 |
| Illustration: Veðurstofa Íslands |
Den jordskalvssvärm vid Grímsey som började i onsdags tycks nu vara på väg att upphöra. Under gårdagen registrerades omkring 200 skalv i öns närhet. Det rör sig visserligen fortfarande om täta jordskalv, men inte som tidigare då det inträffade över 1 000 skalv per dygn.
Inte bara antalet jordskalv minskade under gårdagen. Skalven var också mindre. Det kraftigaste hade en magnitud på 3 och inträffade klockan 3.05 under natten mot tisdagen.
För öborna innebar den avtagande seismiska aktiviteten en välkommen paus. Jóhannes G. Henningsson, som bor på Grímsey, säger till Vísir att han i går fick en betydligt lugnare nattsömn:
"Det har varit väldigt lugnt. ... Man sov åtminstone igenom detta i natt. ... Vi får se om inte detta är på väg att vara över, men alla här är väldigt lugna och vi hoppas bara att detta håller på att upphöra."
Myndigheterna höjde beredskapen på norra Island i måndags. Steget motiverades med att det fanns en risk för betydligt större jordskalv som skulle kunna orsaka omfattande skador. Den risken är inte över, men den minskar i takt med att jordskalvssvärmen avtar.
Majoriteten av skalven har inträffat en mil öster och nordost om Grímsey. I samma område kan jordskalv ske med en magnitud på åtminstone 6,5. Seismologen Ragnar Stefánsson säger i Morgunblaðið att de senaste dagarnas aktivitet beror på förskjutningar som kan skapa förutsättningar för ett jätteskalv i samma område:
"Öppningen kommer nedifrån. I detta finns naturligtvis en del lätt magma som strömmar in och ökar lossningen av spänningar. Magmarörelserna är så djupa att de sannolikt inte orsakar vulkanutbrott, men de kan vara näring för jordvärmeområden. Ett känt jordvärmeområde finns öster om Grímsey inte långt borta."
Tänkbart epicentrum för ett jätteskalv är Skjálfandi, bukten norr om Húsavík på det isländska fastlandet. Här skedde 1755 ett kraftigt skalv som beräknats ha haft en magnitud på 7. Ett ungefär lika stort skalv inträffade i samma område 1260. Ett nytt jätteskalv skulle troligtvis även det ske ute till havs ungefär mitt emellan Grímsey och fastlandet.
Eysteinn Tryggvason, som tidigare arbetade med att undersöka jordskalv vid Veðurstofa Íslands, säger till Vísir att han tror att det kommer att dröja innan det kommer något nytt jätteskalv. I dagsläget bedömer han risken som liten:
"Då tänker jag främst på att spänningslossningen under Kraflautbrotten var så stor att det tar lång tid, kanske århundraden, innan det blir så stora spänningar som det var då."
Det var mellan 1975 och 1984 som inte mindre än nio vulkanutbrott skedde i Krafla.
Inte heller Kristján Þór Magnússon, kommunchef i Norðurþing där Húsavík är centralort, är särskilt orolig. Han säger till Vísir att tidpunkten för ett stort skalv kan vara på väg att närma sig. Men när eller var går det bara att spekulera i. I stället har han de senaste dagarna sett hur invånarna vidtagit olika typer av förebyggande åtgärder:
"Så jag tror att det är lite mer spring för att köpa fästen och annat och att människor tänker på att minska risken för att något ska rasa över dem hemma hos sig. Så har vi också här tagit itu med skolorna och våra institutioner, att gå igenom och friska upp minnet för reaktioner på jordskalv om det skulle komma."
Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen vid Grímsey.
