måndag 19 februari 2018

Största jordskalvet vid Grímsey på fem år

Illustration: Veðurstofa Íslands
En kraftig jordskalvssvärm fortsätter att skaka Grímsey. Sedan i onsdags har omkring 4 000 jordskalv inträffat i närheten av ön norr om det isländska fastlandet. Det största skalvet skedde tidigt i morse och hade en magnitud på 5,2. Jordskalven har inget samband med vulkanisk aktivitet - men de skulle kunna förebåda betydligt större skalv i området.

Grímseys geografiska läge i den så kallade Tjörnessprickzonen gör att jordskalv i öns närhet är vanliga. Skalven har i regel ingen koppling till vulkanisk aktivitet. I stället orsakas de av kontinentalplattornas rörelser.

I år har aktiviteten hittills varit mer omfattande än normalt. I slutet på januari inträffade en mindre jordskalvssvärm. Det kraftigaste skalvet skedde den 28 januari och hade en magnitud på 4,1. Efter en tillfällig paus fortsatte jordskalven under natten mot den 31 januari. I den serien var det största skalvet på 3,2.

I onsdags började en ny och betydligt större jordskalvssvärm. Hittills har omkring 4 000 jordskalv inträffat i området. Det kraftigaste skalvet i inledningsskedet inträffade klockan 19.37 i torsdags och uppmättes till 4,1. Ytterligare ett åttiotal skalv har haft en magnitud på minst 3.

Den nu pågående jordskalvssvärmen är den mest omfattande vid Grímsey på fem år. Då kulminerade en utdragen serie jordskalv i april 2013 med ett skalv som uppmättes till 5,5. Dessutom skedde skalv på 4,7 och 4,6. Gemensamt för alla de största skalven var att de kändes på stora delar av norra Island.

Inte heller den här gången finns det något samband med vulkanisk aktivitet. Det har inte registrerats några rörelser i jordskorpan som skulle kunna tyda på att magma var i rörelse.

Grímsey är Islands nordligast befolkade utpost i Atlanten. Ön ligger fyra mil norr om fastlandet och genomkorsas av polcirkeln. De större skalven har alla känts tydligt på land. Guðbjörg Henningsdóttir, som bor på Grímsey, säger i Morgunblaðið att hon firade en födelsedag när torsdagens stora skalv inträffade:
"Vi är vana vid detta och hetsar inte upp oss mycket för detta. Men jag var faktiskt inte likgiltig när det största kom."
Men alla tar det inte lika lugnt. Sjömannen Gylfi Gunnarsson har valt att övernatta i båten i stället för i huset medan jordskalvssvärmen. Han säger till Vísir att han kan ta sin tillflykt till båten eftersom hans hustru är på besök på fastlandet:
"Detta är ett helvetes otyg. Det är bara så. Jag tycker vansinnigt illa om detta och är skiträdd för detta. Det erkänner jag helt och fullt. ... Det är jävligt lite manlighet i det att sova i båten medan hon är hemma. Men jag tycker att detta är obehagligt - särskilt hur länge detta har hållit på."
Jordskalvssvärmens intensitet minskade under söndagen, men växte åter i omfattning under kvällen. Mellan klockan 18 och 20 skedde sex skalv med en magnitud på minst 3. Det största skalvet uppmättes till 3,8. Majoriteten av skalven har epicentrum ungefär en mil öster eller nordost om Grímsey.

Klockan 5.32 inträffade ett skalv med en magnitud på 5,2. Det kändes inte bara på Grímsey utan även i bland annat Akureyri och Húsavík. Under måndagen har ytterligare fem skalv haft en magnitud på minst 4.

Det senaste riktigt stora skalvet i regionen inträffade 1976. Det uppmättes till 6,2 och orsakade stor materiell förödelse i Kópasker med omnejd. Ännu tidigare - år 1910 - skedde ett skalv som beräknats till 7. Och det går inte att utesluta att den nu pågående jordskalvssvärmen skulle kunna följas av ett nytt jätteskalv.

Men det vanliga är att jordskalvssvärmarna ebbar ut utan att det blir några riktigt stora skalv. Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att skalven i området beror på kontinentalplattornas rörelser:
"Detta är Nordamerika som seglar ifrån Europa eller tvärtom och de gnuggar ihop sig, det vill säga det måste ske jordskalvssvärmar med vissa mellanrum. Och de är kanske olustiga medan de pågår, men i de flesta fallen är de inte mer än så."
Sigurjón Jónsson, professor i geofysik vid King Abdullah University of Science and Technology, säger till RÚV att det mest sannolika är att jordskalvssvärmen så småningom minskar i intensitet för att därefter upphöra. Men han tror att ett nytt jätteskalv kan vara på väg. Och riktigt stora skalv sker ofta i anslutning till jordskalvssvärmar:
"Så det har gått avsevärt lång tid. Det är drygt 40 år sedan det var ett stort skalv på norra Island. Så det skulle kanske inte komma som någon överraskning om nästa stora skalv skulle närma sig. När det kommer så kraftfulla jordskalvssvärmar så är det ökad sannolikhet för att något större sker i kölvattnet, även om de flesta jordskalvssvärmarna bara ebbar ut och jordskalvsaktiviteten avtar."
Här kan du läsa mer om jordskalv vid Grímsey.