jurister vid tre olika departement när hon utsåg domare till landsdomstolen. Av samma skäl fälldes hon för att ha brutit mot förvaltningslagen. Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson upprepade i går avgångskravet mot ministern. Men Sigríður Á. Andersen tänker inte avgå och anser sig inte ha gjort fel.

I våras utsåg justitieminister Sigríður Á. Andersen de femton domarna till landsdomstolen, en nyinrättad domstol som började arbeta vid årsskiftet. Men hon följde inte rekommendationerna från den nämnd som rankade kandidaterna. Av de femton mest meriterade personerna valde hon bort fyra.

Bland de fyra kandidater som Sigríður Á. Andersen ratade fanns personer som hon hade haft olika typer av konflikter med. Bland de lägre rankade kandidater som hon lyfte upp fanns personer med stark koppling till Självständighetspartiet.

Utnämningarna bröt mot förvaltningslagen. Just före jul underkändes hennes hantering av ärendet av Hæstiréttur Íslands. Domstolen kom fram till att Sigríður Á. Andersen skulle ha genomfört en egen granskning av kandidaterna om hon skulle göra avsteg från rekommendationerna. Någon sådan gjorde hon inte.

De två ratade kandidater som tog saken till domstol, Ástráður Haraldsson och Jóhannes Rúnar Jóhannesson, fick 700 000 isländska kronor var i skadestånd. En annan ratad kandidat, Jón Höskuldsson, har efter den fällande domen mot ministern stämt staten. Han kräver ett skadestånd på 32,4 miljoner.

Sigríður Á. Andersen har beskrivit domen som en chock. Men den kan inte ha kommit som en total överraskning.

Stundin har tagit del av mejldiskussioner som hon hade före utnämningarna. Jurister från tre olika departement varnade henne för att göra avsteg från rekommendationerna. Om hon inte tänkte följa dem var det nödvändigt att göra en egen värdering av kandidaternas kompetens för att motivera beslutet.

När alltinget i går samlades för första gången i år fick Sigríður Á. Andersen på nytt hård kritik. I debatten kom nya avgångskrav riktade mot justitieministern från Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson. Han ansåg att alla ministrar som dömdes för lagbrott borde lämna sina ämbeten:
"Struntade den högt ärade ministern i förtroendet till landsdomstolen? ... Vore det inte fint om traditionen var att de skulle säga av sig ministerämbetet?"
Gunnar Bragi Sveinsson, alltingsledamot för Centerpartiet, vände sig till statsminister Katrín Jakobsdóttir. Han undrade vad hon ansåg vara en lämplig reaktion på en ministers lagbrott:
"Jag vill för det första fråga den högt ärade ministern. Står ministrar ovanför lagen? Behöver ministrar inte följa landets lagar? För det andra: Om en dom faller mot en minister, ska den ta ansvar på något sätt? Om inte - varför inte? Om det är så att ministern ska ta ansvar - hur ska den då ta ansvar. Har brottet betydelse? Spelar det roll vilka som var inblandade? Eller hur kan den högt ärade ministern stå här inför alltinget och hela folket och faktiskt ge sken av att det inte har betydelse att justitieministern i hennes regering har dömts av Hæstiréttur Íslands?"
Katrín Jakobsdóttir ansåg inte att Sigríður Á. Andersen borde avgå. Hon lovade en översyn av regelverket. Helga Vala Helgadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, ifrågasatte hur Katrín Jakobsdóttir skulle kunna arbeta för att förbättra allmänhetens förtroende för alltinget samtidigt som det i regeringen fanns ministrar som bröt mot lagen.

Sigríður Á. Andersen säger till RÚV att hon fortfarande anser att domen är felaktig. Hon påpekar också att de jurister som varnade för avsteg från nämndens bedömning av kandidater var personer som själva satt i nämnden. Hon uppger att hon hade förtroende för dem, men ändå valde att göra avsteg från rekommendationerna. Dessutom anser hon att hon redan tagit ansvar för domen:
"Jag har naturligtvis gjort det. Jag har tagit ett politiskt ansvar. Det har varit val här. Detta var en sak från den förra mandatperioden där alltinget med en majoritet av rösterna godkände mitt förslag om utnämningar i landsdomstolen."
Här kan du läsa mer om avgångskravet mot Sigríður Á. Andersen.

Dagens citat

"Detta är en av de olyckor som inträffar där vi inte har någon förklaring till vad som orsakade den. ... Detta är så olyckligt som det kan bli."

Polisen Oddur Árnason i Morgunblaðið om att utredningen av den kanadensiske segelflygare som dödsstörtade vid Reynisfjara nära Vík í Mýrdal i somras inte lett fram till något resultat - läs mer här.

måndag 22 januari 2018

Ásmundur går in gratis på Ásmundur Sveinssons museum

Alla som heter Ásmundur får i år gå in gratis på Ásmundur Sveinssons museum. Skälet är att det är 125 år sedan en av Islands mest kända skulptörer föddes - och det är dessutom 35 år sedan museet öppnades. Och det är inte bara den som heter Ásmundur som slipper betala inträde. Ytterligare en besökare får följa med utan kostnad.

Ásmundur Sveinsson föddes 20 maj 1893. När han gick bort 1982 var det som en av Islands mest kända och uppskattade skulptörer. Han studerade för Carl Milles vid Kungliga konsthögskolan. Hans verk finns också i Sverige.

Redan året efter Ásmundur Sveinssons död öppnades ett museum i hans tidigare arbetslokaler och bostad i Reykjavík. Museet - som kallas Ásmundarsafn - fyller nu 35 år. Hans skulpturer finns både i trädgården och inne i huset.

Men det är också 125 år sedan Ásmundur Sveinssons födelse. Därför passar Listasafn Íslands enligt ett pressmeddelande på att bjuda in alla som heter Ásmundur till museet. Alla som bär detta förnamn får gå in gratis. De får dessutom ta med sig ytterligare en besökare utan extra kostnad.

I januari 2017 var det 232 isländska män som bar förnamnet Ásmundur.

Professor: Senaste vulkanutbrottet i Katla var 2011

Katlas senaste utbrott ägde rum 2011 och inte 1918. Det är en analys som nu görs också av Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands. Jordskalv och hastig avsmältning på glaciären Mýrdalsjökull pekar enligt honom på att det var vulkanisk aktivitet i Katla som orsakade de översvämningar som spolade bort bron över Múlakvísl.

Det senaste stora utbrottet i Katla skedde 1918. Men allt fler forskare anser inte att vulkanen bara har slumrat sedan dess. En av de forskare som nu ansluter sig till den uppfattningen är Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands.

På morgonen den 9 juni 2011 hade älven Múlakvísl svämmat över. Vattenmassorna spolade bort bron över ringvägen. På Mýrdalsjökull fanns plötsligt fyra nya kalderor som bildats i samband med den snabba avsmältningen av glaciärens istäcke.

Många experter anser att den enda tänkbara förklaringen till händelsen är ett litet vulkanutbrott i Katla. Det var dock inte tillräckligt stort eller långvarigt för att nå ytan. Liknande händelser inträffade i Katla även 1955 och 1999.

Páll Einarsson säger till Vísir att inte alla forskare är eniga om att det var ett vulkanutbrott 2011. Själv är han dock övertygad om att det var ett utbrott. Men det handlar också om hur ett utbrott egentligen ska definieras:
"Det var med all sannolikhet ett litet utbrott under glaciären som var så litet att det inte nådde igenom isen. ... Enligt mätningar som gjordes - huvudsakligen jordskalvsmätningar - så pekar det mesta på att det var ett utbrott som orsakade dessa översvämningar, och ytterligare undersökningar har snarare stärkt det än motsatsen."
Att det sker utbrott som inte lyckas ta sig igenom de isländska glaciärernas ofta många hundra meter tjocka istäcken är inte helt ovanligt. Páll Einarsson nämner för Vísir även ett litet utbrott vid Hamarinn i Vatnajökull 2011 och sex eller sju små utbrott som föregick det stora utbrottet i Bárðarbunga 2014.

Här kan du läsa mer om utbrottet i Katla 2011.

Fyra isbjörnar sköts den kallaste dagen i Islands historia

I dag för 100 år sedan vaknade Island efter att ha upplevt den kallaste dagen i landets historia. Både i Grímsstaðir och Möðrudalur sjönk temperaturen till -38 grader. På Melrakkaslétta sköts fyra isbjörnar som hade gått i land på det istäcke som sträckte sig över nästan hela den isländska nordkusten - och inget öppet hav fanns från Hornbjarg i väster till Glettingur i öster.

Vintern 1918 har gått till historien som det kallaste i Islands historia. På trettondagen började nordanvindar dra in över landet från Grönland. Det var början på en tre veckor lång period med ovanligt låga temperaturer. Allt kulminerade den 21 januari.

På denna tid var inte temperaturmätningarna helt standardiserade. Det gör att det finns en liten osäkerhet kring de exakta temperaturerna denna dag. Men Veðurstofa Íslands jämställer ofta mätningarna från Grímsstaðir och Möðrudalur.

Klockan 8 den 21 januari 1918 uppmättes -38 grader i Möðrudalur - där i dag Islands högst belägna finns 469 meter över havet. Samma tid uppmättes -37,9 grader i Grímsstaðir. Bägge platserna ligger på norra Island i höglandets utkanter.

Men det var inte bara här som det var extremt kallt. På Grímsey var det -30,8 grader, - 32,5 grader i Akureyri, -29,7 grader i Stykkishólmur och -17,4 grader på Hemön. I Reykjavík uppmättes -24,5 grader - den lägsta temperaturen någonsin i den isländska huvudstaden.

Det har nu gått 100 år sedan temperaturen på Island sjönk under -35 grader. Närmast var det den 7 mars 1998 då -34,7 grader uppmättes vid Neslandstangi vid Mývatn. Den lägsta temperaturen detta århundrade noterades den 23 december 2004 vid Setur söder om Hofsjökull. Då var det -30,7 grader.

Januari 1918 är också den kallaste månaden i Islands historia. Länge såg det ut som att istäcket till och med skulle kunna lägga sig längs hela sydkusten. Men när temperaturerna steg i början av februari bröts istäcket upp och gjorde oväntat snabbt de flesta hamnarna isfria.

Kylan var i sig ett bekymmer. Rör och ledningar sprack, hus lossnade från grunderna och polis i Reykjavík uppmanade alla som inte var tvungna att vara utomhus att hålla sig hemma.

Djur drabbades på olika sätt. Hästar frös ihjäl på flera olika håll i landet. I en vak vid Bessastaðir påträffades svanar som frusit ihjäl. I små vakar i Húnaflói frös valar ihjäl efter att ha fastnat i isen.

Men köldvintern 1918 är kanske främst ihågkommen för isbjörnar. I januari var det 30 isbjörnar som gick i land på Island när istäcket sträckte sig hela vägen från Grönland. Den 21 januari 1918 sköts fyra isbjörnar bara på Melrakkaslétta. Isbjörnar sköts även i bland annat Borðeyri, Skagaströnd, Núpskatla och Skagafjörður. I Morgunblaðið fanns annonser där jägare sålde skinn från nyligen skjutna isbjörnar.

Istäcket sträckte sig längs kusten hela vägen från Hornbjarg på Hornstrandir i väster till Glettingur i öster. Några dagar senare hade isen brett ut sig i sydlig riktning ända till Gerpir, Islands östligaste punkt.

Att sjövägen inte var framkomlig skapade ovanliga problem. Förnödenheter och post transporterades från Ísafjörður till Arngerðareyri över isen. Hela Breiðafjörður var frusen. Här red personer på isen mellan öarna.

I takt med att extremkylan gav med sig förbättrades situationen något. Men den 25 januari 1918 hade många varit utan vatten i upp till två veckor. I Breiðafjörður började istäcket ge med sig så att båtar kunde lägga till i Stykkishólmur. Isbjörnsbesöken fortsatte dock i bland annat Mjóifjörður.

Tövädret kom den 3 februari. Därefter dröjde det bara några dagar innan hamnarna även på norra Island blev isfria.