
"Jag var i väster varje sommar tills jag var drygt tjugo eftersom pappa tog över fastigheten när jag var tolv år. Vi var åtta kusiner, varav fyra i samma ålder, och hela dalen var vår lekplats och däribland Brautarholt, Samúels gård, kyrkan, konstnärshuset och skulpturträdgården som var som ett äventyrsland. Vi lade beslag på lejonen, använde dem som riddjur och manade dem framåt."
Sólveig Ólafsdóttir, som sitter i styrelsen för den förening som vill återskapa och bevara Samúel Jónssons konstverk i Selárdalur, i
Vísir om arbetet - läs mer
här.