Fyra av fem islänningar har patronymikon eller metronymikon, alltså "efternamn" som består av faderns eller moderns förnamn med tillägget -son eller -dóttir. Andelen som är uppkallade efter modern ökar - men fortfarande är det hela 98 procent som bär ett namn efter fadern. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.
En trend på Island är att allt fler väljer metronymikon i stället för patronymikon. I stället för att bilda efternamn till pappans förnamn blir det allt vanligare att välja moderns förnamn. Men fortfarande är det sällsynt med metronymikon.
Hela 98 procent har ett efternamn som består av pappans förnamn med efterledet -son eller -dóttir. Bara 2 procent har bildat efternamn till mammans förnamn. Det är oftast unga kvinnor som föredrar metronymikon.
I dag är det 82 procent av islänningarna som har patronymikon eller metronymikon. Bara 4 procent har ett släktnamn som går i arv från generation till generation. Resterande 14 procent har någon annan typ av efternamn - för det mesta ett namn med utländskt ursprung.
Även på många andra sätt finns det stora skillnader i namnskicket mellan män och kvinnor. Det är 11 procent av männen som har samma förnamn som sin far. Bland kvinnorna är det bara 5 procent som bär samma förnamn som modern. Vidare är det 35 procent som har samma förnamn som någon far- eller morförälder.
Släktnamnen går dessutom främst i arv från faderns sida. Av de knappa 400 släktnamn som fortfarande används på Island kommer 70 procent från fadern och 15 procent från modern. Övriga släktnamn har på andra sätt förts vidare från tidigare generationer.
Det vanligaste släktnamnet var 2017 Blöndal med 324 bärare. Därefter följde Thorarensen med 293 bärare, Hansen med 284 bärare, Olsen med 224 bärare, Andersen och Thoroddsen med 206 bärare var, Möller med 198 bärare, Nielsen med 180 bärare, Waage med 171 bärare och Bergmann med 156 bärare.
Nu är det 62 procent av islänningarna som har minst två förnamn. De vanligaste förnamnskombinationerna är Jón Þór, Gunnar Þór och Jón Ingi bland män och Anna María, Anna Margrét och Anna Kristín bland kvinnor.
Hos mannanafnanefnd, den nämnd som tar beslut om nya förnamn ska godkännas eller inte, fanns förra året 2 118 registrerade flicknamn och 1 912 pojknamn. Det kan jämföras med 1703 års folkräkning då flicknamnen som förekom bland befolkningen var 338 till antalet och pojknamnen 387.
Förra året var flicknamnen i folkbokföringen 7 322 och pojknamnen 6 188. Majoriteten av de namn som inte registrerats av mannanafnanefnd är utländska namn med få bärare.
Här kan du läsa mer om de populäraste isländska förnamnen.
