Isländska politiker gör inte tillräckligt för att minska utsläppen av växthusgaser. Det anser två av tre islänningar. Nästan lika många oroar sig för egen och familjens räkning för konsekvenser av klimatförändringar. Island gör heller inte nog för att anpassa sig till dagens situation. Det visar en opinionsundersökning utförd av Gallup.
Klimatförändringar och miljöfrågor är den femte största utmaningen som Island står inför i dag. Det är 23 procent som rankar den som en avgörande fråga. Men den utgör inte det största bekymret för invånarna.
I topp återfinns sjukvården. Hela 77 procent oroar sig för vårdens framtid. Vidare är det 42 procent som nämner fattigdom och orättvis fördelning, 33 procent kommunikationer och vägar, 31 procent utbildning, 21 procent invandring, 16 procent ekonomi, 14 procent det finansiella systemet, 7 procent våld och brott, 6 procent berusningsmedel och 2 procent terrorhotet.
Anmärkningsvärt är att inte en enda listar arbetslöshet som en av de främsta utmaningarna för det framtida Island.
Medborgarna ger i allmänhet de folkvalda ganska låga betyg för miljöarbetet. När det gäller åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser får politikerna i alltinget snittbetyget 2,9 på en skala mellan 1 och 6. Samma snittbetyg får också landets kommunpolitiker.
Det bästa som politikerna kan göra är att vidta åtgärder som får företag att reducera utsläppen av växthusgaser. Det näst viktigaste steget är utveckling av grön energi och den tredje bästa metoden att främja kollektivtrafik. Ingen svarar att köp av utsläppsrätter är den bästa lösningen.
Bara 17 procent klassar Island som banbrytande på internationell nivå när det gäller minskning av växthusgasutsläpp.
Däremot är det 75 procent som svarar att nya energikällor är nödvändiga för att skapa ett hållbart samhälle. Vidare är det 66 procent som anser att isländska politiker gör för lite för att reducera utsläppen av klimatgaser. Nästan lika många - 60 procent - säger att klimatförändringarna utgör ett hot mot dem själva och den egna familjen.
Dessutom uppger 54 procent att Island gör för lite för att anpassa sig efter de förändringar som följer i klimatutvecklingens spår. 56 procent svarar att investeringarna i förnybara energikällor är för små.
Men det finns områden där opinionen är mycket splittrad. Det är 39 procent som håller med om att fossila bränslen ska beskattas mycket hårdare än förnybara energikänslor. Men det är också 37 procent som inte alls vill se någon sådan beskattning.
Minst förtroende när det gäller åtgärder mot klimatförändringarna har islänningarna för fiskeindustrin, turismnäringen och finanssektorn.
Vidare är det 46 procent som har upplevt klimatförändringar i den egna kommunen. Vanligaste anmärkningarna gäller stigande temperaturer, mindre snö och förändrade årstidsmönster.
