I minst ett par månader till får Stundin inte publicera några uppgifter om Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir. Bankens konkursbo Glitnir Holdco överklagar domstolens beslut att inte stoppa tidningens publiceringar. Innan överklagandet har prövats i Landsréttur slipper inte tidningen den munkavle som Stundin belades med för fyra månader sedan.Glitnirs konkursbo, Glitnir Holdco, ger inte upp kampen om att försöka stoppa Stundins och Reykjavík Medias rapportering om finansminister Bjarni Benediktssons affärer med banken i samband med finanskraschen. Glitnir förlorade på samtliga punkter i Héraðsdómur Reykjavíkur, men har ändå valt att överklaga domen.
Det var strax före valet i oktober 2017 som Stundin kunde avslöja nya uppgifter om Bjarni Benediktssons hantering av aktier i Sjóður 9, en fond ägd av Glitnir. I sin roll som alltingspolitiker fick han information om bankens utsatta läge som inte allmänheten hade tillgång till. Genom att sälja sina aktier i fonden kunde han undvika förluster på flera miljoner isländska kronor.
Rapporteringen baserades på dokument som läckts från Glitnir. Bankens konkursbo vände sig till distriktspolismästaren med syfte att stoppa publiceringarna. Distriktspolismästaren utfärdade ett föreläggande som förbjuder Stundin att publicera nya uppgifter ur de läckta dokumenten.
Konkursboets krav underkändes alltså i Héraðsdómur Reykjavíkur. Domstolen ansåg att uppgifterna hade allmänintresse. Dessutom var tidpunkten för föreläggandet särskilt olämplig eftersom det utfärdades just före ett val där Bjarni Benediktsson var statsminister med förhoppning om att bli omvald.
Domstolen konstaterade också att banksekretessen inte gällde de journalister som arbetat med de läckta dokumenten. Glitnirs konkursbo hävdade inför Héraðsdómur Reykjavíkur att samma sekretess som gällde bankanställda även skulle gälla journalister som kommit över dokument från en bank.
Glitnirs nederlag i rätten välkomnades av många. Piratpartiet och Socialdemokraterna gratulerade Stundin och Reykjavík Media till segern. Piratpartiet lade i alltinget fram ett lagförslag om att frågor om förelägganden mot medier skulle flyttas från distriktspolismästaren till tingsrätten. Det skulle enligt partiet borga för en snabbare och mer rättssäker hantering.
Helga Vala Helgadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, argumenterade i RÚV för en liknande ansvarsflytt. Hon sade att rättsprocessen tagit alldeles för lång tid. Genom att överlåta ansvaret för förelägganden till domstolar skulle avgöranden kunna komma fort. Där fanns jurister som exempelvis var vana att ta beslut om frihetsberövanden:
"Där tillkännages beslut i häktningsfrågor ett dygn efter att människor är gripna. ... Det behövs inte hundra dagar för att hantera ett sådant här fall."
Förbudet har redan varat i över fyra månader. Glitnirs överklagande till Landsréttur innebär att munkavlen på Stundin blir kvar i ytterligare minst ett par månader. Föreläggandet som stoppar publicering av nya uppgifter om Bjarni Benediktssons affärer gäller tills det finns en dom som vunnit laga kraft.
Men det behöver inte sluta där. Även om bankens konkursbo skulle förlora även i Landsréttur kan beslutet överklagas också till Hæstiréttur Íslands. Och då är frågan om det hinner komma ett slutgiltigt avgörande inom ett år från det att distriktspolismästaren utfärdade föreläggandet mot Stundin.
Stundin och Reykjavík Media skriver i ett uttalande att det är oacceptabelt att en kollapsad banks konkursbo får avgöra vilken information allmänheten får om en politiker i ledande ställning. Den process som nu pågår visar att det är möjligt att genom förelägganden stoppa publicering av uppgifter med stort allmänintresse:
"Uppenbart är att det rådande, olagliga föreläggandet bryter mot isländska allmänhetens och journalisters rättigheter. Det har också konsekvensen att minska förtroendet för Island som ett demokratiskt land bland andra västländer. Slutligen är det uppenbart att ansvaret för systemets skadliga effekter gentemot allmänhetens intressen ligger hos de politiker och politiska partier som sätter spelreglerna på Island. Isländska politiker och deras uppdragsgivare, allmänheten, står inför valet om Island ska följa västerländsk demokratitradition eller hamnar i en annan kategori."
Om Glitnir Holdco slutligen skulle förlora avser Stundin att kräva skadestånd från bankens konkursbo. Om konkursboet däremot skulle vinna kommer sannolikt krav på höga skadestånd att riktas mot Stundin och Reykjavík Media.
Här kan du läsa mer om munkavlen på Stundin.
