torsdag 15 februari 2018

Jón Gnarr vill att Reykjavík växer ut på Engey

För 52 år sedan brändes de sista husen på Engey. Nu vill Jón Gnarr undersöka möjligheterna för att bygga bostäder på ön på nytt. Han ser framför sig en bro från Grandi över till Engey. Där finns det enligt Jón Gnarr förutsättningar för att skapa ett hållbart och bilfritt samhälle. Och han är inte ensam om att ha haft liknande tankar genom åren.

Engey är med en yta på 1,7 kvadratkilometer den näst största ön i Kollafjörður just utanför Reykjavík. Exakt när ön befolkades är osäkert, men det finns skriftliga källor som säger att det senast bör ha varit omkring år 1000. Större i Kollafjörður är bara grannön Viðey.

I dag är varken Viðey eller Engey befolkade. De sista invånarna övergav Engey 1950. De kvarvarande husen på ön brändes 1966 eftersom de då var fallfärdiga. Kvar på ön finns vissa lämningar från andra världskriget. Där byggdes bland annat en underjordisk ledningscentral och olika typer av skydd för infarten till hamnen i Reykjavík.

Öarna i Kollafjörður var länge mycket eftertraktade. Här fanns tillgång till naturresurser som fågelägg, ejderdun och fisk. Öarna gav också ett naturligt skydd mot fiender.

Den första kyrkan på Engey byggdes 1379. En kyrka fanns på ön fram till 1765. Sedan 1902 finns en fyr på Engey. Ön blev en del av Reykjavíks kommun så sent som 1978.

Många förknippar i dag Engey med en rik och inflytelserik släkt som härstammar från paret Ólöf Snorradóttir och Pétur Guðmundsson. I denna släkt ingår bland annat tidigare justitieministern Björn Bjarnason och Bjarni Benediktsson - både dagens ledare av Självständighetspartiet och hans namne som ledde partiet mellan 1961 och 1970. Här märks också andra tidigare ministrar och alltingsledamöter som Valgerður Bjarnadóttir, Halldór Gröndal och Ragnhildur Helgadóttir.

Trots att Engey varit obebodd sedan 1950 är ön inte bortglömd. Så sent som 2005 föreslog Självständighetspartiet i Reykjavík att möjligheterna för ny bebyggelse både på Engey och Viðey borde diskuteras. Då skulle öarna koppas ihop med det isländska fastlandet med någon typ av fast förbindelse.

Nu har Jón Gnarr, borgmästare i Reykjavík mellan 2010 och 2014, en liknande idé. Han skriver på Twitter att Engey till ytan har lika stora möjligheter som Vatnsmýri, det område där den omstridda flygplatsen i Reykjavík finns.

Jón Gnarr poängterar att delar av den gamla hamnen vid Grandi redan består av utfyllnadsmark. Grandi skulle kunna fortsätta växa i nordlig riktning - och då skulle också förutsättningarna för en bro över till Engey finnas. Han skriver att det han ser framför sig är ett bostadsområde som både är hållbart och bilfritt.

I Vísir utvecklar Jón Gnarr sina tankar om Engey. Han säger att han själv inte hade tid att fundera på bebyggelse på Engey när han tog över som borgmästare strax efter finanskraschen. Men i utlandet finns gott om liknande stadsdelar som visat sig vara mycket attraktiva:
"I Norden finns för det mesta blomstrande bebyggelse på öar utanför städerna. Detta är helt gigantiskt värdefull byggnadsmark. ... Grandi är mer eller mindre utfyllnadsmark och nu blir Grandi mer och mer ett kvarter som är inne. Varför inte fortsätta att tippa sten ut mot Engey och så därefter göra en liten bro?"
Det är dock inte första gången som Jón Gnarr intresserar sig för Engey. I valkampanjen 2010 föreslog han att en staty av Björk skulle resas på ön. Enligt förslaget - som sannolikt var mer skämt än allvar - ingick att statyn genom jättelika högtalare också skulle varna för naturkatastrofer som vulkanutbrott och jordskalv.

Här kan du läsa mer om Jón Gnarrs tidigare planer för Engey.