Sjón om sin litterära stil

Sjón är en av Islands internationellt mest framgångsrika författare. I den här intervjun pratar han om sin knapphändiga och avskalade stil.

Fler bönder vill bevara isländska ledarfår

Bara runt tusen ledarfår finns på Island. Men allt fler bönder vill nu värna denna unika typ av får. Intresset för ledarfår gäller inte bara bevarandet i sig. De har dessutom unika egenskaper som vanliga får saknar. Trots att de har förmågan att leda en hjord är de inte nödvändigtvis positiva för bondens ekonomi. Ledarfår är i regel så magra att det inte finns mycket att slakta.

På Island finns under vintermånaderna omkring en halv miljon får. Under sommaren stiger antalet till det dubbla innan lammen går till slakt.

Ledarfåren är bara omkring tusen till antalet. Det betyder att det i genomsnitt finns mindre än ett ledarfår på varje gård. Och i själva verket är det bara ett fåtal bönder som värnar denna typ av får. Enligt RÚV rör det sig dock om ett växande intresse.

Sæþór Gunnsteinsson, bonde på gården Presthvammur på norra Island, har ett tiotal ledarfår. Han säger till RÚV att de skiljer sig från övriga får på flera sätt. De är spänstiga och lugna. Därför gör ett ledarfår också stor nytta:

"Det ska naturligtvis alltid hålla sig lugnt. ... Och alltid gå före hjorden och driva den framåt. Alltid vara säker när det gäller att gå in och igenom grindar och att samla hjorden efter sig."

Med åren har ledarfårens betydelse minskat. De leder i regel hjordarna hem till gården på hösten, men sedan vinterbetet avskaffades har deras förmåga att hålla sig undan oväder blivit mindre värdefull. Sæþór Gunnsteinsson säger till RÚV att det ändå är viktigt att bevara ledarfåren:

"Det gäller naturligtvis bara att bevara detta mycket speciella bestånd. Detta finns inte någon annanstans i världen än här."

I Svalbarð på nordöstra Island finns en utställning om ledarfåret. Där listas en rad egenskaper som skiljer ledarfår från vanliga får.

Ledarfår går i täten och bestämmer takten. Det leder hjorten och banar vägen när det är mycket snö. Det finns också många berättelser om hur ledarfår kan förutse vädret. När oväder är på ingång sägs det att ledarfår inte gärna lämnar stallet. Och om de är utomhus går de ofta i en riktning bort från det annalkande ovädret.

Det finns olika sätt att identifiera ledarfår i en hjord. Ledarfår är magrare och högresta. Eftersom de är så smala ger de inte mycket kött - vilket traditionellt inneburit att många bönder undvikit att avla på ledarfår. Inte heller ger de mycket ull.

Ett annat kännetecken är att ledarfår är mer vaksamma över vad som händer i omgivningen. De är dessutom skyggare. De är svåra att fånga in men håller sig i regel stilla när de hålls fast. Med vanliga får är det tvärtom. De gör motstånd när de har fångats in men är lättare att få tag på.

Här kan du läsa mer om det isländska ledarfåret.

Så förbjöds försäljningen av svenskt snus på Island

När Sverige 1995 gick med i EU var snus förbjudet i unionen. Men Sverige beviljades i samband med inträdet i EU ett permanent undantag. Eftersom Island inte var med i EU kunde försäljningen av svenskt snus fortsätta i öriket. Den ökande populariteten bekymrade dock många politiker. Två år senare stoppade regeringen svenskt snus på Island.

Under 1990-talet blev svenskt snus allt populärare på Island. Det inhemska nässnuset - neftóbak - var allt annat än trendigt. Nässnuset förknippades främst med äldre män med ett förflutet på sjön eller som hantverkare. Det var sällan som yngre islänningar brukade nässnus. Det senare beskrevs ofta som en tradition på utdöende.

Det svenska snuset hade betydligt högre status. Att lägga in en prilla var ganska coolt samtidigt som nässnuset betraktades som töntigt. Statusskillnaden återspeglade sig i försäljningsstatistiken. Det importerade snuset från Sverige ökade på det isländska nässnusets bekostnad.

Eftersom Island stod utanför EU påverkades inte landet av det snusförbud som infördes inom unionen 1994. Genom ett permanent undantag med hänvisning till snusets kulturella ställning kunde snusandet fortsätta som tidigare inom Sveriges gränser. Inte heller påverkades exporten till Island.

Men bland isländska politiker var det många som var bekymrade. Anledningen till oron var snusets inverkan på hälsan. Det fanns en utbredd uppfattning om att det svenska snuset skulle vara betydligt skadligare än nässnuset.

Ingen trodde att snus skulle vara sämre än cigaretter. Rökningen ansågs dock för utbredd för att kunna förbjudas. Det trendiga snuset skulle däremot kunna stoppas. Den som undertecknade förbudet var dåvarande hälso- och sjukvårdsministern Ingibjörg Pálmadóttir. Den 1 februari 1997 trädde förbudet mot svenskt snus i kraft på Island.

Inledningsvis var smugglingen av svenskt snus ganska omfattande. Till höga priser gick det att köpa svenskt snus i vissa butiker och uteställen. Men regeringens förbud fick så småningom genomslag - men det var inte helt och hållet den förväntade effekten.

De höga priserna och den begränsade tillgången lade grunden för ett uppsving för det inhemska nässnuset. I stället för att ta det genom näsan började många att blöta det. Då gick det att forma prillor och stoppa det under läppen - nästan på samma sätt som med svenskt snus.

År 1999 - två år efter att förbudet infördes - sålde ÁTVR, det isländska tobaks- och alkoholmonopolet, 10 ton nässnus. Mängden hade 2016 vuxit till 40 ton. Det var den högsta konsumtionen någonsin. Förra året sjönk försäljningen till 37,6 ton efter en skattehöjning med 77 procent.

Skattehöjningarna har varit många under de senaste åren. Försöken att styra konsumtionen genom höga priser har inte varit helt lyckade. Visserligen har skattehöjningarna tillfälligt minskat försäljningen, men den långsiktiga trenden är att snusandet ökar. Populärast är snuset bland unga män.

Inte heller vad gäller argumenten om folkhälsan har politikerna varit helt framgångsrika. Senare har det visat sig att det isländska nässnuset innehåller betydligt mer nikotin än svenskt snus. Men det svenska snuset innehåller däremot högre halter av cancerframkallande ämnen.

En dosa nässnus kostar omkring 3 000 isländska kronor. Efter förra årets skattehöjningen ökade därför tullen kontrollen av försändelser och passagerare från Sverige eftersom myndigheten befarade att de höjda priserna skulle öka smugglingen.

Den som fastnar i tullen och får svenskt snus beslagtaget kan räkna med böter om det inte rör sig om stora mängder. Böterna är 500 isländska kronor för 50 gram.

Här kan du läsa mer om de isländska myndigheternas intensifierade jakt på svenskt snus.

Dagens citat

"Jag har olika idéer, men detta formas mycket av vad människor vill höra om. Var deras intresse ligger. Detta är i praktiken två historier. Den ena är min barndomshistoria som behandlas i mina böcker som är knuten till dessa områden. Den andra är Bästa partiet och hela det äventyret. Om människor har läst någon av mina böcker så ägnar jag mig kanske mer åt det, men om de enbart kommer av politiskt intresse eller intresse för Reykjavík så kommer jag att hantera det annorlunda."

Jón Gnarr, komiker och författare samt tidigare borgmästare i Reykjavík, i Morgunblaðið om de guidade turer han erbjuder för turister till ett pris av 4 800 dollar - läs mer här.

Gentle Giants får böta - tog ombord för många på valsafari

Gentle Giants i Húsavík tog ombord dubbelt så många resenärer på valsafari som var tillåtet. Därför döms företagets vd och tre kaptener av Landsréttur för brott mot sjöfartslagen. De fyra dömda straffas med böter på upp till 600 000 isländska kronor. Om inte böterna betalas omvandlas straffet till upp till 32 dagar i fängelse.

Sommaren 2015 inspekterades Gentle Giants båtar Amma Sigga och Amma Kibba vid flera tillfällen efter misstankar om att de seglade med för många passagerare. Misstankarna visade sig stämma. Båtarna hade tillstånd för tolv personer - men ombord fanns upp till dubbelt så många resenärer.

Gentle Giants förnekade inför Landsréttur inte att de seglat ut på valskådning med för många ombord. I rätten hävdade företaget att bestämmelserna om det högsta tillåtna antalet passagerare inte gällde eftersom det rörde sig om speciellt inbjudna resenärer.

Landsréttur underkände resonemanget. Domstolen sänker dock straffen jämfört med den dom som tidigare föll i Héraðsdómur Norðurlands eystra. Nu får företagets vd betala böter på 600 000 isländska kronor. Tre kaptener tvingas böta mellan 120 000 och 200 000 kronor. Om böterna inte betalas inom fyra veckor omvandlas straffet till upp till 32 dagars fängelse.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Gentle Giants och här kan du läsa domen i sin helhet.

Stigande arbetslöshet på Island för fjärde månaden i följd

Arbetslösheten på Island var i januari den högsta på tio månader - och den ökade för fjärde månaden i rad. Då var 2,4 procent av islänningarna utan jobb. Arbetslösheten steg i samtliga regioner. Men kulmen nås sannolikt i februari. Därför räknar Vinnumálastofnun i en prognos med att arbetslösheten sjunker på nytt.

För fjärde månaden i följd steg arbetslösheten på Island i januari. Det var då 2,4 procent som var inskrivna som arbetslösa - en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med december 2017.

I januari 2017 var arbetslösheten 3,0 procent - den högsta siffran på flera år. Andelen till att den då var onormalt hög var en strejk bland sjömän som gjorde att många företag inom fiskeindustrin varslade anställda på land om uppsägning.

Arbetslösheten i januari var den högsta på tio månader. Vinnumálastofnun räknar med att den redan kulminerade då eller att den når toppen i februari. Inom byggindustrin samt övernattningar och restaurang är arbetslösheten som högst vid denna tid på året. Från och med mars brukar den sjunka.

Suðurnes var den region som drabbades hårdast av finanskraschen. Under den senaste tidens ekonomiska uppsving har arbetslösheten i Reykjavíkområdet ofta hunnit i kapp och förbi. Men de senaste månaderna är det åter Suðurnes som har den största andelen arbetslösa på Island.

I januari var arbetslösheten på Suðurnes 3,1 procent, en ökning med 0,2 procentenheter. Därefter följde Norðurland eystra med 2,8 procent (+0,3), Reykjavíkområdet med 2,4 procent (+0,2), Västfjordarna med 2,2 procent (+0,1), Suðurland med 2,1 procent (+0,4), Austurland med 2,1 procent (+0,3), Vesturland med 1,7 procent och Norðurland vestra med 1,6 procent (+0,4).

Gapet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden fortsätter att vara lågt. I januari var 2,3 procent av männen och 2,5 procent av kvinnorna utan jobb.

Även andelen långtidsarbetslösa är lågt - men ökar. Det var i januari i år 19,5 procent som hade saknat arbete i minst ett år. För ett år sedan var motsvarande siffra 15,8 procent.

Mycket tyder nu på att de senaste årens högkonjunktur passerat toppen. Under januari utfärdades 133 arbetstillstånd till utländska medborgare. Det är första gången på fyra år som antalet inte ökar under just januari.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Allt fler islänningar får efternamn efter modern

Fyra av fem islänningar har patronymikon eller metronymikon, alltså "efternamn" som består av faderns eller moderns förnamn med tillägget -son eller -dóttir. Andelen som är uppkallade efter modern ökar - men fortfarande är det hela 98 procent som bär ett namn efter fadern. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

En trend på Island är att allt fler väljer metronymikon i stället för patronymikon. I stället för att bilda efternamn till pappans förnamn blir det allt vanligare att välja moderns förnamn. Men fortfarande är det sällsynt med metronymikon.

Hela 98 procent har ett efternamn som består av pappans förnamn med efterledet -son eller -dóttir. Bara 2 procent har bildat efternamn till mammans förnamn. Det är oftast unga kvinnor som föredrar metronymikon.

I dag är det 82 procent av islänningarna som har patronymikon eller metronymikon. Bara 4 procent har ett släktnamn som går i arv från generation till generation. Resterande 14 procent har någon annan typ av efternamn - för det mesta ett namn med utländskt ursprung.

Även på många andra sätt finns det stora skillnader i namnskicket mellan män och kvinnor. Det är 11 procent av männen som har samma förnamn som sin far. Bland kvinnorna är det bara 5 procent som bär samma förnamn som modern. Vidare är det 35 procent som har samma förnamn som någon far- eller morförälder.

Släktnamnen går dessutom främst i arv från faderns sida. Av de knappa 400 släktnamn som fortfarande används på Island kommer 70 procent från fadern och 15 procent från modern. Övriga släktnamn har på andra sätt förts vidare från tidigare generationer.

Det vanligaste släktnamnet var 2017 Blöndal med 324 bärare. Därefter följde Thorarensen med 293 bärare, Hansen med 284 bärare, Olsen med 224 bärare, Andersen och Thoroddsen med 206 bärare var, Möller med 198 bärare, Nielsen med 180 bärare, Waage med 171 bärare och Bergmann med 156 bärare.

Nu är det 62 procent av islänningarna som har minst två förnamn. De vanligaste förnamnskombinationerna är Jón Þór, Gunnar Þór och Jón Ingi bland män och Anna María, Anna Margrét och Anna Kristín bland kvinnor.

Hos mannanafnanefnd, den nämnd som tar beslut om nya förnamn ska godkännas eller inte, fanns förra året 2 118 registrerade flicknamn och 1 912 pojknamn. Det kan jämföras med 1703 års folkräkning då flicknamnen som förekom bland befolkningen var 338 till antalet och pojknamnen 387.

Förra året var flicknamnen i folkbokföringen 7 322 och pojknamnen 6 188. Majoriteten av de namn som inte registrerats av mannanafnanefnd är utländska namn med få bärare.

Här kan du läsa mer om de populäraste isländska förnamnen.

Dagens citat

"Jag var i väster varje sommar tills jag var drygt tjugo eftersom pappa tog över fastigheten när jag var tolv år. Vi var åtta kusiner, varav fyra i samma ålder, och hela dalen var vår lekplats och däribland Brautarholt, Samúels gård, kyrkan, konstnärshuset och skulpturträdgården som var som ett äventyrsland. Vi lade beslag på lejonen, använde dem som riddjur och manade dem framåt."

Sólveig Ólafsdóttir, som sitter i styrelsen för den förening som vill återskapa och bevara Samúel Jónssons konstverk i Selárdalur, i Vísir om arbetet - läs mer här.

Nu är Stundin större än DV

Efter ett ägarskifte tvingades en rad journalister bort från DV. Nu har Stundin - tidningen de startade efter ägarbytet - fler läsare än DV. Samtidigt sjunker läsningen av Fréttablaðið till den lägsta i tidningens historia. Morgunblaðið har den näst sämsta siffran någonsin. Det visar ny räckviddsstatistik från Gallup.

Med få undantag kämpar de tryckta tidningarna på Island i motvind. En tidning som går mot strömmen är Stundin. Tidningen grundades av journalister som antingen tvingades gå eller själva valde att säga upp sig när Björn Ingi Hrafnsson tog kontrollen över DV hösten 2014. Stundin fortsatte med samma granskande journalistik som tidigare funnits i DV.

I december 2017 var det 11,6 procent av islänningarna som läste Stundin. Det är tidningens högsta räckviddssiffra hittills. Samtidigt sjönk läsningen av DV i januari 2018 till 10,6 procent. Det är första gången som Stundin har fler läsare än DV.

Fréttablaðið läses nu av 43,3 procent av islänningarna. Det är den lägsta siffran i tidningens historia. Morgunblaðið har en räckvidd på 25,4 procent. Bara vid ett tillfälle har tidningen haft färre läsare. Viðskiptablaðið når nu 9,4 procent av befolkningen.

Tre av fyra: Justitieminister Sigríður Á. Andersen bör avgå

Tre av fyra islänningar anser att justitieminister Sigríður Á. Andersen ska avgå. Och det är bara inom Självständighetspartiet - hennes eget parti - som det finns ett starkt stöd för att hon ska sitta kvar. Hos koalitionspartierna Gröna vänstern och Framstegspartiet tycker en klar majoritet att hon ska lämna sitt jobb. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

De senaste månaderna har justitieminister Sigríður Á. Andersens ställning blivit allt mer ifrågasatt. Nyligen fälldes hon i Hæstiréttur Íslands för olaglig tillsättning av domare till Landsréttur, en ny domstol som började arbeta vid årsskiftet.

Två av de kandidater som valdes bort av Sigríður Á. Andersen tog saken till domstol och fick 700 000 isländska kronor var i skadestånd. Ytterligare två ratade kandidater har stämt staten för att av justitieministern ha valts bort till förmån för två mindre meriterade kandidater.

Sigríður Á. Andersen struntade i varningar från experter vid justitiedepartementet och finansdepartementet. De påpekade för justitieministern att hon inte bara kunde välja domare efter eget huvud. Om hon skulle frångå den rankning som gjorts av kandidaternas lämplighet var hon tvungen att ta fram ett nytt underlag.

Själv har Sigríður Á. Andersen tillbakavisat all kritik. Hon har sågat domen i Hæstiréttur Íslands och sagt sig själv vara en expert på området eftersom hon är utbildad jurist.

Nu pågår en granskning av hennes agerande i alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd. Justitieombudsmannen överväger också en granskning av hur hon hanterat utnämningen av domare. I alltinget har flera av Piratpartiets ledamöter talat om att väcka misstroende mot Sigríður Á. Andersen.

Inom Självständighetspartiet har hon hittills backats upp av partikamraterna. Från koalitionspartierna - Gröna vänstern och Framstegspartiet - finns inte heller några avgångskrav. Här är det dock allt fler som ser Sigríður Á. Andersen som en belastning. Inte minst inom Gröna vänstern är det många som gärna skulle se att hon lämnade regeringen.

En klar majoritet av väljarna vill också att Sigríður Á. Andersen lämnar sitt jobb. Hela 72,5 procent tycker att hon ska avgå. Bara 27,5 procent anser att hon bör sitta kvar som justitieminister.

Det är bara bland Självständighetspartiets väljare som stödet för henne är starkt. Där är det bara 23 procent som kräver hennes avgång. Också bland Centerpartiets sympatisörer är det en majoritet - 55,8 procent - som föredrar att hon fortsätter.

Bland anhängare till de övriga regeringspartierna är det få som stöttar Sigríður Á. Andersen. Av Gröna vänsterns väljare tycker 92,4 procent att hon bör avgå. Samma åsikt har 67,3 procent av Framstegspartiets sympatisörer.

Inte heller bland de andra partierna i alltinget har Sigríður Á. Andersen många vänner. Störst är missnöjet i Socialdemokraternas led. Där uppger 100 procent att hon måste lämna sitt jobb. Inom Piratpartiet är motsvarande siffra 98,8 procent, inom Renässans 89,2 procent och inom Folkets parti 71,6 procent.

Det är framför allt kvinnor och islänningar i åldern 30 till 39 år som vill få bort henne. Avgångskraven är mer sällsynta bland män och bland personer som har fyllt 60 år.

Här kan du läsa mer om turerna kring Sigríður Á. Andersen.

Maktkamp under uppsegling i Självständighetspartiet

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir vill bli ny vice ordförande för Självständighetspartiet. Hon kandiderar till uppdraget på partiets landsmöte om tre veckor. Posten har varit vakant sedan Ólöf Nordals bortgång för ett år sedan. Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir kan komma att utmanas av Haraldur Benediktsson från samma valkrets som hon själv.

I nio år har Bjarni Benediktsson varit Självständighetspartiets ledare. I finanskraschens kölvatten har han fört Självständighetspartiet till de fyra av de fem sämsta valresultaten i partiets historia. När han tog över inför alltingsvalet 2009 var förväntningarna låga. De tre efterföljande valen har han räddat sig genom att partiet ingått i regeringar.

Inte heller inför årets landsmöte är någon maktkamp att vänta. Hittills har ingen anmält något intresse för att kandidera till ordförande. Men om Bjarni Benediktssons interna ställning börjar svikta kommer han inte att sitta säker.

Sannolikt är att utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson kommer att fortsätta flytta fram positioner. Inför kommunalvalet i Reykjavík är det uppenbart att han har ett starkt grepp om Självständighetspartiet i kommunen. Det är kandidater med starka band till honom som återfinns högst upp på partiets lista.

Utmaningen från Guðlaugur Þór Þórðarson lär dock inte komma förrän han tror sig kunna besegra Bjarni Benediktsson. Allt annat än ett omval av Bjarni Benediktsson under landsmötet den 16 till 18 mars vore därför en sensation.

Sedan vice ordföranden Ólöf Nordal gick bort för ett år sedan har posten varit vakant - även om partisekreteraren Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir tillfälligt har åtagit sig uppdraget. Nu har näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir meddelat att hon vill ha jobbet.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är 29 år och uppvuxen i Akranes. Hon valdes in i alltinget hösten 2016 och blev minister med ansvar för industri, turism och innovation. I de två senaste valen har hon varit nummer två på Självständighetspartiets lista i den nordvästra valkretsen.

Överst på listan har Haraldur Benediktsson funnits. Han har trots att ha toppat valsedeln inte fått någon ministerpost i något av de två senaste valen - uppdrag som i stället gått till Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir. Inte minst inom Självständighetspartiet är det närmast tradition att ministerposter går just till det översta namnet på listan.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir har av många tippats som Självständighetspartiets nästa vice ordförande. Hon säger till Vísir att hon vill se fler kvinnor på tunga poster inom partiet:

"Vi ser att en kvinna aldrig har varit Självständighetspartiets ordförande. Vi har haft starka och duktiga kvinnor som vice ordföranden. Jag tycker att det är uppenbart att kvinnors position inom partiet inte har varit på det sätt som jag vill se."

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir säger till RÚV att hon inte tänker kandidera till uppdraget som vice ordförande. Däremot vill hon fortsätta som partisekreterare.

Innan Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir meddelade sin kandidatur hade Haraldur Benediktsson sagt i Morgunblaðið att han övervägde att ställa upp i valet till vice ordförande. Han uppgav då att han hade fått ett antal påstötningar från medlemmar om att kandidera:

"Och det enda svaret som jag har gett är att jag har lovat är att tänka på saken och att jag tänker ta mig den tid som jag behöver till det."

Utspelet från Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir kom dagen efter att Haraldur Benediktsson sagt sig fundera på att kandidera. Han säger till RÚV att hennes beslut inte påverkar hans egna tankar på att ställa upp.

En som inte tror att tidpunkten för Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttirs utspel var en slump är Stefanía Óskarsdóttir, statsvetare vid Háskóli Íslands. Hon säger till RÚV att det inte finns några sakpolitiska skillnader mellan Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir och Haraldur Benediktsson. Men det finns inom Självständighetspartiet starka strömningar som vill se kvinnor i framträdande roller:

"Hon skickar ett meddelande till Haraldur om att hon kandiderar och att han inte ska fundera mer på det. Hon står dock längre ned än honom på listan i den nordvästra valkretsen så det är som att hon skickar honom ett meddelande om att inte fundera mer på detta."

Men det är inte bara Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir och Haraldur Benediktsson som det talas om inför valet av vice ordförande. Det finns också medlemmar som skulle föredra att den näst högsta posten inom Självständighetspartiet skulle gå till en kommunpolitiker eftersom både partiledaren och partisekreteraren redan sitter i alltinget.

Två namn som ryktats vara aktuella är Rósa Guðbjartsdóttir, kommunpolitiker i Hafnarfjörður, och Ármann Kr. Ólafsson, kommunchef i Kópavogur.

Här kan du läsa mer om den förväntade maktkampen mellan Bjarni Benediktsson och Guðlaugur Þór Þórðarson.

Dagens citat

"Det är en viss ledarkris under uppsegling. ... Vi är ett ungt och bräckligt parti. Det finns mycket folk som helt enkelt saknar arbetslivserfarenhet och är där för att de vill förändra världen. De som har fått erfarenheten att kunna göra det vill inte ha jobbet."

Þórlaug Ágústsdóttir, som kandiderar för Piratpartiet i kommunalvalet i Reykjavík, i DV om partiets svårigheter att hitta erfarna personer som vill stå överst på valsedeln.

Dagens bonuscitat

"Dessa femton år var mycket svåra för oss, men vi befarade att det skulle gå ut över mig i politiken eller att våra barn skulle få känna av det. ... Jag måste säga att det finns en viss ånger hos mig för att inte ha offentliggjort relationen tidigare."

Jóhanna Sigurðardóttir, tidigare ledare för Socialdemokraterna och statsminister, i RÚV om varför hon länge höll förhållandet med blivande hustrun Jónína Leósdóttir hemligt.

Nya Iceland Airwaves vill stoppa off venue-konserter

Konserterna utanför Iceland Airwaves officiella program kan bli betydligt färre i år. Och det blir inga festivaldagar i Akureyri. Det är de två första stora förändringarna när Sena Live tar över som arrangör från Icelandair. Att stoppa off venue-konserterna anses vara nödvändigt för att få besökare att betala för själva festivalen.

Efter två års förluster valde Icelandair nyligen att sälja festivalen Iceland Airwaves till Sena Live. När festivalen startade 1999 var syftet att locka turister till Island under vintern. I dag har flygbolaget i stor utsträckning lyckats jämna ut antalet besökare över året.

De senaste åren har antalet off venue-konserter ökat kraftigt. Det rör sig alltså om konserter - i regel med fritt inträde - som inte ingår i själva festivalprogrammet, men som ändå marknadsförs med hjälp av Iceland Airwaves. Många av de konserter som spelar på själva festivalen gör också gratiskonserter på off venue-arenor.

Men nu kan det vara slut med det. Ísleifur Þórhallsson, vd för Sena Live, säger till Vísir att det har skapats en kultur där många inte betalar för själva festivalpasset utan i stället nöjer sig med gratiskonserter. Men det fungerar inte om Iceland Airwaves ska kunna överleva:

"Det är uppenbart väldigt dåligt och det går inte."

Något som kan bli aktuellt är enligt Ísleifur Þórhallsson att artister som spelar på Iceland Airwaves beläggs med ett förbud att spela i Reykjavík en månad före och efter festivalen. På så sätt kan konserterna bli mer exklusiva.

Förra årets Iceland Airwaves var den första som också ägde rum i Akureyri. Men i år blir det ingen festival i staden. Ísleifur Þórhallsson säger till Vikudagur att Sena Lives fokus kommer att vara att få festivalen att gå runt i Reykjavík innan det blir något nytt försök i Akureyri:

"Vi tycker att detta är tråkigt men vi kommer att ha fullt upp med att få ordning på verksamheten i Reykjavík innan vi kan börja titta på andra saker. Förhoppningsvis går nästa festival bra och då blir det möjligt att titta på Akureyri igen - naturligtvis är det väldigt kul att kunna hålla Airwaves där. Vi måste först få kontroll på kärnverksamheten här i Reykjavík och vi hoppas att Akureyriborna har förståelse för det."

Här kan du läsa mer om ägarbytet av Iceland Airwaves.

Nio av tio islänningar missnöjda med Donald Trump

Nio av tio islänningar tycker att Donald Trump gör ett dåligt jobb som USA:s president. Han får betydligt sämre betyg av islänningarna än Rysslands president Vladimir Putin. Men en majoritet är även missnöjda med Vladimir Putins sätt att sköta sitt uppdrag. Det visar en opinionsmätning utförd av Maskína.

Donald Trump har inte imponerat på islänningarna under sitt första år vid makten. Bara 4 procent tycker att han gör ett bra jobb. Däremot är det hela 90,2 procent som anser att han sköter uppdraget dåligt. Ytterligare 5,7 procent är varken positivt eller negativt inställda till Donald Trump som USA:s president.

Kvinnor, unga islänningar och personer med högskoleutbildning har oftare en negativ uppfattning om Donald Trump.

Men i vissa kretsar har Donald Trump ett starkare stöd än bland befolkningen i allmänhet. Bland de islänningar som tycker att Vladimir Putin gör ett bra jobb är det 20,5 procent som också ger Donald Trump ett gott betyg.

Bland Centerpartiets sympatisörer är det 10,8 procent som gillar Donald Trump. Nästan lika många - 9,7 procent - av Självständighetspartiets anhängare uppskattar hans insatser. Men bland Socialdemokraternas väljare är det ingen som ger honom godkänt betyg. Och i Gröna vänsterns led är det bara 0,7 procent som är nöjda med Donald Trump.

Fler uppskattar alltså Vladimir Putin. Men en majoritet - 54 procent - svarar att Rysslands president gör ett dåligt jobb. Det är 15,7 procent som tycker att han sköter sig medan 30,3 procent anser att han varken är bra eller dålig.

Män, islänningar som har fyllt 60 år och personer med enbart grundskoleutbildning är mer förtjusta i Vladimir Putin än andra. Han är framför allt en president som tilltalar isländska män. Det är 25,1 procent av männen som uppger att han gör ett bra jobb - men bara 5,4 procent av kvinnorna.

Många av Vladimir Putins isländska anhängare gillar också Donald Trump. Bland dem som ger Vladimir Putin ett gott betyg ger 79,7 procent samma betyg åt Donald Trump.

Även här är det Centerpartiets väljare som sticker ut. Hela 35,9 procent gör tummen upp åt Vladimir Putin. Minst entusiastiska över Rysslands president är Renässans och Gröna vänsterns sympatisörer. Där är det bara 7,1 respektive 7,5 procent som är nöjda.

Dagens citat

"Man ser dem inte förutom dem som flyger. Man ser inte ungarna. ... Det är helt okej med utlänningarna. De ser skyltarna. Men de ser inte bondläppen och grannarna i Patreksfjörður. Vissa av dem ser inte skyltarna. Det är bara så."

Sigurbjörg Sigurbergsdóttir, bosatt på gården Hvalsker i Patreksfjörður, säger till Vísir att hon befarar att fler silvertärnor kommer att bli överkörda när en del av vägen ut till Látrabjarg asfalteras och hastighetsbegränsningen höjs.

Dagens bonuscitat

"De klarar inte av att vänta på dessa turister som alltid hastigt bromsar in när de ser någon märklig mossa eller något märkligt eller bestämmer sig för att klappa hästar. Man måste vara oerhört vaksam när man är på resande fot eftersom dessa människor är själva i världen när de är på resande fot."

Fanney Ólöf Lárusdóttir, fårbonde på södra Island, i Vísir om hur stressade busschaufförer och turister som inte är vana vid isländskt väder och vägar utgör en trafikfara särskilt på ringvägen mellan Reykjavík och Jökulsárlón.

Partier i alltinget får 648 miljoner i partistöd

De åtta partierna i alltinget får i år dela på 648 miljoner isländska kronor i partistöd. Självständighetspartiet kan enligt ett pressmeddelande kvittera ut det största beloppet. I år får partiet 166 miljoner kronor. Näst mest får Gröna vänstern som får 111 miljoner i partistöd. Minst får Renässans med knappt 44 miljoner.

För att få partistöd krävs minst 2,5 procent av rösterna i det senaste valet till alltinget. I det val som hölls i oktober 2017 var det åtta partier som klarade femprocentsspärren och valdes in i alltinget. Inget annat parti var i närheten av att nå 2,5 procent. Därför blir det under denna mandatperiod bara partierna i alltinget som får dela på partistödet.

Totalt finns det 648 miljoner isländska kronor att dela på. Partistödet fördelas proportionellt efter andelen röster. Inför utdelningen av partistöd har alla ogiltiga röster och alla röster på partier utöver de åtta största räknats bort.

Självständighetspartiet får 166 miljoner isländska kronor under 2018. Därefter följer Gröna vänstern med 111 miljoner, Socialdemokraterna med 79,2 miljoner, Centerpartiet med 71,4 miljoner, Framstegspartiet med 70,4 miljoner, Piratpartiet med 60,4 miljoner, Folkets parti med 45,2 miljoner och Renässans med 43,9 miljoner.

Det är inte bara partier som får minst 2,5 procent av rösterna i val till alltinget som får partistöd. De partier som har företrädare invalda i kommunfullmäktige får dessutom mindre summor för detta från respektive kommun.

Fyra av tio islänningar vill köpa elbil

Allt fler islänningar tänker välja en elbil nästa gång de köper ny bil. Intresset för eldrivna fordon har ökat kraftigt under de senaste åren. Samtidigt är det allt färre som funderar på att köpa en bil med dieselmotor. Det är framför allt stadsbor som lockas av elbilar medan personer som bor på landsbygden föredrar diesel. Det visar en undersökning utförd av MMR.

För allt fler islänningar håller elbil på att bli ett realistiskt alternativ. Det senaste året har det skett en omfattande utbyggnad av laddstationer. Nu går det till exempel att köra ringvägen runt med elbil. Den som köper eldrivet får också skattelättnader.

Hela 42 procent av de islänningar som tänker köpa ny bil inom tre år tänker välja elbil. Det är en ökning med 17 procentenheter på bara ett år. Under samma period har andelen som avser att köpa dieseldrivet minskat med 19 procentenheter till 28 procent. Lika många - 28 procent - föredrar bensin som drivmedel. Det är en ökning med 1 procentenhet. Bara 1 procent - vilket motsvarar en halvering - vill ha en bil som drivs med metan.

Elbilar tilltalar främst kvinnor, islänningar i åldern 50 till 67 år, personer bosatta i huvudstadsregionen, höginkomsttagare och högskoleutbildade. Diesel är populärast bland män, låginkomsttagare, landsbygdsbefolkning och personer med grundskoleutbildning. Bensin är valet främst för islänningar som enbart har grundskoleutbildning, personer i åldern 18 till 29 år och låginkomsttagare.

Det finns också stora skillnader mellan partisympatier. Mest entusiastiska över elfordon är anhängare till Piratpartiet, Socialdemokraterna och Gröna vänstern. Minst intresserade är personer som sympatiserar med Folkets parti.

Dagens citat

Foto: Riksdagen

"Mitt uppdrag nu är att knyta Sverige och svenskarna närmare Island och islänningarna. Detta ska genomsyra mina fyra år här."

Håkan Juholt, Sveriges ambassadör på Island, i Barometern om att ha lämnat politiken för diplomatin.

Konsten att skotta snö i Ísafjörður

This idea wouldn't leave me alone until I'd spent half an hour digging a narrow meandering path through snow nearly 5 feet deep to reach the clothesline without messing up the #snow in the foreground. In order to properly illustrate the insane amount of snow in #ísafjörður right now. I'm around 174cm and standing. #snow #iceland #westfjords #winter

Ett inlägg delat av Rebekka Guðleifsdóttir (@rebekkagudleifs) 11 Feb 2018 kl. 4:48 PST

Det har snöat en hel del i Västfjordarna den senaste tiden. Snödjupet i den egna trädgården i Ísafjörður inspirerade fotografen Rebekka Guðleifsdóttir till en bild där hon passade på att hänga tvätt samtidigt som flingorna fortsatte att singla ned över henne.

Hade vinnarnummer - blir utan lottvinst på 10 miljoner

Tio miljoner isländska kronor var vinsten på mannens lotterinummer. Men han fick inte vinsten utbetald eftersom han saknade täckning på sitt kort för lottpriset. Lotteriet meddelade aldrig att köpet inte gått igenom. Samtidigt fortsatte lotteriet att dra pengar från kortet. Nu fastslår Hæstiréttur Íslands att mannen inte har rätt till vinstsumman.

Det var i augusti 2011 som en isländsk man köpte lotter i Happdrætti Háskóla Íslands. Kostnaderna för lotterna skulle dras från mannens betalkort. Så skedde också i drygt två års tid.

I dragningen den 10 oktober 2013 vann mannens lotterinummer en vinst på 10 miljoner isländska kronor. Detta upptäckte mannen först ett drygt år efter dragningen.

Några veckor tidigare hade Happdrætti Háskóla Íslands försökt dra pengar från mannens kort för lottkostnaderna. Men det hade inte gått eftersom mannen hade överskridit sin kredit för den aktuella månaden. Lotteriet meddelade inte att betalningen inte hade gått igenom.

Stoppet var dock bara tillfälligt. När det på nytt fanns pengar tillgängliga på kortet drog Happdrætti Háskóla Íslands pengar för mannens lottnummer inför varje dragning.

Lotteriet ansåg att mannens vinstlott var obetald och därför ogiltig. Vinstsumman gick därför vidare som en bonus till en ny dragning.

Mannen valde därför att stämma Happdrætti Háskóla Íslands. Han förlorade först i Héraðsdómur Reykjavíkur. Nu har även Hæstiréttur Íslands kommit till samma slutsats. Domstolen anser att Happdrætti Haskóla Íslands inte är skyldigt att betala ut vinsten till honom. Enda skillnaden mellan domarna är att han nu slipper att stå för rättegångskostnaderna.

I rätten hävdade mannen att han hade diskriminerats. Vid 1 703 tillfällen genom åren hade lotterinummer tillhörande personer som inte betalat dragits som vinnare. Vid ett sådant tillfälle hade Happdrætti Háskóla Íslands ändå betalat ut vinsten. I övriga fall hade den som haft lotterinumret blivit utan.

Beslutet att i ett tillfälle betala ut vinsten utgjorde enligt mannen ett brott mot likställighetsprincipen. Därför ansåg han sig ha rätt till vinsten eftersom han annars skulle ha diskriminerats av lotteriet. Det argumentet underkänner domstolen. Happdrætti Háskóla Íslands hållning är - med detta enda undantag - konsekvent att inte betala ut vinster till obetalda lotter.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Jordskalv kan sprida sig närmare isländska fastlandet

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett jordskalv på 3,6 skakade Kópasker i går morse. Skalvet hade sitt epicentrum i Öxarfjörður en dryg mil väster om samhället. Ytterligare ett fyrtiotal jordskalv skedde i samma område under torsdagen. Sannolikt är det samma jordskalvssvärm som under en längre tid drabbat Grímsey som nu rör sig närmare det isländska fastlandet.

Den jordskalvssvärm som den senaste tiden skakat Grímsey har avmattats. Under onsdagen skedde ett hundratal jordskalv i området. Ungefär lika många jordskalv inträffade under gårdagen. De största skalven av dessa uppmättes till 2,7.

Även om jordskalven fortsätter är intensiteten alltså betydligt mindre. Men nu ser det ut som att aktiviteten är på väg att sprida sig mot fastlandet. I går skedde ett fyrtiotal jordskalv i Öxarfjörður. En majoritet av skalven skedde till havs en dryg mil väster om Kópasker.

Gårdagens största skalv inträffade klockan 7.34 och hade en magnitud på 3,6. Skalvet kändes i Kópasker med omnejd.

Jordskalv är mycket vanliga såväl vid Grímsey som Kópasker. Bägge platserna ligger i anslutning till den så kallade Tjörnessprickzonen, ett område där den nordamerikanska och den eurasiska kontinentalplattan glider isär från varandra.

Kópasker är en av de platser där ett jätteskalv skulle kunna inträffa. I januari 1976 skedde ett skalv med en magnitud på 6,2 som orsakade stor materiell förödelse.

Ett hundratal personer övergav då tillfälligt sina hem. I ortens enda butik föll alla varor ned från hyllorna. Vattenförsörjningen förstördes. En milslång sträcka av vägen till Kópasker fick stora sprickor efter skalvet. Dessutom försvann en tjärn när vattnet plötsligt sipprade ned i marken genom nya sprickor.

Nu har myndigheterna fortsatt förhöjd beredskap för jordskalv på norra Island. På Grímsey har dock invånarna återfått nattsömnen. De senaste dagarna har jordskalven varit både färre till antalet och mindre till styrka. Guðrún Gísladóttir berättar för Vísir att hon plockat ned saker från hyllorna för att inte riskera att de ska rasa vid ett kraftigt skalv:

"Detta har varit trist, mycket aktivitet här och när de stora skalven kommer så är det som att huset här blir påkört."

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen vid Grímsey.

Dagens citat

"Jag instämmer helt i att det har betydelse att vårda detta isländska namnförråd och patronymikon- och metronymikonsystemet, men det är dock inte möjligt att upprätthålla traditioner genom lagar. Om det behövs för att upprätthålla en tradition så är den något annat än en tradition. Som det är nu så är det en viss grupp av människor som får bära släktnamn och andra inte. Det är en uppenbar diskriminering som uppenbart står i strid med grundlagen, mänskliga rättigheter och annat."

Eiríkur Rögnvaldsson, professor i isländska vid Háskóli Íslands, i RÚV om förslaget att skrota den isländska namnlagen - läs mer här.

Is flyter över ringvägen vid Jökulsárlón

Kraftig nederbörd kombinerat med plusgrader ledde i går till en ovanlig syn väster om Jökulsárlón. Avsmältningen gick så snabbt att vad som närmast kunde liknas vid små insjöar bildades längs ringvägen. På sina håll flöt is över vägbanan. Det här förvirrade en hel del turister. Vissa stannade för att försöka få bort isen - något som var hopplöst eftersom ny is ständigt strömmade över vägen. Ovan kan du se ett klipp filmat från en turistbuss som mötte många rådvilla turister.

Renässans nobbar allians med Ljus framtid i Reykjavík

Renässans ställer upp i vårens kommunalval i Reykjavík. Partiet vill dessutom kandidera i ytterligare tio storkommuner. Men det blir inte något samarbete med Ljus framtid i Reykjavík. Diskussionerna om en allians mellan de två partierna har inte gett resultat. I stället tänker bägge ställa upp i valet till kommunfullmäktige.

Ljus framtid gick i höstas miste om samtliga platser i alltinget efter ett historiskt uselt valresultat. Inför vårens kommunalval i Reykjavík ser inte läget bättre ut. I opinionen - såväl i kommunen som i hela landet - är läget fortsatt dystert. I dagsläget skulle inte Ljus framtid få några mandat i fullmäktige.

Det är inte bara väljarna som flyr Ljus framtid. Många ledande namn tänker också lämna politiken i samband med valet. Där finns S. Björn Blöndal som toppade partiets lista i Reykjavík förra valet och Guðlaug Svala Kristjánsdóttir som hade samma position i Hafnarfjörður. Bägge ingår också i de majoriteter som styr kommunerna.

I Reykjavík utökas antalet platser i fullmäktige från dagens 15 till 23. Det betyder att det behövs 46 kandidater på listorna. Frågan är hur Ljus framtid ska lyckas fylla så många platser.

Förra mandatperioden agerade Ljus framtid och Renässans till stor del gemensamt i alltinget. Inför kommunalvalet har det därför spekulerats i en allians mellan de två partierna i Reykjavík. Ett sådant samarbete har också diskuterats.

Nu står det klart att det inte blir någon valallians mellan Renässans och Ljus framtid. Renässans kommer att gå till val med en egen lista i Reykjavík. Partiet annonserar nu efter kandidater som vill företräda partiet.

Beslutet innebär att Ljus framtid också går till val med en egen lista i Reykjavík. Björt Ólafsdóttir, som tog över som partiledare efter Ljus framtids valfiasko i höstas, säger till Vísir att partiet har en stark ställning trots de svaga opinionssiffrorna:

"Vi har ett bra sakfrågeläge i synnerhet där vi har varit i majoritet - i Reykjavík, Kópavogur och Hafnarfjörður som är de största kommunerna. Där kan man se förändringar på grundläggande punkter, arbetsmetoder som vi har lagt vikt vid som att öppna bokföring, ökad transparens, förändringar till det bättre. Förändringar som vi är stolta över."

Att det inte blir något samarbete just i Reykjavík betyder dock inte att dörren till samarbeten mellan de två partierna är stängd i andra kommuner. Renässans tänker ställa upp i kommunalvalet även i Kópavogur, Hafnarfjörður, Garðabær, Seltjarnarnes, Mosfellsbær, Akranes, Reykjanesbær, Árborg, Akureyri och Ísafjarðarbær.

I flera av de övriga kommunerna diskuterar Renässans valallianser med andra partier. Men Renässans har inte bara vänt sig till Ljus framtid. Diskussioner pågår också med Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Framstegspartiet.

Här kan du läsa mer om diskussionerna mellan Ljus framtid och Renässans.

Gröna vänstern vill regera vidare med Socialdemokraterna

Ett fortsatt samarbete med Socialdemokraterna är målet för Líf Magneudóttir, Gröna vänsterns toppkandidat i Reykjavík. I kommunen kan partiet få samma nyckelroll som i alltinget efter senaste valet. Även där ville Líf Magneudóttir se en koalition ihop med Socialdemokraterna. Men valet föll på Självständighetspartiet som hon själv ville hålla borta från makten.

Ihop med Socialdemokraterna och Piratpartiet ser Gröna vänstern ut att kunna behålla majoriteten i kommunfullmäktige i Reykjavík. I dag har partiet bara en representant i fullmäktige - Líf Magneudóttir som ersatte Sóley Tómasdóttir under mandatperioden. Men efter valet kan hon få sällskap av ytterligare två partikamrater.

Socialdemokraterna och Självständighetspartiet kämpar om att bli störst i kommunen. Oavsett vilket parti som får flest röster i valet den 26 maj är det troligt att Gröna vänstern hamnar i en nyckelposition. Det är troligt att partiet blir tredje störst i fullmäktige - och då Självständighetspartiet och Socialdemokraterna sannolikt gärna undviker varandra kan stöd från Gröna vänstern bli nödvändigt för att kunna bilda majoritet.

Läget påminner alltså om situationen efter senaste alltingsvalet. Då försökte Gröna vänstern bilda en regering med vänster- och mittenpartier. När det inte visade sig vara möjligt sökte sig partiet i stället till höger och formade en koalition ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

En sådan koalition var inte vad Líf Magneudóttir önskade. Hon skrev direkt efter valet att det blivit dags att ge Självständighetspartiet en lång semester från regeringsmakten. Några veckor senare var det hennes eget parti som såg till så att Självständighetspartiet kunde fortsätta i regeringsställning.

Líf Magneudóttir kommenterade utgången på Facebook. Hon skrev att hon hade föredragit en vänsterregering, men att utgången i valet inte blev vad hon hade hoppats. Hon ställde sig ändå bakom regeringssamarbetet med Självständighetspartiet:

"Jag kunde inte veta vad valets resultat skulle bli. Detta är inte min drömregering. Men förutsättningarna har förändrats och det behöver tas ställning till den politiska verkligheten."

Inför kommunalvalet har hon liknande förhoppningar. Líf Magneudóttir vill fortsätta regera ihop med Socialdemokraterna. Men i en intervju med Vísir tar hon den här gången inte lika kategoriskt avstånd från ett samarbete med Självständighetspartiet som hon gjorde efter alltingsvalet i oktober förra året:

"Kommunfullmäktigen har inte samma ordning som det är i alltinget. Människor måste ta det med i bilden. Här behöver alla partier samarbeta även om vissa partier bildar allianser på samma sätt som vi gjorde denna mandatperiod. Jag har fullt intresse av att fortsätta det arbete som utformades denna mandatperiod och ytterligare lägga vikt vid Gröna vänsterns frågor härnäst."

Inför förra valet kämpade Líf Magneudóttir och Sóley Tómasdóttir om att få leda Gröna vänsterns lista i Reykjavík. Den striden vanns av Sóley Tómasdóttir med en rösts marginal. Hon lämnade dock sin plats - partiets enda - i fullmäktige eftersom hon flyttat utomlands. Inför detta val är Líf Magneudóttir ensam kandidat till översta platsen på Gröna vänsterns lista.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Dagens citat

"Denna avstängningsbom tycks inte räcka. Man åker bara runt den och det är lite märkligt. Man funderar på om det inte behöver göras något mera så att detta är helt stängt och man inte kan komma runt avstängningen."

Jökull Fannar Helgason, som ingår i ledningen för räddningstjänsten i Austurland, i RÚV om hur turister fastnar på den vintertid ofta oframkomliga vägen över Breiðdalsheiði trots att ringvägen fått en ny sträckning - läs mer här.

Socialdemokraterna störst i centrala Reykjavík

Socialdemokraterna har sitt starkaste fäste i Reykjavíks innerstad. Självständighetspartiet är däremot populärast i kommunens östligaste delar. Där har också Piratpartiet många sympatisörer. Gröna vänstern går däremot bäst i kvarteren väster om stadskärnan. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup på uppdrag av Viðskiptablaðið.

I den senaste mätningen från Gallup inför kommunalvalet i Reykjavík är Självständighetspartiet största parti. Det ser dock ut som att den styrande majoriteten - Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet - ändå har goda möjligheter att få regera vidare.

Viðskiptablaðið publicerar nu väljarstödet fördelat på postnumren i Reykjavík. Det är stora skillnader mellan olika stadsdelar.

Socialdemokraterna går allra bäst i centrala Reykjavík. I den isländska huvudstadens hjärta är det fyra av tio som sympatiserar med partiet. Andelen som tänker lägga sin röst på Självständighetspartiet är bara hälften så stor.

Självständighetspartiet är i stället starkast i de östra ytterområdena. I Grafarvogur, Grafarholt och Kjalarnes får partiet över 40 procent.

Gröna vänstern har sitt starkaste fäste i västra Reykjavík. Här är det var fjärde väljare som sympatiserar med partiet. Lika starkt är stödet för Piratpartiet i delar av östra Reykjavík. Även Renässans har många anhängare i delar av östra Reykjavík. Som mest är det dock var tionde som tänker lägga sin röst på partiet i nästa kommunalval.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Utrensning på Självständighetspartiets lista i Reykjavík

En storstädning är på gång på Självständighetspartiets lista i kommunalvalet i Reykjavík. Den enda av dagens ledamöter i kommunfullmäktige som kan få en ny chans är Marta Guðjónsdóttir. Både Kjartan Magnússon och Áslaug María Friðriksdóttir - som kämpade om att få toppa listan - petas helt och hållet. Flera namn har starka kopplingar till utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson.

Självständighetspartiet har suttit i opposition i Reykjavík de senaste åtta åren. Det har varit två mandatperioder där stödet för partiet aldrig har lyft. Kritiken mot de politiker som representerat partiet i fullmäktige har ofta varit hård.

Inför vårens kommunalval är målet för Självständighetspartiet att återta makten i kommunen. Det ser dock ut att kunna bli svårt. I dagsläget har den styrande koalitionen - som består av Socialdemokraterna, Ljus framtid, Gröna vänstern och Piratpartiet - en majoritet av väljarna bakom sig.

Den som har fått uppdraget att toppa Självständighetspartiets lista är Eyþór Arnalds. I provvalet vann han en överlägsen seger. Frågan är dock om han kommer att få det så lätt att attrahera väljare. Före provvalssegern satt han i inte mindre än 26 bolagsstyrelser. För många representerar han traditionella kopplingar mellan partiet och näringslivets elit.

Det finns också frågetecken kring den politik partiet tänker driva. Självständighetspartiet motsätter sig planerna på ett nätverk av expressbussar som ska trafikera olika knutpunkter i Reykjavíkområdet. Eyþór Arnalds har dömt ut det som ett angrepp mot privatbilismen. Men en majoritet av väljarna vill se sådan trafik och anser dessutom att frågan är viktig. Det kan göra det svårt för Eyþór Arnalds att locka över väljare som i dag sympatiserar med något av partierna i den styrande koalitionen.

Även om Självständighetspartiet inte genomför någon nämnvärd politisk förnyelse så blir det stor förnyelse på listan i valet. Marta Guðjónsdóttir är den enda av dagens ledamöter i kommunfullmäktige som får en ny chans. Hon är nummer fem på den lista som enligt planerna ska spikas i morgon.

I övrigt är det bara nya namn. Efter Eyþór Arnalds kommer enligt Hringbraut Hildur Björnsdóttir på andra plats. Hon följs av Valgerður Sigurðardóttir, Egill Þór Jónsson, Marta Guðjónsdóttir och Katrín Atladóttir. Därefter följer bland annat Örn Þórðarson, Björn Gíslason, Jórunn Pála Jónasdóttir och Alda Vilhjálmsdóttir.

De senaste åren har Självständighetspartiet fått kritik för manlig dominans på listorna. Nu är sex av de tio översta namnen kvinnor.

Anmärkningsvärt är att Kjartan Magnússon och Áslaug María Friðriksdóttir - som i dag representerar partiet i fullmäktige - enligt förslaget petas helt och hållet. I provvalet kämpade bägge om att få toppa listan. Nu ska Eyþór Arnalds ha agerat internt för att först och främst bli av med Áslaug María Friðriksdóttir.

Diskussionerna om Kjartan Magnússon och Áslaug María Friðriksdóttir ryktas ha varit heta. Bägge har fortfarande anhängare inom partiet. Men många anser också att de gjort svaga insatser de senaste åren. När representantskapet i Reykjavík satte ihop förslaget till lista talade många av vikten av en nystart. Och både Kjartan Magnússon och Áslaug María Friðriksdóttir ansågs utgöra en belastning för partiet eftersom de bägge varit delaktiga i Självständighetspartiets misslyckanden de senaste mandatperioderna.

Men listan illustrerar inte bara den maktkamp som Eyþór Arnalds gick segrande ur. Den illustrerar också vad som skulle kunna vara en gryende maktkamp inom Självständighetspartiet på riksnivå. Sex av de översta namnen har nämligen starka kopplingar till utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson.

Guðlaugur Þór Þórðarson toppade en av partiets listor i Reykjavík i det senaste alltingsvalet. I just huvudstaden har han en mycket stark organisation bakom sig.

I praktiken utgör den föreslagna listan ett slags internt maktskifte där politiker lojala med Guðlaugur Þór Þórðarson hamnar högt upp medan politiker lojala med partiledaren Bjarni Benediktsson petas.

Sannolikt är det mellan dessa två som nästa partiledarstrid kommer att stå. Bjarni Benediktsson har lett Självständighetspartiet till de tre sämsta valresultaten i partiets historia. I höstas var det sannolikt bara regeringsmakten som lyckades rädda honom kvar som partiledare. Hade han inte lyckats se till så att partiet hamnade i regeringsställning hade avgångskraven kommit - och den förmodade utmanaren hade varit Guðlaugur Þór Þórðarson.

Några direkta kopplingar mellan uppdraget som partiledare och utnämningarna som kandidater till fullmäktige i Reykjavík finns inte. Men de namn som nu föreslagits visar att Guðlaugur Þór Þórðarson flyttar fram sina positioner. Och om politiker lojala med honom skulle lyckas vinna makten i Reykjavík skulle det stärka även hans ställning.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiet i Reykjavík.

Jordskalven vid Grímsey kan vara på väg att ebba ut

Illustration: Veðurstofa Íslands

Jordskalvssvärmen vid Grímsey kan vara på väg mot sitt slut. Efter en vecka med intensiv aktivitet skedde i går bara omkring 200 jordskalv i området. Bara ett skalv nådde en magnitud på 3. Myndigheterna har fortfarande förhöjd beredskap på norra Island. Det kan inte uteslutas att ett jätteskalv kan följa den serie av jordskalv som fortfarande pågår.

Den jordskalvssvärm vid Grímsey som började i onsdags tycks nu vara på väg att upphöra. Under gårdagen registrerades omkring 200 skalv i öns närhet. Det rör sig visserligen fortfarande om täta jordskalv, men inte som tidigare då det inträffade över 1 000 skalv per dygn.

Inte bara antalet jordskalv minskade under gårdagen. Skalven var också mindre. Det kraftigaste hade en magnitud på 3 och inträffade klockan 3.05 under natten mot tisdagen.

För öborna innebar den avtagande seismiska aktiviteten en välkommen paus. Jóhannes G. Henningsson, som bor på Grímsey, säger till Vísir att han i går fick en betydligt lugnare nattsömn:

"Det har varit väldigt lugnt. ... Man sov åtminstone igenom detta i natt. ... Vi får se om inte detta är på väg att vara över, men alla här är väldigt lugna och vi hoppas bara att detta håller på att upphöra."

Myndigheterna höjde beredskapen på norra Island i måndags. Steget motiverades med att det fanns en risk för betydligt större jordskalv som skulle kunna orsaka omfattande skador. Den risken är inte över, men den minskar i takt med att jordskalvssvärmen avtar.

Majoriteten av skalven har inträffat en mil öster och nordost om Grímsey. I samma område kan jordskalv ske med en magnitud på åtminstone 6,5. Seismologen Ragnar Stefánsson säger i Morgunblaðið att de senaste dagarnas aktivitet beror på förskjutningar som kan skapa förutsättningar för ett jätteskalv i samma område:

"Öppningen kommer nedifrån. I detta finns naturligtvis en del lätt magma som strömmar in och ökar lossningen av spänningar. Magmarörelserna är så djupa att de sannolikt inte orsakar vulkanutbrott, men de kan vara näring för jordvärmeområden. Ett känt jordvärmeområde finns öster om Grímsey inte långt borta."

Tänkbart epicentrum för ett jätteskalv är Skjálfandi, bukten norr om Húsavík på det isländska fastlandet. Här skedde 1755 ett kraftigt skalv som beräknats ha haft en magnitud på 7. Ett ungefär lika stort skalv inträffade i samma område 1260. Ett nytt jätteskalv skulle troligtvis även det ske ute till havs ungefär mitt emellan Grímsey och fastlandet.

Eysteinn Tryggvason, som tidigare arbetade med att undersöka jordskalv vid Veðurstofa Íslands, säger till Vísir att han tror att det kommer att dröja innan det kommer något nytt jätteskalv. I dagsläget bedömer han risken som liten:

"Då tänker jag främst på att spänningslossningen under Kraflautbrotten var så stor att det tar lång tid, kanske århundraden, innan det blir så stora spänningar som det var då."

Det var mellan 1975 och 1984 som inte mindre än nio vulkanutbrott skedde i Krafla.

Inte heller Kristján Þór Magnússon, kommunchef i Norðurþing där Húsavík är centralort, är särskilt orolig. Han säger till Vísir att tidpunkten för ett stort skalv kan vara på väg att närma sig. Men när eller var går det bara att spekulera i. I stället har han de senaste dagarna sett hur invånarna vidtagit olika typer av förebyggande åtgärder:

"Så jag tror att det är lite mer spring för att köpa fästen och annat och att människor tänker på att minska risken för att något ska rasa över dem hemma hos sig. Så har vi också här tagit itu med skolorna och våra institutioner, att gå igenom och friska upp minnet för reaktioner på jordskalv om det skulle komma."

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen vid Grímsey.

Dagens citat

"Vi vill titta på varför festivalen drogs i gång, vad den är i grunden och vilket syfte den har. Vi vill särskilja Iceland Airwaves från andra festivaler och gå tillbaka till rötterna. Vi ser inte att Iceland Airwawes ska vara att jaga de stora banden ute i världen utan detta är en festival för band på uppåtgående och indie-band."

Ísleifur Þórhallsson, vd för Sena Live, i Morgunblaðið om varför företaget köpt festivalen Iceland Airwaves - läs mer här.

Dill i Reykjavík behåller Islands enda Michelinstjärna

Dill i Reykjavík är för andra året i följd Islands enda restaurang med en Michelinstjärna. Utmärkelsen är den första i sitt slag för nye kökschefen Kári Þorsteinsson som nyligen tog över ansvaret efter Ragnar Eiríksson. Efter att den hett efterlängtade Michelinstjärnan blev verklighet har inte minst utländska gästers intresse för restaurangen växt.

För ett år sedan blev Dill i Reykjavík den första restaurangen på Island som belönades med en Michelinstjärna. När årets stjärnor presenterades i går stod det klart att Dill lyckats försvara utmärkelsen. Även i år finns Dill med på Michelinguidens lista över restauranger som håller hög kvalitet i sin klass.

Förra året var det kökschefen Ragnar Eiríksson som tog emot utmärkelsen. Han lämnade vid årsskiftet uppdraget för att börja arbeta med Holt, den nya restaurang på Hótel Holt i Reykjavík som öppnar den 28 februari. Sedan dess har Kári Þorsteinsson basat över köket på Dill. Han har erfarenhet från restauranger med Michelinstjärnor i Köpenhamn och London.

Michelinstjärnan har inte minst gjort att utländska besökare blivit nyfikna på Dill. På restaurangen finns i regel inga lediga bord inom den närmaste månaden. Dill har också infört ett bokningssystem där den som inte avbokar senast 48 timmar före måste betala en avgift på 11 990 isländska kronor per person.

Här kan du läsa mer om Dills Michelinstjärna.

Sju av tio islänningar är medlemmar i Costco

Sju av tio islänningar har skaffat sig medlemskap i Costco. Men långt ifrån alla är säkra på att de kommer att förnya medlemskapet när det går ut. Det är framför allt personer i åldern 30 till 49 år som är entusiastiska över den amerikanska detaljhandelsjättens etablering på Island. Det visar en undersökning utförd av MMR.

När Costco öppnade ett första varuhus på Island i maj förra året var det en händelse som närmast revolutionerade detaljhandeln. Bara några få veckor efter premiären hade en majoritet av landets befolkning hunnit besöka varuhuset.

Konkurrensen skärptes omedelbart i synnerhet inom livsmedelshandeln. Costcos låga priser gjorde att flera isländska butiker såg omsättningen rasa. Hagar var kanske den koncern som mest uppenbart drabbades av Costcos inträde på marknaden.

Men läget blev också bekymmersamt för en rad isländska leverantörer - och inte minst odlare av frukt, grönsaker och bär. Costcos storskaliga import gjorde att de isländska företagen nu stod med tonvis av livsmedel som det inte fanns köpare till.

Nio månader senare har uppmärksamheten kring Costco lagt sig något, men butiken är fortfarande mycket populär. Avstånden i priser mellan Costco och konkurrenterna är dock inte lika stor längre. Butiken kan ha använt sig av aggressiva priser för att locka till sig kunder i inledningsskedet.

Hela 71 procent av islänningarna är medlemmar i Costco medan 29 procent inte har köpt något medlemskap. Höginkomsttagare, personer bosatta i Reykjavíkområdet och islänningar i åldern 30 till 49 år är oftare med i Costco. Mer sällsynta är låginkomsttagare, islänningar bosatta på landsbygden och personer i åldern 18 till 29 år.

Centerpartiets väljare är oftare än andra medlemmar i Costco. Hela 81 procent har löst ett medlemskap i varuhuset - en andel som bara är 59 procent bland Framstegspartiets sympatisörer.

Långt ifrån alla är dock säkra på att de kommer att fortsätta som medlemmar i Costco ett år till. Nu svarar 60 procent att de tänker lösa medlemskap även för det kommande året. Bara 6 procent kommer inte att förnya medlemskapet. Resterande 35 procent har ännu inte bestämt sig.

Män, islänningar i åldern 30 till 49 år och personer bosatta i Reykjavíkområdet är mest positiva till att förnya medlemskapet. Kvinnor, islänningar bosatta på landsbygden och pensionärer är mest tveksamma till en fortsättning.

Bland Piratpartiets anhängare är det 73 procent som vill förlänga medlemskapet. Bland Framstegspartiets sympatisörer är det bara 47 procent som tänker göra samma sak.

Här kan du läsa mer om Costco.

Över 1 000 jordskalv vid Grímsey - nu höjs beredskapen

Illustration: Veðurstofa Íslands

Den intensiva jordskalvssvärmen vid Grímsey fortsätter. Bara under måndagen skedde över 1 000 jordskalv i öns närhet. Aktiviteten fick i går myndigheterna att höja beredskapen och utlysa ett osäkert läge. Människor som bor i regionen uppmanas att vidta åtgärder som att plocka bort tunga föremål ur hyllor inför ett eventuellt jätteskalv.

I onsdags började den mest intensiva seismiska aktiviteten vid Grímsey på trettio år. Inte sedan hösten 1988 har en lika massiv jordskalvssvärm drabbat ön. Sedan den började i onsdags har över 5 000 jordskalv registrerats i området. Av dessa skedde drygt 1 000 skalv under gårdagen.

Det kraftigaste skalvet hade en magnitud på 5,2 - det största skalvet i regionen sedan 2013. Ytterligare ett sextiotal skalv hade en magnitud på minst 3.

Det stora skalvet kändes på stora delar av norra Island. Det fanns inga rapporter om några materiella skador.

Jordskalv i området är vanliga. Majoriteten av skalven i den jordskalvssvärm som nu pågår har epicentrum omkring en mil öster och nordost om Grímsey. Här - under havsytan - finns ett vulkaniskt system som kallas Nafir. Men skalven har ingen koppling till någon vulkanisk aktivitet.

Grímsey ligger vid den så kallade Tjörnessprickzonen. Här glider den nordamerikanska och den europeiska kontinentalplattan isär. Det är dessa rörelser som orsakar jordskalven. Liknande skalvserier ägde rum i samma område i april 2013, september 1988, december 1980 samt maj och september 1969.

Almannavarnir tog i går beslutet att höja beredskapen vid Grímsey. Läget i området bedöms nu som osäkert. Rent konkret innebär det att situationen är sådan att myndigheter samlar in och utbyter viss information. Det innebär också att det gjorts en bedömning som är att händelser skulle kunna inträffa som hotade människors säkerhet och hälsa.

Viðlagatrygging Íslands, en statlig institution som hanterar materiella skador i samband med naturkatastrofer, vände sig i går till öborna i ett brev. Där uppmanades de bland annat att plocka ned tunga föremål från hyllor. Generaldirektören Hulda Ragnheiður Árnadóttir säger till Vísir att det handlar om förebyggande åtgärder:

"Det är åtgärder som människor kan vidta så att de inte skadar sig själva i eventuella större skalv utan så att de får tunga saker som möjligtvis kan stå uppe på hyllor ned på golvet."

Intensiteten avtog något under måndagskvällen. Det kan ha varit så att det stora skalvet bidrog till stor spänningslossning. I så fall skulle jordskalvssvärmen snart kunna ebba ut. Men att det i stället kommer ännu större skalv är inget som kan uteslutas.

Många öbor är sedan länge trötta på jordskalven. En rad större skalv - inte minst det som uppmättes till 5,2 - skedde under natten mot måndagen. Jóhannes G. Henningsson säger till Vísir att de ständiga jordskalven gör det nästan omöjligt att sova:

"Det har inte funnits nattro på grund av detta helvete. ... Det har varit oavbrutet hela natten och det har känts mycket. Detta är värsta natten hittills."

Inte heller Bjarni Magnússon hade någon angenäm nattsömn. Han berättar i Morgunblaðið att det gått ännu sämre för hans dotterdotter att sova. Hon är på besök från Reykjavík och är enligt Bjarni Magnússon inte van vid jordskalv. Själv gav han upp försöken att få en blund i ögonen redan tidigt på måndagsmorgonen:

"Jag var så trött på detta vid femtiden och klädde på mig och då tyckte jag att det kom en paus. Sedan kom detta helvete - som jag säger - klockan halv sex och det var på 5,2. ... Jag upplevde detta som ett ryck och så ett litet ljud och så ytterligare ett ryck. Sedan kom ett annat stort skalv vid halv sju och det var annorlunda för då skakade det lite här inomhus."

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen vid Grímsey.

Dagens citat

"Det var några gånger. Särskilt två som var mycket svåra. Det kastades ägg på huset. Vi försökte gå ut för att städa innan barnen och grannarna vaknade. Att vara noga med allt för barnen. Det var alltid det som man höll på med. Att vara noga med att barnens dagliga liv inte förändrades. Politikers barn vet att det inte alltid är kul, men det finns gränser. Samhället själv måste sätta gränser. Värnlösheten var outhärdlig. Jag tyckte att jag inte kunde släppa barnen ur min famn vid denna tid."

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, partiledare för Renässans, i Fréttablaðið om de demonstrationer som hölls utanför hennes och maken Kristján Arasons hem i samband med finanskraschen för tio år sedan.

Ny ägare för Iceland Airwaves efter två års förluster

Sena Live är ny ägare av festivalen Iceland Airwaves. Men Icelandair kommer att fortsätta sponsra och marknadsföra arrangemanget. Försäljningen kommer efter att de två senaste upplagorna gått med förlust. I det gamla festivalbolaget finns skulder på tiotals miljoner isländska kronor som inte kommer att betalas till fullo.

Årets upplaga av Iceland Airwaves blir den tjugonde sedan starten 1999. Men det blir med en ny ägare. Efter två år av förluster valde Icelandair att sälja festivalen till konsertarrangören Sena Live. Icelandair kommer dock att fortsätta sponsra och marknadsföra Iceland Airwaves.

Festivalen har drivits genom bolaget IA tónlistarhátíð. Där har vd:n Grímur Atlason redan slutat. Bolaget har enligt RÚV skulder på tiotals miljoner isländska kronor. Om inte fordringsägarna går med på ackord kan det hela sluta med att bolaget begärs i konkurs.

Det är framför allt 2016 års upplaga som belastar ekonomin. Då gjorde festivalen en förlust på 57 miljoner isländska kronor. För att minska riskerna var förra årets upplaga av Iceland Airwaves betydligt mindre. Inte heller då gick festivalen runt. Förlusten ska dock inte alls ha varit lika stor som under 2016, rapporterar RÚV.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Iceland Airwaves.

Munkavlen på Stundin blir kvar i flera månader

I minst ett par månader till får Stundin inte publicera några uppgifter om Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir. Bankens konkursbo Glitnir Holdco överklagar domstolens beslut att inte stoppa tidningens publiceringar. Innan överklagandet har prövats i Landsréttur slipper inte tidningen den munkavle som Stundin belades med för fyra månader sedan.

Glitnirs konkursbo, Glitnir Holdco, ger inte upp kampen om att försöka stoppa Stundins och Reykjavík Medias rapportering om finansminister Bjarni Benediktssons affärer med banken i samband med finanskraschen. Glitnir förlorade på samtliga punkter i Héraðsdómur Reykjavíkur, men har ändå valt att överklaga domen.

Det var strax före valet i oktober 2017 som Stundin kunde avslöja nya uppgifter om Bjarni Benediktssons hantering av aktier i Sjóður 9, en fond ägd av Glitnir. I sin roll som alltingspolitiker fick han information om bankens utsatta läge som inte allmänheten hade tillgång till. Genom att sälja sina aktier i fonden kunde han undvika förluster på flera miljoner isländska kronor.

Rapporteringen baserades på dokument som läckts från Glitnir. Bankens konkursbo vände sig till distriktspolismästaren med syfte att stoppa publiceringarna. Distriktspolismästaren utfärdade ett föreläggande som förbjuder Stundin att publicera nya uppgifter ur de läckta dokumenten.

Konkursboets krav underkändes alltså i Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolen ansåg att uppgifterna hade allmänintresse. Dessutom var tidpunkten för föreläggandet särskilt olämplig eftersom det utfärdades just före ett val där Bjarni Benediktsson var statsminister med förhoppning om att bli omvald.

Domstolen konstaterade också att banksekretessen inte gällde de journalister som arbetat med de läckta dokumenten. Glitnirs konkursbo hävdade inför Héraðsdómur Reykjavíkur att samma sekretess som gällde bankanställda även skulle gälla journalister som kommit över dokument från en bank.

Glitnirs nederlag i rätten välkomnades av många. Piratpartiet och Socialdemokraterna gratulerade Stundin och Reykjavík Media till segern. Piratpartiet lade i alltinget fram ett lagförslag om att frågor om förelägganden mot medier skulle flyttas från distriktspolismästaren till tingsrätten. Det skulle enligt partiet borga för en snabbare och mer rättssäker hantering.

Helga Vala Helgadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, argumenterade i RÚV för en liknande ansvarsflytt. Hon sade att rättsprocessen tagit alldeles för lång tid. Genom att överlåta ansvaret för förelägganden till domstolar skulle avgöranden kunna komma fort. Där fanns jurister som exempelvis var vana att ta beslut om frihetsberövanden:

"Där tillkännages beslut i häktningsfrågor ett dygn efter att människor är gripna. ... Det behövs inte hundra dagar för att hantera ett sådant här fall."

Förbudet har redan varat i över fyra månader. Glitnirs överklagande till Landsréttur innebär att munkavlen på Stundin blir kvar i ytterligare minst ett par månader. Föreläggandet som stoppar publicering av nya uppgifter om Bjarni Benediktssons affärer gäller tills det finns en dom som vunnit laga kraft.

Men det behöver inte sluta där. Även om bankens konkursbo skulle förlora även i Landsréttur kan beslutet överklagas också till Hæstiréttur Íslands. Och då är frågan om det hinner komma ett slutgiltigt avgörande inom ett år från det att distriktspolismästaren utfärdade föreläggandet mot Stundin.

Stundin och Reykjavík Media skriver i ett uttalande att det är oacceptabelt att en kollapsad banks konkursbo får avgöra vilken information allmänheten får om en politiker i ledande ställning. Den process som nu pågår visar att det är möjligt att genom förelägganden stoppa publicering av uppgifter med stort allmänintresse:

"Uppenbart är att det rådande, olagliga föreläggandet bryter mot isländska allmänhetens och journalisters rättigheter. Det har också konsekvensen att minska förtroendet för Island som ett demokratiskt land bland andra västländer. Slutligen är det uppenbart att ansvaret för systemets skadliga effekter gentemot allmänhetens intressen ligger hos de politiker och politiska partier som sätter spelreglerna på Island. Isländska politiker och deras uppdragsgivare, allmänheten, står inför valet om Island ska följa västerländsk demokratitradition eller hamnar i en annan kategori."

Om Glitnir Holdco slutligen skulle förlora avser Stundin att kräva skadestånd från bankens konkursbo. Om konkursboet däremot skulle vinna kommer sannolikt krav på höga skadestånd att riktas mot Stundin och Reykjavík Media.

Här kan du läsa mer om munkavlen på Stundin.