Över 1 000 jordskalv vid Grímsey - nu höjs beredskapen

Illustration: Veðurstofa Íslands

Den intensiva jordskalvssvärmen vid Grímsey fortsätter. Bara under måndagen skedde över 1 000 jordskalv i öns närhet. Aktiviteten fick i går myndigheterna att höja beredskapen och utlysa ett osäkert läge. Människor som bor i regionen uppmanas att vidta åtgärder som att plocka bort tunga föremål ur hyllor inför ett eventuellt jätteskalv.

I onsdags började den mest intensiva seismiska aktiviteten vid Grímsey på trettio år. Inte sedan hösten 1988 har en lika massiv jordskalvssvärm drabbat ön. Sedan den började i onsdags har över 5 000 jordskalv registrerats i området. Av dessa skedde drygt 1 000 skalv under gårdagen.

Det kraftigaste skalvet hade en magnitud på 5,2 - det största skalvet i regionen sedan 2013. Ytterligare ett sextiotal skalv hade en magnitud på minst 3.

Det stora skalvet kändes på stora delar av norra Island. Det fanns inga rapporter om några materiella skador.

Jordskalv i området är vanliga. Majoriteten av skalven i den jordskalvssvärm som nu pågår har epicentrum omkring en mil öster och nordost om Grímsey. Här - under havsytan - finns ett vulkaniskt system som kallas Nafir. Men skalven har ingen koppling till någon vulkanisk aktivitet.

Grímsey ligger vid den så kallade Tjörnessprickzonen. Här glider den nordamerikanska och den europeiska kontinentalplattan isär. Det är dessa rörelser som orsakar jordskalven. Liknande skalvserier ägde rum i samma område i april 2013, september 1988, december 1980 samt maj och september 1969.

Almannavarnir tog i går beslutet att höja beredskapen vid Grímsey. Läget i området bedöms nu som osäkert. Rent konkret innebär det att situationen är sådan att myndigheter samlar in och utbyter viss information. Det innebär också att det gjorts en bedömning som är att händelser skulle kunna inträffa som hotade människors säkerhet och hälsa.

Viðlagatrygging Íslands, en statlig institution som hanterar materiella skador i samband med naturkatastrofer, vände sig i går till öborna i ett brev. Där uppmanades de bland annat att plocka ned tunga föremål från hyllor. Generaldirektören Hulda Ragnheiður Árnadóttir säger till Vísir att det handlar om förebyggande åtgärder:

"Det är åtgärder som människor kan vidta så att de inte skadar sig själva i eventuella större skalv utan så att de får tunga saker som möjligtvis kan stå uppe på hyllor ned på golvet."

Intensiteten avtog något under måndagskvällen. Det kan ha varit så att det stora skalvet bidrog till stor spänningslossning. I så fall skulle jordskalvssvärmen snart kunna ebba ut. Men att det i stället kommer ännu större skalv är inget som kan uteslutas.

Många öbor är sedan länge trötta på jordskalven. En rad större skalv - inte minst det som uppmättes till 5,2 - skedde under natten mot måndagen. Jóhannes G. Henningsson säger till Vísir att de ständiga jordskalven gör det nästan omöjligt att sova:

"Det har inte funnits nattro på grund av detta helvete. ... Det har varit oavbrutet hela natten och det har känts mycket. Detta är värsta natten hittills."

Inte heller Bjarni Magnússon hade någon angenäm nattsömn. Han berättar i Morgunblaðið att det gått ännu sämre för hans dotterdotter att sova. Hon är på besök från Reykjavík och är enligt Bjarni Magnússon inte van vid jordskalv. Själv gav han upp försöken att få en blund i ögonen redan tidigt på måndagsmorgonen:

"Jag var så trött på detta vid femtiden och klädde på mig och då tyckte jag att det kom en paus. Sedan kom detta helvete - som jag säger - klockan halv sex och det var på 5,2. ... Jag upplevde detta som ett ryck och så ett litet ljud och så ytterligare ett ryck. Sedan kom ett annat stort skalv vid halv sju och det var annorlunda för då skakade det lite här inomhus."

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen vid Grímsey.