måndag 1 januari 2018

Katrín Jakobsdóttir i nyårstal: Island klimatneutralt 2040

Foto: Stjórnarráðið
Ett mer jämlikt och jämställt samhälle där inte minst tillgången till god utbildning är avgörande är framtidsmålet för Island. Och senast 2040 ska Island vara koldioxidneutralt och inte längre bidra till växthuseffekten. Det var några av huvudpunkterna i Katrín Jakobsdóttirs första nyårstal som Islands statsminister.

Katrín Jakobsdóttir blev i går den tjugotredje statsministern som nyårstalade för det isländska folket. Först ut var Ásgeir Ásgeirsson - som då ännu inte hade valts till statsminister - som talade på nyårsdagen 1931. De första årtiondena sändes talet i radio av RÚV. I samband med att tv-sändningarna började flyttade nyårstalen till tv med start 1966.

Sedan dess har traditionen även förändrats på ett annat sätt. I början hölls statsministerns tal till nationen på nyårsdagen. Nu är denna dag vikt åt ett tal av presidenten medan statsministern talar på nyårsafton. Hittills är Bjarni Benediktsson - som nu är finansminister - den enda statsminister som inte har hållit något nyårstal eftersom den förra regeringen sprack efter bara åtta månader.

Katrín Jakobsdóttir gjorde under gårdagens tal många jämförelser med 1918. Det var året då en mycket hård vinter drabbade Island, då Katla hade sitt senaste stora utbrott och då spanska sjukan krävde omkring 500 människoliv.

Men den 1 december 1918 ingick Island och Danmark ett unionsfördrag. Detta avtal var ett stort steg mot den självständighet som senare utropades 1944. Den danske kungen blev enligt fördraget kvar som Islands statschef, men för första gången började Islands blåvitröda flagga hissas officiellt.

I sitt tal uppehöll sig Katrín Jakobsdóttir länge vid behovet av ett mer jämställt och jämlikt samhälle. Hon utlovade en översyn över olika skatte- och bidragssystem för att utjämna de ekonomiska klyftorna. Hon talade om tillgången till utbildning som en nyckel till goda förutsättningar för alla medborgare oavsett bakgrund.

Den största utmaningen som såväl Island som övriga världen står inför är klimathotet. Genom att senast 2040 bli koldioxidneutralt ska Island göra sitt för att inte bidra till växthuseffekten. Att minska utsläppen är enligt Katrín Jakobsdóttir något som kommer att kräva engagemang från samtliga medborgare:
"Detta är en uppgift av sådant slag att man inte kan tänka i nationer eller i samhällsgruppers stridigheter utan där måste det bli en gemensam kamp för hela mänskligheten som kämpar för sin egen existens. Mänskligheten har knappast stått inför en jämförbar uppgift och det behöver sökas nya lösningar där nationalstaten inte längre kan komma i första hand utan där det behövs samhörighet över nationsgränser."
Katrín Jakobsdóttir nämnde också sjukvård som ett prioriterat område för framtiden. Hon talade även om vikten av att ny teknik förbättrar människornas vardag och ifrågasatte de stora mängder privat information om användarna som vissa företag samlar.