torsdag 8 mars 2018

42 kvotflyktingar från Syrien och Irak på plats på Island

42 kvotflyktingar har nu kommit till Island under de senaste veckorna. Tre familjer kom i går fram till sina nya hem i Flateyri i Västfjordarna medan en familj anlände till Reyðarfjörður på östra Island. Samtliga har flytt från Irak eller Syrien. Inom några veckor väntas ytterligare tio kvotflyktingar från Uganda.

Efter en lång resa från Jordanien via Finland landade i förrgår 21 kvotflyktingar från Syrien och Irak på flygplatsen i Keflavík. Tre av familjerna fortsatte i går med flyg från Reykjavík till Ísafjörður och därefter vidare till Flateyri. Där fick de uppleva snö för första gången i sina liv. En familj flög från Reykjavík till Egilsstaðir för att fortsätta till Reyðarfjörður.

Det är den andra gruppen kvotflyktingar på kort tid. I slutet på februari anlände 21 personer från Irak till Island. Två av dessa familjer har fått nya hem i Neskaupstaður, en i Reyðarfjörður, en i Ísafjörður och en i Súðavík. Även här handlar det om personer som länge bott i flyktingläger i Jordanien.

Totalt handlar det alltså om 42 kvotflyktingar. Regeringen har som mål att ta emot omkring 55 kvotflyktingar om året. Tanken är att det antalet ska öka till 100 personer årligen.

Samtliga flyktingar är arabisktalande. Av dessa har 19 personer fått bostäder i kommunen Fjarðabyggð på östra Island och 23 personer i nordvästra Västfjordarna. Syftet med att låta flyktingarna bo ganska nära varandra är att underlätta för kommunerna med tolktjänster och annan service.

Längre fram i mars väntas ytterligare tio kvotflyktingar till Island. Då rör det sig om hbtq-personer från Uganda som i dag lever i Kenya. Samtliga kommer att få nya hem i Mosfellsbær.

På plats får kvotflyktingarna stöd av Röda Korsets lokalavdelningar. I söndags bjöds den familj - en kvinna och fem barn - som anlänt till Súðavík av Röda Korset in på kaffe med gräddtårta och pannkakor. Kommunchefen Pétur G. Markan närvarade för att hälsa familjen välkommen.

De kvotflyktingar som har kommit i år har fått bostäder på mindre orter. Linda Rós Alfreðsdóttir, som är sakkunnig vid välfärdsdepartementet, säger till RÚV att det tas hänsyn till flyktingarnas behov när valet av bostadsort görs. Personer som behöver sjukvård får i regel bosätta sig i Reykjavíkområdet. Men för barnfamiljer där närhet till skola har hög prioritet är mindre samhällen ofta ett bra val:
"Så är det så att dessa mindre kommuner utför dessa arbeten oerhört väl. Där är beslutsvägarna korta och det är för mig oförglömligt hur ofta det rings till oss på grund av 'våra flyktingar'. Det är hela kommunen som tar emot flyktingarna. Det är idrottsföreningarna och kvinnoföreningarna och det är också en stor fördel."
En av flyktingarna från Irak som nu kommit till Neskaupstaður är Yousif Luay George. En av förhoppningarna är att nu kunna gå i skolan. Yousif Luay George berättar för Vísir att familjen flydde från Mosul när staden intogs av IS:
"Nu har jag möjlighet att gå i skolan och få ett bra liv här på Island. Jag ser ljust på framtiden. ... Det blir svårt att lära sig ett nytt språk och så är det en annorlunda kultur som vi ännu inte har orienterat oss kring."
Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.